inte var ämnad för. Apotekspersonalen har idag kravet att informerat kunden om att lämna tillbaka läkemedel och därmed minska belastningen på miljön som läkemedelsrester orsakar vi felhantering (Persson et. al. 2009). Flera respondenter talar om att dem skulle vilja se förändringar i systemet så att inte ansvaret fullt ut är på apoteken. Bland annat talar två respondenter om att kostnader inte för avfallshanteringen ska bekostas av apoteken. Respondenter har även talat om situationer där personalen har skadats p.g.a. nålar i avfallspåsar som lämnats in.
I tidigare forskning belyses insamlingssystemet i andra länder, bland annat Brasilien som arbetar med att implementera insamlingssystem och Rumänien som har sedan 2004 haft kravet på insamlingssystem från EU direktiv. Det som belyses i artiklar från respektive land är att det fortfarande finns problematik rörande att införskaffa eller effektivisera arbetet. Bland annat är det brister i form av lagar och krav som gör insamlingssystemet ineffektivt. Ytterligare har ekonomiska aspekter hindrat insamlingssystemet att implementeras eller användas effektivt. I Sverige finns det
Vi diskuterar att det både finns för och nackdelar med det nuvarande insamlingssystemet i Sverige. I jämförelse med flertal andra länders lagar och krav gällande insamlingssystem, informationsspridning och ansvarstagande är det för oss inget tvivel att insamlingssystemet i Sverige fungerar bra men eventuellt på en mer grundnivå. Det finns lagar och krav som tydliggör att apoteken ska ansvara för kostnader vid avfallshanteringen, sprida informationen och ansvara för insamlingen. Detta skapar en tydlighet för kunder att de kan lämna in
läkemedel oavsett vilket läkemedel de besöker (med vissa undantag). Det skapar en tydlighet för både kunder men även apotek. Trots dessa positiva delar finns det olika problem som fortfarande behöver ses över. Precis som respondenterna talar om att de vill se ett större ansvarstagande av fler parter menar vi på att det behövs tas för att insamlingssystemet ska fungera på ett mer effektivt sätt. Vi håller med om att informationsspridningen bör ske på ett bättre sätt för att det ska nå ut till fler i samhället. Om det sprids i större utsträckning som exempelvis tv, radio och sociala medier skulle det kunna både nå ut till fler men även som en påminnelse. Det skulle kunna bli en påminnelse att lämna tillbaka läkemedlen på korrekt sätt så att apoteke inte behöver neka kunder vid inlämning av läkemedel.
Ytterligare problematik är kopplat till kunder, där bland annat att få kunder att lämna in läkemedel kan vara problematiskt. Tidigare studier indikerar att lathet är ett problem och två respondenter talar om bonuspoängsystem som apotek har införskaffat för att få fler att vilja lämna in. Bonuspoängssystemet uppmanar privatpersoner att hantera avfallet på korrekt sätt. Att läkemedel lämnas in till apotek är till fördel för miljön, men det egentliga problemet kvarstår i att en stor mängd läkemedel kasseras. Det som vi diskuterar är om inte större krav borde ställas på kunder. Bland annat, som tidigare nämnts av respondenter, är att kunder måste ta ett större ansvarstagande att inte hämta ut mer än nödvändigt eller orelevanta läkemedel. En respondent talar om att en anledning till att läkemedel har ökat är p.g.a. att kunder kan få utskrivet liknande eller samma läkemedel från flera läkare då läkare inte har tillgång till vad patienten har för läkemedel utskrivet av andra läkare. Detta kunde leda till att kunder kan ha tre olika recept på samma läkemedel från fler läkare. Vid våran undersökning
gällande detta fann vi en ny lag som börjar gälla den 1 juni 2020, lagen om Nationell
läkemedelslistan (Prop. 2017/18:223). Den nya lagen ska försvåra kunders möjligheter att få receptbelagda läkemedel för samma kondition från flera läkare genom att göra det möjligt för läkare att se patientens fullständiga receptlista. Denna lag kommer därav kunna bidra till att personer får rätt läkemedel utskrivet utan att få det utskrivet fler gånger från olika läkare. Ytterligare åtgärd för detta är den så kallade 90-dagarsregeln som är ett steg på vägen att motverka att för mycket läkemedel hämtas ut.
6.4 Doseringsrullar
Respondenterna talar om att läkare allt för ofta förskriver stora läkemedelsförpackningar som leder till en ökad mängd kassering. Respondenterna identifierar därför apotekstjänsten som erbjuder doseringsrullar till kunder samt startförpackningar som en eventuell möjligheter för att minska kassationer av läkemedel. Det pratas positivt om doseringsrullar eftersom det enligt respondenternas erfarenheter förhindrar att läkemedel blir ståendes hemma i medicinskåpet hos kunder som inte använder hela förpackningen i tid. Apotekstjänsten fungerar genom att kunden själv kontaktar sin egna vårdcentral och därefter kan kunden hämta ut sina läkemedel varje vecka för att få rätt mängd läkemedel för en veckotid. Vi diskuterar huruvida erbjudandet fungerar rent praktiskt då vi både kan se för- och nackdelar med tjänsten.
Fördelar med doseringsrullar är att en läkemedelsförpackning kan delas upp och därav räcka till flera kunder. Genom att kunden inte köper ut en egen hel förpackning av det förskrivna läkemedlet innebär det en minskad chansen för att läkemedlet når sitt utgångsdatum innan användning av hela förpackningen. Doseringsrullar är även bra om kunden behöver testa ett nytt läkemedel som denne har fått förskrivet. Det innebär att även om kunden eventuellt får biverkningar av ett läkemedel så kan kunden alltid meddela apoteket och sin läkare om det och kan få ett nytt läkemedel på recept som tilldelas via doseringsrullar. Om kunden istället hade köpt ut en hel förpackning och fått biverkningar så hade kunden sannolikt blivit tvungen att kassera en större mängd. Samma gäller för läkemedel för kurbehandlingar. Eftersom läkare tenderar att skriva ut läkemedel i stora förpackningar, även vid kurbehandlingar, resonerar alltså respondenterna att doseringsrullar förhindrar att stora mängder av läkemedel blir överblivna. Respondenterna talar för att apotekstjänsten är ett sätt för apoteken att jobba för att minska kasseringar och uppmanar till att fler apotek ska erbjuda tjänsten.
Apotekstjänsten motverkar även att kunden hämtar ut för mycket läkemedel. Doseringrullar är paketerade efter daglig dosering under en viss tid.
En nackdel gällande apotekstjänst är att alla apotek eller alla län i Sverige inte erbjuder denna tjänst. För att ett apotek ska kunna erbjuda tjänsten behöver apoteket ha ett visst antal kunder som hämtar ut recept hos dem. Det går därför att diskutera huruvida apotekstjänsten är möjlig i lägen då avståndet kan vara en faktor för tjänstens tillgänglighet. Vi pratar om detta utifrån
att apotek i glesbebyggda samhällen kan vara lokaliserat från ett långt avstånd. Avståndet kan orsaka att kunde inte kan eller orkar ta sig till apoteket varje vecka. Som Persson et.al (2009) visar kan inlämning av överblivna läkemedel till apotek undvikas p.g.a. lathet, därför ställer vi frågan om det även kan råda om lathet vad gäller en tjänst där kunden behöver besöka apoteket med jämna mellanrum. Detta istället för att hämta ut en stor förpackning av sina läkemedel. Vi ställer frågan om resultatet hade sett annorlunda ut om studien hade jämfört större och mindre butiker om vilka skillnader i mängd? Eller om butiker som inte erbjuder apotekstjänsten fortfarande hade benämnt det som en möjlighet för att minska kassering?