• No results found

Bidraget till studiecirkel och annan folkbildning fördelas enligt följande:

25 % på timmar och 25 % på deltagare senast slutrapporterade verksamhetsår samt 25 % på timmar och 25 % på deltagare på medelvärdet av två år

dessförinnan

Bidraget till kulturprogram fördelas utifrån antal kulturprogram, 50 % på antal arrangemang senast slutrapporterade verksamhetsår samt 50 % på medelvärdet av antalet arrangemang två år dessförinnan

5 Insikter från studieförbunden

Styrning i dialogform

Studieförbunden välkomnar en dialog med kommunen om vad folkbildningen gör och vad kommunen ser fattas.

”Enligt bidragsnormerna (de nya riktlinjerna) ska vi göra uppföljning varje år som tjänsteperson bjuder in till. Vi ser gärna ett närmre samarbete, då vi gör den uppföljningen. Har vi gjort det kommunen önskar att vi gör? Det ger också kommunen tillfälle att förklara vad de önskar studieförbunden gjorde mer av”.

”Eskilstuna kommun gjorde ett väldigt bra initiativ, när bidragen lades över på fritid. Alla studieförbund var då inbjudna. Det var bra, då hade vi möjlighet att säga vad vi tänkte. Nämnden fick info om hur vi tänkte och vad vi gjorde”

”Styr oss inte med riktade medel, styr oss istället med dialog. Det är billigare, effektivare, säkra anställningar”

”Förstår att man vill ha ut mer, men man får ut mer genom dialog. Man kan villkora i en dialog. Titta på hur Värmland, Karlstad, Kristinehamn gjort. Man kan ex säga att vi har problem med social oro, hur kan ni hjälpa oss? Öppen dialog, istället för ansökningsförfarande. Då kan man i dialogen beskriva ett område, det här ser vi, hur kan ni möta upp det? Då ser vi hur vi kan arbeta.”

”Vi hoppas på en utökad dialog om möjligheter till samverkan mellan kommunen och folkbildningen, och ser fram emot dialogmötet för att höra mer om era tankar kring framtidens folkbildning.”

Risk för att grundidén förloras

Mindre generella anslag och mer projektbidrag riskerar att slå sönder själva grundidén med vad folkbildningen är. Folkbildningen ska bygga på

deltagarens egen nyfikenhet att bilda sig kring just det hen tycker är viktigt. Den ska få folk att mötas och samtala som kanske inte annars hade mötts och samtala. Vi är folkbildning och inte utbildningsföretag!

”Risken är att om man begränsar verksamhetsområden, vad man kan använda pengar, så begränsar man folkbildningen”

”Ser en fara i att de kommunala bidragen till folkbildningen villkoras och riktas om. Inom folkbildningen utgår vi från statens fyra syften som handlar om att stärka demokratin, möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation, minska klyftor i bildningsnivå samt öka intresset för deltagande i kulturlivet. Omsatt i praktisk verksamhet innebär detta att vi idag, med hjälp av statliga och

kommunala medel, kan erbjuda en otrolig bredd i verksamheten. De kommunala bidragens nuvarande utformning ger oss frihet att forma verksamheten utefter dessa syften och också utgå från de behov och önskemål som finns hos Eskilstuna kommuns befolkning. Den friheten och den möjligheten till bred verksamhet är folkbildningens styrka”

Tätare uppföljning

Vi ser hellre en tätare kontakt med uppföljningar om olika ämnen kommunen ser saknas i dagens utbud än att bidragssystemen görs om till mer projektbidrag.

”Gör man uppföljning från förra året så kommer det fram saker som varit bra och dåliga, så man vet hur man jobbar framåt”

Risk för ökning av osäkra anställningar, minskad kunskap

Konsekvensen blir också att färre människor har tillsvidareanställningar och att det blir fler projektanställda vilket gör att den folkbildande kunskapen inom förbunden blir mindre och att anställningarna blir osäkrare.

Andelen projektanställda skulle öka om förslaget genomförs vilket står i kontrast till att kommunen ser positivt på att man i sin egen verksamhet i möjligaste mån ska anställa tillsvidare. Tillsvidareanställningar är för oss något bra och

eftersträvansvärt, oavsett arbetsgivare, och vi ser inget värde i att kommunen genom ändrade bidragsregler skulle minska våra möjligheter till att erbjuda anställda den anställningsformen.

”På såväl kort som lång sikt skulle denna förändring påverka vår möjlighet att behålla anställd personal och kompetens. Vår personal och våra cirkelledare är vår största tillgång, och en förutsättning för att vi ska kunna bedriva kvalitativ folkbildning för kommunens invånare. Ett minskat generellt kommunbidrag skulle också innebära svårigheter att hinna med att möta och stötta de föreningar och grupper som vill bedriva folkbildningsverksamhet”.

Risk för ökade administrativa kostnader

”Ska vi ansöka om medel så tar ju det också tid. Men det beror på hur det går till, det beror på hur man ansöker, ex om kommunen berättar vad man vill ha så blir det inte så. Men om man utlyser medel så tar det tid att skriva och planera för något som kanske inte blir av”

”Ett riktat stöd, i form av exempelvis projektmedel, innebär också merarbete i form av administration (från såväl kommunens håll som från vårt eget). Vi arbetar redan idag till viss del med projektverksamhet, och anser att det är ett bra sätt att bygga vidare på folkbildningstanken när finansiering inte kan göras med ordinarie bidrag. Men återigen, det sker inte på bekostnad av den ordinarie folkbildningsverksamheten”.

Kvantitet eller kvalitet

Är en stor och återkommande fråga eftersom anslagen från stat och kommun alltid har varit kopplat till volymer. Det är på sätt och vis det driver på att förbunden måste redovisa studietimmar istället för att se hur bra den är.

”Hur kan vi gå från volym till mer kvalitativ folkbildning? Hur utvärderar man kvalitet? Under folkbildarforum där diskuteras detta ofta. Timjakt och deltagarjakt inbjuder till slarv eller fusk”.

Långsiktigt eller projekt

”Om vi ska ha riktade medel så kan vi bara söka för den här ”lilla delen”, då blir det bara projekt, en kort insats, istället för att arbeta långsiktigt där vi kan jobba på oväntade sätt, på andra sätt”.

Tidigare försök med riktade medel

”Uppsala Region gjorde en stor utredning och lade ner mycket resurser, då man tyckte att studieförbunden skulle söka en del av dessa medel. Sedan slutade man med det eftersom det är väldigt mycket jobb med ansökningar. Måste ha en tydlig målbild och klart för sig hur man fördelar. För Uppsala blev det samma resultat procentuellt, men man klarade inte av att läsa ansökningarna. Alla studieförbund hade sökt långt över det som fanns att söka. Regionen satt med större problem än de hade innan. Det är min största invändning”.

Ökad samverkan

”Andra tycker att vi ska stå fria från politiken och sådana bitar. Men samtidigt, det är ju skattemedel som bekostar folkbildningen. Jag upplever att Eskilstuna kommun vill göra mycket själv istället för att kolla om det finns andra aktörer som kan göra det på ett annat sätt. Kommunen borde släppa in oss mer i

samarbeten, att Eskilstuna kommun ser folkbildningen som en viktig resurs”.

”Vi är mycket positivt inställda till att samverka med såväl kommunen som andra aktörer, för att tillsammans kunna bidra till målen i den kulturpolitiska planen. Ett exempel på detta är projektet Språkvän, som förbundet tog initiativ till att driva när kommunen inte hade möjlighet”

”Riktade insatser med goda syften är vi gärna med och driver. Men inte på bekostnad av den folkbildning som sker idag. Folkbildningen ska vara fri och frivillig, och ett stöd för de människor i föreningslivet och utanför som på olika sätt vill påverka sin livssituation och sin bildning”

Related documents