Att undersöka elevernas inställning till de olika ämnena känns viktigt då det innebär ett fint komplement till de två första frågorna i enkäten då eleverna fick svara på frågor som var kopplade till deltagande. De uppgav i vilken omfattning och med vilken intensitet de deltog, ifall de ansåg sig vara mer eller mindre aktiva på lektionerna i de olika ämnena. Men eftersom eleverna uppgav att de alltid närvarar på lektionerna i över 90 procent av fallen samt att de är mycket eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen så ställer vi oss frågan: Är alla dessa elever odelat positiva till de olika ämnen som ingick i undersökningen?
Resultaten från fråga 3-5 visade att eleverna till stor del var positiva till de olika ämnena även om inte resultatet uppgick till 90 procent som var fallet med deltagande. En sammanställning av de olika frågorna kopplat till inställning (fråga 3-5) till de olika ämnen som ingick i undersökningen resulterade i att 71 procent av eleverna var positivt inställda, det vill säga att de svarade alternativ 4 eller 5. Men om vi skulle utgå ifrån detta resultat för att uttala oss om huruvida eleverna i vår undersökning är negativt eller positivt inställda så skulle vi inte ge undersökningen tillräcklig uppmärksamhet. Nedan följer några intressanta diskussioner kring de resultat som framkommit vad gäller elevernas inställning.
30
Inledningsvis vill vi återkoppla till Redelius (2004) undersökning som var till stor hjälp för oss när vi skulle formulera frågor kopplat till inställning. Det var framförallt tre frågor som vi verkligen ville att eleverna skulle få svara på. Dessa tre frågor ansåg vi vara tillräckligt för att täcka upp för denna frågeställning. Hur tråkiga/roliga de olika ämnena är, om de vill ha mindre/mer schemalagd tid till de olika ämnena och huruvida de tyckte att de olika ämnena är viktiga eller inte. Ett viktigt iakttagande från resultatanalysen var att det rådde stor variation mellan andelen positivt inställda elever i de olika frågorna. Vi var förberedda på att elevernas inställning till de olika ämnena kanske kunde variera men kanske inte att det skulle variera från fråga till fråga. Eftersom fråga 3-5 är kopplat till inställning så skulle en tänkbar slutsats vara att de skulle svara antingen positivt eller negativt på samtliga av dessa tre frågor för att vara antingen positivt eller negativt inställda till de olika ämnena. Dock har vi nu förstått att det inte är fullt så enkelt att uttala sig om detta då våra resultat behöver en mer grundlig genomgång för att vi ska kunna dra en slutsats. Det är även relevant att redogöra för några yttre faktorer som kan påverka elevernas inställning till de olika ämnena.
Larsson (2004) menar att ämnet idrott och hälsa är ett ämne som eleverna har starka åsikter om. Starka åsikter definieras tydligast genom att redogöra för motsatsen, det vill säga att förhålla sig neutralt. Dessa två skildringar av ett förhållningssätt vill vi ta med oss när vi diskuterar resultaten kopplat till elevernas inställning till de olika ämnena.
Resultaten från fråga 3 visar att eleverna är tydligt positivt inställda till idrott och hälsa. Hela 70 procent uppger att ämnet är roligt. Att jämföra med svenska (26 procent), engelska (31 procent) och matematik (37 procent). Även då vi innefattar alternativet “ganska roligt” som att eleverna är positiva till de olika ämnena så kvarstår skillnaden mellan andelen positivt inställda till idrott och hälsa, jämfört med de mer teoretiska ämnena. Idrott och hälsa (87 procent), svenska (66 procent), engelska (72 procent) och matematik (74 procent). Skillnaden blir inte lika tydlig när vi inkluderar både alternativ 4 och 5 för att sammanställa andelen positivt inställda men vi vill samtidigt påpeka att skillnaden mellan att svara 4 eller 5 på skalan kan betyda att en elev tycker mycket eller lite om ett ämne. Det är trots allt en
markering att dra åt det ena eller andra hållet. Vad vi heller inte får veta är ifall de som svarar alternativ 5 på de olika frågorna hade svarat alternativ 6 om ett sådant hade funnits. Dessa funderingar är inget vi kan ta ställning till då det bara är spekulationer men det är ändå intressanta bidrag till diskussionen. Huruvida eleverna har starka åsikter om ämnet idrott och hälsa står inte helt klart. Däremot kan vi konstatera att minst andel (11 procent) förhåller sig
31
neutralt till detta ämne, att jämföra med svenska (28 procent), engelska (20 procent) och matematik (16 procent). Innan vi lämnar fråga 3 vill vi uppmärksamma att minst andel elever uppgav att idrott och hälsa är ganska tråkigt eller tråkigt, endast 2 procent. Att jämföra med svenska (6 procent), engelska (8 procent) och matematik (9 procent). Detta talar inte emot det Larsson (2004) gav uttryck för utan bara att starka åsikter i den här frågan innebär att eleverna är positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Det blir tydligt genom att återkoppla till
resultaten. Flest andel elever uppgav att de var positiva, minst andel förhöll sig neutralt och minst andel var negativa till ämnet.
Resultaten från fråga 4 visar att idrott och hälsa fortsätter att vara ett ämne som eleverna är positivt inställda till. Störst andel (47 procent) uppgav att de vill ha mer schemalagd tid till ämnet. Att jämföra med svenska (6 procent), engelska (11 procent) och matematik (14 procent). Även då vi innefattar alternativ 4 som att eleverna är positiva så kan vi se att idrott och hälsa fortsätter att vara det ämne med störst andel (70 procent) positiva elever. Att jämföra med svenska (17 procent), engelska (45 procent) och matematik (38 procent). Trenden håller även i sig vad gäller de elever som förhåller sig neutralt. Minst andel (23 procent) svarar att vill ha varken mer eller mindre tid till idrott och hälsa. Att jämföra med svenska (70 procent), engelska (42 procent) och matematik (45 procent). Idrott och hälsa är även det ämne som har minst andel (2 procent) negativt inställda elever. Att jämföra med svenska (8 procent), engelska (9 procent) och matematik (13 procent).
Resultaten från fråga 5 avviker från tidigare resultat kopplat till inställning. För även om eleverna anser att idrott och hälsa är det ämne som är roligast och det ämne som de vill ha mer tid till så är de andra ämnena minst lika viktiga, om inte viktigare. 74 procent uppgav att idrott och hälsa är viktigt, att jämföra med svenska (59 procent), engelska (87 procent) och matematik (85 procent). Förutom svenska så uppgav eleverna att både engelska och
matematik är viktigare ämnen än idrott och hälsa. Om vi innefattar alternativ 4 som att eleverna är positiva till de olika ämnena så kan vi se att skillnaderna suddas ut och att eleverna anser att alla ämnen som ingår i undersökningen är ungefär lika viktiga. Idrott och hälsa (94 procent), svenska (91 procent), engelska (99 procent) och matematik (97 procent). Andelen elever som förhåller sig neutralt, det vill säga som anser att ett ämne är måttligt viktigt är för liten för att uttala sig om vilka skillnader som framträder. Värt att nämna är att den enda elev som uppgav att ett ämne inte är viktigt alls gäller för ämnet idrott och hälsa.
32
Vilket kan ge evidens till Larssons (2004) tankar om att eleverna tycker något om ämnet, både i positiv och negativ mening även om andelen negativt inställda var nästintill obefintlig.
Sammanställningen av andelen positivt inställda elever visar att flest elever är positivt inställda till ämnet idrott och hälsa och det gör att sambandet mellan inställning till och deltagande i de olika ämnena är närmast att stämma överens vad gäller idrott och hälsa. Genom att diskutera våra resultat kopplat till elevernas inställning till de olika ämnena så blir det tydligt vad Larsson (2004) menar med att eleverna uppskattar ämnets karaktär av fysisk aktivitet genom att ställa det i relation till andra ämnens mer negativa karaktär av fysisk inaktivitet.
Tidigare diskuterades timplanen i negativa ordalag. Nu vill vi istället diskutera den ur positiv bemärkelse genom att tillämpa timplanen som en faktor när vi diskuterar resultatet från fråga 5 och jämföra med resultatet från fråga 3 och 4. För även om eleverna i vår undersökning uppskattar när det är idrott och hälsa (se resultat från fråga 3 och 4), vilket kan bero på att det avsätts minst tid till detta ämne, så är de medvetna om att de andra mer teoretiska ämnena är viktiga (se resultat från fråga 5), vilket kan bero på att mer tid avsätts för dessa ämnen. Vår tanke utgår därmed ifrån att eleverna påverkas känslomässigt av att olika antal timmar avsätts för olika ämnen. Här vill vi också nämna föräldrars påverkan som en yttre faktor till varför elever anser att de mer teoretiska ämnena i vår undersökning är viktiga ämnen. Vi vill återkoppla till vår inledning där vi redogjorde för att begreppet kärnämne eventuellt lever vidare genom elevernas föräldrar. Begreppet försvann när läroplanen reviderades 2011 vilket innebär att föräldrar till dagens elever gick i skolan under en tid då begreppet fortfarande ingick. Ett kärnämne ansågs särskilt betydelsefullt eftersom att det krävdes godkänt i dessa ämnen (svenska, engelska och matematik) för att bli behörig att söka vidare till gymnasiet.
Avslutningsvis vill vi ägna uppmärksamhet åt att elevernas inställning skiljde sig åt vad gäller de olika frågorna. Till exempel så uppgav 70 procent av eleverna att de tyckte att idrott och hälsa var roligt, medan endast 47 procent av eleverna ville ägna mer tid åt ämnet, samtidigt som 74 procent uppgav att ämnet var viktigt. Vad gäller de mer teoretiska ämnena så framträder liknande resultat med undantag för att de inte är lika positivt inställda som till idrott och hälsa. 26 - 37 procent uppgav att dessa ämnen var roliga, medan endast 6 - 14 procent uppgav att de ville ägna mer tid åt de mer teoretiska ämnena. Samtidigt uppgav eleverna i vår undersökning att det var viktiga ämnen (59 - 87 procent). Vi vill förstå dessa
33
resultat utifrån tanken att den stora variationen gav oss en nyanserad bild istället för att fokusera på att vi eventuellt har ställt fel frågor. Om eleverna hade uppgett liknande fördelning mellan de olika alternativen och frågorna kopplat till inställning så skulle det förmodligen bero på att de påminner om varandra. Vår avsikt har varit att få en bred uppfattning med att ställa så få frågor som möjligt.