Tre av lärarna var mestadels positiva till datorn i undervisningen medan en av lärarna var mindre positiv. Anledningen till detta var framför allt att läraren inte känner sig hemma med datorn och heller inte så kunnig. Läraren poängterar dock att hjälp av eleverna gärna mottas. Flera forskare som tagits upp i detta arbete behandlar frågan om att lärare känner sig ovana eller osäkra gentemot datorn. Jag tror inställning och fortbildning är nyckelord här. Dels måste läraren vilja utveckla sina kunskaper, och dels måste den få möjlighet att göra det. Tallvid föreslår dessutom att man på skolor inför pedagogiska diskussioner där datorn får vara huvudämnet (Tallvid 2011). Lärare kan då diskutera hur man ska använda datorn i engelskämnet och ge varandra tids. En av lärarna som intervjuades hade idén om att starta en digital plattform där lärare och elever kan mötas, uppgifter kan läggas upp, en bank med lektionsmaterial kan skapas där lärare kan ladda upp sina idéer och dela med sig. Detta är en oerhört bra idé och något som finns på en del skolor redan. Att starta upp projekt av detta slag kan dock vara krävande, vilket kan vara anledningen till att denna skola ännu inte är där.
Den lärare som känner sig mindre tillfreds med datorn i denna undersökning tog också upp en annan aspekt. Detta var att lärarna aldrig tillfrågades om de ville att alla elever skulle ha en personlig dator, däremot förväntar sig ledningen att datorn ska användas.
Jag har ju inte som individ blivit specifikt tillfrågad om jag vill ha datorn, utan det är ju en del av den här teknifieringen av samhället som jag naturligtvis måste hänga med i om jag vill vara kvar som lärare. Så enkelt är det väl. Men ja visst det finns mycket som är bra med den, med datorn. (Johan)
30
Flertalet av de andra intervjuade lärarna nämner också att datorerna har blivit ”utslängda” i händerna på dem med förväntningar på att de ska brukas utan att någon handledning i hur detta ska gå till har givits. Inte heller någon uppmuntring och vidare fortbildning har tillkommit i någon större utsträckning. Båth pratar om att man som lärare ska sätta in datorn i ett sammanhang för att eleverna ska kunna använda den på rätt sätt (Båth 1997:13). Detta påstår jag borde gälla för relationen ledning och lärare också där ledningen måste förankra datorn i lärarnas arbete. Flertalet av de utfrågade lärarna efterfrågar en motivering till datorerna, vilket borde ges för att de ska användas på bästa sätt. Om inte lärarna känner att datorn är motiverad att användas i undervisningen utan har mer karaktären av ett ”tvång” blir det svårt att ge eleverna det sammanhang Båth pekar på.
Svensson skriver vidare om lärarnas perspektiv. Lärarna måste dels vara kunniga vad det gäller teknik förutom sin pedagogiska kunskap, samtidigt som de förväntas vara intresserade och ha viljan att experimentera (Svensson 2008:270). Kunskapen att hantera tekniken kommer inte av sig själv utan den måste ges möjlighet att ta till sig inom yrket. Intresse och vilja är heller inget någon kan bestämma att en lärare måste ha. Dock ligger det i läraryrket att vara med i utveckling och ha viljan att ge eleverna vad de behöver när de är färdiga i skolan. Därför måste datorn användas även i engelskan. Hos flertalet av lärarna i denna undersökning finns en vilja att kunna mer om datorer än vad de gör i nuläget vilket är ett positivt tecken på att datorn är ett redskap som används och håller på att utvecklas.
Ja det finns en del man skulle vilja lära sig. Även om jag själv har använt datorn ganska länge i undervisningen på olika sätt så känner jag ändå att jag har ett behov av mer fortbildning. Framför allt nu när eleverna har varsin dator så att man kan använda det effektivt och vettigt. Inte bara Facebook. (Clara)
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att lärare behöver förmedla
språket i engelskundervisningen i så stor utsträckning som möjligt via videos, filmer och datorer (Lundahl 2009:63). Lärarnas syn på datorn i denna undersökning visar att alla tycker att datorn ska användas för att få nutidsperspektiv och aktualitet i undervisningen. Hälften av gruppen tar upp möjligheten att kommunicera med andra engelsktalande över internet, men detta framgår som något som däremot inte görs. Projekt av detta slag är tidskrävande, och tid finns inte i överflöd hos lärarna. Hälften av
31
lärarna tar upp just tid som en svårighet till att utveckla sitt teknikkunnande. En av lärarna nämner dock tid som något denne vinner när datorn används. Förutsett att läraren inte måste gå runt och stänga ner exempelvis olovliga hemsidor på elevernas datorer. För att vinna tid måste lektionen planeras ordentligt utifrån vad datorn ska användas till, nämner läraren. Här ser jag en diskrepans i lärarnas syn på tid. Någon anser att datorn kan vinna tid i arbetet medan andra anser att tiden inte räcker till. Detta kan bero på hur man önskar att använda datorn och i vilken utsträckning. De lärare som inte anser sig ha tid har möjligen en högre ambition av användningen i tankarna än vad de känner att de uppnår, medan den som känner sig spara tid möjligen har hittat ett bra utgångsläge som passar för dennes undervisning just nu.