• No results found

Integritetsskyddet i regeringsformen

8 Rättssäkerhetsgarantier i svensk rätt

10 Skyddet för den personliga integriteten, artikel 8 EKMR och PUL

10.2 Integritetsskyddet i regeringsformen

10.2.1 Inledning

Av regeringsformens 2 kap. 6 § andra stycket följer att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om detta sker utan samtycke och om det innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Rättigheten kan inskränkas genom lag i enlighet med 2 kap. 20 § 2 p. Begränsning kan endast ske för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett

253 I den engelska doktrinen används ofta begreppet ”privacy”. Begreppet torde enligt

Integritetsskyddskommitén ha en något vidare betydelse än exempelvis det svenska begreppet ”personlig integritet”. Det torde innefatta även en rätt till självständighet och oberoende. Se SOU 2007:22 s 53.

254 Blume, Protection of Informational Privacy, s 2 f.

255 I det fall EU som institution skulle ingå avtal med USA eller ta fram rättsakter gällande FATCA skulle således stadgans bestämmelser kunna aktualiseras. Se Peers/Hervey/Kenner/Ward, The EU Charter of Fundamental Rights – a commentary, s 224 och Hettne/ Eriksson, a a fotnot 58, s 143 f.

demokratiskt samhälle. Begränsningen får inte gå längre än vad som är nödvändigt för det att uppnå det ändamål vilket föranlett inskränkningen.

Det har befunnits svårt att entydigt bestämma vad begreppet ”personlig integritet” innebär.257 Integritetsskyddskommitén landande i slutsatsen att en entydig definition kunde ges. Det fastslogs dock att det klart skulle innefatta olika former av hantering och inhämtning av information om enskilda personer.258 Kommittén framhöll att det svenska integritetsskyddet varit kasuistiskt präglat med särskilda förbud och begränsningar för vissa oönskade företeelser. Exempelvis skydd mot åsiktsregistrering eller husrannsakan. Intresset hos den enskilde att själv bestämma om och i vilket sammanhang information gällande denne behandlas hade tidigare inte erkänts.259

Den nya bestämmelsen kom till med självbestämmande i åtanke. Regeringen menade att den enskildes rätt att själv förfoga över och ta ställning till det allmännas tillgång till information om dennes personliga förhållande borde erkännas i grundlagen.260

10.2.2 Bestämmelsen tillämpningsområde

För det första gäller skyddet gentemot det allmänna. Detta innebär att bestämmelsen inte skyddar mot ett intrång som företas av ett annat subjekt.

Det utvidgade skyddet sades i förarbetena ta sikte på intrång som kan upplevas som särskilt känsliga.261 Begreppet enskildes personliga förhållande anses enligt förarbetena ha en innebörd som överensstämmer med tryckfrihetsförordningens och offentlighets- och sekretesslagens begrepp. Uppgifter om den enskildes ekonomi nämns explicit i förarbetena. Det borde därför stå klart att konto- och förmögenhetsuppgifter faller inom begreppet enskilds personliga förhållanden.262

Vad gällde begreppet kartläggning uttalades att begreppet skulle ges sin allmänspråkliga betydelse.263 En insamling av uppgifter i syfte att användas som underlag vid beslut om exempelvis beskattning kan innefatta kartläggning oavsett om

257 Se Prop. 2009/10:80 s 175 f. och SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten del 1, s 52.

258 Se SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten del 1, s 64.

259 Se Prop. 2009/10:80 s 175 f.

260 Se Prop. 2009/10:80 s 176.

261 Prop. 2009/10:80 s 177.

262 Prop. 2009/10:80 s 177 och s 250.

avsikten är att kartlägga enskilda eller inte. Det påpekades också att flera databaser och register som det allmänna för bör anses innebära kartläggning.264

Användningen av begreppet i betydande mån var mycket omstridd, men lagstiftaren fann ändå att en sådan gränsdragning mot det skyddade området var att föredra. Lagstiftaren hänvisade till att intensitet, omfattning samt uppgifternas integritetskänsliga natur ska vara avgörande för om ett betydande intrång föreligger.265

Lagstiftaren uttalade att ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande måste det allmännas hantering av uppgifterna normalt anses vara. Vid bedömningen av intrångets karaktär ska också ändamålet med behandlingen. En hantering exempelvis som syftar till att utreda brott kan således normalt anses vara mer känslig än t.ex. en hantering som uteslutande sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av kvaliteten i handläggningen.266 Utöver ändamålet med behandlingen påpekade lagstiftaren att omfattningen av ett eventuellt utlämnande av uppgifter till andra som sker utan omedelbart stöd av offentlighetsprincipen också vara av betydelse vid bedömningen.267

Det förefaller mot bakgrund av det anförda finnas visst fog för att uppgifter som hanteras inom ramen för FATCA också kan tänkas falla inom grundlagens integritetsskydd. Det verkar som att lagstiftarens avsikt var att sådana uppgifter som behandlas inom ramen för beskattningsärenden skulle falla inom bestämmelsen skyddsområde.

10.2.3 Möjligheten att inskränka integritetsskyddet genom lag

Integritetsskyddet i 2 kap 6 § 2 st. kan inskränkas genom lag i enlighet med 2 kap. 20 § 1 st. 2.p. Begränsning får endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen är även underkastad proportionalitets-prövning. Regeringen påpekade vid införandet av 2 kap. 6 § 2 st. att 2 kap. 21 § skulle innebära att vid alla lagförslag som inskränker rättigheten måste lagstiftaren tydligt redovisa vilka avvägningar som gjorts vid proportionalitetsbedömningen. Detta kunde förväntas öka förutsättningarna för att avvägningarna i fråga om integritetsintrånget blir mer ingående belysta och att kvaliteten i lagstiftningen höjs ytterligare.268

264 Prop. 2009/10:80 s 180. 265 Prop. 2009/10:80 s 250. 266 Prop. 2009/10:80 s 183. 267 Prop. 2009/10:80 s 184. 268 Prop. 2009/10:80 s 177.

Integritetsskyddskommittén påpekade stora i brister i hur integritetskränkande lagar motiverats. Man påpekade att resonemangen ofta förefaller ”schablonartade och substanslösa”. 269 Kommittén påpekade proportionalitetsavvägningens centrala betydelser vid integritetsinskränkande lagstiftning. Lagstiftningen måste inte vara väl avvägd utan också framstå som väl avvägd.270 Regeringen anförde i förarbetena till 2 kap. 6 § 2.st följande:

“Som kommittén påpekar är en följd av denna reglering bl.a. att lagstiftaren tvingas att tydligt redovisa vilka avvägningar som gjorts vid proportionalitetsbedömningen. Detta kan förväntas öka förutsättningarna för att avvägningarna i fråga om integritetsintrånget blir mer ingående belysta och att de

presenteras på ett sådant sätt att kvaliteten i lagstiftningen höjs ytterligare.”

I lagförslaget med införlivandelagar finns ingen proportionalitetsbedömning. Det görs ingen analys om ett mindre ingripande regelverk kan användas.271

Utöver regeringsformens integritetsskydd finns också artikel 8 EKMR. Av 2 kap. 19 § Regeringsformen följer att lag inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund Europakonventionen. I nästkommande kapitel ska jag närmare undersöka hur artikel 8 EKMR kan få betydelse i ett informationsutbyte till följd av FATCA.