De ekonomiska aspekterna att minska kasseringen diskuterades på olika sätt. En respondent ser gärna att TLVs månads förhandling om periodens vara behöver ske med större mellanrum som en lösning till problemet. Varför förhandlingarna sker så tätt inpå varandra är enligt TLV (2020) för att skapa konkurrens mellan läkemedelsföretagen och på så sätt lansera det
billigaste läkemedlet på marknaden under en månads tid. Vi håller med respondenten om att månads förhandlingarna behöver ske med ett större mellanrum, då vi utifrån miljöperspektiv inte kan se hur detta kan minska kasseringar. Periodens vara tillgodoser det billigaste
alternativet för kunden, men förpackningsstorleken är fortfarande densamma vilket betyder att om läkemedlet inte passar kunden så behöver denne kassera läkemedlet. En fundering är varför det inte tillverkas startförpackningar även för periodens vara för att på så sätt minska kassationer.
Respondent 4 talar även om att p.g.a. att det sker på så korta intervaller av förhandling (en gång i månaden) är det risk att apoteken inte hinner sälja slut på butikens lager. Då apoteken ska erbjuda det billigaste läkemedlet som möjligt blir det problematiskt då vid nästa
förhandling kan läkemedlet från förra månadsförhandling inte vara det billigaste alternativet och kan därför inte erbjuda den. R4 talar om att TLV:s månadsförhandling riskerar att öka kasseringen men då från butikens sida, inte allmänheten.
7. Slutsats
Vi har med vår pilotstudie gett en inblick i hur kassationer av läkemedel från allmänhet kan se ut genom apotekspersonalens erfarenheter. Vi har baserat vår studie på ett urval av ett antal apotekspersonals berättelser om deras kunskaper och erfarenheter av kasseringar. Vidare har vi med hjälp av vår studies resultat samt tidigare forskning kommit fram till att
apotekspersonal erfarar att kassationer av läkemedel från allmänheten har ökat till följd av att ett ökat miljöintresse samt medvetenhet. Enligt resultatet framkommer det att
allmänheten, men att ytterligare nyckelgrupper som bland annat läkare och politiker behöver bli mer involverade.
Respondenterna har identifierat att bristande information om korrekt avfallshantering kan utgöra hinder och orsaka belastningar på miljön. Våra respondenter anser således att informationsspridningen behöver ske från och med första steget, d.v.s när patienten är i kontakt med läkaren. Bristen på informationsspridning via exempelvis TV, radio, reklam, affischer och sociala medier anses också utgöra hinder i att medborgare får samma information om korrekt inlämning av läkemedel samt läkemedels påverkan på miljön. Informationsspridning genom ovannämnda sätt upplevs som möjligheter för att korrekt avfallshantering ska ske, samtidigt som respondenterna även menar att privatpersoner tar ett större ansvar för sin läkemedelskonsumtion. Detta för att undvika att ha för mycket
läkemedel som tillslut kan behöva kasseras. Ytterligare hinder som har identifierats av respondenterna är bristen på förskrivningar av startförpackningar. Studiens respondenter vill därför se att fler startförpackningar föreskrivs i större utsträckning och anser
startförpackningar behöver bli ekonomiskt hållbara då startpaket oftast har ett högre pris för en mindre mängd läkemedel. Vidare har respondenterna identifierat doseringsrullar som en möjlighet i att minska kassationer från allmänheten då doseringsrullar medför att en
läkemedelsförpackning fördelas till flera kunder. Det har även angetts att TLV:s månadsförhandlingar behöver ske med större mellanrum för att bidra med minskade kassationer från apoteksombudens sida.
Vad gäller ansvar anser respondenterna att alla i samhället har ett delat ansvar, allt mellan läkare till privatpersoner. Läkare behöver ta ansvar genom att dels informera patienter om avfallshantering och dels att förskriva rätt mängd läkemedel från början. Privatpersoner behöver även ta större ansvar gällande att sortera rätt vid inlämning av överblivna läkemedel till apoteken och att i första hand inte hämta ut mer läkemedel än nödvändigt.
8. Referenser
Aho, E & Rönnholm, G. (2016). Det svenska periodens vara-systemet. Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket. Tillgänglig via: Det svenska periodens vara-systemet [Hämtad: 2020-04-22]
Alnahas, F. Yeboah, P. Fliedel, L. Adbin, A, Y & Alhareth, K. 2020. Expired Medication:
Societal, Regulatory and Ethical Aspects of a Wasted Opportunity. International Journal of
Environmental Research and Public Health. MDPI AG, 17(3), p. 787. DOI:https://doi.org/10.3390/ijerph17030787
Alvesson, M. (2011). Intervjuer : genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Liber.
Andersson, K. Stenlund, K. Almén, M. Carlsson, M. Stridsberg, N. Johansson, P. Emrooz, S. (2019). Förberedelser inför utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. Delrapport av
TLV:s regeringsuppdrag. Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket. Tillgänglig via:
Delrapport TLV:s regeringsuppdrag. Förberedelser inför utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Hämtad 2020-04-23)
Apoteket. 2020. Läkemedel & miljö - Lämna överblivna läkemedel till oss. Tillgänglig via: Lämna in gammal och överbliven medicin till apoteket [Hämtad: 2020-05-02]
Aquino, S. Spina, G. Zajac, M & Lopes, E. (2018). Reverse Logistics of Postconsumer Medicines: The Roles and Knowledge of Pharmacists in the Municipality of São Paulo, Brazil. Sustainability VO - 10. MDPI AG, (11), p. 4134.
DOI:https://doi.org/10.3390/su10114134
Bengtsson, B-E. Gunnarsson, B. Wall, T & Wennmalm, Å (2005) Redaktionskommitténs
förord. | Bengtsson, B-E. Gunnarsson, B. Wall, T. Wennmalm, Å (red.) Läkemedel och miljö.
Stockholm: Apoteket AB.
Bernet C, & Hagnestål F. (2018). Utbyte av läkemedel. Läkemedelsboken. Tillgänglig via:
https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it-stod/utbyte-av-
lakemedel.html?search=generiskt%20ut&id=Generiskt-utbyte-i-korthet#Generiskt-utbyte-i- korthet
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Liber. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber.
Bungau, S., Tit, D., Fodor, K., Cioca, G., Agop, M., Iovan, C., … Bustea, C. (2018). Aspects Regarding the Pharmaceutical Waste Management in Romania. Sustainability, 10(8), 2788. DOI: https://doi.org/10.3390/su10082788
Calles, H. (2018). Receptskrivningsregler. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken. Tillgänglig via:https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it-
stod/receptskrivningsregler.html?search=receptlista&id=u21_17#u21_17 (Hämtad 2020-03- 15).
Carlsson, G. Örn, S. and Larsson, D. G. J. (2009). Effluent from bulk drug production is toxic
to aquatic vertebrates. Environmental Toxicology and Chemistry. 28: 2656-2662.
DOI:10.1897/08-524.
Castensson, S & Gunnarsson, B. (2005). Läkemedel och flödet av de ingående substanserna. | Bengtsson, B-E. Gunnarsson, B. Wall, T & Wennmalm, Å. (red.) Läkemedel och miljö. Stockholm: Apoteket AB.
Chander, V. Sharma, B. Negi, V. Aswal, R. Singh, P. Singh, R and Dobhal, R. (2016).
Pharmaceutical compounds in drinking water. Journal of Xenobiotics. Vol 6. Iss 1.
PAGEPress Publications. DOI: 10.4081/xeno.2016.5774
Corcoran, J. Winter, M. J & Tyler, C. R. (2010). Pharmaceuticals in the aquatic
environment: A critical review of the evidence for health effects in fish. Critical Reviews in
Toxicology, 40:4, 287-304. DOI: 10.3109/10408440903373590
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö, Gleerups utbildning.
Dominic, C. Johansson, K. Lorentzon, A. Olsmats, C. Tiliander, L. & Weström, P. (2000).
Förpackningslogistik–2: a utgåvan. Packforsk, Kista, 1-5.
Downes, T. (2003). Market Motivators: The Special Worlds of Packaging and Marketing by
Eric Corner and Frank Paine. Packaging technology and science. 2, 87.
DOI:https://doi.org/10.1002/pts.606
eHälsomyndigheten (2019). Olämplig förskrivning av narkotika minskar med Nationella
läkemedelslistan. eHälsomyndigheten. Tillgänglig via: Olämplig förskrivning av narkotiska preparat minskar med Nationella läkemedelslistan • E-hälsomyndigheten [Hämtad 2020-05- 13]
Ellis, J. & Mullan, J. (2009). Prescription Medication Borrowing and Sharing: Risk Factors
and Management. Australian Family Physician VO - 38, (10), p. 816.
Europaparlamentet. (2004). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31
mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel.
Fabbri, E. (2015). Pharmaceuticals in the environment: expected and unexpected effects on
Fabbri, E & Franzellitti, S. (2016). Human pharmaceuticals in the marine environment:
Focus on exposure and biological effects in animal species. Italy, Europe. DOI: Human pharmaceuticals in the marine environment: Focus on exposure and biological effects in animal species
FASS. (2019). Fakta för förskrivare – Läkemedel och miljö. Tillgänglig via:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=46900. [Hämtad 2020-04-09]
FASS. (2020). Ordlista Tillgänglig via: Ordlista - FASS Allmänhet [Hämtad: 2020-04-08] Folkhälsomyndigheten. (2016). Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens - attityder
och kunskaper. Tillgänglig via: Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens, attityder och kunskaper [2020-04-30]
Folkhälsomyndigheten. (2017). Antibiotika och antibiotikaresistens. Tillgänglig via:
Antibiotika och antibiotikaresistens — Folkhälsomyndigheten [Hämtad 2020-03-16] Graneheim, U. H. Lindgren, B-M & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in
qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today 56(2017), 29-34.
DOI: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
IMS Institute for Healthcare Informatics. (2015). Global Medicines Use in 2020: Outlook and
Implications;IMS Institute:Parsippany, NJ, USA. Tillgänglig via: Global Medicines Use in 2020 [Hämtad 2020-03-28]
Janusinfo. (2008). Råd för ansvarsfull förskrivning. Tillgänglig via: Råd för ansvarsfull förskrivning [Hämtad 2020-05-03]
Janusinfo. (2018). Anpassa mängden förskrivet läkemedel per uttag. Tillgänglig via:
https://janusinfo.se/nyheter/nyheter/2018/anpassamangdenforskrivetlakemedelperuttag.5.339 cbb87165e841d422103e1.html [Hämtad: 2020-05-27]
Jones, N. Sophoulis, C.M. Iosifides, T. Botetzagias, I & Evangelinos, K. (2009). The
influence of social capital on environmental policy instruments. Environmental Politics.
Centre for Environmental Policy and Strategic Environmental Management, Department of Environment, University of the Aegean, 18(4), pp. 595–611.
DOI:https://doi.org/10.1080/09644010903007443)
Justesen, L. Mik-Meyer, N. & Andersson, S. (2011) Kvalitativa metoder:från vetenskapsteori
Koshy, S. (2013). Disposal of unwanted medications: Throw, bury, burn or just ignore?. International Journal of Pharmacy Practice. Department of Pharmacy Practice, Faculty of Pharmacy, Kuwait University, 21(2), pp. 131–134. DOI:https://doi.org/10.1111/j.2042- 7174.2012.00249.x
Kumar, A. Zavadskas, E. K. Mangla, K. S. Agrawal, V. Sharma, K & Gupta, D (2019). When
risks need attention: adoption of green supply chain initiatives in the pharmaceutical industry. International Journal of Production Research, 57:11, 3554-3576. DOI:
10.1080/00207543.2018.1543969
Kusturica, P. M. Tomas, A. & Sabo, A. (2017). Disposal of Unused Drugs: Knowledge
and Behavior Among People Around the World. Reviews Of Environmental Contamination
And Toxicology. Vol. 240, pp. 71–104. doi: https://doi.org/10.1007/398_2016_3. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3. Larsson. J. Lööf. L. (2018). Receptskrivningsregler. Läkemedelsboken. Tillgänglig via:
https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it-
stod/receptskrivningsregler.html?id=u21_2#u21_2 [Hämtad: 2020-03-05]
Ledin, C. Carlsson, M & Landerholm, L. (2016). Läkemedelsförmånerna. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken. Tillgänglig via: Läkemedelsförmånerna ]Hämtad 2020-04-20]
Logesh Kumar, S. Logeshwaran. Rani. Thennarasu, P. Keerthana, M & Lavanya, M. (2019). ‘Assessment of Knowledge and Awareness on the Disposal of Expired and Unused Medicines
among Medication Consumers.’, Journal of Young Pharmacists. Phcog.Net, 11(4), pp. 410–
416. DOI:10.5530/jyp.2019.11.84
Läkemedelsverket. (2012). Ytterligare åtgärder som kan vidtas på nationell nivå för att
minska kassationen av läkemedel och begränsa miljöpåverkan av läkemedelsanvändningen.
Läkemedelsverket. (2016). Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om
förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Tillgänglig via:
Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; [Hämtad 2020-04-05]
Läkemedelsverket. (2019). Om läkemedel i miljön. Tillgänglig via:
https://www.lakemedelsverket.se/sv/miljoarbete/kunskapscentrum-for-lakemedel-i- miljon/vart-arbete. [Hämtad 2020-04-08]
Naturvårdsverket. (2005). Ekonomiska styrmedel för miljöns skull. Tillgänglig via:
Ekonomiska styrmedel för miljön ISBN 91-620-8215-9 [Hämtad: 2020-04-31] Naturvårdsverket. (2017). Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av
läkemedelsrester och andra oönskade ämnen. Rapport 6766. ISSN: 0282-7298. Tillgänglig
via:Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen- Behov, teknik och konsekven [Hämtad 2020-04-01]
Patil, S. Patil, S & Gadekar, A. (2017). To educate the community for proper storage and
disposal of prescribed medication: The need of today. Al Ameen Journal of Medical
Sciences, (02), p. 141. Tillgänglig via:
https://doaj.org/article/b4685188d1fb43b5bd41b6364c0300a9.
Persson, M. Sabelström, E. & Gunnarsson, B. (2009). Handling of unused prescription drugs
— knowledge, behaviour and attitude among Swedish people. Environment International.
Elsevier Ltd, 35(5), pp. 771–774. DOI: https://doi.org/10.1016/j.envint.2008.10.002
Pope, C. F., O'Sullivan, D. M., McHugh, T. D., & Gillespie, S. H. (2008). A practical guide
to measuring mutation rates in antibiotic resistance. Antimicrobial agents and chemotherapy, 52(4), 1209–1214. https://doi.org/10.1128/AAC.01152-07
Prop. 2001/02:63. De nya läkemedelsförmånerna. Tillgänglig via: De nya läkemedelsförmånerna Proposition 2001/02:63 [Hämtad: 2020-04-15]
Prop. 2017/18:223. Nationella läkemedelslistan. Tillgänglig via: Nationell läkemedelslista, Prop. 2017/18:223 [Hämtad 2020-05-10]
Regeringskansliet, Socialdepartementet (2011). Uppdaterade högkostnadsskydd- öppen
hälso-och sjukvård samt läkemedel. ISSN 0284-6012. Tillgänglig via: Uppdaterade högkostnadsskydd - öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel (Hämtad 2020-03-31). Riksdagen. (2009). 2008/09:SoU21. Omreglering av apoteksmarknaden. Tillgänglig via:
Omreglering av apoteksmarknaden Socialutskottets Betänkande 2008/09:SoU21 [Hämtad 2020-04-03]
Ryen, A (2004) Kvalitativ intervju : från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Liber ekonomi.
SFS 2015:315. Läkemedelslag
SFS 2002:160. Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
SFS 2002:687. Förordning (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m.
SFS 2009:1031. Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel
Singleton, J. A. Nissen, L. M. Barter, N & Mcintosh, M. (2014). The global public health
issue of pharmaceutical waste: what role for pharmacists?. Journal of Global Responsibility
Statistiska centralbyrån, SCB. (2018). Ökning av e-handelsinköp av läkemedel. Tillgänglig via: Ökning av e-handelsinköp av läkemedel [Hämtad: 2020-04-15]
Straub, J. O. (2016). Reduction in the environmental exposure of pharmaceuticals through
diagnostics, Personalised Healthcare and other approaches. A mini review and discussion paper. Sustainable Chemistry and Pharmacy. June 2016, 3:1-7. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.scp.2015.12.001
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. (2020). Periodens vara. Tillgänglig via:Periodens varor - Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV [Hämtad: 2020-04-22]
Taylor, D. & Senac, T. (2014). Human pharmaceutical products in the environment – The
“problem” in perspective. Chemosphere. Pergamon, 115, pp. 95–99. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2014.01.011
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Upplaga 4. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig via: Forskningsetiska principer [Hämtad: 2020-04-02]
Viana, G. Magalhaes, G & Santos, E. (2019). Drug disposal: knowledge and practice among
Pharmacy students in Brazil. Infarma: Pharmaceutical Sciences. Federal Council of
Pharmacy, 31(2), pp. 93–103. doi: http://dx.doi.org/10.14450/2318-9312.v31.e2.a2019.pp93- 103
9. Bilagor
9.1Bilaga 1
Inbjudan till intervju för apotekspersonal