Jämförande diskussion

I detta avsnitt kommer jag göra en kort jämförelse av elevernas respektive lärarnas syn på och resonemang kring datorn i engelskundervisningen.

Först och främst anser båda grupperna att tillgängligheten är en av de främsta fördelarna med datorn. Det går att hitta all slags material på internet vilket gör att lärarna kan aktualisera sin undervisning och eleverna kan hitta underlag till sina uppgifter på ett enklare sätt än tidigare.

När det gäller den digitala kompetensen finner jag det intressant att lärarna tror att eleverna framhäver nöjesinriktade aktiviteter på en dator före mer formella företeelser. Eleverna har något svårare att definiera begreppet än lärarna och tar inte upp så mycket konkret som skulle kunna ringa in termen digital kompetens. En håller däremot med lärarna om att elever antagligen är mer inriktade på nöjen än exempelvis att hantera ordbehandlingsprogram. Lärarna är mer konkreta då de listar aktiviteter såsom e-mail, informationssökning, filmhantering och att kunna relatera till konsekvenserna av datoranvändning. Mognad och förmåga att uttrycka sig spelar säkert in här. Eleverna ligger inte på samma nivå när det gäller att, som i detta fall, definiera ett begrepp man inte är bekant med.

33

Användningen av Facebook och liknande sidor tas upp av både lärare och elever. Båda grupperna anser att det inte hör hemma på lektionen. Facebook är dock något som används flitigt av elever, och en del lärare också för den delen, på fritiden. Kukulska- Hulme skriver mycket om att ta in elevers privata användning av medier i klassrummet. Jag är tveksam till användningen av Facebook på lektion då det tydligen kan leda till mycket missbruk av lektionstid. Dock ser jag en stor användningspotential av Facebook som plattform för att diskutera och informera. På detta sätt får elever tillfälle att träna samarbetsförmåga, problemlösning, kritiskt tänkande och annat på internet som Tallvid och andra pratar om (Tallvid 2011).

Risken att förlora den mänskliga kontakten som lärarna diskuterar, och möjligheterna för eleverna ha både sin lärare och dator tillgängliga på samma ställe kan här ställas mot varandra. Eleverna ser det positiva med att kunna ta del av två resurser och få mer hjälp på samma gång. Lärare upplever mer situationen som att något tas ifrån dem. Dels ser eleverna ut som att de inte är tillräckligt uppmärksamma då de tittar på sina skärmar vilket gör att läraren kan känna att uppmärksamheten har dragits från denne till datorn. Å andra sidan kan läraren sakna kontakten som mer kommunikativa övningar ger i ett klassrum. Skillnaden blir tydlig. Lärarna är inte vana vid att något stjäl deras uppmärksamhet på detta sätt och eleverna är troligen mer vana vid att vara aktiva vid en dator samtidigt som de interagerar med andra. Som en elev säger är det heller inte så att eleverna inte lyssnar när de sitter med datorn, utan de antecknar. Detta ser dock inte lärarna och kan lätt uppfatta det som att eleverna lägger fokus på annat.

Till sist önskar lärarna att datorn blir mer motiverad medan eleverna verkar mindre fundersamma. Detta beror säkerligen på att det är lärarna som måste sätta ramar för hur datorn ska användas och när, medan eleverna endast behöver göra som lärarna säger.

34

Slutsats

I början av detta arbete ställde jag upp tre frågor som jag anser att jag har besvarat och som jag i denna slutsats ger sammanfattade och konkreta svar på utifrån det resultat som finns representerat ovan. Frågeställningarna lyder som följer.

 Hur ser lärare respektive elever på datorns roll i engelskundervisningen?  Hur resonerar eleverna om hur datorn används i engelskundervisningen?

 Hur har elevens tillgång till en personlig dator påverkat engelskundervisningen? I sin helhet är synen på datorn i engelskundervisningen kantad av positiva synpunkter. Ingen vill vara utan den, den är ett lysande verktyg och en oändlig källa till information och material. Dock vållar den även några problem såsom distraktion hos elever och ibland svårigheter för lärarna som inte känner sig så kunniga som de skulle vilja.

Något som är utmärkande i elevintervjuerna är att jag tolkar det som att datorn är en sådan naturlig del av deras liv att de inte tänker så mycket på hur de använder den. Datorn används dagligen till olika ändamål vilket gör den väldigt självklar. Detsamma gäller deras undervisning. De funderar inte mycket kring vad de skulle kunna göra på engelsklektionerna förutom det de redan gör. De saknar önskemål att använda datorn på något särskilt vis, eller att sammanfoga sitt privata användande av datorn med användningen i skolan som jag hade som föreställning innan denna uppsats påbörjades.

Eleverna anser heller inte att en-till-en datorn har orsakat direkta förändringar i hur lektionerna är uppbyggda i engelskämnet. De får söka mer information på internet, har tillgång till både lärare och dator på samma gång och vissa känner sig mer aktiva. Lektionerna är inte mer varierande. Dock måste inte de personliga datorerna utgöra en stor förändring. Datorerna kan vara införlivade i undervisningen ändå. Det huvudsakliga borde vara att eleverna lär sig både språk och digital kompetens i en symbios.

Slutligen vill jag kommentera något Tallvid skriver, nämligen att skolan måste förändra sitt sätt att se på datorer. I dagens samhälle bör vi utbilda samhällsmedborgare som är kreativa, tänker kritiskt, kan samarbeta och har IT-kompetens. Detta finns inte med i dagens betygskriterier för engelskämnet. Elevers kunskap inom att använda datorer mäts därför inte när betygen ska sättas. Kommer kriterier kring digitala kunskaper in i de svenska kursplanerna för engelskämnet blir det dessutom lättare för

35

lärare att förhålla sig till vad som förväntas av dem när det gäller datorer i undervisningen. Här ligger stort ansvar på beslutsfattare, och inte endast lärare.

Som vidare forskning i detta ämne skulle det vara intressant att titta närmre på hur sociala medier som Facebook går att antingen inkorporera i undervisning eller hur man får bukt med problemen som uppstår när elever har konstant tillgång till datorer och internet på lektionstid. Det skulle även vara intressant att studera hur de nya ämnesplanerna för höstterminen 2011 har tagit till sig utvecklingen av digitala medier och behovet av att sammanlänka dessa med skolan i och med det växande antalet datorer i den svenska skolan.

36

Referenser

Båth, Sten (1997) Känslan av sammanhang – det är vad det handla om. I Båth, Sten; Claesson, Silwa & Dimenäs, Jörgen (1997) En dator till varje elev? Göteborgs universitet

Dimenäs, Jörgen (1997) Hur påverkar datorn undervisning och lärande? I Båth, Sten; Claesson, Silwa & Dimenäs, Jörgen (1997) En dator till varje elev? Göteborg: Universitet

Estling Vannestål, Maria (2009) Lära engelska på internet Lund: Studentlitteratur European Commission (2005) Recommendation of the European Parliament and of the

Council on key competences for lifelong learning. Tillgänglig via

http://ec.europa.eu/education/policies/2010/doc/keyrec_en.pdf

Kukulska-Hulme, Agnes (2010) Learning Cultures on the Move: Where are we

heading? Educational Technology & Society, 13(4), 4-14

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur

Lundahl, Bo (2009) Engelsk språkdidaktik Lund: Studentlitteratur

Norén, Marianne (1998) Skola dator och förändring – sex lärare om undervisning med hjälp av datorer. Stockholms universitet Pedagogiska institutionen – Multimedia pedagogik-teknik.

Osla, Stefan (2007) Rapport från Maine: En dator per elev och nya arbetssätt. I Datorn i utbildning nr. 4 2007 Tillgänglig via

http://www.diu.se/nr407/nr407.asp?artikel=s12 (2011-03-06) Skolverket, Ämnesplan Engelska för gymnasiet Tillgänglig via

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/EN/titleId/Engelska 2011-03-08

Svensson, Patrik (2008) Språkutbildning i en digital värld – informationsteknik,

kommunikation och lärande Finland: Norstedts Akademiska Förlag

Tallvid, Martin (2011) En dator löser inte alla problem. I Datorn i utbildning nr. 1 2011 Tillgänglig via http://www.diu.se/nr1-11/nr1-11.asp?artikel=s30 (2011-03-06)

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsveteskaplig

37

Bilaga 1

Frågorna utgör basen för intervjuerna. Följdfrågor ställdes i vardera intervju beroende på intervjupersonens svar.