https://www.instagram.com/p/B1j2dyIHbbx/
Bilaga 15. Instagraminlägg från Miquelas Instagramprofil Hämtad den 15 augusti 2020, och finns tillgänglig på:
Bilaga 16. Instagraminlägg från Miquelas Instagramprofil Hämtad den 15 augusti 2020, och finns tillgänglig på:
https://www.instagram.com/p/B9CXopcH3ck/
Bilaga 17. Instagraminlägg från Miquelas Instagramprofil Hämtad den 15 augusti 2020, och finns tillgänglig på:
1
Porrsnacket
Designdokumentation
Alva Esping
Handledare: Tina-marie Whitman
Medieproduktion
2
1 Inledning, problemområde och bakgrund
sid 3
2 Avsändare, syfte och målgrupp
sid 4
3 Offentliggörande och tillgänglighet
sid 5-6
4 Research, förarbete, process och tillvägagångssätt
sid 6-20
4.1 Relaterade medieproduktioner 4.2 Broschyr med illustrationer 4.3 Webbplatsskisser
4.4 Bild och animation för sociala medier
5 Dokumentation av slutresultat Ladda ner filerna här
sid 21
6 Reflektion
sid 21-22
7 Källförteckning
sid 22
3 Många kommer i kontakt med pornografi tidigt i livet. Medelåldern för när personer aktivt börja söka efter pornografi är 12,3 år hos killar och 13,8 hos tjejer (Mattebo refererad i Ahlin & Stigberg, 2016). Säkerligen exponeras många för porr (för första gången och kanske inte frivilligt) ännu tidigare i livet än så och därmed långt innan deras första intima och sexuella möten i verkliga livet. Det som barn och unga ser och tar till sig via massmedier, inklusive pornografi, kan mer eller mindre forma och påverka deras syn och förväntningar på sex och intima relationer, och även deras (framtida) sexuella upplevelser (Ahlin & Stigberg, 2016 samt Bergström, 2006). I stort sätt hade ingen av ungdomarna som deltog i Mattebos (2014) undersökningar någonsin pratat om pornografi med en vuxen. Därför anser jag att ”porrsnacket” med barn och unga behövs. ”Porrsnacket” behöver komplettera det typiska ”sexsnacket” som vuxna, föräldrar, skolor och mottagningar har med barn och unga och det behöver ske tidigt i livet.
Hur kan man lyfta ämnet och nå ut till barn och unga med visuell kommunikation och illustrationer? Visuellt material som publiceras i digitala kanaler samt i from utav fysiska material där barn och unga vistas kan vara ett effektivt sätt att nå ut till relativt många. Jag anser att det finns fördelar med att använda illustrationer för att belysa ett så svårt, ofta pinsamt och känslosamt ämne som pornografi. Det eftersom man med illustrationer kan gestalta bland annat könsorgan, kroppar och sexuella situationer på mer lättsamma, förklarande och mindre vulgära sätt än exempelvis fotografi. Jag har arbetat fram
kampanj- och informationsmaterial i form utav en broschyr med illustrationer med fokus på känslor och ungas vardag framför skärmar. Jag har även tagit fram två webbplatsskisser samt visuellt material, med syftet att kunna användas i sociala medier, i form utav två animerade videoklipp och en bild. Allt går under namnet Porrsnacket och har Ungdomsmottagningen som avsändare.
Ungdomsmottagningens webbplats (umo.se) och mottagningar hjälpte mig mycket när jag var ung tonåring och vuxen. Eftersom det genomfördes väldigt lite och bristfällande sexualkunskap under min tid i grundskolan, så var besöket hos Ungdomsmottagningen i högstadiet det bästa sexsnacket jag fick (som ung). Jag kan inte minnas att pornografi någonsin nämndes trots den stora och enkla tillgången på nätet som existerade under större delar av min uppväxt och under hela min tonårstid. Sedan dess och sedan #metoo under hösten 2017 har kraven på bättre sex- och samlevnadsundervisning samt
upplysning kring jämställdhet och samtycke ökat. Det har hunnit hända mycket men det finns fortfarande allvarliga brister (Skolinspektionen, 2018). Idag finns det i alla fall information om pornografi riktat till unga på Ungdomsmottagningens webbplats och ämnet tas även upp i Ungdomsmottagningens egna podcast UMO-podden, som alla kan komma åt på deras webbplats (umo.se). Det är Ungdoms-
mottagningens egna information och texter samt deras visuella identitet som jag främst har utgått ifrån och använt mig utav i utförandet av min medieproduktion.
4 Min tänkta avsändare är Ungdomsmottagningen och deras webbplats (umo.se). Samtlig information som Ungdomsmottagningen avsänder är alltid varsamt genomtänkt och alla texter och övrig information granskas av bland annat forskare, sjuksköterskor och/ eller psykologer innan publicering. Därmed finns det ett gott förtroende både för informationens trovärdighet och för Ungdomsmottagningen som varumärke. Informationen och texterna är enkla att förstå och ta till sig (för unga) samt riktar sig till alla. Jag tyckte att Ungdomsmottagningen ton, saklighet och neutralitet passade bra inpå mina visioner och idéer eftersom jag ville ta fram kampanj- och informationsmaterial som kan rikta sig till alla (kön) och samtidigt inte vara alltför ställningstagande. Pornografi är ett tabubelagt ämne som är svårt att prata om. Därför strävade jag efter att, i mina produkter, lyfta ämnet på ett lättsamt, lättbegripligt och upplysande sätt med en neutral ton. Jag ville undvika att ge ett ”argt” intryck genom att exempelvis trycka på att ”porr är (bara) dåligt”, såsom vissa andra organisationer och kampanjer som jag kom över i min research, tenderar att göra (exempelvis porrfribarndom.se). Ett alltför ställningstagande material anser jag riskerar att skambelägga mottagare som har kommit i kontakt med eller väljer att konsumera pornografi.
Informations- och kampanjmaterialet som jag har arbetat fram har därmed syftet att erbjuda information kring ämnet utan att ta ställning samt hänvisa till relaterad information och (webb)platser där man kan läsa mer eller söka sig till, också om man mår dåligt och/ eller behöver hjälp, precis så som
Ungdomsmottagningen i regel arbetar.
Ungdomsmottagningens målgrupp är 13 till 25 åringar. Jag valde ut en mer specifik målgrupp för min medieproduktion, nämligen 10 till 15 åringar. Det eftersom jag gärna hade sätt att ett ”porrsnack” sker med barn och unga som ligger nära de tidigare nämnda medelåldrarna då många aktivt börja söka efter pornografi, samt för att materialet både ska kunna användas för den yngre delen utav
Ungdomsmottagningens målgrupp inklusive något ännu yngre personer. Min sekundära målgrupp är bland annat föräldrar, pedagoger, lärare, grundskolor, fritidsgårdar, mottagningar och kuratorer som kan ta del utav informationen och föra vidare den till unga.
3 Offentliggörande och tillgänglighet
Broschyren som jag tar fram är tänkt att finnas tillgänglig i alla Ungdomsmottagningars väntrum och receptioner, på bord samt i deras olika hyllor och ställ för broschyrer. På de flesta Ungdomsmottagningar finns det hyllor och ställ inne på toaletterna där man har möjligheten att plocka upp och läsa broschyrer i lugn och ro. Det här tänker jag kan leda till att fler plockar upp en broschyr som eventuellt känns pinsam att plocka upp i en miljö med andra människor runt omkring. Broschyren kan även finnas tillgänglig på exempelvis fritidsgårdar och på övriga platser med unga besökare. Det ska även gå att beställa och ladda ner broschyren som en PDF på Ungdomsmottagningens webbplats.
5 Broschyren skulle också kunna delas ut i grundskolor och användas i samband med sex- och
samlevnadsundervisning. Sedan #metoo och också grundskoleelevers vittnesmål under hashtaggar som #tystiklassen och #räckupphanden har uppmärksamheten riktats åt skolornas sex- och
samlevnadsundervisning och kraven ökat. Skolinspektionen gör årligen inspektioner som bland annat visar på att det fortfarande råder stora brister gällandes sex- och samlevnadsundervisningen i landets skolor. Enligt Skolinspektionens enkät förra året arbetar mer än hälften av de lärare som deltog med frågor och diskussioner kring jämställdhet däribland normer, genus, känslor, könsroller med mera i sin ämnesundervisning, men vad det gäller just sex- och samlevnadsundervisning finns det (fortfarande) ett stort behov utav kompentensutveckling. Det framgick även sex- och samlevnadsundervisningen kunde variera mycket från skola till skola samt att flera lärare kände sig osäkra på hur undervisningen bör genomföras. Vissa lärare i frågesatte även sig själva och om de verkligen var ”rätt person” för att undervisa i sådana typer av ämnen (Skolinspektionen, 2018). Då de här bristerna råder har olika stödunderlag tagits fram för lärare och skolor. I Malmö stad finns ett stödunderlag som bland annat uppmanar lärare till att lära sina elever att själva söka information samt informera om existerande
stödorganisationer och webbplatser, genom att exempelvis hänvisa till organisationernas sociala medier samt annat webbaserat innehåll (Leveau, Alfredsson & Ceder, 2012). I samband med undervisning och samtal i skolmiljöer tänker jag att organisationers kampanj- och informationsmaterial med fördel kan delas ut (fysiskt) eller skickas ut som en PDF till elever. På detta vis kan eleverna få en direkt tillgång till information relaterad till sex- och samlevnadsundervisningen samt en ingång till allt annat som olika organisationer har att erbjuda.
6 att kunna publiceras på Ungdomsmottagningens Instagram och Facebook. På så vis kan man väcka extra uppmärksamhet och hänvisa till informationen som ligger på en pornografifokuserade subdomän, lierad med deras primära webbplats, som går under namnet Porrsnacket.
4 Research, förarbete, process och tillvägagångssätt
Jag började med att snabbt skumma igenom och samla in (visuella) intryck ifrån olika organisationer och kampanjer som antingen lyfter ämnena sex och relationer och/ eller pornografi och unga. Jag gjorde min första moodboard (se Moodboard 1) som innehåller material från organisationer och kampanjer som jag eventuellt senare skulle titta närmare på och/ eller hämta information och inspiration ifrån. Moodboarden innehåller även lite olika illustrationsstilar med syftet att ”få igång” min kreativa process.
Därefter prioriterade jag att söka efter redan existerande information och texter om pornografi riktad till unga. Jag ville så snabbt som möjligt ha en färdig text att utgå ifrån, så att jag kunde komma igång med det visuella och grafiska arbetet. Jag hittade i stort sätt ingenting riktad till just unga utan istället i stort sätt endast ”arga” och ställningstagande artiklar, organisationer, kampanjer och rörelser som
huvudsakligen lyfter pornografi som något negativt samt uppmanar till att man måste börja prata om pornografi med unga. Alltså information riktad till bland annat till föräldrar, skolor och pedagoger istället för just unga, däribland porrfribarndom.se och visuelldrog.se. Även om jag håller med dessa rörelser och organisationer i de flesta utav deras ställningstaganden så var det inte den typen av information som jag var ute efter. Jag anser att den typen av information fungerar bra för att engagera och upplysa vuxna men inte unga.
7 tycke) väldigt bra information om pornografi som också är riktad till unga. Jag valde därmed att
sammanställa en text utifrån de jag fann på webbplatsen (umo.se). Jag hämtade text främst från sidorna Att kolla på porr (https://www.umo.se/sex/porr/att-titta-pa-porr/) och Knepiga porrsituationer
(https://www.umo.se/sex/porr/knepiga-porrsituationer/). Jag hittade även en broschyr utgiven av RFSU med bra information men som inte nämnder pornografi. Jag lät mig ändå inspireras utav både texten och illustrationerna (Ullholm, 2012).
Tidigt försökte jag även komma i kontakt med kommunikations- och webbansvariga hos Ungdoms- mottagningen men fick som svar att de tyvärr inte hade tid att arbeta tillsammans med studenter och ta del ut av olika skolprojekt, speciellt under vårterminerna när väldigt många hör av sig. Jag fick efter några veckor kontakt med en kommunikationsansvarig och därefter tillgång till Ungdomsmottagningens grafiska profil och varumärkes manual.
Jag inspirerades bland annat utav hur unga gestaltades i broschyren och hur kroppsspråk, (ansikts)uttryck, kläder och frisyrer illustrerats.
8 Tidigt i processen gick jag till Ungdomsmottagningen i Malmö och samlade på mig ett gäng broschyrer. Det gjorde jag dels för ta reda på vad för slags information som verkar ges ut i broschyrer riktat till unga idag och för att få ett hum om hur sådana broschyrer kan se ut. Av de foldrar och broschyrer som fanns på plats kom de flesta ifrån RFSU och olika trans- och tjejjourer, men det fanns även några ifrån bland annat Alkohollinjen och Bris. Det fanns knappt några trycksaker på plats som Ungdomsmottagningen själva tagit fram, endast några visitkort med kontaktuppgifter och hänvisning till deras webbplats. Jag valde att titta närmare på broschyren Hiv sex och lust framtagen av Positiva Gruppen Väst och RFSU Göteborg (2014) samt Bryt tystnaden fram tagen av Brottsofferjouren (2017).
Texten i Hiv sex och lust var lättbegriplig, neutral, saklig och riktad till alla. Jag inspirerades även utav illustrationerna som, även fast de är väldigt exponerande genom att föreställa både sex och (detaljerade) könsdelar, i sin förenklade och något humoristiska stil kändes relativt lättsamma och inte allt för
9 Bryt tystnaden format, ett litet A7-format som får plats i fickan, inspirerade mig och trots broschyrens storlek innehöll den väldigt mycket information och illustrationer. Jag bestämde mig för att likt Bryt tystnaden använda mig utav ett A7-format fast liggande för min broschyr.
Jag skapade ett nytt dokument i inDesign, la in texten och började planera var text och illustrationer skulle placeras. Jag klippte ut och satte ihop en slags ”dummy” för att få en känsla av hur det skulle kännas att bläddra igenom broschyren samt för att komma fram till hur många uppslag den skulle ha.
Jag gillade och inspirerades utav hur illustrationerna kommunicerade starka känslor genom färg, former, visuella metaforer och mer eller mindre abstrakta (känslo)uttryck.
10 lång. Innan jag började skissa genomförde jag ett analys- och reflektionsarbete där jag bland annat kollade närmare på olika organisationers visuella kommunikation (i olika kanaler), hur de använder illustration i olika sammanhang och om organisationerna någon gång använder flera olika
illustrationsstilar och i vilka fall det sker. Jag tittade också på hur organisationerna använder färger och på hur deras trycksaker skiljer sig ifrån och/ eller hänger ihop med deras webbaserade information samt hur organisationens olika kampanjer och informationsområden kunde se ut och/ eller sticka ut visuellt. Organisationerna jag tittade närmare på förutom Ungdomsmottagningen var BUP, RFSU och Tjejzonen. Gemensamt för samtliga organisationer var att de alla använder färgglada och starka färger vilket verkar vara i syftet att skapa ett lättsamt och ”roligt” uttryck. Ofta är organisationens huvudfärg en varm färg, i RFSUs och Ungdomsmottagningens fall rött och rosa och i Tjejzonens fall en orange.
De här färgglada färger som RFSU exempelvis använder på sina produkter gör mig väldigt glad!
På BUPs webbplats märktes det att dom strävar efter att ha ett färgglatt och ”roligt” uttryck på med många färger och illustrationer.
De blandade även många olika illustrationsstilar vilket bidrog till en ganska ”rörig” och stökig känsla. Jag tyckte mycket om illustrationerna som kommunicerade och förklarade olika psykiska hälsotillstånd och inspirerades utav att de trots sin enkelhet både var väldigt uttrycksfulla och förklarande.
11 Flera gånger verkar organisationerna ha tagit fram specifikt bildmaterial och därmed olika stilar för olika tillfällen och typer av information, bland annat i samband med kampanjer och/ eller trycksaker. De (nya) illustrationsstilar som tagits fram verkade oftast ha gjort det med organisationernas redan etablerade visuella identitet i åtanke, främst genom att använda samma färger. Ungdomsmottagningen använder i hög grad illustrationer i en specifik illustrationsstil som är väl etablerad och används i alla kanaler. Men precis som andra organisationer har även Ungdomsmottagningens tagit fram andra stilar för specifika ändamål. Jag tänker att det är rimligt, trots att det finns en risk för att det blir ”rörigt” likt BUPs webbplats, att organisationer likt Ungdomsmottagningen, BUP och RFSU som arbetar med väldigt stora mängder information ska ha möjligheten att, genom att fram olika (illustrations)stilar, kunna klumpa ihop vissa delar av information och vid tillfällen rikta sig till mer specifika målgrupper. Den nya stilen behöver anpassas efter syfte och målgruppen men bör också ”passa ihop” med organisationens övriga visuella kommunikation.
Tjejzonens illustrationsstil som används på deras webbplats, i sociala medier samt är applicerad på trycksaker
12
4.2 Broschyr med illustrationer
Efter jag hade tittat närmare på och analyserat Ungdomsmottagningens och andra organisationers visuella kommunikation och illustrationsstilar så gjorde jag ännu en moodboard (se Moodborad 2) med visuellt material insamlat från Ungdomsmottagningens olika kanaler. Det gjorde jag för jag ville ha med mig och uppnå ”andan” av ”Umo” i den (nya) illustrationsstil som jag skulle ta fram.
och prickar?
Hur länge
växer
snoppen?
utlösning?
Eller har du
andra frågor
om snoppen?
Hos oss hittar du svar på dina frågor om sex, hälsa och relationer. Välkommen till UMO.se!
Din ungdomsmottagning på nätet. www.umo.se
13 Därefter gjorde jag ännu en moodboard (se Moodboard 3) innehållandes lättsamma, lite barnsliga, ”snälla” och mer ”känslosamma” illustrationsstilar som inspirerade mig i mitt bildsökande. Det eftersom jag ville få fram en lite mer ”barnslig”, ”gullig” och förenklad stil än Ungdomsmottagningens redan etablerade för att passa min yngre målgrupp.
Moodboard 2
14 Även om den här stilen kändes ”fin”, enkel, snäll och lugn så kändes den också stel, ”stilla” och inte ”tillräckligt” kul och uttrycksfull. Efter samtal med min handledare valde jag därför att ta ett steg tillbaka, ”gå in i mig själv” och bli mer personlig. Jag gjorde återigen en moodboard (se Moodboard 4)
innehållandes illustrationsstilar som mer liknar min personliga stil och med fokus på ”humor” och (starka) känslo- och ansiktsuttryck. Moodboarden innehåller även illustrationer och teckningar som jag gjort tidigare i livet för att eventuellt kunna hjälpa mig att ”hitta tillbaka till mig själv” och ta fram en illustrationsstil som kommer mer ”inifrån”.
Första illustrationen/ stilförslaget
för att komma fram till en
illustrationsstil och tänkbara motiv. Jag valde ut ett motiv som jag skissade ner mer utförligt. Jag fortsatte utveckla skissen och motivet i Illustrator och färdigställde en första illustration i en stil som jag sedan visade upp för min
handledare.
Jag använde färger inspirerade utav och hämtade från Ungdoms- mottagninens färger och testade att använda cirklar/ bubblor för att kommunicera känslor likt hur Ungdommsmottagningen gör i sin redan etablerade stil.
15 Jag gjorde fler skisser (förhand) där jag utforskade en mer personlig stil. Jag experimenterade bland annat med hur man kan använda former (istället för cirklar/ bubblor) för att kommunicera olika känslor, experimenterade med olika ögon och utryck samt med hur saker skulle kunna komma ut ur skärmar. Jag tog även med mig inspiration från mina moodboards och tidigare skisser och färdigställde slutligen samma motiv i en ny stil.
Moodboard 4
16 använde mig utav Ungdomsmottagnings färger i alla illustrationer och jag använde de ljusare nyanserna som bakgrund för att på så vis kunna dela in broschyrens olika (informations)delar. Jag tog även fram en ”ny” färg och nyansskala, främst för att använda som bakgrund eftersom de färger som fanns i
Ungdomsmottagningens grafiska profil och varumärkes manual inte räckte till för att dela upp alla (viktiga) (informations)delar av broschyren (och jag ville inte använda grå som bakgrund).
Färgen jag tog fram är en blålila färg som är lite mörk, alvarlig och dyster men också känns lugn och behaglig. Jag ansåg att färgen passade den del av broschyren som handlade om hur pornografi kan påverka hjärnan och känslor.
När jag illustrerade och designade så skissade jag både förhand och i datorn. Nedan följer några skisser och processbilder från undertiden jag arbetade med broschyren som även visar hur jag kom fram till och utvecklade olika motiv.
Ungdomsmottagningens färger
17
18
4.3 Webbplatsskisser
Broschyren ska vara en del utav en tänkt ”kampanj” där Ungdomsmottagningen samlar och lyfter all sin information om pornografi. Det tänker jag att de ska göra med hjälp av subdomän som endast kommer innehålla pornografirelaterad information inklusive podcastavsnitt från UMO-podden som tar upp ämnet, egna berättelser samt de frågor om pornografi som besvarats på webbplatsen. Tanken med
subdomänen är att det ska vara en fast plats för information om pornografi, som också finns kvar efter kampanjen genomförts, där man även kan beställa broschyren samt ladda ner och läsa broschyren som en PDF. Jag har därför tagit fram två webbplatsskisser som visar upp hur den här subdomänen skulle kunna se ut. Den ena skissen visar upp hur startsidan kan se ut och andra hur en artikelsida kan se ut. Ungdomsmottagningen har en sekundär webbplats för icke-svensktalande personer som heter youmo.se. Webbplatsen utgår från samma gränssnitt som umo.se men skiljer sig visuellt och delvis i