Med bakgrund i vårt intresse för värdegrundsarbete, och vad tidigare forskning visat,
upplevde vi en stark vilja för att undersöka skolans unika arbetssätt för hur värdegrundsarbete kan ske i praktiken. Med den anledningen har syftet med vårt examensarbete varit att
undersöka hur eleverna och lärarna ser på deltagandet i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet och hur skolprojektet förändrar skolans verksamhet. Deras arbetssätt för hur värdegrundsarbete kan ske i praktiken betraktas som unikt, med anledning av att det finns väldigt begränsad forskning om att arbete med liknande projekt mellan skola och äldreboende, eller något liknande i Sverige. Att arbeta med värdegrundsfrågor i form av diskussioner med elever, verkar vara den vanligaste metoden internationellt (Maylor, 2016). Tidigare forskning visar att skolor som gjort värdegrundsarbete till en del av skolans
kärnverksamhet och inte bara något som står fristående har fått större genomslag såväl hos lärare som elever (Ahlberg, Andreasson, Assarson & Ohlsson, 2011). Efter att ha gått igenom läroplanen för grundskolan kan vi dra slutsatsen att det är möjligt att värdegrundsarbete kan vara en del av många undervisningsämnen och att detta arbete skulle kunna ske genom den rådande projekt som skolan driver. Bourdieu (1999) skriver att aktörernas habitus, intressen och positioner inom fältet kan påverkar möjligheten till att alla skolans organisationer handlar likadant i likartade situationer. Detta kan dock inte bara ses som ett hinder utan även ge möjlighet till diskussioner om de handlingsutrymmen som finns inom fältet (Bourdieu,1999).
Utifrån våra resultat från undersökningen har eleverna genom sina resonemang visat på förbättringar såsom förståelse för andra individer, större ansvarstaganden, medkänsla och generositet gentemot andra individer, vilket är tecken på att det skett en personlig utveckling (Ahlberg, Andreasson, Assarsson & Olsson, 2011). Dessa resultat har genererats genom ett praktiskt deltagande med andra människor, vilket skiljer sig från att enbart samtala med eleverna om detta. Våra resultat i form av tolkningar, beskrivningar och förklaringar kan möjligtvis bli överförbara och användbara i andra sammanhang (Johannessen & Tufte, 2003), såväl i forskningssammanhang som till andra skolor och kommuner. Vi valde att fokusera på hur skolprojekt gav upphov till förändringar. Det innebär att vi inte kan säga att andra
deltagare har haft samma inställning, upplevelse eller förändring som de deltagare vi har studerat. För att försäkra oss om att vår undersökning kan anses vara tillförlitlig har vi ställt vissa kvalitetskrav. Först och främst att vi kan kommunicera ett resultat samt att detta går i
56
linje med vårt syfte, vilket varit att undersöka hur eleverna och lärarnas ser på deltagandet i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur skolprojektet förändrar skolans verksamhet. Resultatet ska även gå linje med våra frågeställningar. Detta har vi valt att göra genom att presentera empirin i tre teman, inställningar, upplevelser och förändringar. Vidare har vi skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår
fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Genom att vi båda har analyserat vår empiri har vi stärk tillförlitligheten för att våra teman i empirin skulle utläsas även av andra. Vidare har vi stärkt våra temans koppling till vår teoretiska referensram genom att analysera våra teman utifrån denna, samt kopplat utdrag från
deltagarnas historia till vår teoretiska referensram. Med anledning av att studien baserar sig till stor del på upplevelser och inställningar, kan det vara svårt att säga att det resultat vi fått fram skulle bli densamma i en annan kontext eller om vi haft andra deltagare. Men vår tanke är att detta kan leda till fortsatt forskning och ge framtida förslag och inspiration till
förändring samt en vilja till att driva likartade projekt inom skolans verksamhet, såväl för oss själva som för andra. Som framtida forskning skulle vi vilja titta på de äldres inställning och upplevelse av projekt likt detta. Hur är de äldres inställning till yngre? Är det så att de äldre får en annan inställning till yngre? Kommer de äldres habitus även det förändras genom att andra värderingar skapas tillsammans med de yngre? Kan de äldre, genom att eleverna leder den fysiska aktiviteten, få en annan förståelse eller möjliga lösningar till att själva kunna vara fysiskt aktiva? Eller finns det något annat utbyte de äldre får av de yngre som de sätter högre värde på? Vi tycker det hade varit intressant att undersöka hur dessa projekt ge ett ömsesidigt utbyte för såväl elever, lärare, skola, äldre och äldreboende.
57
Referenslista
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Assarson, I., Ahlberg, A, Andreasson, I & Ohlsson L. (2011). Skolvardagens komplexitet: en
studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-07
från: http://ls00012.mah.se/handle/2043/19722
Bourdieu, P. & Thompson, J.B. (1991). Language and symbolic power. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.
Clifford, N., Cope, M., Gillespie, T. & French, S. (red.) (2016). Key methods in geography. (3. ed.) London: Sage Publications.
Gytz Olesen, S. & Møller Pedersen, P. (red.) (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv:
en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas
Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0 - Om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Linneuniversitetet. Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:430176/FULLTEXT01.pdf
Hunter, L. (2004). Bourdieu and the social space of the PE class: reproduction of Doxa through practice. Sport, Education and Society, 9(2), 175–192.
doi:10.1080/1357332042000175863
Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från: https://www.diva-
58
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan och idrott på fritid. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010. Malmö.
Maylor, U. (2016). “‘I’d worry about how to teach it’: British values in English classrooms.”
Journal of Education for Teaching, 42(3), 314–328, DOI:
https://doi.org/10.1080/02607476.2016.1184462
Morgan, D.L. (1997). Focus groups as qualitative research. (2. ed., [rev.]). Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Power, M. (1999). An Introduction to Pierre Bourdieu's Key Theoretical Concepts, Journal
for the Study of Food and Society, 3(1), 48–52, doi: 10.2752/152897999786690753
Reay, D. (2004). ‘It's all becoming a habitus’: beyond the habitual use of habitus in educational research. British Journal of Sociology of Education, 25(4), 431–444. doi: 10.1080/0142569042000236934
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi
Skolinspektionen. (2012). Skolans arbete med demokrati och värdegrund. Hämtad från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf
59
Skolverket (2015). Grundskollärares tidsanvändning: en fördjupad analys av "Lärarnas
yrkesvardag". Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad
2018. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.192dfce916aff44f9af6a4/1560325112335/F%C3%B 6rslag%20l%C3%A4roplan%20grundskolan.pdf
Skolverket (1) (2019). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshem. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Strandbu, Å., & Steen-Johnsen, K. (2012). Bourdieu knew more than how to play tennis! An empirically based discussion of habituation and reflexivity. Sport, Education and Society, 19(8), 1055–1071. doi:10.1080/13573322.2012.728527
Stuij, M. (2013). Habitus and social class: a case study on socialisation into sports and exercise. Sport, Education and Society, 20(6), 780–798. doi:10.1080/13573322.2013.827568
Thornberg, R, & Oguz, E (2016). Moral and citizenship educational goals in values education: A crosscultural study of Swedish and Turkish student teachers' preferences.
Teaching and Teacher education. 55(2016), 110-121. Hämtad från:
https://www-sciencedirect-com.proxy.mau.se/science/article/pii/S0742051X16300026
Tursunovic, M. (2002). Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik / Focus Groups in Theory and Practice. Sociologisk Forskning, 39(1), Hämtad från:
www.jstor.org/stable/20850495
Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö: en studie av idrottens
betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling. (Doktorsavhandling, Karlstad
universitet, Karlstad). Hämtad från http://www.diva-
60
Bilaga 1. Intervjuguide
Fokusgrupper årskurs 6. Attityder
Hur såg ni på projektet i början? Hur ser ni på projektet nu?
Hur ser ni på att deltaga i framtida liknande projekt eller starta egna?
Värden i skolan
Hur är stämningen på skolan? Hur var stämningen på skolan?
Pratar ni om hur man beter sig mot varandra? När? hur? Hur ser ni på allas rättigheter, skyldigheter och jämlikhet? Hur ser ni på möte med äldre jämfört med tidigare? Hur tror ni att projektet påverkar er moraliska kompass?
Handlingar
Har projektet förändrat något i skolan? Generellt? Ämnena? Idrott och hälsa? hur märker ni konkret av projektet?
Hur upplever ni konflikter på skolan? Mer? Mindre? Finns det? Vad handlar de om? Projektet påverkat?
Hur upplever ni det att lära, leda och planera aktiviteter för äldre? Hur kan man vara fysisk aktiv? Vad kommer ni att göra när ni är äldre? Gör du något i dag som du inte gjorde tidigare, såväl i som utanför skolan?
61
Lärare som driver projektet Attityder
Hur startade ideen?
Hur såg ni på projektet i början? Hur ser ni på projektet nu? Hur mycket tid kräver projektet? Hur påverkar det ditt ämne?
Hur ser ni på att deltaga i framtida liknande projekt eller starta egna? Hur hamnade du i detta projekt? Influerad av någon? initiativ själv?
Värden i skolan
Hur är stämningen på skolan? Hur var stämningen på skolan?
Pratar ni om normer? var? Hur? Vilka?
Hur ser arbete med värdegrund ut jämfört med tidigare? Hur kopplar ni detta till era ämnen? Eller det är mer generellt?
Handlingar
Hur märker ni konkret av projektet?
Hur upplever ni konflikter på skolan? Mer? Mindre?
Kan ni ser handlingar hos elever som dem tidigare inte gjorde? Vilka? Var? Finns det konflikter i relation till projektet?
62
Andra lärare Attityder
Hur såg ni på projektet i början? Hur ser ni på projektet nu? Hur mycket kräver projektet? Hur påverkar det ditt ämne?
Hur ser ni på att deltaga i framtida liknande projekt eller starta egna? Hur mycket tid tar det från ditt ämne?
Värden i skolan
Hur är stämningen på skolan? Hur var stämningen på skolan?
Pratar ni om normer? var? Hur? Vilka?
Hur ser arbete med värdegrund ut jämfört med tidigare? Hur kopplar ni detta till era ämnen? Eller det är mer generellt?
Handlingar
Hur märker ni konkret av projektet?
Hur upplever ni konflikter på skolan? Mer? Mindre?
Kan ni se handlingar hos elever som dem tidigare inte gjorde? Vilka? Var? Finns det konflikter i relation till projektet?