Interaktion mellan ETC och SPB

Enligt direktiv från ägargruppen är ETC: s uppdrag att vara verksamma inom vissa typer av kommersialiseringsprojekt, SPB faller inom ramarna för ett sådant projekt.

Samarbetet mellan ETC och SPB inleddes i slutet av 2008. Kontakt upprättades initialt mellan ETC och forskargruppen. Förhoppningarna var enligt Aronsson att ETC skulle kunna bidra med att skala upp och skapa en produkt av algbatteriteknologin. Det är också denna övergripande roll som ETC anser sig själva ha inom SPB-projektet idag. ETC: s roll i projektet har emellertid utvecklats sedan samarbetet inleddes.

Från början var tanken att ETC enbart skulle se över produktionsutrustning. Uppgiften var att undersöka vilken produktionsutrustning som är möjlig att använda för att producera algbatteriet i större volymer.

De befintliga prototyperna av algbatteriet är framställda i laboratoriemiljö och i mycket liten skala, för att skala upp produktionen är ett alternativ att använda sig av större pappersmaskiner som idag används inom pappersindustrin. Sedermera har ETC: s uppgifter i projektet utökats till att även inkludera utveckling av batteriprototyper. Konstruktionen av prototyperna är planerad att genomföras i ETC: s laboratorium. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4.2 ETC: s motivation

Inom ETC: s eget affärsnätverk bedrivs för tillfället inget samarbete med kopplingar till SPB-projektet.

Huruvida algbatteriet i framtiden kommer att vara intressant för dessa parter är i detta stadie svårt att avgöra då batteriets egenskaper inte är fullt utvecklade och testade än. I många av ETC: s relationer finns en medvetenhet om att de jobbar med SPB-projektet. Vissa samarbetsparters inom fordonsindustrin är intresserade av batteriets egenskaper, det kan exempelvis röra sig om egenskaper i form av temperaturtålighet och amperetimmar. ETC kan till följd otillräcklig kunskap ännu inte besvara

31 de frågor som ställs, speciellt då det kan skada deras trovärdighet. Av denna anledning har ETC inte vågat presentera projektet för sina kunder. I ett senare skede är presentation för intressenter från industrin ett nödvändigt steg i kommersialiseringsprocessen. När prototyper väl tagits fram och blivit testade ser ETC det som sin roll att även ge förslag på vilka applikationsområden som är lämpliga för algbatteriet. I detta sammanhang har ETC möjlighet att anknyta till sina befintliga kunder och relationer.

(intervju, Aronsson, 2011)

Ett framtida scenario är att ETC efter en tid kommer att kunna ta fram ett koncept för batteriet, där egenskaper och begränsningar kartlagts. Detta koncept presenteras för finansiärer vilka bidrar med ekonomiska resurser för att bygga en produktionsanläggning. Man bildar ett bolag där olika affärsenheter inrättas. Utifrån detta bolag börja man sedan sälja till kunder. (intervju, Aronsson, 2011) 5.4.3 Produkter

Det faktum att algbatteriet utnyttjar en helt miljövänlig teknik ser ETC som en mycket intressant egenskap. Därutöver har algbatteriet potential att bli väldigt billigt eftersom inga dyra material används vid framställningen. Aronsson menar att det handlar om att finna applikationer där båda dessa aspekter är nödvändiga. Det är dock lite för tidigt för att säga på vilket sätt algbatteriet kommer att kunna användas. Innan man målar upp ett scenario krävs större kunskap om prestandan. (intervju, Aronsson, 2011)

Snabb uppladdning och urladdning är positiva egenskaper som ETC kommer att testa i sitt labb.

Ytterligare en viktig egenskap är cyklingsbarheten eftersom potentiella applikationsområden delvis baseras på hur många gånger batteriet kan urladdas och uppladdas. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4.4 Faciliteter

De befintliga faciliteterna är tillräckliga för att ta fram cellprototyper samt testa dessa i syfte att peka på hur en eventuell uppskalad produktion skall utformas. Dessa faciliteter är också tillräckliga för att uppfylla de uppgifter som ETC ålagt sig inom SPB menar Aronsson. (intervju, Aronsson, 2011)

”Vårt uppdrag är att ta fram ett koncept för en pilotlina vilket omfattar kostnad samt typ av utrustning som behövs.” – (intervju, Aronsson, 2011)

Inom ETC har man förvisso diskuterat ett eventuellt behov av provutrustning för att testa små battericeller. Anledningen till detta är att de första algbatteriprovcellerna troligen kommer att ha väldigt låg kapacitet. Det finns då en risk att ETC: s utrustning är överdimensionerad. (intervju, Aronsson, 2011)

32 ETC ser gärna att de i ett vidare steg inom projektet får uppgiften att inte enbart ta fram ett koncept utan även konstruera en första uppskalad pilotproduktion. I detta fall kommer maskinparken behöva utökas. I ett sådant scenario är det heller inte uteslutet att ETC kan komma att utöka sina faciliteter samt anställa fler personer eftersom företaget troligtvis kommer behöva större lokaler och mer arbetskraft. Finansieringen av ett sådant åtagande klarar inte ETC av själva utan kommer i så fall att behöva någon typ av extern projektfinansiering. Detta framtidsscenario är inget som har beslutats om eller ens diskuterats om inom SPB. (intervju, Aronsson, 2011)

På provsidan finns möjligheter att kombinera ETC: s faciliteter med andra faciliteter som tillgängliggörs genom SPB-samarbetet. Aronsson tror att ETC i framtiden kommer att kunna driva ett facilitetssamarbete med det finländska forskningsinstitutet VTT. VTT arbetar mycket med pappersmaskiner och skulle därför kunna hjälpa ETC med tillverkning av elektroder avsedda för en uppskalad produktion. Eftersom ETC avser använda den av FMC framställda algmassan, bildas även här ett indirekt facilitetssamarbete. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4.5 Affärsenheter

ETC har tidigare erfarenhet av att arbeta i projekt som liknar SPB-samarbetet. De tekniska aspekterna är förhållandevis nya för ETC då teknologin bakom algbatteriet är väldigt speciell. ETC: s relevanta erfarenheter är snarare strukturmässiga. Med strukturmässiga menas processen att skala upp ett forskningsresultat. I det tidigare Alelion - projektet bildade ETC ett företag och tog fram ett koncept för produktion av batteriet i stor skala. I detta projekt bidrog ETC med kunskap, leverantörer samt kunder och investerare. Investerarna äger idag 90 % av Alelion, resterande 10 % ägs av fortfarande av ETC.

Arbetsproceduren i detta projekt var ungefär samma som i SPB-projektet. Alelion-projektet var ett samarbete med forskare på Uppsala universitet. Ingen av de aktörer som idag ingår i SPB-samarbetet hade någon delaktighet i detta projekt. ETC har över huvud taget ingen tidigare erfarenhet från samarbeten med någon av de övriga aktörer som deltar i SPB-projektet. (intervju, Aronsson, 2011) För att bättre förstå algbatteriets tekniska aspekter har ETC möjlighet att utföra prover på algbatteriet.

Provresultaten ställs sedan i relation till andra batterier som man har större kunskap kring. Det finns förutsättningar att testa både prestandamässiga och rent mekaniska egenskaper. (intervju, Aronsson, 2011)

33 Eftersom ETC är ett så pass litet företag är kunskapen mer eller mindre jämnt fördelad över alla anställda. De flesta inom organisationen har på ett eller annat sätt varit delaktig i tidigare projekt såsom Alelion - projektet. ETC värnar om att ta till vara på den kunskap som finns inom företaget. Detta är någon man för tillfället jobbar med i samband med att förtaget växer. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4.6 Relationer

Från ETC: s sida av perspektivet fanns inga sociala relationer eller kännedom om algbatteriet innan SPB-projektet inleddes. Strömmes presentation av SPB-projektet väckte intresse från ETC: s sida då SPB-SPB-projektet stämde bra in med företagets verksamhetsprofil. Projektplanen med finansiering från Nordic innovation group sträcker sig fram till 2013. ETC ser gärna att det därefter blir en fortsättning på SPB-samarbetet.

Som tidigare nämnts har ETC för avsikt att i nästa steg av projektet konstruera en pilotlina för batteriproduktion. Detta skulle innebära att projektet uppskattnings förlängdes med ytterligare med 2 till 3 år. (intervju, Aronsson, 2011)

I och med den kickoff som anordnades i januari 2011 kom ETC på allvar in i projektet eftersom finansieringen då blev spikad. Därefter har man inte haft något gemensamt projektmöte utan enbart kontakt via e-post och telefonkonferens. ETC har också skickat upp Karl Johan Rydh, som är en av de projektansvariga, till ett möte i med forskargruppen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. I framtiden är ETC medvetna om att det kommer att hållas flera projektmöten, dessa möten är dock inte annonserade än. (intervju, Aronsson, 2011)

ETC saknar regelbunden kontakt med flera aktörer inom SPB-gruppen. Företaget har endast en vag bild över vad samarbetets övriga parter sysslar med och anser heller inte att det är av större intresse eftersom ETC redan vet sin roll och sina uppgifter i samarbetet. (intervju, Aronsson, 2011)