Installationer

De tekniska installationerna har förenklats en hel del, med anledning av att den projekterade byggnaden innehåller många speciallösningar som med mina kunskaper var svåra att återge i IDA. Förenklingarna gjordes med hjälp av handledare på VVS GRUPPEN, för att kunna göra så rättvisande förenklingar som möjligt.

Under rubriken ”Luftbehandlingsaggregat” i IDA anges bland annat indata och reglering för värmeväxlare, fläktar, värmebatteri och kylbatteri. Korrekta uppgifter matades in för

värmeväxlarens verkningsgrad, tryckhöjning av tilluftsfläkt/frånluftsfläkt och verkningsgrad tilluftsfläkt/frånluftsfläkt. Börvärdet för tilluftstemperaturen angavs också enligt verkliga uppgifter och ansattes som konstant. Däremot fick förenklingar göras för värmeväxlarens indata om temperaturväxling. En färdig värmeväxlare med låsta uppgifter om

temperaturväxling fanns inlagt i IDA och då jag varken lyckades ändra i den befintliga värmeväxlaren eller skapa en ny, valdes den färdiga komponenten för beräkningarna. På samma vis valdes färdig till- och frånluftsfläkt, med egna indata endast för tryckhöjning och verkningsgrad. Värmebatteriet i det färdiga systemet i IDA valdes, vilken hade låsta indata kopplade till den redan valda värmeväxlarens data om temperaturväxling.

Kylbatteriet i det färdiga luftbehandlingssystemet i IDA hade också låsta indata och valdes av samma anledning. I verkligheten har man en annan lösning på kylningen av byggnaden, vilken jag inte lyckades skapa. En förenklad lösning enligt IDA:s befintliga, med kylbatteri i luftbehandlingssystemet och kylmaskin i primärsystemet, valdes för att få med kylbehovet på något vis i simuleringen. Den verkliga lösningen består av kyla från pumpat grundvatten från Alnarpsströmmen, som förser byggnaden med kyla via en värmeväxlare och

fläktkonvektorer.

Nattetid cirkulerar kylan i golvvärmeslingorna för att stommen ska kylas ner, en lösning som inte kan återges i programmet och därför inte ingår vid beräkningarna. Lösningen ska dock enligt VVS GRUPPEN inte ha någon större inverkan på själva energibehovet för kylning utan väntas endast medföra bättre förutsättningar för ett bra klimat. Utebliven nattkylning av stommen skulle inte ha resulterat i större energiåtgång för kylning genom fläktkonvektorerna, istället hade temperaturkraven sänkts och sämre klimat vid tillfälliga värmeböljor under dagen hade fått accepterats.

I bibliotek samt café kommer intag av tilluft ske via ett installationsgolv, som skapar ett utrymme mellan bottenplatta och golv. I detta tas tilluften in, för att sedan tas upp i lokalen på valda ställen genom golvet. En sådan lösning går mig veterligt inte att återge i IDA, varvid den ignorerades. En förenklad lösningen gjordes i form av att programmet fick anta att tilluften tillförs lokalen genom fläktkonvektorerna som sitter längs fasader med fönsterytor i biblioteksdelen. I verkligheten består fläktkonvektorernas uppgift egentligen endast av att komplettera uppvärmningen av lokalen samt av att tillgodose kylbehovet under sommaren.

Kontoren har inget installationsgolv och här var det korrekt att anta att tillförseln av tilluft sker endast genom fläktkonvektorer. I caféet har man endast installationsgolvet,

fläktkonvektorer saknas här då klimatkraven inte är lika höga för denna del av byggnaden. Caféet ges ett tilluftflöde i zonen, någon rumsapparat läggs inte in. Programmet tar

fortfarande hänsyn till uppvärmning av det begärda luftflödet i zonen, men räknar dock inte med någon energi för själva apparaten, vilket ger en bra förenkling då rumsapparater saknades i denna del.

För att återge fläktkonvektorerna i IDA fanns två val, antingen genom att lägga in en

kylapparat i golv eller tak, eller sätta en baffel i taket. Vald apparat behövde egentligen kunna användas för både värmning och kylning och vara placerad i golv för att motsvara

verkligheten. Endast baffeln som fanns i IDA fungerade för både värmning och kylning, men kunde endast placeras i tak.. Nästa problem bestod av att programmet inte kunde hantera placering av bafflar i taket på biblioteksdelen, förmodligen på grund av den höga takhöjden.

Lösningen blev att i biblioteksdelen antogs golvvärmen ta hand om hela

uppvärmningsbehovet och kylapparater placerades i golv. Under uppvärmningssäsongen ger det endast en något mindre energiförbrukning i form av avsaknad drift av fläktkonvektorerna, medan denna börda bör läggas över på golvvärmen istället.

På kontoret placerades bafflar i taket och golvvärmen uteslöts, även om den skulle kunna verkat samtidigt då programmet anpassat effekten efter temperaturen i rummet. Ett luftflöde för varje rumsapparat angavs, dock något mindre än det totala luftflödet angivet för hela zonen för att programmet inte skulle protestera. Programmet antar att resterande luftflöde sker via andra vägar än genom rumsapparaterna.

I modellen angavs CAV* för samtliga zoner, trots att de flesta zonerna har CO2-styrd VAV*. Detta för att säkert få med rätt luftflöden i beräkningen. Vid VAV görs ingen inmatning av luftflöde, programmet tar istället hänsyn till andra indata vid detta val. För att inte lita till säkerheten i tidigare indata valdes CAV och flödena angavs enligt VVS GRUPPENs uppgifter.

* CAV38= Constant Air Volume. Temperaturen på luften som tillförs byggnaden kan varieras men luftflödet hålls konstant

* VAV39= Variable Air Volume. Luftflödet som tillförs varieras efter behov men temperaturen på den tillförda luften hålls konstant.

I det verkliga fallet sänks luftväxlingen stängda tider till minimumkravet. I IDA-modellen löstes detta med att skapa ett tidsschema för tilluftsfläkten, där driften nattetid drogs ner till ett procentvärde motsvarande minimumflödet.

38 _{Nilsson, Komfortkyla, s7} 39 _{Nilsson, Komfortkyla , s7}

Golvvärmen ska läggas i både kontor, café och bibliotek. I Café och bibliotek gjuts den i grunden och kommer inte i direkt kontakt med golvet då installationsutrymmet ligger emellan. Luftströmmarna i installationsgolvet är tänkta att föra med sig golvvärmen upp i lokalen, varvid golvvärmen står för den huvudsakliga uppvärmningen av tilluften till dessa zoner. Fläktkonvektorerna är som komplement till golvvärmen.

I kontoret saknas installationsgolv och fläktkonvektorerna står för den huvudsakliga

uppvärmningen av tilluften eftersom golvvärmen inte kommer rummet tillgodo på samma vis utan luftströmningen. Därmed var det en lämplig förenkling att utesluta golvvärmen i

modellen över kontoret och låta bafflarna stå för hela uppvärmningen.

Pannan i primärsystemet ges indata motsvarande verkliga fallet för verkningsgrad. I övrigt sätts maxeffekten till obegränsad och övriga parametrar var inställda av programmet, vilket jag inte lyckades ändra.

Trots ganska många förenklingar och lösningar som inte exakt motsvarar den verkliga byggnadens, borde man kunna anse att en ganska så rättvis modell av den verkliga skapats. De förenklade lösningarna har varit mer eller mindre frivilliga, beroende på om de endast gjorts för att förenkla modellen inför simuleringen eller för att mina/programmets

begränsningar hindrat skapandet av den verkliga lösningen. Samtliga

kompromisser/förenklingar har dock försökt utformas på lämpligaste vis för att medföra så liten skillnad som möjligt mot den verkliga byggnaden.