Studiens syfte var att undersöka mellanstadieelevers deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa, samt att jämföra det med ämnena svenska, engelska och matematik. Studien syftade även till att undersöka om det finns ett samband mellan deltagande och inställning. Studiens resultat har besvarat syftet och frågeställningarna, med vissa frågetecken vad gäller sambandet mellan deltagande och inställning. Detta innebär att metoden har fungerat väl, även om det finns både styrkor och svagheter med vår studie.
En svaghet med studien är att bekvämlighetsurvalet gör det svårt att dra slutsatser som gäller för populationen mellanstadieelever. I det här fallet kan vi endast dra slutsatser som gäller för de mellanstadieelever som deltagit i studien. Hassmén och Hassmén (2008) förklarar att riskerna med bekvämlighetsurval är stora eftersom det inte har gjorts ett slumpmässigt urval, vilket medför att urvalets representativitet kan uteslutas. I detta fall är skolan belägen i en kommun i Stockholm där det finns goda förutsättningar till att leva ett aktivt liv i form av ekonomiskt stöd, engagerade föräldrar, gott om idrottsföreningar att välja bland, samt
möjligheter till spontanidrott. Detta kan ha en positiv påverkan på elevernas deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa. I resultatet såg vi att elevernas deltagande är väldigt högt och de flesta elever har även en positiv inställning till ämnet. Om en liknande studie hade genomförts på en skola i en kommun med sämre förutsättningar så skulle det kunna ge ett annat resultat. Det skulle dock vara av särskilt intresse att undersöka en skola i en kommun med goda förutsättningar om det skulle visa sig att deltagandet är lågt och inställningen till ämnet är negativ.
Bortfallet blev något större än förväntat (cirka 43 procent). Detta kan bero på flera olika faktorer, men det vi tror har påverkat mest är att eleverna är under 15 år och därför behövde samtycke från en förälder. Detta medförde att eleverna skulle ta med sig samtyckesblanketten och enkäten hem, få samtyckesblanketten ifylld av en förälder och fylla i enkäten själv, samt
34
ta med sig dessa tillbaka till oss. Detta utgjorde en stor risk för bortfall eftersom eleverna behövde ta ett stort ansvar. Om det inte rör skolarbetet så finns det risk för att det inte
prioriteras. Vi uttrycker även tydligt i enkäten att deltagande är valfritt. Vi tror också att detta kan påverka bortfallet. Men för att uppfylla de etiska kraven så valdes detta tillvägagångssätt. Det visade sig vara lyckat att samla in enkäterna vid fler än ett tillfälle eftersom endast lite fler än hälften av våra insamlade enkäter samlades in vid första tillfället. De resterande
samlade vi in vid nästa tillfälle. Om vi till exempel skulle undersöka gymnasieelever som inte behöver förälders samtycke så skulle risken för bortfall om möjligt bli mindre. Eftersom vi även då skulle befinna oss på skolan och dela ut och samla in enkäten så skulle vi ha bättre möjligheter till att säkerställa att bortfallet blir så litet som möjligt. En annan faktor som kan ha påverkat bortfallets storlek är elever som var frånvarande när vi delade ut och samlade in enkäten. Det kan handla om elever som var sjuka. Under rådande pandemi så är
rekommendationerna att stanna hemma vid minsta symptom, vilket leder till att elever som är lite ”krassliga” stannar hemma i större utsträckning jämfört med i vanliga fall. Under
höstperioden är det inte heller ovanligt att barn är lite förkylda och kan därför ha påverkat bortfallet.
Det kan även vara så att det förekom elever som inte ville delta i studien för att de har en negativ inställning till idrott och hälsa eller de andra ämnena. Dessa elever utgör ett systematiskt bortfall och det är svårt att uppskatta hur stor andel elever som utgör detta bortfall. Vi tror dock att majoriteten av de som inte deltog i vår studie föll bort för att det blev för omständigt med alla papper som skulle med eleverna hem och sedan tillbaka till oss. Därför tror vi att bortfallet till största del är slumpmässigt, men att en liten del är systematiskt. Om de elever som inte deltog hade deltagit i vår studie så tror vi att resultatet hade varit sig likt i det stora hela, men att något fler elever skulle ha en negativ inställning till de olika ämnena.
Något som vi ser som en styrka är att enkäten verkar ha varit väl utformad och tillräckligt tydlig för eleverna. Något som vi försökte säkerställa genom att lägga mycket tid på att formulera frågorna, anpassa språket och lägga till beskrivningar för svarsalternativen, samt genom att testa enkäten innan vi gick ut med den till eleverna som deltog i studien. I samtliga enkäter som vi har fått in så har alla frågor besvarats. Detta visar att vi har lyckats få svar på våra frågeställningar genom att använda oss av få, välformulerade frågor. Det har varit ett väldigt litet antal elever som svarat ”Vet ej” (endast i fråga 4), vilket innebär att eleverna har
35
tagit ställning i samtliga frågor. Fråga 4 var också den enda frågan där eleverna uppgav att de förhöll sig neutralt till ämnena. Hassmén och Hassmén (2008) menar att det kan uppstå problem med att ha ett mittenalternativ som är neutralt eftersom deltagarna då kan ”slippa” att ta ställning. Vi valde att utforma enkäten med ett neutralt mittenalternativ, samt
svarsalternativet ”Vet ej”. Dels för att det var passande med ett neutralt svar i frågorna om inställning och dels för att minimera risken för att eleverna skulle avstå från att besvara någon fråga. Med tanke på att det var så pass få elever som svarade mittenalternativet så anser vi att det var ett bra beslut att inkludera det alternativet. Vi anser också, utifrån våra beskrivningar för de olika mittenalternativen, att de tog ställning. I alla fall i jämförelse med alternativet ”Vet ej”.
Vi gjorde valet att eleverna skulle fylla i enkäten hemma. Eftersom de skulle ta med sig samtyckesblanketten hem och sedan tillbaka till oss så var det smidigast att dela ut enkäten tillsammans med samtyckesblanketten. Det vi också hade i åtanke var att eleverna inte skulle påverkas av varandra när de besvarade enkäten, vilket skulle kunna ske om de besvarade enkäten i skolan. Bland annat tror vi att eleverna skulle kunna känna sig stressade av att någon annan har hunnit färdigt före och att det finns en risk för att bli upptäckt. Vilket skulle kunna öka risken för icke sanningsenliga svar. Den hemskickade enkäten utgjorde istället en risk för att eleverna kunde påverkas av sina föräldrar, vilket kan innebära att de uppgav mer positiva svar för att de vill göra sina föräldrar nöjda. Vi valde att utesluta information om att eleverna skulle svara självständigt på frågorna. Vi ville istället att föräldrarna skulle göra den bedömningen.
Det finns en risk att eleverna uppgav mer positiva svar i de frågor som handlar om deras självrapporterade deltagande. Om vi skulle jämföra deras självrapporterade deltagande med närvarolistor, samt om vi skulle observera lektioner för att undersöka närvaro och
aktivitetsgrad så skulle det kanske ge oss ett annat resultat. Vi valde att eleverna skulle vara anonyma när de fyllde i enkäten för att öka chansen till att få så sanningsenliga svar som möjligt.
En styrka med vår studie är att vi har varit väldigt noggranna med forskningsetiken. Eftersom vi har undersökt mellanstadieelever så har det medfört fler etiska överväganden jämfört med om vi hade undersökt äldre elever eller om vi hade undersökt lärares perspektiv. Vi har därför arbetat noggrant med att följa de etiska kraven, trots en större risk för bortfall som vi tidigare
36
nämnt. Det vi har fått i utbyte är att ha tagit del av mellanstadieelevers perspektiv i frågan om deras deltagande och inställning.