En lärare berättar
Hur hamnade tankarna till just äldreboende? Har du någon egen influens? eller du kom på det själv? Har du någon bakgrund?
Mer att jag hållt på innan eftersom jag har haft företag Du vet man tänker, “hur ska vi göra nu? Som företagare måste du tänka nytt ju, har du en
smörgåsbutik så måste du tex göra det på något annat sätt än om det finns 3–4 andra, du kan inte göra samma. Man måste skilja sig från mängden...
Upplevde man skolprojektet som något som var krävande?
Jag kan, asså, lite, var lite, asså, blev lite som jantelagen asså. Att “jaha, vad är detta för någonting nu då?”, men nu lite senare, nu har ju fler fattat hela grejen liksom. Att det inte är någon, ja det ska vara någon positiv grej. Det ska vara en ytterligare grej i verksamhetsplanen, nyttja detta istället. Att det inte bara blir, som alla andra gör att det är lucia och… Fritids ingår också, så under loven kontaktar dem dem rätt så tidigt innan och har lite spa och manikyr med dem. Det finns mycket.
33
En stor del av vårt arbete kretsar kring att skapa oss en förståelse kring hur lärarnas tidigare bakgrund, deras erfarenheter och upplevelser inverkar på deras val och handlingar. Under vårt samtal med ansvariga och verksamma lärare på skolan har deras tankar och tidigare bakgrund först fram i dialoger. Frågor ställdes såsom om ansvarig lärare har haft någon tidigare bakgrund, erfarenheter sedan tidigare, som har inverkat till att bedriva skolprojektet, och hur lärare såg på skolprojektet i början och i nuläget. Projektansvarig lärare hävdar att hen har haft tidigare erfarenheter av att driva företag, och att vara företagare kräver ett
nyskapande sätt att tänka på. Med hjälp av den erfarenheten har projektansvarig lärare kunnat driva skolprojektet framåt. Detta går att sammanlänka till Bourdieus teori om habitus.
Projektansvarig lärare för skolprojektet har sedan tidigare haft erfarenheter av att driva ett företag, och enligt Bourdieu & Thompson (1991) är dispositioner hållbara med anledning av att de är de följer med genom livet, med möjlighet för ändringar. Habitus är nämligen en samling av dispositioner som medför att individer agerar på särskilda vis, i detta fall har den projektansvarig lärare genom sina dispositioner som tidigare företagare agerat för att skapa en bättre skola. Detta visar på att individens erfarenheter sedan tidigare följer med till ett annat sammanhang där det kan bli användbart. Även om lärarens tidigare erfarenheter har haft en inverkan på att driva skolprojektet, är det fortfarande läraren som bär på handlingskraften för att skolprojektet ska omsättas i praktik (Power, 1999). Genom projektansvariges sociala kapital var det möjligt att knyta kontakt genom kopplingar till olika områden (Hunter, 2004). Med en grundidé av att öka elevernas rörelser, tog skolprojekt ansvarig lärare tillfället i akt och utvecklade idén med att eleverna dessutom kunde öva på sitt ledarskap. Nedan följer uttalanden från lärarna om deras inställning till skolprojektet i början.
En annan lärare berättar.
Hur såg ni på det här skolprojektet i början?
I början så var vi tyckte det var en bra grej positiva trodde att vi skulle få mer pedagoger eller mer men det är alltid det här svåra som jag inte är bekväm med. Men jag såg både positivt och negativt i kollegialitet. Vi var positiva och det var ju syftet mest, att vi, vi var positiva och körde igång det.
34
En annan lärare berättar.
”Väldigt tidskrävande, att jag blev lite irriterad över att barnen gick ifrån, och de här gymnastiklärarna som blev helt uppbundna och har inte möjlighet att hjälpa till med annat arbete, så var det från början.”
Av de intervjuade lärarna har det förts fram delade meningar kring inställningarna till skolprojektet. En lärare hävdar bland annat att skolprojektet till en början var tidskrävande och skapade irritation, vilket medförde att läraren inte var positivt inställd till att driva vidare skolprojektet. En annan lärare som intervjuades upplevde skolprojektet som positivt i början men utifrån erfarenheter hävdade att kollegialitet både hade positiva och negativa
inställningar till skolprojektet. En förklaring till lärarnas olikartade inställningar till skolprojektet enligt Bourdieu beror på att varje individ har olika habitus, vilket medför att skiljaktiga åsikter och värderingar (Bourdieu, 1999). I vårt fall handlar det om att vissa lärare värderar andra moment i skolan högre än självaste skolprojektet. Bland lärarna skapas det även en irritation med anledning av att skolprojektet är tidskrävande och tar plats.
Eleverna som deltog i fokusgrupperna fick även ta ställning kring deras inställning till skolprojektet. Bland eleverna fanns det delade meningar kring synen på skolprojektet i början. Vissa elever ansåg till en början att det skulle resultera i något tråkigt. Medan andra elever visade ett intresse till skolprojektets start och såg nyttan av att äldre kunde röra på sig och utvecklas. Bourdieu hävdar att skiljaktiga åsikter beror på deras olika habitus (Bourdieu, 1999).
Eleverna i första fokusgruppen berättar.
Hur såg ni på skolprojektet i början när ni började det hela?
Pontus: Första gången jag fick höra vad vi ska göra, tänkte jag varför? Men efter fick vi kolla på en som skrivit en bok, typ hjärnstark eller något sånt. Så förklarade de varför vi skulle ha det. Och då tänkte jag att det var bra, men jag visste inte riktigt vad jag gett mig in på.
35
Så det var lite oklart varför? Men hur kände ni, kände ni att det skulle vara spännande eller tråkig eller hur kände ni?
Elvira: Spännande och tråkigt. Men när man väl provade så var det kul. Tilda: Jag tror det skulle vara så här mycket mer tråkigt.
Pontus: Man såg inte riktigt helheten i det.
Eleverna i andra fokusgruppen berättar.
Det här skolprojektet, hur såg ni på det i början när ni skulle vara med i det?
Maja: Typ att det skulle vara kul och se hur dem gamla utvecklas och rör sig. Pernilla: Ja jag tyckte det lät väldigt kul, att först se att äldre kan vara insatta i att röra sig.
Upplevelser
Skolprojektet på skolan kan betraktas som en process som bidragit med erfarenheter och upplevelser, både för lärare och elever.
Projektansvarig lärare berättar.
Vad är din upplevelse? vad är det då som gör att du känner så? “Nämen, just när man börjar… Dem kan ju vara skeptiska till skolan med ämne. Men när man pratar om såna här grejer, man har varit där borta och har diskussioner med dem då efteråt då när man har den där återkopplingen hur dem tyckte. Det är helt andra personer man möter. Väldigt positivt, väldigt genuint som dem inte hittat på [...]. När man pratar med eleverna, dem som varit där. Dem gillar verkligen detta.”
36
Förr upplevde eleverna möte med äldre som något lite oroligt eller läskigt, dem visste inte hur de äldre skulle reagera. Numera är mötet med äldre mer normaliserat och avdramatiserat, och upplever inte längre samma osäkerhet kring hur de förväntas agera eller reagera.
Elever i första fokusgruppen berättar.
Hur ser ni på skolprojektet nu när ni varit med ett tag då?
Elvira: Det är rätt roligt. Ibland kan det vara lite så här när man är trött men ofta är rätt roligt det här.
Nina: När man går till LSS, så kan man försöka sitt bästa liksom. Och man ser ju att dem kanske inte kan rörelserna men också gör sitt bästa liksom.
Tilda: Och dem blir rätt glada när vi kommer.
Mariam: Man ser deras leende när man står där bland dem.
Hur ser ni på att möta äldre idag jämfört med förr? Elvira: Nu är man mer van.
Nina: och nu är man såhär, såhär Tilda: det känns ju mycket roligare
Mariam: innan var det lite läskigt. Man trodde och tyckte dem var typ sura eller rädda i början och ville inte vara med...
Alice: det var något nytt
Mariam: men nu ser man att dem är glada och inte alls sura eller rädda…
Fokusgrupp 2 fortsätter.
Så det var kul att se äldre i rörelse?
Lena: Ja, och att få röra sig själv. Typ asså det blev typ idrottspass. Man får ju själv också lite rörelse.
Och hur ser ni på skolprojektet idag, nu när ni varit med i två år, är det eller?
Gunilla: Men typ att det har utvecklats jättemycket, dem gamla tycker det är kul också att vi kommer.
37
Hur har det utvecklats då? om ni kan beskriva det?
Klara: Dem har typ, dem har ju fått koll lite på vad det handlar om för rörelser också, att vi har typ alltid likadana rörelser. Asså dem rör ju sig mer och mer, tycker jag.
Vera: Och sen liksom, det var liksom inte så många som var med. Men efter att alla provade så var det fler som var med. Det blir liksom roligare när fler är med. För det blir roligare, för man ser verkligen, liksom, man ser liksom verkligen att dem tycker om att göra det.
En lärare säger
Påverkar skolprojektet stämningen på skolan eller för eleverna?
“De är väldigt glada och positiva när de kommer därifrån, absolut[...] Där vill de flesta vara med”
Vad vi ser att detta skolprojekt gör, är att det upplevs bidra positiva effekter av elever och lärare. Eleverna uppskattade att fler äldre ville delta i rörelseaktiviteterna och upplever
glädjen av att se de äldre tycka om aktiviteterna. Detta visar på att eleverna känner medkänsla för de äldre, vilket är ett av de värden som eleverna ska utveckla (Ahlberg, Andreasson, Assarsson & Olsson, 2011). Eleverna och lärarna verkar dela upplevelsen av att detta skolprojekt bringar glädje och positiva upplevelser som tas med tillbaka till skolan.
38
Förändringar
Projektansvarig lärare på skolan berättar att hen upplever en stor skillnad på eleverna i förståelse för andra människor och synen på att fysisk aktivitet. En annan lärare ser en social mognad hos eleverna medan en tredje lärare inte ser någon förändring hos eleverna.
Projektansvarig lärare berättar.
“Jag tycker det, måste jag säga, att det är stor skillnad på. Jag kan ju tänka på den här klassen jag är i då, som årskurs 6 då [...] Ja det kan ju vara då, “varför sitter hon där, där med den katten?”. Ja det är för att, om kanske tar bort den katten från henne kanske hon blir jätteledsen. Det är hennes liksom… hon kanske haft katt hela sitt liv och nu har hon en låtsas katt. Och det tycker dem ju är konstigt, men dem tycker det inte är så konstigt om man förklarar för dem. ja, “jaha” [...] Ja men i början då var det ju mest om man skulle gå ner i vikt eller hade det fokuset och en del som var lite överviktiga trodde vi gjorde det för att vi ville dem skulle gå ner i vikt [...] Så, alla vet ju om varför det är bra att röra på sig, måste jag ju säga. Det har vi ju verkligen, vad det ger. Att du själv, om du är hemma och sitter mycket vid datorerna så händer detta och då ser din hjärna ut såhär, men går du ut i parken och springer två varv i parken ser din hjärna ut såhär. Då är det liksom mer att det händer något i hjärnan, det har dem ju förstått på ett bättre sätt tycker jag.”
En lärare berättar
Det kan jag inte, det ser jag inte alls. [...] Ja, Jag förstår vad du menar. Men nej, det kan jag inte alls, det har jag inte alls märkt [...] Men de kan också visa en annan sida, men nej, det har jag inte gjort.”
I mötet med eleverna har vi fokuserat på att undersöka vilka förändringar som skett hos eleverna under skolprojektets gång. Förändringar har inneburit att eleverna skapat sig en större förståelse för andra individer och deras inställning till möte med människor har förändrats. Eleverna ser sig själva som mer aktiva, positiva och koncentrerade i skolan
39
numera.
En förändring som skett hos eleverna är förståelse för vad fysisk aktivitet är och hur detta kan finnas med i ens liv ur ett livslångt perspektiv. Allt detta är något som granskningar tidigare visat har fattats i skolan (Skolinspektionen, 2012). Det har nämligen framkommit att medborgarfostrande inslag inte genomsyrar den undervisning som bedrivs i svenska skolor. Men nämner att det bör “integrera medborgarfostrande aspekter med potential att motivera eleverna att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, samt i förlängningen i samhällslivet. Enligt Skolinspektionens bedömning behöver eleverna bland annat i högre grad träna abstrakt och kritiskt tänkande, där undervisningserfarenheter kopplas till praktisk handling och samtidigt regelbundet lyfts i prövande och filosofiska samtal”
(Skolinspektionen, 2012, s7).
Båda fokusgrupperna berättar följande när vi ställde frågor om de har en annan förståelse för vad fysisk aktivitet är och om det haft någon påverkan på dem.
Första fokusgruppen berättar
“Jag tycker det har blivit bättre, tycker vi är mer glada och positiva[...] Ja men man tänker mer på att man ska röra sig. Typ förra veckan så fick man en frukt och för ett tag sedan så skulle man göra en hinderbana så fick man en yoghurtglass.”
“Det är ju egentligen bara att man rör på sig[...] När man varit på tabatan så blir det lättare att koncentrera sig i klassrummet[...] Man jobbar mer i klassrummet nu”
Andra fokusgruppen berättar.
“Man kan gå en sväng hemma, att man inte sitter hemma inne kanske man kan gå ut och gå. Om man har ett djur kan man gå ut och gå med det istället för att typ sitta inne och kanske spela eller kolla på sin telefon eller så.
40
Så ni menar att fysiskt aktiv kan man vara genom att röra sig bara? Det behöver inte vara att man går på någon sport eller håller på med någon idrott?
Felicia: Nä, man kan lika väl gå. Andrea: Gå ut och gå en runda.
Berit: Ja, vara med kompisar eller cykla.
Och om ni tänker att ni blir ännu äldre?
Felicia: Kanske typ såhär att man tar ansvar och går en runda, eller går ut med sitt husdjur.
Denice: Eller om man typ skaffar barn kanske man går ut mycket med dem till lekplats, springer, om man tänker så.
Denice: haha ja! men typ… Ja men gå ut och vattna blommorna? Hälsa på barnbarnen om man har sådana? Ja, men typ… Det behöver ju inte vara en lång runda, men bara liksom gå ut.
Gör ni något idag som ni inte gjorde tidigare? Tänker på både i skolan och utanför skolan kopplat till skolprojektet? Om vi tittar på det här med äldre och fysisk aktivitet Gör ni något idag som ni inte gjorde tidigare? Berit: Jag tror det. Asså det är väl det att man går ut oftare, träffar folk och bara allmänt går runt och går.
Denice: Det är typ, jag säger typ, jag hälsar på mer folk innan. Man ser liksom ändå att dem uppskattade det.
Bland eleverna i fokusgruppsintervjuerna framkommer det att fysisk aktivitet innebär olika kroppsrörelser, såsom att gå en promenad och gärna i sällskap. Det framkommer även att elevernas fysiska aktivitetsgrad har ökat genom att de är ute och går mera, och träffar på andra människor mer. Eleverna berättar även att de i senare ålder kommer fortsätta med att vara fysiskt aktiva genom att promenera, även i sällskap med sina barn. Detta stärker antagandet om att individens primära habitus, dvs det som sker i barndomen följer med till senare ålder, och med den anledningen är det viktigt att ta hänsyn till denna påverkansprocess
41
som sker i tidig ålder, för att kunna inverka positivt på elevernas handlingar, i vårt fall fysisk aktivitet i senare ålder. För att förtydliga det hela så har barndomen har en särskild viktig påverkan genom att upplevelser formar kroppen och blir som en andra natur (Bourdieu & Thompson, 1991). Individens primära habitus kan exemplifieras med individens barndom. Det som har förvärvats i barndomen formar kroppen och blir som en andra natur. Det innebär att de dispositioner som lagrats i barndomen medför att individen agerar i enlighet med det som förvärvats (Power, 1999). Habitus kan betraktas som ett resultat av en livslång
socialiseringsprocess. Denna socialiseringsprocess börjar i tidig ålder, och det är upplevelser som sker i tidig ålder som bär på en viktig grund för individens habitus (Stuij, 2015).
Har ni något ni vill säga eller tillägga om skolprojektet? Så om inte har lyfts? Något ni upplever med skolprojektet? Någon känsla kring
skolprojektet?
Andrea: Sen så nu i dessa tider så också, nu kan vi ju inte hälsa på för dem är ju i riskgruppen. Dem får inte träffa oss, så vid påsk så tror jag att alla här gjorde kort, där det stod glad påsk, sen så delades de ut och då kände dem äldre att vi fortfarande, att vi verkligen bryr oss om dem. Asså det, jag tyckte det var jättebra.
Är det något såhär med vykort och att ni engagera er, är det något ni hade gjort tidigare? Eller det är något ni gör nu?
Gruppen: Ja
Denice: Vi gör det mest eftersom vi inte kan träffa dem, så kanske vi skickar typ glad påsk eller god jul eller något sånt.
Felicia: Jag tror inte asså, alla vet inte hur det är att vara där dem är och så. Vissa kanske aldrig har träffat någon sån, som är äldre eller har varit på ett boende och det kan ju också vara en upplevelse och se hur dem har det och hur dem är och så.
Har det bidragit till att ni har fått en annan syn på, jag vet inte, medmänniskor? Äldre?
Andrea: Innan tyckte jag det var jätteläskigt att träffa äldre människor, nu tycker jag bara att det är kul.
42
Vad är det som har gjort att det blivit kul då?
Berit: Det är väl det här att vi åker iväg, det blir liksom såhär att man i
vardagen träffar äldre människor. Det blir roligare och man blir säkrare på hur dem är.
Andrea: Man har liksom inte tänkt på den innan, att man träffar dem så mycket som man egentligen gör. Man har bara tänkt på sitt eget, medans nu när man har fått komma till dem och är där för att träffa dem så har man liksom tänkt på det på ett annat sätt.
Bland eleverna i fokusgruppsintervjuerna framkommer det att de upplever vykorten som skickas till de äldre som något ”jättebra” eftersom de äldre fortfarande har kännedom av att eleverna verkligen bryr sig om de, även i tider där det inte är möjligt för fysiska träffar. Eleverna berättar även att det kan vara en upplevelse att se hur de äldre har det och hur de är. Tidigare möte med äldre har upplevts som läskigt, men nu upplever eleverna det som något roligt och tryggare i mötet med äldre. Elevernas förändrade syn visar på att skolan har ökat förståelsen för andra människor, och främjat elevernas förmågor att leva sig in andras villkor, något som benämns som skolans ansvar enligt Skolverket (2019).
En lärare berättar.
Kan man se någon skillnad på hur stämningen var tidigare innan skolprojektet och nu?
- Ja det gör jag, tecken och det är framförallt rast verksamheten. Jag jobbade på fritids innan och jag drog igång rastaktiviteterna. Vi hade fyra stationer där man sedan innan hade bestämt vad man skulle göra på innan man gick ut på rast. Då kunde vi se att konflikterna minskade oerhört mycket.
Hur kan ni märka av skolprojektet i skolan? Eller på eleverna eller hur märker ni av skolprojektet här?
-Ja, det är ju när de ska gå iväg och när de ska öva inför aktiviteterna de ska utföra. Ibland leder de varandra i grupper självmant på skolgården.
43
En annan lärare berättar.
Om vi då kollar på lite på värden i skolan, hur är stämningen på skolan, upplever du? Om vi tänker in din sammanfattande upplevelse utav både elever och lärare och elever lärare?
- För mesta delen är den positiv och jag försöker se positiva i det, sen är det alltid det här med arbetsbelastning och svartsjuka, det kan bli lite tråkigt men i