Deltagande och inställning
- En kvantitativ studie på mellanstadiet om idrott
och hälsa jämfört med andra ämnen
Viktor Andersson & Jacob Law
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 95:2020
Idrott och hälsa 120 hp 2019-2021
Handledare: Susanne Johansson
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers
deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa, samt att jämföra det med ämnena svenska, engelska och matematik. Vi vill också undersöka om det finns ett samband mellan inställning till ämnena och i vilken omfattning de deltar i undervisningen.
• Skiljer sig elevers självrapporterade deltagande åt i de olika ämnena, i så fall hur? • Skiljer sig elevers självrapporterade inställning åt till de olika ämnena, i så fall hur? • Finns det ett samband mellan deltagande och inställning?
Metod: Vi har valt att utgå ifrån en kvantitativ metod och enkät för datainsamling. Vi har
anpassat enkäten efter deltagarnas ålder. I undersökningen ingick 86 mellanstadieelever på den skola som har valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna fick fylla i enkäten
hemma och vi har samlat in den vid två tillfällen för att minska bortfallet. Vi har sammanställt resultaten i diagram för att kunna jämföra de olika ämnena med varandra och för att kunna undersöka ett eventuellt samband mellan deltagande och inställning. Vi har utgått från ramfaktorteorin.
Resultat: Våra resultat har besvarat studiens samtliga frågeställningar. Vad gäller deltagande
så kunde vi notera att de uppgav att de alltid närvarar i över 90 procent av fallen i samtliga ämnen som ingick i undersökningen. De uppgav dessutom att de var mycket eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen. Det var flest mycket aktiva i ämnet idrott och hälsa. Vad gäller elevernas inställning kunde vi notera att eleverna var övervägande positivt inställda till samtliga ämnen genom att beräkna ett genomsnittsvärde. 71 procent av eleverna svarade alternativ 4 eller 5 på frågorna kopplat till inställning. Flest elever var positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Vad gäller sambandet så kunde vi konstatera att andelen positivt inställda (71 procent) var nära att stämma överens med andelen mycket eller ganska mycket aktiva (91 procent).
Slutsats: Vi kan konstatera att resultatet av deltagande i och inställning till de olika ämnena
har varit positiva på den skolan vi har undersökt. Genom att jämföra med tidigare forskning på högstadiet och gymnasiet så kan vi konstatera att problemen är mer omfattande högre upp i åldrarna. Det har varit svårt att dra en slutsats vad gäller sambandet mellan deltagande och inställning.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
2 Bakgrund ... 3
2.1 Definitioner ... 3
2.2 Tidigare forskning och rapporter ... 4
2.3 Teoretisk utgångspunkt ... 6
3 Syfte och frågeställningar... 9
3.1 Syfte ... 9 3.2 Frågeställningar ... 9 4 Metod ... 9 4.1 Enkätens utformning ... 9 4.2 Urval ... 11 4.3 Datainsamling... 11 4.4 Databearbetning ... 12 4.5 Etiska överväganden ... 13 4.6 Tillförlitlighet ... 14 5 Resultat ... 15 5.1 Deltagande ... 15 5.2 Inställning ... 17
5.3 Sambandet mellan deltagande och inställning ... 21
6 Diskussion ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.2 Återkoppling till tidigare forskning och ramfaktorteorin ... 23
6.2.1 Yttre faktorer till icke regelbundet deltagande ... 25
6.2.2 Yttre faktorer till regelbundet deltagande ... 27
6.3 Inställning ... 29
6.4 Metoddiskussion... 33
6.5 Vidare forskning ... 36
7 Slutsats ... 36
Käll- och litteraturförteckning ... 37
Bilaga 1: Käll- och litteratursökning Bilaga 2: Informationsbrev
Bilaga 3: Samtyckesblankett Bilaga 4: Enkät
1
1 Inledning
Ämnet idrott och hälsa ger upphov till olika åsikter bland elever. En del älskar när det står idrott på schemat medan andra känner precis tvärtom. Larsson (2016) beskriver att det är ett ämne som elever tycker något om, både i positiv och negativ mening. Problemet med att vissa elever är negativt inställda till ämnet är att missnöjet ibland leder till att de inte deltar
regelbundet i undervisningen.
Läroplanen nämner två viktiga anledningar till varför ämnet idrott och hälsa ska vara en del av skolans undervisning. Dels för att idrotten i skolan spelar roll för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet och dels för att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket, 2019).
Redelius (2004) undersöker elevers olika inställning till ämnet idrott och hälsa. Av resultatet framgår att de elever som är mer negativt inställda till ämnet helst slipper delta. Hon har noterat att de negativt inställda eleverna inte identifierar sig med en person som blir svettig och andfådd flera gånger i veckan i lika hög grad som de elever som är positivt inställda till ämnet. De som är negativa till ämnet uppfattar inte heller att de håller en särskilt hög aktivitet på lektionerna. Öhman (2007) väljer att benämna en elev som är positivt inställd till ämnet som att den har “rätt” inställning. Rätta inställningar som framträder i samband med den fysiska ansträngningen är att eleverna bör vilja kämpa och ta i. Av dessa egenskaper att döma står det klart att en elev med positiv/rätt inställning har lättare för att genomföra de aktiviteter som är signifikanta för ämnet idrott och hälsa. En alternativ undervisning i ämnet, som mer liknar undervisningsformen i andra ämnen, skulle innebära att idrottsläraren enbart undervisar om ämnet i teorin, vilket i sin tur skulle innebära att eleverna inte behöver anstränga sig fysiskt. Men då teorin endast förklarar det som sker medan praktiken är det som faktiskt sker så blir det svårt för eleverna att tillgodogöra sig de kunskaper som ämnet syftar till att
utveckla. Idrotten i skolan ska lära eleverna om rörelse genom rörelse. Londos (2018) menar att det är viktigt att integrera teori med praktik. Det handlar inte bara om att göra, utan också om att lära sig genom rörelsen. Eleverna måste få tillfälle att tänka igenom vad de lär sig.
Larsson (2004) har undersökt elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa genom att ställa det i relation till andra mer teoretiska ämnen. Han har noterat att många elever uppskattar att ämnet kräver att de behöver anstränga sig fysiskt. Många elever sätter den positiva fysiska
2
aktiviteten i förhållande till andra ämnens mer negativa karaktär av fysisk inaktivitet. Även om de flesta elever är positivt inställda till ämnet idrott och hälsa så får det ses som ett problem att endast ett fåtal inte deltar regelbundet i undervisningen då fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och mentala hälsan.
Utöver att ämnet idrott och hälsa ställer krav på fysisk ansträngning upplever vissa elever att situationen i omklädningsrummet är en bidragande orsak till att de inte deltar regelbundet i undervisningen. Enligt en rapport från Skolverket (2010) menar skolpersonalen som deltagit i undersökningen på att idrott och hälsa är det enskilda ämnet med högst frånvaro.
Omständigheter i omklädningsrummet är en viktig förklaring till det, eftersom det för många elever upplevs som en otrygg miljö.
Ämnet ställer krav på eleverna, som skiljer sig från övriga ämnen, vilket kan vara orsak till frånvaro. Dessa krav kan upplevas som besvärande omständigheter och användas av elever för att komma runt “problemet” med att behöva delta på lektioner i ämnet idrott och hälsa. Elever kan vara ursäktade om de uppger att de är “skadade”, “krassliga” eller har “glömt” ombyte. Oavsett vilka motiv eleverna uppger så borde värdet av att delta vara prioriterat. Om barn och ungdomar inte har ett ”naturligt” intresse för fysisk aktivitet, dvs. inte har blivit uppmuntrade att vara fysiskt aktiva av föräldrar, kamrater eller andra, är det alltså skolan som ska stå för denna uppmuntran och stimulans (Redelius, 2004). Ekberg (2009) förklarar vidare att värdet av fysisk aktivitet förändras över tid. För tidigare generationer var den fysiska aktiviteten en naturlig del av vår tillvaro. Kroppsarbete var förutsättning för överlevnad för både jägare och jordbrukare. Men när den fysiska aktiviteten inte längre är en naturlig del av vår tillvaro behöver idrottslärare arbeta för att förmedla betydelsen av att vara fysiskt aktiv och forma undervisningen på så sätt att den uppfyller ett av de övergripande målen med ämnet som vi nämnde tidigare, nämligen att idrotten i skolan ska spela roll för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet (Skolverket, 2019). För att uppfylla detta mål bör en lärare inom ämnet idrott och hälsa sträva efter att elever utvecklar en positiv inställning till ämnet som förhoppningsvis kan leda till att de också vill delta i undervisningen.
Vår studie syftar till att undersöka i vilken omfattning elever deltar i och vilken inställning de har till ämnet idrott och hälsa samt jämföra det med ämnena svenska, engelska och
matematik. Studien syftar även till att undersöka om det finns ett samband mellan inställning till de olika ämnena och i vilken omfattning eleverna deltar i undervisningen. Vi vill jämföra
3
dessa ämnen för att vi har en hypotes om att begreppet kärnämne lever vidare genom
elevernas föräldrar. Kärnämnen försvann efter att läroplanen reviderades 2011. Innan dess så var det dessa tre ämnen som var avgörande för om man kunde söka vidare till
gymnasieutbildningen och under denna tid gick föräldrar till dagens elever själva i skolan. Ett kärnämne ansågs därför vara särskilt betydelsefullt. Vi utgår ifrån tanken om att föräldrar har stort inflytande över sina barn och att de därmed har möjligheten att påverka deras inställning till de olika ämnena. Elever som är negativa till idrottsämnet, uppfattar ofta att deras föräldrar inte anser ämnet viktigt (Bråkenhielm, 2008). Redelius (2004) undersökning leder till en liknande slutsats då det visade sig att både flickor och pojkar med en mer negativ inställning till ämnet idrott och hälsa tror att deras föräldrar i högre grad anser att ämnet är mindre viktigt än vad de positiva eleverna tror. Samtidigt som Larssons (2004) undersökning vittnar om att många elever uppskattar idrott och hälsa i relation till andra mer teoretiska ämnen. Vi hoppas att vi kan dra tydliga slutsatser vad gäller de resultat som framkommer genom att ställa ämnet idrott och hälsa, i relation till andra ämnen, som är av en annan karaktär.
2 Bakgrund
Bakgrunden är indelad i de tre delarna, “definitioner”, “tidigare forskning och rapporter” och “teoretisk utgångspunkt”. Vi kommer att definiera olika begrepp för att de ska framstå som klara och tydliga, vi kommer att presentera forskningsläget inom vårt valda problemområde och vi kommer att redogöra för vår valda teori.
2.1 Definitioner
Vi vill jämföra hur elevernas olika inställning till ämnet idrott och hälsa och deltagande på idrottslektionerna skiljer sig åt från elevernas inställning till och deltagande på lektionerna i svenska, engelska och matematik. För att kunna genomföra vår studie behöver vi redogöra för vår definition av deltagande och inställning. Vår definition av ”deltagande” är att eleven är närvarande på lektionen och deltar i undervisningen. Denna definition står i kontrast till att vara närvarande men avstå från att delta eller helt utebli från lektionen. Denna definition gäller för alla ämnen som undersökningen syftar till att kartlägga.
Definitionen av ”inställning” är relaterat till i vilken utsträckning eleverna anser att ett ämne är roligt eller inte, om de anser att ämnet borde utökas tidsmässigt eller inte, samt om de anser
4
att ett ämne är viktigt eller inte. De elever som placerats i gruppen negativt inställda har i hög grad svarat att de tycker att ämnet är tråkigt, att det inte borde utökas tidsmässigt, samt att det inte är lika viktigt som andra ämnen (Redelius, 2004).
2.2 Tidigare forskning och rapporter
Den tidigare forskningen och de rapporter som vi har sammanställt är kopplad till vårt valda problemområde och redogör i huvudsak för deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa. Vi redogör för både svensk och internationell forskning.
Karin Redelius har genomfört en undersökning som syftar till att svara på varför vissa högstadieelever är negativt inställda till ämnet idrott och hälsa. En grupp elever känner obehag och en viss oro inför ämnet. Av studien framgår att 21 procent av de tillfrågade flickorna och 11 procent av pojkarna var negativt inställda. En större andel av pojkarna befanns positivt inställda till ämnet (46 procent) jämfört med flickorna (33 procent). Eleverna får svara på frågor som behandlar genusperspektivet. Resultaten visar att fler pojkar än flickor är positivt inställda till könsblandad undervisning och att flickor inte känner sig lika glada eller duktiga under lektionerna (Redelius, 2004). Vi har en förhoppning om att vår
undersökning inte resulterar i att var femte flicka och var tionde pojke är negativt inställda till ämnet, vilket får anses vara något oroväckande.
Görel Bråkenhielm är skolöverläkare och har undersökt vilka skälen är till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa. Av undersökningen framgick att 6 procent av eleverna i åk 8 och åk 1 på gymnasiet riskerade att få IG (icke godkänt) i betyg på grund av hög frånvaro. Bland skälen till varför eleverna inte deltog i undervisningen framgår bland annat kroppslig avvikelse, prestationskrav och bristfälligt stöd hemifrån. Vad gäller BMI hade elever, som riskerade IG i idrott och hälsa, ett högre BMI jämfört med normalvärden i
skolhälsovårdsjournalens BMI-kurva. Detta gällde båda könen och i bägge åldersgrupperna. Dessa elever noterades för fler negativa resultat som konsekvenser av en inaktiv livsstil. Eleverna befanns med risk för att röka mer, oftare dricka alkohol, skolka mer, trivas sämre i skolan och på fritiden samt tycka skolarbetet vara mindre intressant (Bråkenhielm, 2008). Det framgår tydligt genom denna undersökning att, såväl den fysiska som den mentala hälsan påverkas negativt som en konsekvens av fysisk inaktivitet. Med anledning av detta blir de resultat som framkommer genom vår undersökning särskilt intressanta.
5
I Tetovo i Nordmakedonien har en studie utförts på en gymnasieskola med syftet att undersöka elevernas frånvaro och orsakerna till frånvaro i ämnet idrott och hälsa. Denna studie är relevant då vi inte bara vill undersöka elevers deltagande och inställning, utan även förstå vad som kan påverka elever till att inte delta i undervisningen. Studien visar på att det förekommer frånvaro bland 42,6 procent av eleverna, varav 39,6 procent av eleverna är frånvarande ibland och 2,7 procent av eleverna alltid är frånvarande från undervisningen. Enligt forskarna så tyder orsakerna till frånvaron på att eleverna inte förstår värdet av fysisk aktivitet och att eleverna har bristande intresse och motivation för fysisk aktivitet på
lektionerna (Gontarev & Kalac, 2017).
Stemberger (2014) har gjort en studie i Slovenien vars syfte var att undersöka i vilken
utsträckning mellanstadieelever inte deltar i idrottsundervisningen och på vilka olika sätt som de ursäktar sig för att inte delta. Detta jämfördes med tidigare studier som undersökt äldre elever. En intressant del av studien handlar om hur många timmar av föregående läsår som eleverna inte deltar i idrottsundervisningen trots att de är närvarande i skolans övriga undervisning samma dag. Resultatet visar att 47,3 procent av eleverna alltid är deltagande, 44,1 procent av eleverna uteblev från upp till fem timmar och resterande 8,6 procent av eleverna uteblev från sex timmar eller fler, varav tre elever som uteblev från fler än 20 timmar av läsårets idrottsundervisning. Studien visar att de två vanligaste ursäkterna för att inte delta var sjukdom och bristande omklädningsrum. En slutsats som dras är att ju äldre eleverna är desto större är frånvaron hos eleverna. Syftet med denna studie liknar syftet med föregående studie. Den är således relevant för vår undersökning av samma skäl som den föregående. Det är även intressant att jämföra hur studierna skiljer sig åt då de är genomförda i olika länder.
Adamcak et al. (2020) har undersökt elevers åsikter om idrottsämnet och jämfört elever på högstadiet och gymnasiet. Eleverna har fått svara på frågor som berör hur de ser på ämnet, hur aktiva de är, vilka motiv som får dem att vara aktiva, hur deras känsla är under lektionerna, vilka aktiviteter som är mest respektive minst populära, samt deras åsikter om inställda lektioner. Denna studie är relevant då den även undersöker elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa, vilket även vår studie syftar till. Studiens resultat visar att ämnets popularitet minskar med åldern. Det visar sig samtidigt att fler elever på gymnasiet uppfattar ämnet som svårt jämfört med elever på högstadiet. Elevernas självrapporterade aktivitetsgrad på
lektionerna var på liknande nivåer på högstadiet och gymnasiet bland de elever som såg sig som ”väldigt aktiva”, ”aktiva” och ”mindre aktiva”. Dock var det betydligt fler
6
gymnasieelever som svarade att ”jag försöker inte ens under idrottslektionerna, jag är passiv” jämfört med högstadieeleverna. De flesta elever (både högstadiet och gymnasiet) svarar att de alltid eller oftast har en bra känsla på lektionerna, men det är fler gymnasieelever som svarar att de alltid har en dålig känsla jämfört med högstadieeleverna. När det handlar om inställda idrottslektioner så är gymnasieelever i högre grad positiva till det än högstadieeleverna.
Vi är medvetna om att studierna som vi har redogjort för, mestadels har undersökt problemområdet bland elever i de högre åldrarna (högstadiet och gymnasiet). Vår
undersökning kommer istället att genomföras på mellanstadiet som inte är ett lika utforskat område. En del av studierna är genomförda i andra länder. Dessa är relevanta för att de undersöker vårt problemområde men det är viktigt att uppmärksamma att undervisningen i andra länder kan skilja sig från undervisningen i Sverige. Vi vill ändå framhålla de svenska studierna och har därför valt att komplettera med två rapporter som har en tydlig koppling till vårt problemområde.
Skolinspektionen gjorde år 2010 en oanmäld flygande tillsyn för att granska verksamheten i idrott och hälsa i årskurs 7-9. Fokuset låg delvis på att undersöka elevernas närvaro och hur aktiva eleverna var under lektionerna. Granskningen visade att det var i snitt en femtedel som inte deltog i undervisningen. Vid många lektionstillfällen var det hög frånvaro och/eller närvarande elever som inte deltog i lektionens aktiviteter (Skolinspektionen, 2010). Senare har Skolinspektionen, på uppdrag av regeringen, undersökt om elever i årskurs 7-9 får en undervisning i idrott och hälsa av god kvalitet. En viktig iakttagelse är att alla elever inte deltar regelbundet i undervisningen, observationerna visar att en femtedel av eleverna inte deltar regelbundet av olika skäl, vilket stämmer överens med den flygande tillsynen som tidigare gjorts (Skolinspektionen, 2018).
2.3 Teoretisk utgångspunkt
Vår studie kommer att utgå ifrån ramfaktorteorin när problemområdet studeras. Teorin var till hjälp för oss när vi formulerade frågor till enkäten och framförallt när vi diskuterade
resultatet. Teorin om ramfaktorer bygger på att en process behöver en viss typ av ramar för att fungera. Inom denna teori kan en process fungera både bra och dåligt. Ramfaktorer gäller för de yttre faktorer som påverkar processen. I vår undersökning består processen av
7
vara bra att lägga på minnet, framförallt inför kommande diskussionsdel. Där kommer vi att redogöra för yttre faktorer till både icke regelbundet och regelbundet deltagande, samt redogöra för några yttre faktorer som kan påverka elevernas inställning. Vi vill att det tydligt ska framgå att vi förhåller oss till vår valda teori när vi diskuterar de yttre faktorer som
påverkar undervisningen. Att yttre faktorer får gälla som synonyma med ramfaktorer är för att de bidrar till att rama in undervisningen, det vill säga att de har en tydlig påverkan på
undervisningen. Vi kommer således inte att redogöra för några yttre faktorer som kan anses vara mer individrelaterade. Att en yttre faktor får gälla som en ramfaktor innebär därmed inte bara att den ska ha en tydlig påverkan på undervisningen utan också att den ska ha en tydlig påverkan på undervisningen för många lärare/elever.
Teorin kan tillämpas på, såväl praktisk som teoretisk undervisning, samt ur ett lärar- och elevperspektiv. Yttre faktorer kan både ge möjligheter men även utgöra begränsningar för lärare och elever. Lärarens handlingsutrymme och strävan efter att tolka läroplanen påverkas av yttre faktorer såsom tid till förfogande, elevernas förkunskaper, samt antal elever i en klass. Tillgång till lokal och utrustning som undervisningen kräver är andra yttre faktorer som har stor betydelse för hur läraren påverkas (Linde, 2012; Lundgren, 2017). Lundgren (2017) menar att många av dessa yttre faktorer kan ha olika påverkan på undervisningen beroende på hur resurser fördelas och används, det vill säga politik. Ifall skolor satsar på fler lärare till exempel, så kommer antalet elever i varje klass att minska. Med ramfaktormodellen öppnades möjligheter att kunna koppla politiska beslut till hur dessa faktiskt påverkar undervisningen. Regeringen har bland annat låtit Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering undersöka hur antalet elever i en klass kan påverka undervisningen som en konsekvens av ett sådant beslut (IFAU, 2012).
De yttre faktorer som påverkar läraren kommer följaktligen att påverka processen, det vill säga undervisningen. Det innebär i sin tur att eleverna kommer att påverkas av dessa yttre faktorer. Det vill säga de yttre faktorer som påverkar handlingsutrymmet för eleven och strävan efter att nå kunskapsmålen i de olika ämnena. Situationen i omklädningsrummet och att ämnet ställer krav på fysisk ansträngning, samt hur föräldrars inställning till
undervisningen påverkar eleverna, är exempel på andra yttre faktorer som vi redogjorde för i inledningen. Även grupptryck och förekomsten av värdegrundsarbete är yttre faktorer som påverkar elever i undervisningen. Värdegrundsarbetet är noga formulerat i läroplanen och år
8
2008 tillsattes en delegation, på uppdrag av regeringen, i syfte att lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet inom skolan (DEJA, 2009).
Vi nämnde att elevernas förkunskaper påverkar läraren. Utifrån ett elevperspektiv så gäller en sådan yttre faktor för lärarens kompetens. Skolverket (2009) kunde genom deras
undersökning rapportera om att lärarens kompetens var av avgörande betydelse till varför undervisningen påverkas.
Linde (2012) och Lundgren (2017) nämner tid till förfogande som en viktig yttre faktor som påverkar undervisningen. Genom att titta på Skolverkets (2019) timplan för mellanstadiet, som vår studie syftar till att undersöka, så kan vi konstatera att ämnet idrott och hälsa har minst antal timmar avsatt av de fyra ämnen som ingår i undersökningen. Timplanen för de fyra ämnen som ingår i vår undersökning på mellanstadiet ser ut på följande sätt: Svenska (520 timmar), matematik (410 timmar), engelska (220 timmar) och idrott och hälsa (180 timmar).
En delegation tillsattes år 2005, även denna gång på uppdrag av regeringen, i syfte att
undersöka en alternativ undervisning som inte innefattade en timplan (Timplanedelegationen, 2005). Att Skolverket avsätter olika antal timmar/läsår för olika ämnen innebär att vissa ämnen är särskilt prioriterade före andra. Därför anser vi att det vore av intresse att undersöka om det är något som påverkar elevernas deltagande i och inställning till de olika ämnena.
Vi kan konstatera att de yttre faktorer som påverkar handlingsutrymmet för lärare/elever går att koppla till alla ämnen utifrån vilka svårigheter/möjligheter lärare/elever möter i
undervisningen. Istället för att försöka förstå undervisningsprocessen utifrån orsak-verkan-samband så ska det förstås utifrån sina ramar. Ramfaktorteorin utgår från en mycket enkel tankefigur som säger att: Om inte förutsättningen finns så kan inte handlingen utföras (Linde, 2012; Lundgren, 2017). Teorin kan också förstås utifrån tanken att: Om fel förutsättningar finns så kan inte handlingen utföras lika bra, det vill säga de yttre faktorer som påverkar undervisningen i negativ bemärkelse. Med andra ord, kan en handling utföras om rätt förutsättningar finns, det vill säga de yttre faktorer som påverkar undervisningen i positiv bemärkelse.
9
3 Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa, samt att jämföra det med ämnena svenska, engelska och matematik. Vi vill också undersöka om det kan finnas ett samband mellan elevers inställning till ämnena och i vilken omfattning de deltar i undervisningen.
3.2 Frågeställningar
• Skiljer sig mellanstadieelevers självrapporterade deltagande åt i de olika ämnena, i så fall hur?
• Skiljer sig mellanstadieelevers självrapporterade inställning åt till de olika ämnena, i så fall hur?
• Finns det ett samband mellan deltagande och inställning?
4 Metod
Vi har behandlat metoddelen genom att redogöra för den valda metoden, hur enkäten har utformats, urvalet som har gjorts, hur datainsamlingen och databearbetningen har gått till, samt etiska överväganden och val som påverkat studiens tillförlitlighet.
I denna studie ville vi översiktligt undersöka vårt valda problemområde och därför har vi valt att utgå från en kvantitativ metod. Hassmén och Hassmén (2008) menar att syftet med den kvantitativa metoden är att ta reda på ytlig information om en större population och att utifrån det urval som undersöks kunna dra generella slutsatser som gäller för populationen. Eftersom det var en kvantitativ studie så har vi valt att använda enkät som datainsamlingsmetod. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är enkät vanligast då en undersökning är av kvantitativ
karaktär och intresset är att undersöka det generella för att kunna uttala sig om en population.
4.1 Enkätens utformning
Enkäten består av fem frågor, varav de två första frågorna handlar om deltagande och de resterande tre handlar om inställning. Fråga 1 undersöker hur ofta eleverna närvarar på
10
lektionerna och fråga 2 undersöker hur aktiva eleverna är på lektionerna. Fråga 3 undersöker om eleverna tycker ämnena är roliga eller tråkiga, fråga 4 undersöker om de vill ha mer eller mindre schemalagd tid till ämnena och fråga 5 undersöker hur viktiga ämnena är enligt eleverna. När vi har formulerat frågorna om inställning så har vi utgått ifrån Redelius (2004) undersökning. I hennes studie ingick fler frågor för att undersöka elevers inställning, men vi ansåg att dessa tre frågor var mest relevanta för vår undersökning.
Vi ville ha så få frågor som möjligt för att undvika eventuella bortfall, men tillräckligt många för att kunna få svar på våra frågeställningar. När antalet frågor blir för stort så riskerar det att deltagarna känner sig uttråkade, tidspressade eller trötta för att ge meningsfulla svar och det är sannolikt att de därför undviker att besvara hela eller delar av enkäten (Hassmén & Hassmén, 2008). Frågorna är konstruerade så att de är tydliga och lättbegripliga för deltagarna. Frågor som är komplicerade, långa, oklara, oprecisa och flertydiga ökar sannolikheten för att ge svar som inte är av något värde eftersom frågorna lätt kan misstolkas (Hassmén & Hassmén, 2008).
I enkäten är svarsalternativen i form av en femgradig skattningsskala (1 till 5), samt
svarsalternativet ”Vet ej”. I frågorna som behandlar deltagande så går skalan från lågt till högt deltagande, där svarsalternativ 1 motsvarar lågt deltagande och svarsalternativ 5 motsvarar högt deltagande. I övriga frågor som handlar om inställning så är svarsalternativ 3 ett neutralt svarsalternativ. Svarsalternativ 1 och 2 motsvarar en negativ inställning och svarsalternativ 4 och 5 motsvarar en positiv inställning. Varje steg i skalan har kompletterats med beskrivande ord så att det tydliggörs för deltagarna vad varje steg motsvarar. Hassmén och Hassmén (2008) nämner skattningsskalor som svarsalternativ och att dessa kan vara användbara när en studies frågeställningar handlar om jämförelse, samt att det är viktigt att beskriva skalstegen verbalt för att underlätta för deltagarna när de besvarar enkäten. Frågorna och
svarsalternativen är uppställda i matrisform (se exempel nedan, samt bilaga 4). Denna form gör det lättöverskådligt för de som besvarar enkäten och den är användbar när frågorna är av liknande karaktär. Det är dock viktigt att svarsalternativen inte är för tätt uppställda eftersom det finns en risk att deltagaren råkar hoppa över något svarsalternativ (Hassmén & Hassmén, 2008).
11 Ett exempel på en fråga från enkäten.
4.2 Urval
Vi var i kontakt med en skola och fick klartecken från rektorn att genomföra studien. Den här skolan är belägen i en kommun i Stockholm och valdes ut för studien eftersom den fanns nära till hands, vilket betyder att vi gjorde ett bekvämlighetsurval. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver ett bekvämlighetsurval som ett urval som kommer till på ett bekvämt sätt och som baseras på att urvalet görs utifrån hur lätt det är att få tag på.
Vår studie är riktad mot mellanstadiet och undersökte sex olika klasser och varje klass bestod av 25 elever, vilket gav oss möjligheten att få in information från 150 elever. Vi hade
möjligheten att få in svar från 200 elever (åtta klasser) men vi valde att utesluta två klasser i årskurs 4 för att få en jämnare fördelning mellan klasserna. Hassmén och Hassmén (2008) menar att ett urval i en kvantitativ studie bör vara så stort som möjligt, men att det behöver finnas en balans mellan urvalets storlek och de resurser som man har att tillgå. Eftersom det här är ett studentarbete så fanns det en begränsad tid för arbetet och därför var sex olika klasser ett tillräckligt stort urval som var rimligt att undersöka inom den givna tidsramen.
4.3 Datainsamling
När enkäten var konstruerad så testade vi den först på några elever som går i mellanstadiet för att försöka säkerställa att frågorna var begripliga och vid behov korrigera enkäten för att göra den mer tydlig. Vi besökte sedan skolan vid ett tillfälle och träffade alla klasser som var med i studien. Vid det tillfället informerade vi eleverna om studien och dess syfte, vad deras
12
ut informationsbrev, samtyckesblankett och enkät som eleverna tog med sig hem för att få förälders samtycke och för att besvara frågorna i enkäten. Eleverna tog sedan med sig samtyckesblankett och besvarad enkät till skolan dagen efter och lämnade till oss. När vi samlade in samtyckesblanketten och den besvarade enkäten så hade vi räknat med att det förmodligen skulle vara elever som av olika skäl inte skulle ha med sig dessa. Därför använde vi det tillfället till att samla in samtyckesblankett och enkät från de elever som hade med sig dessa, men även till att påminna övriga elever om att lämna in dessa nästkommande dag. Dagen efter samlade vi in samtyckesblankett och enkät från de elever som inte hade med sig dessa föregående dag.
4.4 Databearbetning
Eftersom vi har använt oss av enkäter i pappersform så har vi först lagt in svaren i Excel och sedan sammanställt alla svar. Då skapade vi en tabell där vi har fyllt i elevernas svar och sorterat dessa utifrån de olika ämnena och de olika svarsalternativen i frågorna. När vi hade sammanställt alla svar så skapade vi diagram som presenterar svarsfrekvensen för respektive svarsalternativ. Dessa har tydliggjort hur eleverna har svarat på frågorna och användes sedan för att tolka svaren och för att jämföra de olika ämnena. När svaren tolkades så utgick vi ifrån våra definitioner för deltagande och inställning. Frågorna i enkäten har tydlig koppling till studiens frågeställningar.
Den första frågeställningen som handlar om i vilken omfattning eleverna deltar besvarades genom att analysera elevernas svar på de två första frågorna i enkäten. Då fick vi först en uppfattning om hur ofta eleverna närvarar och hur aktiva de är på lektionerna. Sedan har elevernas svar analyserats genom att jämföra de olika ämnena med varandra. Det vill säga, svarsfrekvensen för de olika alternativen.
Den andra frågeställningen som handlar om inställning besvarades genom att analysera elevernas svar på de resterande tre frågorna i enkäten. Dessa tre frågor gav oss en uppfattning om vad eleverna tycker om de olika ämnena, om de vill ha mer eller mindre schemalagd tid till de olika ämnena och hur viktiga ämnena är enligt eleverna. Dessa frågor har analyserats på samma sätt som de första två frågorna.
13
Den tredje frågeställningen handlar om sambandet mellan deltagande och inställning. Då har vi analyserat svaren som är kopplade till i vilken omfattning de deltar och jämfört dessa med svaren som handlar om inställning. Vi har analyserat ämnena var för sig och även
tillsammans. De elever som har svarat 4 eller 5 i fråga 2 har vi tolkat som de elever som är aktivt deltagande och då har vi beräknat ett genomsnitt för samtliga ämnen. När vi har tolkat elevernas inställning till de olika ämnena så har vi räknat ihop hur stor andel av eleverna som är negativt, neutralt och positivt inställda. De elever som har svarat 1 eller 2 representerar tillsammans de negativt inställda eleverna, de elever som har svarat 3 representerar de neutralt inställda eleverna och de elever som har svarat 4 eller 5 representerar tillsammans de positivt inställda eleverna. Detta gäller för samtliga frågor om inställning. Vi har beräknat ett
genomsnitt för samtliga ämnen i varje fråga (fråga 3-5) och sedan beräknat genomsnittet för samtliga ämnen i fråga 3-5 tillsammans.
För att försöka besvara frågeställningen om det finns ett samband mellan deltagande och inställning så har vi jämfört genomsnittet för samtliga ämnen i fråga 2 och genomsnittet för samtliga ämnen i fråga 3-5 tillsammans. Vi har även analyserat ämnena var för sig för att se hur det skiljer sig mellan ämnena.
4.5 Etiska överväganden
I studien har vi tagit hänsyn till informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och
nyttjandekravet. Informationskravet har uppfyllts genom att eleverna har informerats muntligt när vi besökte klasserna och skriftligt i form av informationsbrevet som de fick tillsammans med enkäten och samtyckesblanketten. Informationsbrevet innehöll information om studien, dess syfte, vad deras deltagande innebar och samtycke. Samtyckeskravet har uppfyllts eftersom eleverna hade rätt till att bestämma över sitt deltagande och de gav sitt samtycke genom att fylla i enkäten. Eftersom eleverna var under 15 år så har även vårdnadshavare behövt ge samtycke till deras deltagande och därför har eleverna tilldelats en
samtyckesblankett som en förälder behövde fylla i för att eleven skulle kunna delta i studien. Enligt konfidentialitetskravet ska uppgifter om deltagarna ges största möjliga konfidentialitet. Eleverna har inte uppgett några personuppgifter när de besvarade enkäten, men deras
föräldrar lämnade personuppgifter i samtyckesblanketten och dessa har behandlats konfidentiellt. Enkäten och samtyckesblanketten har förvarats så att ingen obehörig haft tillgång till dem och de kommer sedan att slängas när arbetet är klart. Alla insamlade
14
uppgifter har enbart använts för forskningsändamål enligt nyttjandekravet (Hassmén & Hassmén, 2008; Vetenskapsrådet, 2020).
4.6 Tillförlitlighet
I kvantitativ forskning används begreppen validitet och reliabilitet för att beskriva en studies tillförlitlighet. Validitet handlar om en studies giltighet och i vilken utsträckning studien lyckas fånga upp det fenomen eller begrepp som är av intresse. En studies reliabilitet kan beskrivas som en studies upprepbarhet. Om en studie upprepas och ger samma resultat så anses studien ha god reliabilitet (Hassmén & Hassmén, 2008). För att öka studiens validitet så har vi tydligt definierat begreppen deltagande och inställning. Detta ökar även reliabiliteten eftersom tydliga definitioner ger bättre möjligheter till att uppnå liknande resultat vid en upprepad studie och minskar risken för att begreppen kan tolkas annorlunda. Hassmén och Hassmén (2008) menar att det är nödvändigt att definiera begrepp för att de ska kunna användas vetenskapligt och att det är viktigt att de är tydliga och användbara. För att öka studiens reliabilitet så har vi tydligt beskrivit hur enkäten har utformats, hur vi har gått tillväga med datainsamlingen och hur vi har analyserat och tolkat elevernas svar. Hassmén och Hassmén (2008) nämner att det är viktigt med enkla och tydliga instruktioner för att säkerställa en studies upprepbarhet.
Innan enkäten gavs ut till eleverna så har den testats på några mellanstadieelever för att försöka säkerställa att den var begriplig och tydlig för den tänkta målgruppen och vid behov kunde vi göra eventuella justeringar. Vår distributionsform kan liknas en ”lämna-och-hämta-enkät”. Denna form gav oss möjlighet att muntligt informera eleverna vid tillfället då enkäten delades ut, vilket i tidigare fall har visat sig öka svarsfrekvensen betydligt (Hassmén & Hassmén, 2008). Eftersom det är flera olika klasser som har undersökts så var det viktigt att mötet med klasserna gick till på liknande sätt. Hassmén och Hassmén (2008) talar om standardisering och att det är viktigt för en studies tillförlitlighet att miljön bör vara likartad och att instruktioner bör ges på samma sätt vid varje tillfälle. Det var dock vara en ökad risk för bortfall eftersom vi behövde dela ut alla dokument till eleverna som de behövde ta med sig hem för att sedan ta med sig tillbaka till skolan. Det kan ha varit så att dokumenten försvann någonstans på vägen eller att någon förälder inte ville att deras barn skulle delta i studien. Med den hemskickade enkäten så minskade risken för att eleverna skulle påverkas av varandra när de svarade på frågorna, men istället fanns risken att de kunde påverkas av sina
15
föräldrar. Eleverna har varit anonyma när de besvarade enkäten för att minimera risken att de skulle förmedla en självbild som inte stämde överens med verkligheten. Hassmén och
Hassmén (2008) menar att detta kan ske både medvetet och omedvetet och att det enklast undviks genom att deltagarna är anonyma. Enkäten har samlats in vid fler än ett tillfälle för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt.
5 Resultat
Resultaten från vår undersökning redovisas i tre delar med tanke på att vi har formulerat tre frågeställningar. Vi har försökt besvara samtliga med hjälp av våra resultat. I studien deltog 86 elever, vilket innebär en svarsfrekvens på 57 procent.
5.1 Deltagande
Den första frågeställningen handlar om elevers självrapporterade deltagande i de olika
ämnena, om de skiljer sig åt och i så fall hur. De två första frågorna i enkäten behandlar denna frågeställning. Fråga 1 handlar om elevers närvarande och fråga 2 handlar om elevers aktivitet på lektionerna i de olika ämnena. Svaren på dessa frågor ger oss en uppfattning om i vilken omfattning eleverna deltar i de olika ämnena.
16
Nu ska vi titta på hur ofta eleverna närvarar på lektionerna i de olika ämnena.
Figur 1. Hur ofta eleverna närvarar på lektionerna i de olika ämnena. n=86. Enhet: antal.
Svaren på frågan visar tydligt att elevernas närvaro är hög i samtliga ämnen. De flesta elever svarar att de alltid är närvarande och några få elever svarar att de ofta är närvarande. Endast en elev uppgav att den då och då deltar i ämnet idrott och hälsa.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Aldrig Sällan Då och då Ofta Alltid Vet ej
An
ta
l el
ev
er
Fråga 1: Hur ofta är du närvarande på lektionerna i följande
ämnen?
17
Nu ska vi titta på hur aktiva eleverna är på lektionerna i de olika ämnena.
Figur 2. Hur aktiva eleverna är på lektionerna i de olika ämnena. n=86. Enhet: antal.
Resultatet visar att de flesta elever är mycket aktiva i samtliga ämnen och idrott och hälsa är det ämne som eleverna är mest aktiva i. Flertalet elever svarar att de är ganska aktiva i de olika ämnena och endast några få elever menar att de är måttligt, lite aktiva eller inte aktiva alls. Vad gäller de som uppgett att de är lite aktiva så är det endast två elever i alla ämnen. Engelska och matematik är de enda ämnena som har en elev som har uppgett att han/hon inte är aktiv alls.
5.2 Inställning
Den andra frågeställningen handlar om elevers självrapporterade inställning till de olika ämnena, om de skiljer sig åt och i så fall hur. De resterande tre frågorna i enkäten behandlar denna frågeställning. Fråga 3 handlar om vad eleverna tycker om de olika ämnena, fråga 4 handlar om eleverna vill ha mer eller mindre schemalagd tid till de olika ämnena och fråga 5 handlar om hur viktiga ämnena är enligt eleverna. Dessa tre frågor ska tillsammans ge oss en uppfattning om hur elevernas inställning är till de olika ämnena.
0 10 20 30 40 50 60 70
Inte alls Lite Måttligt Ganska mycket Mycket Vet ej
An
ta
l el
ev
er
Fråga 2: Hur aktiv är du på lektionerna i följande ämnen?
18
Nu ska vi titta på vad eleverna tycker om de olika ämnena.
Figur 3. Vad eleverna tycker om de olika ämnena. n=86. Enhet: antal.
Resultatet visar en tydlig skillnad mellan idrott och hälsa och de mer teoretiska ämnena. De flesta elever tycker att ämnet idrott och hälsa är roligt och endast några få elever tycker att ämnet är tråkigt eller ganska tråkigt. I ämnena svenska, engelska och matematik har elevernas svar lite större spridning och majoriteten är positiva till ämnet. Det mest förekommande svaret för de mer teoretiska ämnena är att de är ganska roliga, jämfört med idrott och hälsa där de flesta elever anser att ämnet är roligt. De mer teoretiska ämnena har några fler elever som är negativa till ämnet, samt fler elever som är neutrala.
0 10 20 30 40 50 60 70
Tråkigt Ganska tråkigt Ok Ganska roligt Roligt Vet ej
An
ta
l el
ev
er
Fråga 3: Vad tycker du om följande ämnen?
19
Nu ska vi titta på om eleverna vill ha mer eller mindre schemalagd tid till de olika ämnena.
Figur 4. Om eleverna vill ha mer eller mindre tid till de olika ämnena. n=86. Enhet: antal.
Svaren skiljer sig åt mellan ämnena och det är tydligt att många elever vill ha mer tid till ämnet idrott och hälsa. I de mer teoretiska ämnena är flertalet elever neutrala och vill varken ha mer eller mindre schemalagd tid, speciellt i ämnet svenska. I engelska och matematik vill eleverna ha lite mer tid jämfört med i svenska. I de mer teoretiska ämnena är det fler elever som vill ha lite mindre tid jämfört med i idrott och hälsa. I den här frågan är det även några elever som svarat ”Vet ej”, vilket inte har gjorts i övriga frågor.
0 10 20 30 40 50 60 70
Mindre Lite mindre Varken eller Lite mer Mer Vet ej
An
ta
l el
ev
er
Fråga 4: Vill du ha mer eller mindre schemalagd tid till följande
ämnen?
20
Nu ska vi titta på hur viktiga eleverna tycker att de olika ämnena är.
Figur 5. Hur viktiga eleverna tycker att de olika ämnena är. n=86. Enhet: antal.
Samtliga ämnen anses vara viktiga för de flesta elever. Engelska och matematik rankas något högre än idrott och hälsa, och svenska rankas något lägre. Det var 8 procent som uppgav att de tyckte att svenska var måttligt viktigt. Att jämföra med 2 procent för idrott och hälsa och matematik. Ingen elev som deltog i studien uppgav att ämnet engelska var måttligt viktigt. Endast fem elever anser att de olika ämnena inte är så viktiga. Av dessa så var det två elever för ämnet idrott och hälsa. Endast sex elever uppgav att ett ämne inte är så viktigt eller inte viktigt alls. Något som sticker ut är att hälften av dessa elever alltså uppgav att de är negativt inställda till idrottsämnet varav den enda elev som anser att ett ämne inte är viktigt alls gäller för detta ämne. 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Inte alls Inte så viktigt Måttligt Ganska viktigt Viktigt Vet ej
An
ta
l el
ev
er
Fråga 5: Hur viktiga tycker du att följande ämnen är?
21
5.3 Sambandet mellan deltagande och inställning
Enligt elevernas självrapportering så kan vi konstatera att närvaron är väldigt hög, över 90 procent av eleverna närvarar alltid i samtliga ämnen. Resterande elever närvarar ofta och endast en elev närvarar då och då i ämnet idrott och hälsa. Även elevernas aktivitet på
lektionerna är hög. Cirka 90 procent av eleverna uppgav att de är ganska mycket eller mycket aktiva i samtliga ämnen. Medelvärdet för samtliga ämnen är 91 procent. Flest elever angav att de är mycket aktiva. Om det skulle finnas ett samband mellan deltagande och inställning så skulle resultaten från fråga 3-5 visa att 91 procent av eleverna är positivt inställda till de olika ämnena. Dock har vi kunnat konstatera att så inte är fallet, även om majoriteten är positivt inställda så är variationen bland svaren större för dessa frågor. 75 procent av eleverna uppgav att ämnena är ganska roliga eller roliga, 42 procent av eleverna vill ha lite mer eller mer schemalagd tid till de olika ämnena och 95 procent av eleverna tycker att ämnena är ganska viktiga eller viktiga. Dessa siffror är medelvärden för de olika ämnena tillsammans.
Medelvärdet för fråga 3-5 tillsammans är 71 procent, vilket inte är lika högt som med medelvärdet för fråga 2 (91 procent).
Nedan följer ett diagram för hur stor andel av eleverna som var positivt inställda till de olika ämnena, det vill säga de elever som svarade 4 eller 5 på frågorna. Diagrammet innehåller även medelvärdet för fråga 3-5 tillsammans för respektive ämne, samt hur stor andel av eleverna som var ganska mycket eller mycket aktiva från fråga 2.
Figur 6. Andelen positivt inställda elever, medelvärdet för andelen positivt inställda elever i fråga 3-5 och andelen elever som uppgav hög aktivitetsgrad i de olika ämnena. n=86. Enhet: procent.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Medelvärde
fråga 3-5
Fråga 2
22
I diagrammet ser vi att eleverna är mer positivt inställda till ämnet idrott och hälsa totalt sett (84 procent) jämfört med de andra ämnena (mellan 58 – 72 procent). Även om vi ser på varje fråga enskilt så har ämnet idrott och hälsa större andel elever som är positivt inställda i fråga 3 och 4, samt ett stort antal elever i fråga 5 som är positivt inställda, även om det var något fler elever i ämnena engelska och matematik. I fråga 5 var över 90 procent av eleverna positivt inställda i samtliga ämnen. När detta jämförs med andelen elever som är ganska mycket eller mycket aktiv från fråga 2 så ser vi att siffrorna för ämnet idrott och hälsa är närmast att stämma överens med dessa.
6 Diskussion
Vi har behandlat diskussionsdelen genom att diskutera både resultatet och metoden.
Resultatdiskussionen behandlas som en del av diskussionen och följer härnäst. Efter denna del tar “återkoppling till tidigare forskning och ramfaktorteorin” vid, samt delarna “yttre faktorer till icke regelbundet deltagande”, “yttre faktorer till regelbundet deltagande” och en del där vi diskuterar elevers inställning. Även dessa delar återkopplar till tidigare forskning och
ramfaktorteorin. Yttre faktorer är, sedan tidigare nämnt, synonymt med ramfaktorer. Vi kommer vidare att diskutera vår valda metod. Till sist vill vi redogöra för vilka slutsatser vi kan dra, samt ge förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Vi vill svara på våra frågeställningar genom att återkoppla till några viktiga resultat. Vår första frågeställning syftar till att redogöra för i vilken omfattning eleverna deltar, samt hur aktiva de anser att de är på lektionerna i de olika ämnena. Det visade sig att över 90 procent av eleverna på den skola som vi undersökte uppgav att de alltid närvarar på lektioner i samtliga ämnen som ingick i undersökningen. Resterande andel uppgav att de ofta närvarar, med undantag för en elev som då och då närvarar. Därmed kunde vi konstatera att det, utifrån de resultat som framkommit, inte fanns någon problematik med elever som inte deltar
regelbundet på den skola som vi undersökte. Varken inom ämnet idrott och hälsa eller något av de mer teoretiska ämnena. Många menade dessutom att de var mycket aktiva eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen. Däremot varierade det mellan ämnena ifall de var
23
mycket eller ganska mycket aktiva. Idrott och hälsa var det ämne där flest elever (69 procent) uppgav att de var mycket aktiva. Något som vi redogjorde för i inledningen var att Larsson (2004) noterade att eleverna uppskattade att vara fysiskt aktiva. Eleverna ställde det i relation till andra ämnens mer negativa karaktär av fysisk inaktivitet. Larssons undersökning
genomfördes på mellanstadiet, vilket känns värt att nämna då vår undersökning också gjorde det.
Vår andra frågeställning syftar till att undersöka elevernas inställning till de olika ämnena. De frågor i enkäten som behandlar elevernas inställning gällde för hur roligt ett ämne anses vara, om det gavs tillräckligt med utrymme i undervisningen, samt om det är viktigt eller inte. Resultaten från dessa frågor kommer att diskuteras i en egen del av diskussionen. Denna del tar vid efter att vi redogjort för vilka yttre faktorer som påverkar undervisningen.
Vår sista frågeställning gällde för huruvida inställning kunde kopplas till i vilken omfattning eleverna deltar. Detta samband var svårt att upptäcka enbart genom att jämföra våra resultat. Som vi redogör för i resultatanalysen så uppgår andelen alltid närvarande till över 90 procent i samtliga ämnen och andelen mycket aktiva eller ganska mycket aktiva visar liknande resultat. Men om man jämför med andelen positivt inställda så är det inte lika många. Det behöver däremot inte betyda att sambandet mellan inställning och deltagande inte finns. Eftersom att alla som har uppgett att de alltid närvarar och är mycket aktiva på lektionerna inte behöver vara positivt inställda. Det kan finnas de elever som kämpar och tar i, för att använda Öhmans (2007) ord, utan att för den sakens skull tycka om ämnet. Det kan finnas andra drivkrafter, utöver lust, som motiverar elever till att vilja delta i undervisningen. Utifrån denna tanke så skulle resultaten från vår undersökning mycket väl kunna innebära att ett sådant samband skulle finnas. Genom att addera genomsnittsvärdet för andelen positivt inställda i samtliga ämnen och för varje fråga som är kopplad till inställning så uppgår andelen positivt inställda till 71 procent, vilket kan anses vara nära nog.
6.2 Återkoppling till tidigare forskning och ramfaktorteorin
Innan vi redogör för yttre faktorer till icke regelbundet och regelbundet deltagande vill vi diskutera forskningsläget som sedan mynnar ut i att vi redogör för vår första yttre faktor som påverkar undervisningen.
24
När vi skulle leta efter tidigare forskning så var det få studier som undersökt problemet med icke regelbundet deltagande bland elever på mellanstadiet, något som blev påtagligt när vi skulle redovisa den forskning som vi till sist tyckte stämde väl in på vårt valda
problemområde. De resultat som framkommer genom dessa studier skiljer sig från de vi har redovisat för vår undersökning. Skolinspektionen (2010) rapporterade att i snitt en femtedel av de elever som ingick i deras undersökning (högstadiet) inte deltog i undervisningen. Vid många lektionstillfällen var det hög frånvaro och/eller närvarande elever som inte deltog i lektionens aktiviteter. Adamcak et al. (2020) noterade att elevernas självrapporterade aktivitetsgrad på lektionerna var på liknande nivåer på högstadiet och gymnasiet bland de elever som såg sig som ”väldigt aktiva”, ”aktiva” och ”mindre aktiva”. Dock var det betydligt fler gymnasieelever som svarade att ”jag försöker inte ens under idrottslektionerna, jag är passiv” jämfört med högstadieeleverna. Genom att ta del av tidigare forskning så kan vi se ett samband som vittnar om att problemen med elever som inte deltar regelbundet och uppger att de inte är aktiva i undervisningen blir värre högre upp i åldrarna (Adamcak et al., 2020; Bråkenhielm, 2008; Gontarev & Kalac, 2017; Stemberger, 2014).
Vad som motiverade oss till att låta elever i de lägre åldrarna ingå i undersökningen var att vi ville ge ett komplement till tidigare undersökningar. Även om vi var förberedda på att det kanske inte skulle leda till liknande resultat så ansåg vi att det skulle vara nog så intressant om det fanns en liten problematik med icke regelbundet deltagande bland elever i de lägre
åldrarna. Vår vädjan hade i så fall blivit att tillsätta resurser för att få dessa elever att upphöra med ett sådant beteende och eventuellt riskera att få andra elever att resonera likadant. Med resurser menar vi till exempel fler lärare för att minska risken för att någon/några elever inte ges den uppmärksamhet de behöver. På så sätt kan lärare få mer tid att undersöka problemet med elever som inte presterar enligt deras förmåga. Genom att identifiera vilka det är som inte deltar regelbundet och vad de anger som skäl till att inte delta kan lärare arbeta för att främja en inkluderande arbetsmiljö. IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) genomförde en undersökning mellan 70-90-talet där de kunde se positiva effekter på individnivå av att gå i mindre klass. En stor klass uppgick i genomsnitt till 27 elever, medan en liten klass innehöll 22 elever. Bland de positiva effekterna kunde forskarna notera att kunskaperna förbättrades bland eleverna i en mindre klass. Skillnaden i
studieresultat höll i sig genom hela grundskolan (IFAU, 2012). Vi förutsätter inte att ett regelbundet deltagande är nödvändigt för olika resultat om det ändå framkommer att en elev
25
har visat tillräcklig grund för ett visst betyg utan att för den delen närvara fullt ut.
Bråkenhielm (2008) har förvisso noterat att det finns en koppling mellan elever som riskerade att bli underkända och i vilken omfattning de deltog. Vi vill snarare framhålla att om en lärare kan få eleverna att känna sig sedda och att lärare ges möjligheten att upptäcka de elever som kanske fallit i skymundan kan han/hon främja elevernas utveckling på ett mer
tillfredsställande sätt. Vår tanke grundar sig i att eleverna vågar, med sin lärares vägledning, anta nya utmaningar och därigenom erövra nya kunskaper. På så sätt kan mindre klasser göra skillnader i resultat.
Utöver antalet elever i en klass så kommer vi att redogöra för fler yttre faktorer som påverkar undervisningen i resultatdiskussionen. Teorin om ramfaktorer bygger på att yttre faktorer kan utgöra både begränsningar och möjligheter för lärare/elever. Inom ramfaktorteorin gäller ramfaktorer för de yttre faktorer som påverkar processen och i vår undersökning består processen av undervisningen.
6.2.1 Yttre faktorer till icke regelbundet deltagande
Bråkenhielm (2008) nämner kroppslig avvikelse som skäl till att inte delta i ämnet idrott och hälsa. Problemet med kroppslig avvikelse kan förstås utifrån två aspekter. Dels handlar det om utseende men också vad kroppen förmår att prestera. För att komma runt problemet så skulle det innebära att ansvariga pedagoger utreder situationen kring ombytet. Då det händer mycket med våra kroppar under skolåren så blir skillnaderna påtagliga mellan de som utvecklas i olika takt och på olika sätt. De elever som inte utvecklas enligt normen far illa genom att andra elever uppmärksammar detta och använder det för att såra. Istället för att en klass ska trängas i ett omklädningsrum kan skolan, om möjligt erbjuda flera alternativ till ombyte. Ett annat förslag kan vara att situationen kring omklädningsrummet innefattar att en lärare/pedagog finns i närheten eller att erbjuda vissa elever att byta om lite tidigare. Men även om de elever som avviker från normen skulle “ta sig igenom” omklädningsrummet så ska de även ta sig igenom undervisningen. En undervisning som ställer krav på fysisk ansträngning och där skillnaderna mellan de elever som är mycket fysiskt aktiva och de som inte är fysiskt aktiva alls synliggörs. Londos (2018) menar att bollsporter dominerar
undervisningen, så även styrka och kondition. Han förklarar också att detta gynnar de som idrottar på fritiden. Han har även noterat att tävlingsmoment är ofta förekommande i undervisningen. Tävlingsmomenten ger också upphov till konflikter och bråk.
26
Dessa förklaringar kan ligga till grund för en utbredd förståelse till varför vissa elever inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa och varför problemen med frånvaro är större högre upp i åldrarna. Nedan följer flera förklaringar till varför resultaten från vår undersökning och tidigare undersökningar skiljer sig åt vad gäller de resultat som framkommit.
En annan yttre faktor till varför elever inte deltar regelbundet högre upp i åldrarna kan vara att det till stor del råder frihet under ansvar på, såväl högstadiet som gymnasiet och att en del elever inte förmår att ta det ansvaret som förväntas av dem. Det finns en stor skillnad mellan skolans olika stadier när man jämför hur mycket eget ansvar som krävs i undervisningen. En stor del elever förstår värdet av att investera av sin egen tid till skolarbetet. Särskilt med betyget i åtanke och vad det har för betydelse framöver. De elever som inte ser kopplingen mellan att inte delta regelbundet och hur det kan komma att påverka deras resultat kan bli negativt påverkade av detta. Bråkenhielm (2008) har noterat att en riskfaktor för frånvaro var om idrottslokalen låg på avstånd från skolan. Då kom flera elever lätt bort på vägen.
Ytterligare förklaringar till varför elever inte deltar regelbundet i undervisningen kan förstås genom fenomenet grupptryck. Det kan vara svårt att förstå hur ett negativt beteende kan få spridning. Grupptryck innebär trots allt att det är en grupp som trycker på för att påverka någon utanför gruppen till att ta ett beslut som sympatiserar med gruppens åsikter. Grupptryck kan diskuteras i en positiv mening utifall att gruppen trycker på för att påverka någon att ta ett beslut som är positivt för honom/henne. Men att inte delta i undervisningen innebär att
beslutet får gälla som negativt. Varför vissa väljer att inte delta tror vi kan handla om att de inte är ensamma om det. Med stor sannolikhet kan det finnas en eller två andra som också väljer att inte delta eller närvara i undervisningen. Den gruppen kan växa med tid. DEJA (Delegationen för jämställdhet i skolan) tar upp negativa konsekvenser av grupptryck. De menar att grupptryck förekommer i skolans samtliga ämnen och att det handlar om stora skillnader mellan könen. Deras undersökning visade att pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormerna för manlighet som gör att det inte anses tufft att plugga. De som kliver utanför antipluggnormen straffas därefter. De förklarar också att mer än dubbelt så många flickor som pojkar känner sig stressade varje dag i skolan i sin strävan att nå de höga betygen (DEJA, 2009). Även om det snarare kan betraktas som en kultur som genomsyrar skolan än enstaka fall av grupptryck så är det fortfarande relevanta och intressanta bidrag till diskussionen kring fenomenets förekomst.
27
Vi redogjorde för hur elevernas förkunskaper kunde påverka läraren i undervisningen och att lärarens kompetens på motsvarande sätt kunde påverka elever i undervisningen. Skolverket (2009) undersökte vilka yttre faktorer som påverkade undervisningen och resultatet visade att lärarens kompetens var av avgörande betydelse för hur undervisningen påverkas. Hur lärarens kompetens kommer till uttryck skiljer sig mellan olika ämnen. Idrottsläraren har till skillnad från läraren i ett mer teoretiskt ämne möjligheten att påverka miljön på ett sätt som ska locka elever till att vilja delta i undervisningen. Men det gör samtidigt idrottslärarens uppdrag svårt eftersom ett sätt att måla upp en miljö kan vara mer eller mindre tilltalande för olika elever beroende på till exempel vilket material som används, hur mycket material som används och hur materialet är tänkt att användas i en specifik aktivitet. Ekberg (2009) menar att
idrottslärare iscensätter verksamheten utifrån sin förståelse, hur de förstår vad undervisningen ska innehålla och hur lärande sker. Lärare och elever kommer till lektionerna med både likartade och skilda uppfattningar om vad verksamheten ska omfatta.
Till sist vill vi diskutera en viktig yttre faktor som vi redogjorde för i inledningen då vi
nämnde att ämnet idrott och hälsa inte ges tillräckligt med utrymme i undervisningen då minst antal timmar avsatts till detta ämne om man jämför med svenska, engelska och matematik. Denna reflektion utgår ifrån tanken att vissa elever kan behöva röra på sig en timme för att kunna jobba effektivt en timme medan andra kan sitta still och arbeta effektivt flera timmar i sträck. Vissa elever behöver vara fysiskt aktiva utöver den tid som erbjuds. I en offentlig utredning på uppdrag av regeringen har Timplandelegationen (2005) presenterat en alternativ undervisning som inte påverkas av en timplan. I försöket rapporterar lärare om att de
upplevde att de får användning av deras fulla kompetens och att elevernas behov och intressen tillgodoses. Det huvudsakliga uppdraget var inte att ägna en viss mängd tid åt ett visst ämne utan istället att främja elevernas personliga utveckling genom att erbjuda en mer
individualiserad undervisning. Försöket har fört diskussioner bort från statiskt schematänkande till diskussioner om att grunda undervisningen mer på elevernas förutsättningar och skolans övergripande mål (Timplanedelegationen, 2005).
6.2.2 Yttre faktorer till regelbundet deltagande
Istället för att fokusera på vilka yttre faktorer som kan ligga bakom att elever inte deltar regelbundet, så vill vi redogöra för vad som kan ligga bakom att de flesta elever som deltog i
28
vår undersökning istället väljer att delta i undervisningen. Yttre faktorer kan påverka
undervisningen både positivt och negativt. Enligt Linde (2012) och Lundgren (2017) kan yttre faktorer utgöra både möjligheter och begränsningar för lärare/elever.
Vi fick ta del av några intressanta uttalanden när vi besökte skolan för att ge information om vad studien syftade till att undersöka och för att dela ut enkäten. Enligt de lärare som vi kom i kontakt med så arbetade skolan utifrån ett tvålärarsystem som innebar att det alltid fanns en vuxen i närheten av barnen, vilket vi tror kan underlätta för de barn som annars skulle kunna känna sig utsatta i omklädningsrummet. Även om problemet med kroppslig avvikelse inte är lika omfattande i de lägre åldrarna så kan det finnas andra skäl till varför elever upplever att omklädningsrummet är en otrygg plats. Tvålärarsystemet skulle också säkerställa att alla som inte var frånvarande på grund av sjukdom skulle närvara på samtliga lektioner för dagen. Bara i något enstaka undantagsfall så fanns det skäl nog för att inte delta. Resursen och läraren turades om att följa med klassen till eventuella lektioner som var förlagda utanför
klassrummet, vilket skulle förhindra att någon elev kunde komma bort.
Tvålärarsystemet innebar inte att det var två utbildade lärare som arbetade i en klass. Istället handlade det om att en resurs tillsattes, som istället för att han/hon ägnade all sin
uppmärksamhet åt ett barn, ägnade den åt en större grupp barn. Det sistnämnda kan förstås som en förklaring till de resultat som framkom kring elevernas självrapporterade inställning till de olika ämnena snarare än i vilken omfattning de deltar. Det blir hursomhelst tydligt att lärartätheten kan vara avgörande för både inställning och deltagande eftersom att läraren då erbjuds möjligheten att ha bättre uppsikt över eleverna samt att de kan ge eleverna den uppmärksamhet de behöver. Enligt Skolverket (2009) så var denna faktor av avgörande betydelse för elevernas kunskapsutveckling och resultat i skolan. Däremot kan det vara relevant att diskutera ifall förekomsten av frånvarande elever på grund av mer eget ansvar högre upp i åldrarna till stor del beror på skillnaderna mellan uppsikt och uppmärksamhet när man jämför skolans olika stadier. Vi menar att det kan verka spännande att göra det som förbjudits tidigare om det senare blir genomförbart, även om det fortfarande inte tillåts.
En annan faktor som kan påverka undervisningen för elever, i både de lägre och högre åldrarna, är förekomsten av värdegrundsarbete. Enligt styrdokumenten ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Vidare beskrivs att detta ska uppnås genom ett aktivt och systematiskt
29
värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen (Skolverket, 2019). Utifrån egna erfarenheter från såväl mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, både som pedagoger och elever, så kan vi vittna om att värdegrundsarbetet behandlas mer konsekvent på mellanstadiet än på högstadiet och gymnasiet, åtminstone om man jämför de skolor som vi har kommit i kontakt med. Med risk för att framstå som spekulativa vill vi i alla fall uppmärksamma detta som en eventuell problematik. Detta kan få konsekvenser för i vilken omfattning elever deltar i de olika ämnena om elever far illa av att värdegrundsarbetet inte behandlas tillräckligt.
Ytterligare en faktor till varför över 90 procent av eleverna i vår undersökning uppgav att de alltid deltar i samtliga ämnen som ingick i undersökningen tror vi kan bero på grupptryck. Grupptryck kan påverka undervisningen både positivt och negativt. På högstadiet och gymnasiet diskuterade vi förekomsten av grupptryck och hur det kunde påverka
undervisningen negativt medan vi tror att eleverna i vår undersökning påverkar varandra till att delta regelbundet och att vara aktiva på lektionerna istället för motsatsen.
6.3 Inställning
Att undersöka elevernas inställning till de olika ämnena känns viktigt då det innebär ett fint komplement till de två första frågorna i enkäten då eleverna fick svara på frågor som var kopplade till deltagande. De uppgav i vilken omfattning och med vilken intensitet de deltog, ifall de ansåg sig vara mer eller mindre aktiva på lektionerna i de olika ämnena. Men eftersom eleverna uppgav att de alltid närvarar på lektionerna i över 90 procent av fallen samt att de är mycket eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen så ställer vi oss frågan: Är alla dessa elever odelat positiva till de olika ämnen som ingick i undersökningen?
Resultaten från fråga 3-5 visade att eleverna till stor del var positiva till de olika ämnena även om inte resultatet uppgick till 90 procent som var fallet med deltagande. En sammanställning av de olika frågorna kopplat till inställning (fråga 3-5) till de olika ämnen som ingick i undersökningen resulterade i att 71 procent av eleverna var positivt inställda, det vill säga att de svarade alternativ 4 eller 5. Men om vi skulle utgå ifrån detta resultat för att uttala oss om huruvida eleverna i vår undersökning är negativt eller positivt inställda så skulle vi inte ge undersökningen tillräcklig uppmärksamhet. Nedan följer några intressanta diskussioner kring de resultat som framkommit vad gäller elevernas inställning.
