ETC och kommersialiseringen av algbatteriet: Om ETC: s plats i kommersialiseringsprocessen

(1)

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats

VT 2011

ETC och kommersialiseringen av algbatteriet

- Om ETC: s plats i kommersialiseringsprocessen

Författare: Jimmy Edman Handledare: Anna Bengtsson Datum för inlämning: 2011-05-29

(2)

2

Sammanfattning

Det så kallade algbatteriet är ett batterikoncept som möjliggjorts tack vare banbrytande forskningsresultat som framkommit på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. En av algbatteriets kanske mest framträdande egenskap är att det är miljövänligt. I syfte att ta algbatteriet till den kommersiella marknaden har det skapats ett samarbetsprojekt bestående av aktörer från både akademi och industri.

En av de aktörer som ingår i projektet är ETC Battery and FuelCells Sweden AB (ETC). I denna studie undersöks på vilket sätt ETC kan bidra till kommersialiseringen av algbatteriet. Undersökningen görs ur ett nätverksperspektiv med fokus på interaktion mellan resurser. Den teorietiska modell som används är den så kallade 4R-modellen.

Merparten av studiens empiriska material har insamlats via personliga intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts under våren 2011. Den information som erhållits analyseras med 4R-modellen som utgångspunkt. Två olika nätverkskonstellationer framgår, inom respektive nätverk identifieras resurser samt interaktion mellan dessa resurser.

De slutsatser som görs är att ETC har flera olika typer av resurser som kan utnyttjas i syfte att underlätta kommersialiseringen av algbatteriet. Vissa resursanpassningar har redan i ett tidigt stadium initierats. En viktig resurs är ETC: s produkter, främst tack vare produkternas höga anpassningsförmåga. En ytterligare högst betydanderesurs återfinns inom kategorin affärsenheter. Denna resurs är en tillgång i kommersialiseringsprocessen bland annat till följd av affärsenheternas höga och relevanta kompetens samt tidigare erfarenhet av liknande projekt. ETC: s facilitetsrelaterade resurser är idag tillräckliga för att företaget skall kunna uppfylla den roll inom samarbetsprojektet. I en framtida mer omfattande fas av projektet finns risk att ETC: s facilitetesresurserna blir otillräckliga. ETC har även en potentiellt betydande resurs i form av sina relationer men i synnerhet fordonsindustrin, detta är en resurs som ännu inte kunnat utnyttjas till fullo.

(3)

3

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 5

1.1 Problemformulering ... 6

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

2.1 Syfte ... 6

2.2 Frågeställning ... 7

3 TEORI ... 7

3.1 Teoretiskt ramverk ... 8

3.1.1 IMP ... 8

3.1.2 ARA-modellen ... 9

3.1.3 Resursinteraktion ... 10

3.2 4R-modellen ... 10

3.2.1 Produkter ... 11

3.2.2 Faciliteter ... 11

3.2.3 Affärsenheter ... 12

3.2.4 Relationer... 12

3.2.5 Interface ... 13

3.2.6 Sammanfattning av teorin ... 14

4 METOD ... 14

4.1 Kvalitativ metod ... 14

4.2 Intervjuer ... 15

4.3 Metodkritik ... 16

5 EMPIRISK UNDERSÖKNING ... 16

5.1 Algbatteriet ... 17

5.2 SPB-projektet ... 18

5.2.1 SPB-gruppen ... 18

5.2.2 Arbetsstruktur ... 20

(4)

4

5.2.3 En första produktprototyp ... 21

5.3 ETC och dess nätverk... 22

5.3.1 Kunder ... 22

5.3.2 Leverantörer ... 24

5.3.3 Konkurrens ... 24

5.3.4 Indirekta kopplingar ... 24

5.4 Interaktion mellan ETC och SPB ... 30

5.4.1 ETC: s roll i samarbetet ... 30

5.4.2 ETC: s motivation ... 30

6 ANALYS ... 33

6.1 ETC: s nätverksstruktur ... 34

6.1.1 Resurser inom SPB-nätverket ... 34

6.1.2 Resurser inom ETC-nätverket ... 36

6.2 Interface mellan ETC-nätverket och SPB-nätverket ... 38

6.3 Viktiga resurser ... 40

7 SLUTSATSER ... 41

7.1 Diskussion och vidare studier ... 42

8 Käll- och litteraturförteckning ... 44

(5)

5

1 INLEDNING

På Ångströmlaboratoriet i Uppsala har ett forskarlag lett av Maria Strømme utvecklat ett batteri baserat på algcellulosa, det så kallade algbatteriet. Anmärkningsvärt med detta batteri är att det besitter exceptionellt goda egenskaper i förhållande till andra befintliga batterier som utnyttjar liknande teknologiska lösningar. Några av algbatteriets potentiella tillämpningsområden återfinns inom textiler, smarta förpackningar, spel, leksaker och fordonsindustri. En indikation på algbatteriets stora potential är att ett flertal externa aktörer i ett tidigt stadium visat stort intresse i de framkomna forskningsresultaten.

Ett projekt som drivs kring namnet ”Salt and Paper Battery” (SPB) har under tre års tid fått finansiering från den Nordiska institutionen Nordic Innovation Center. Syftet med projektet är att finna en kommersiell lösning för de resultat som uppnåtts på Ångströmlaboratoriet. Projektgruppen består för närvarande av ett samarbete mellan fem intressenter, Uppsala Universitet, det finska forskningsinstitutet VTT Research Institut of Finland samt tre aktörer från olika delar av näringslivet. En av dessa tre aktörer är ETC Battery and FuelCells Sweden AB (ETC). (Ingemansson, 2011) ETC är ett svenskt utvecklingsbolag och kompetenscentrum med inriktning mot avancerade batterier och bränsleceller. ETC har specialiserat sig på att underlätta olika forskningsprojekts övergång till industriell tillämpning, företaget arbetar med en rad aktörer från olika delar av den svenska industrisektorn, i synnerhet fordonsindustrin. (ETCAB, 2011) Ett av ETC: s uppdrag inom SPB-projektet är bland annat att ta fram riktlinjer för framtida storskalig produktion för tänkbara tillämpningar av algbatteriteknologin ett annat ansvarsområde är att utföra provning och prestandatest på algbatteriet. Algbatteriet representerar det senaste inom batteriteknologi och har en enorm kommersiell potential. Men att en teknologi på förhand ser lovande ut betyder inte att den med automatik kommer att nå kommersiell framgång. Ur detta perspektiv är ETC en tillsynes passade samarbetspartner.

I anknytning till SPB-projektet planerar Malena Ingemansson och Sofia Wagrell, gästforskare respektive doktorand på företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, att genomföra en vetenskaplig undersökning. I syfte att underlätta och effektivisera undersökningens initiala fas görs en därför en förstudie. Denna uppsats utgör en del av denna förstudie.

(6)

6 1.1 Problemformulering

Forskarna bakom algbatteriet har tydligt framfört att de vill se en kommersialisering av sina forskningsresultat. Men trots de lovande utsikterna är steget från forskningsprojekt till industri en osäker och komplicerad process. Flera aktörer är inblandade i projektet och dess slutgiltiga utgång är ännu okänd. Det yttersta målet för projektgruppen kring Salt and Paper Battery är i huvudsak att finna en eller flera lämpliga kommersiella applikationsformer för forskningsresultaten. För att nå detta mål krävs lösningar på problematik vad gäller material, produktion, marknader, finansiering etcetera.

ETC är ett intressant företag då de verkar mellan forskning och industri. På förhand framstår ETC som en ideal samarbetspartner i syfte att kommersialisera algbatteriet. Företaget har specialiserat sig på att överbrygga gapet mellan forskningsprojekt och industri, därutöver besitter ETC expertkompetens inom avancerad batteriteknologi och dess tillämpningar. ETC menar dessutom själva att de har ett brett kontaktnätverk med aktörer inom den svenska industrin vilket innebär möjligheter till att expandera samarbeten mot potentiella marknader. (ETCAB, 2011) Huruvida ETC i verkligheten är lämpat att kommersialisera algbatteriet kan undersökas genom att studera ETC: s resursmässiga nätverksstruktur i förhållande till algbatteriet och dess bakomliggande teknologi.

Tidigare nämndes att denna uppsats även utgör en del av en förstudie till ett mer omfattande forskningsprojekt. En förhoppning är därför att studiens resultat kan bidra till detta projekt genom att förmedla en bättre förståelse av ETC: s resursmässiga nätverksstruktur samt ge riktlinjer för hur detta nätverk kan utnyttjas för att främja algbatteriets utveckling.

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

2.1 Syfte

Syftet med studien är att identifiera, på vilket sätt ETC kan genom sina resurser kan bidra till kommersialiseringen av algbatteriet, samt hur väl denna nya teknik passar in i ETC: s befintliga nätverksstruktur^*.

*Med begreppet nätverksstruktur menas den väv av aktörer som genom sina relationer på ett eller annat sätt är kopplade till ETC. (Se vidare teoriavsnitt.)

(7)

7 2.2 Frågeställning

Frågor vars svar i hög grad bidrar till studiens slutgiltiga resultat:

1. Vilka resurser i i form av produkter, faciliteter, affärsenheter och relationer, existerar i det nätverk vari ETC är inbäddade?

2. Vilka av dessa resurser är av relevans i samarbetet mellan ETC och SPB-gruppen?

3. Finns outnyttjade eller speciellt betydande resurser som kan utnyttjas i syfte att kommersialisera algbatteriteknologin?

3 TEORI

Följande avsnitt beskriver de teoretiska perspektiv som valts för att analysera denna studie.

Inledningsvis presenteras det teoretiska ramverk varpå studiens centrala analysverktyg vilar. Därefter introduceras detta analysverktyg i form av den så kallade 4R-modellen.

Syftet med denna studie innebär en undersökning av teknologisk utveckling inom en industriell struktur bestående av organisationer nära kopplade till varandra. Ett analytiskt verktyg i form av en nätverksteori som kan analysera teknologiska aspekter i en sådan typ av konstellation är därför lämplig. 4R-modellen behandlar interaktion mellan resurser inom affärssystem. Resursinteraktionen analyseras ur ett tekniskt perspektiv, där teknikutveckling är det bakomliggande fenomen som studeras. Det finns emellertid andra teoretiska angreppsperspektiv som alternativt kunnat appliceras på denna studie istället för den valda teorin. Exempel på teorier som potentiellt kunnat användas är klusterteori eller Aktör- nätverksteori (ANT).

Ett kluster kan i Michel Porters mening genrerallt beskrivas som en geografiskt centrerad grupp av sammanlänkade företag och institutioner inom en specifik bransch. (Porter 2000, 16) Lokala kluster uppstår som ett sätt för organisationer att genom samarbete bibehålla och utveckla sin innovationsmässiga eller produktionsmässiga konkurrenskraft, något som blir allt viktigare på en global marknad. (Porter 2002, 32) Som tidigare nämnts behandlar denna studie ETC: s nätverksstruktur i relation till algbatteritekniken. Klusterteori skulle i sammanhanget kunna appliceras i syfte att undersöka huruvida ETC befinner sig i ett kluster och om detta kluster innehar de egenskaper som krävs för att främja algbatteriteknologin.

(8)

8 Inom ANT antas ett sociologiskt perspektiv som fokuserar på sociala processer inom vetenskaplig och teknologisk utveckling. Law och Callon beskriver i artiklen; Engineering and Sociology in a Military Aircraft Project: A Network Analysis of Technological Change, samspelet mellan det tekniska och de sociala inom ett teknikfokuserat ingenjörsprojekt. (Law och Callon 1988, 284) Det teorietiska resonemang som framförs av Law och Callon är i hög grad tillämpbart även anslutning till denna studie.

En infallsvinkel som tar i akt den sociala dynamiken mellan SPB-projektet och ETC: s organisation skulle potentiellt förmedla en intressant bild av samarbetet, ett perspektiv vilket med studiens valda teori inte blir lika framträdande.

3.1 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på har sin grund i IMP teorin. Denna teoretiska struktur presenteras här i syfte att förklara och underbygga förståelsen av 4R-modellen.

3.1.1 IMP

Industrial marketing and purchasing (IMP) är ett teoretiskt perspektiv som utvecklats för att fånga in olika aspekter av interaktion relaterat till teknologisk utveckling inom affärsnätverk. Det teoretiska ramverk som återfinns inom IMP utgör en generell grund för mer specifika teoretiska verktyg som behandlar teknologisk utveckling ur systemperspektiv. (Håkansson och Waluszewski 2002, 25-26), Exempel på teoretiska modeller som grundar sig i IMP är ARA-modellen och 4R-modellen. IMP- perspektivet har till största del utvecklats under den senare halvan av 1900: talet. Ett flertal forskare, inte minst från Uppsala universitet har bidragit till att forma och utveckla IMP genom åren. (Baraldi 2003, 12) Inom IMP återfinns tre centrala ställningstaganden; marknader som nätverk, ekonomisk inbäddning, och resursheterogenitet. Dessa begrepp klargör för karaktäristiska beskaffenheter inom affärssystem. (Baraldi 2003, 12)

Marknader som nätverk visar på vilket sätt resurser utnyttjas och utväxlas inom de nätverksstrukturer som växer fram genom ekonomisk, social och teknisk interaktion mellan så kallade heterogena element.

De heterogena elementen utgörs av; människor, kollektiv, material, samt immateriella element i form av kunskap och information. (Baraldi 2003, 12)

Den interaktion som sker mellan heterogena element inom ett affärssystem kanaliseras av affärsrelationer parterna emellan. Begreppet ekonomisk inbäddning indikerar att den interaktionsprocess som fortgår inom en relation formas av både sociala och ekonomiska influenser.

Affärsrelationer kan å ena sidan betraktas som strukturer vari sociala, tekniska, och ekonomiska element

(9)

9 är inbäddade, å andra sidan kan relationerna själva betraktas som inbäddade i nätverk bestående av andra relationer. (Baraldi 2003, 12)

Med resursheterogenitet menas översiktligt att värdet av en resurs inte är givet av resursen i sig, utan snarast påverkas av på vilket sätt resursen i fråga kombineras med andra resurser. Detta fenomen medför att kunskap och således också rationalitet gällande resurser alltid är begränsad. (Baraldi 2003, 12)

Dessa tre ställningstaganden visar att ekonomiska aktörer, likväl som resurser i sig, interagerar med varandra och är inbäddade i affärsnätverk. Baraldi poängterar att detta resonemang även utgör grunden för den så kallade 4R-modellen. (Baraldi 2003, 12)

3.1.2 ARA-modellen

ARA-modellen (även kallad nätverksmodellen) utgör en central del av den bredare IMP-teorin. Den teoretiska modell som idag är ARA-modellen började växa fram inom den svenska företagsekonomiska forskartraditionen under början av 80: talet. (Baraldi 2003, 13)

Karaktäristiskt för ARA-modellen är att ett nätverks struktur delas upp i tre grundläggande klasser, aktörer, aktiviteter och resurser.

• Aktörer är de som utför aktiviteter och/eller kontrollerar resurser.

• Aktiviteter skapas då aktörer använder vissa resurser för att förändra andra resurser.

• Resurserna kan ses som de medel aktörerna förfogar över vid utförande av aktiviteter.

Genom dessa sammanhängande definitioner ges möjlighet att identifiera ett aktörsnätverk, ett aktivitetsnätverk samt ett resursnätverk. (Håkansson och Waluszewski 2002, 30) Genom att analysera dessa tre kategorier av nätverk kan ARA-modellen utnyttjas som ett forskningsbaserat analysverktyg för att på ett strukturerat tillvägagångssätt undersöka och beskriva komplicerade processer inom affärssystem. (Baraldi 2003, 13)

För att åstadkomma ett mer riktat fokus i fallstudier började forskare under 1990: talet att separera ARA-modellens tre klasser, aktörer, aktiviteter och resurser. I synnerhet resurskonceptet etablerades genom denna process som en grundläggande teoretisk stöttesten vid studier av just teknologisk utveckling. (Baraldi 2003, 13)

(10)

10 3.1.3 Resursinteraktion

Ovan gavs en allmän definition av begreppet resurser inom ARA-modellen som, ”de medel aktörerna förfogar över vid utförande av aktiviteter”. Utnyttjandet och utvecklingen av resurser är emellertid en mycket komplicerad process som till stor del formas av interaktion mellan aktörer och mellan resurser i ett affärsnätverk. Genom dessa interaktionsprocesser sammanflätas egenskaper hos enskilda resurser eller hos en kombination av resurser, således utvecklas nya resurser eller utökade applikationsområden för de redan befintliga resurserna. (Håkansson och Waluszewski 2002, 34)

- The interaction includes solving the problem of how different resource items can be combined and changed to increase their utilization within a certain activity structure. – (Håkansson och Waluszewski 2002, 34)

Interaktion innebär ett flersidigt samarbete där de olika parterna tillsammans och under tid strävar efter att finna lösningar på mer eller mindre komplex problematik. Ett intuitivt exempel på problemlösning genom interaktion är det samarbete som krävs för att två aktörer, exempelvis köpare och säljare, skall enas om prissättningen på en specifik produkt. Interaktiva problemlösningsprocesser kan emellertid även vara av helt andra slag, det kan handla om att lösa problematik relaterad till exempelvis, tid, administrativa svårigheter eller teknologiska aspekter i samband med användarvänlighet och produktion. (Håkansson och Waluszewski 2002, 34)

3.2 4R-modellen

Denna teoretiska modell beskrivs av (Baraldi och Bocconcelli, 2001) samt (Håkansson och Waluszewski, 2002). 4R-modellen utgör också det huvudsakliga analysverktyg som applicerats på denna studie.

4R-modellen grundar sig i den tidigare nämnda föreställningen om resursheterogenitet, det vill säga att värdet av resurser beror av hur de kombineras med andra resurser. Genom att dela upp resursbegreppet i kategorier undersöker 4R-modellen hur resurserna påverkar varandras värde och egenskaper. Modellen delar upp resurser i följande fyra kategorier:

• Produkter

• Faciliteter

• Affärsenheter

• Relationer

(11)

11 Dessa olika typer av resurser antas vara inbäddade i affärsnätverk där resurserna interagerar på sociala, ekonomiska och tekniska nivåer. På detta vis påverkar resurserna varandra efter ett dynamiskt och till viss del irrationellt mönster. För att tydligöra de olika resurstypernas karaktär beskrivs produkter och faciliteter som tekniska och fysiska resurser. Affärsenheter och relationer beskrivs som organisatoriska samt sociala resurser. (Baraldi 2003, 17)

3.2.1 Produkter

Traditionellt har produkter betraktats som mer eller mindre bestämda artefakter där köparens valmöjligheter har varit begränsade till att köpa eller avstå från att köpa. Ur ett interaktivt perspektiv ses produkten snarare som resultatet av ett ömsesidigt samarbete mellan köpare och säljare. Den slutgiltiga produkten eller lösningen bär med sig influenser från både köpare och säljares rationalitetsresonemang.

(Håkansson och Waluszewski 2002, 35)

En produkts utveckling beror i regel inte enbart på två parter utan är ett resultat av ett flertal aktörers inblandning. Dessa aktörer återfinns både på köparens och på säljarens sida av nätverket. En produkt kan exempelvis anpassas efter köparens kunder eller efter säljarens leverantörer. (Håkansson och Waluszewski 2002, 35)

Produktens slutgiltiga sammanhang och egenskaper är heller inte statiska eller bestämda på förhand.

Beroende av yttre påverkan från det omgivande nätverket kan produkten komma att förändras eller helt försvinna över tid eftersom förutsättningarna för dess nytta och funktionalitet ständigt förändras.

(Håkansson och Waluszewski 2002, 35) 3.2.2 Faciliteter

Begreppet facilitet innefattar de lokaler och den produktionsutrustning som en aktör har till sitt förfogande. Exempelvis en produktionsanläggning, en maskinpark, eller en enskild maskin. Ur ett traditionellt ekonomiskt perspektiv anses faciliteter inte vara inblandade i utbytesprocessen mellan aktörer. Med interaktionsglasögonen på kan det dock konstateras att faciliteter likt övriga resurser i stor utsträckning påverkas av en utbytesprocess. Företag med resurser i form av faciliteter strävar konstant efter att spara tid eller pengar genom att effektivisera faciliteternas egenskaper. Denna effektivisering sker genom interaktion med andra företag inom nätverket där olika faciliteter sammankopplas för att skapa mer effektiva och lönsamma lösningar. (Håkansson och Waluszewski 2002, 35-36)

(12)

12 3.2.3 Affärsenheter

Ur ett interaktionsperspektiv är ett företags affärsenheter en betydande social resurs. En affärsenhet består av individer som även bildar olika grupper. Det är möjligt att undersöka individers och gruppers skicklighet med avseende på interaktionsförmåga. Ett exempel på en betydande egenskap är affärsenheters förmåga att samarbeta. Genom samarbete med motparter inom andra delar av nätverket utvecklas sociala egenskaper som är av stort värde för företaget vari affärsenheten agerar. Genom social interaktion överförs egenskaper mellan olika affärsenheter, på detta vis utökar affärsenheten sin kunskap relaterat till andra aktörer inom nätverket. Med en ökad kunskap medföljer en bättre förståelse för hur samarbetet med motparter kan förbättras. De egenskaper som överförs mellan affärsenheterna yttrar sig i individers agerande samt är inbäddat i traditioner och rutiner inom affärsenheten. Denna interaktiva överföringsprocess kräver tid för att byggas upp och fördjupas. (Håkansson och Waluszewski 2002, 36-37)

En egenskap som bidrar till affärsenhets samarbetsförmåga är erfarenhet från tidigare situationer och samarbeten. Likväl är teknologiska och affärsmässiga egenskaper av vikt för affärsenhetens sammantagna samarbetsförmåga. (Håkansson och Waluszewski 2002, 36-37)

3.2.4 Relationer

Relationer kan beskrivas som interaktionsprocesser mellan aktörer under lång tid. De inblandade aktörerna kommer efter tid att knyta sociala band till varandra, detta medför att aktörerna känner förpliktelser, förhoppningar och rättigheter gentemot sina motparter. En relation kan på så vis sägas vara ett sätt att koppla ihop situationer över tid. Företags och organisationers relationer till varandra innebär både fördelar och nackdelar för samtliga parter, av denna anledning försöker de flesta aktörer systematiskt att utnyttja och dra fördel av sina relationer. Kopplingar mellan relationer kan på samma sätt pådriva eller reducera utvecklingsprocesser för iblandade aktörer. Förändringar av teknologiska förutsättningar kan skapa nya relationsmässiga konstellationer, bittra konkurrenter kan exempelvis bli nära samarbetspartners till följd av teknologiska förändringar. (Håkansson och Waluszewski 2002, 37- 38)

Relationer utnyttjas på två huvudsakliga sätt, ett politiskt och ett praktiskt. Det politiska sättet syftar till att en aktör använder sina relationer för att skapa ett stöd eller en opinion för eller mot en annan aktör.

Det praktiska sättet bygger på att företagets övriga resurser länkas samman via relationerna. Begreppet systematiskt nätverkande innebär att en aktör använder sina existerande relationer för att influera

(13)

13 andra relationer, Håkansson och Waluzsewski menar detta förefaller vara en betydelsefull aspekt av teknologisk utveckling. (Håkansson och Waluszewski 2002, 37-38)

3.2.5 Interface

Kategoriseringen av de fyra resurstyperna möjliggör en identifiering av de resurser som samspelar och inom ett affärsnätverk. För att vidare fastställa på vilket sätt dessa resurser påverkar varandra samt vilket värde resurserna medför, utnyttjar 4R-modellen så kallade resursinterface. I en kontext där värde skapas genom att resurser i nätverk påverkar varandra kan resursinterface sägas utgöra den kontaktpunkt där utbytet mellan två resurser verkligen sker. Dessa kontaktpunkter återfinns på sociala, ekonomiska, och tekniska nivåer. Genom att finna kontaktytor mellan resurser kan kunskap kring hur de påverkar varandra erhållas. (Baraldi 2003, 18)

För att resursers värde och egenskaper skall uppstå krävs att de ”aktiveras” genom någon typ av aktivitet. En länk eller kontaktyta mellan ett par resurser initieras alltid av en aktivitet. (Baraldi 2003, 18) Baraldi påpekar att det kan vara mycket svårt för en ekonomisk aktör att hantera resursinterface då dessa i vissa fall är osynliga eller allt för komplexa. (Baraldi 2003, 19)

Figuren nedan visar en avskalad version av 4R-modellen. Pilarna illustrerar interaktion mellan resurser, denna interaktionsprocess ger upphov till kontaktpunkter, så kallade resursinterface.

Figur 1. Förenklad illustration av 4R-modellen. Pilarna beskriver interaktion mellan resurser.(Baraldi 2003, 16)

(14)

14 3.2.6 Sammanfattning av teorin

Den teori som valts för denna studie grundar sig i den så kallade IMP-teorin. Detta teoretiska ramverk beskriver generellt teknologisk utveckling i termer av interaktion inom affärssystem. Initialt beskrivs tre centrala ställningstaganden vilka tjänar till att förklara karaktäristiska egenskaper inom affärssystem.

Därefter presenteras tre andra grundläggande begrepp inom IMP, aktörer, aktiviteter och resurser.

Dessa begrepp återfinns ursprungligen inom ARA-modellen.

I och med 4R-modellen analyseras resurser inom affärssystem mer djupgående. Denna teoretiska modell utgör det konkreta analysverktyg som applicerats på studien och är således väldigt central, inte minst i den kommande analysen. 4R-modellen delar upp resursbegreppet i ytterligare fyra kategorier;

produkter, faciliteter, affärsenheter, samt relationer. Ett mer utvecklat angreppsperspektiv introduceras i och med resonemanget kring interface.

De teoretiska beskrivningar och antaganden som ovan sammanfattats utgör grunden för den studie som genomförts, något som återspeglar sig både i metod- och empiriavsnittet.

4 METOD

Anledningen till att ämnesvalet för denna uppsats kretsar kring algbatteriet är i första hand att studien utgör en del i förundersökningen till det mer omfattade vetenskapligt undersökning som är planerat att genomföras inom företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Kopplingen till detta projekt har underlättat proceduren att upprätta kontakt med de personer som intervjuats vid insamlingen av studiens empiriska material. En bidragande sekundär källa är också Ingemanssons sammanfattning av SPB-projektets kickoff-möte på Arlanda i januari 2011. Detta dokument var i synnerhet till stor hjälp under arbetets inledande fas.

4.1 Kvalitativ metod

Studiens huvudsakliga empiri har samlats in via djupgående intervjuer med personer som alla har anknytning till antingen algbatteriprojektet eller ETC. En kvalitativ metod har varit att föredra eftersom de fenomen som studerats i fråga är av abstrakt natur och såldes mycket svåra eller omöjliga att analysera med kvantitativa metoder. (Bjereld, Demker och Hinnfors, s. 118-120, 2002) Vid studier av interaktion mellan aktörer sammanflätade i komplexa nätverk står individers eller gruppers agerande ofta i fokus. Detta medför att den sökta empirin ofta är direkt relaterad till icke mätbar eller dokumenterad data såsom rutiner, social samband, relationer, anpassningsförmåga, samt andra

(15)

15 egenskaper hos individer eller grupper. Denna typ av information kan vara svårfångad och många gånger öppen för subjektiva tolkningar. De kvalitativa metoder som i form av intervjuer har applicerats i denna undersökning är därför ett lämplig metodologiskt angreppsperspektiv för denna studie.

Den inneboende komplexiteten i kvalitativa data innebär nödvändigtvis inte att denna typ av data är ovetenskaplig. Kvalitativa data kan generellt inte enkelt konverteras till numeriska värden men är istället möjlig att ordna efter kategoriska data i form av perceptuella och attitydmässiga dimensioner. (Yin, s.33, 2003)

4.2 Intervjuer

Följande personer har intervjuats:

• Robert Aronsson - platschef, ETCAB.

• Stefan Olsson - teknikansvarig, ETCAB.

• Mateo Santurio - projektledare, UUAB

• Maria Strømme – forskare inom nanoteknologi, Ångströmlaboratoriet.

Urvalet av intervjupersoner har delvis varit avsiktlig och delvis en följd av de för studien givna förutsättningarna. Detta beror till viss del på att ett mycket begränsat antal personer är har tillräcklig insikt i SPB-projektet för att en intervju med personen i fråga ska vara givande. Mateo Santurio har i egenskap av projektledare för hela SPB-projektet ansetts vara lämplig vid insamlandet av empiri som rör just SPB-projektet och dess nätverk. Maria Strømme är en av algbatteriets uppfinnare och leder även det tekniska utvecklingsarbetet, hon är dessutom intivativtagare och koordinator för hela SPB-projektet.

Därav är Strømme i högsta grad insatt i både forskargruppens verksamhet och i SPB-projektet.

En ytterligare omständighet som delvis begränsat urvalet av intervjupersoner är det faktum att enbart ett fåtal personer med anställning inom ETC är insatta i SPB-projektet. Det fanns av denna anledning även i detta fall enbart ett fåtal alternativa personer att intervjua inom ETC. Robert Aronsson har varit anställd på ETC sedan de första personerna på företaget började anställas 2003. Aronsson är idag platschef, en tjänst som han haft under hela sin tid på ETC. Som platschef har han i arbetsuppgift att hålla samman de projekt som ETC jobbar med. Aronsson arbetar bland annat med att söka nya projekt, anställa fler medarbetare samt hantera ekonomi. Aronsson är en lämplig person att intervjua eftersom rollen som platschef innebär att han är insatt i alla delar av verksamheten. Stefan Olsson har arbetat på

(16)

16 ETC sedan 2009. Hans arbetsuppgifter har främst varit inriktade på att sköta utvecklingen från battericeller till batteripack eller helt kompletta batterin. Olsson jobbar främst inom det tekniska området, men då ETC är ett så pass litet företag kan han även göra inhopp där det behövs inom andra områden. Olssons kompetensområde är högst relevant då teknisk utveckling är ett bakomliggande tema för hela studien.

Intervjuerna med Santurio och Strømme genomfördes på deras respektive arbetsplatser i Uppsala.

Intervjuerna pågick i cirka en timme vardera. Intervjun med Aronsson och Ohlsson genomfördes på ETC i Göteborg. Denna intervju pågick under ungefär två timmar, varav en timme med både Aronsson och Olsson, samt en timme då enbart Aronsson deltog. Efter att intervjuerna genomförts och bearbetats kompletterades vissa intervjuer med följdfrågor via e-post. Vid samtliga intervjutillfällen har dokumentation skett med hjälp av inspelning, och i viss mån även anteckningar.

Studiens teoretiska innehåll har i hög grad påverkat utformningen av intervjufrågorna, i synnerhet de frågor som ställdes till ETC. Frågorna konstruerades i första hand utefter 4R-modellens tankegångar och begrepp, i sammanhanget har studiens syfte och frågeställningar stått i yttersta fokus. De personer som intervjuats har inte varit insatta i det teoretiska sammanhanget. Med detta i åtanke formulerades intervjufrågorna på så vis att inga oklarheter eller missförstånd skulle uppstå.

4.3 Metodkritik

I och med att intervjuer har genomförts finns alltid en risk att den empiri som erhållits från dessa intervjuer är vinklad. Vid datainsamling av detta slag är det oundvikligt att intervjupersonens subjektiva värderingar och åsikter i viss mån influerar de dialoger som förs under intervjuerna. Dessa omständigheter kan betraktas som en nackdel för den kvalitativa metoden i sin helhet eftersom verkliga fakta kan komma att förvrängas till följd av subjektiviteten i det insamlade empiriska materialet.

En ytterligare metodologisk nackdel som påverkar denna studie de relativt få intervjuer som genomförts. Fler intervjuer med fler aktörer inom det aktuella nätverket hade eventuellt bidragit till en mer nyanserad tolkning av den empiriska undersökningen.

5 EMPIRISK UNDERSÖKNING

Empiriavsnittet är indelat i fyra övergripande delar. Den första delen ger en generell beskrivning av algbatteritekniken och den forskning som möjliggjort att SPB-projektet uppkommit. Den andra delen av

(17)

17 det emiriska materialet behandlar SPB-projektet ur ett resonemang där fokus ligger på nätverket och dess ingående resurser. I den tredje delen görs en mer ingående beskrivning av ETC, även i detta fall är resonemanget centrerat kring resurser i nätverket. Avslutningsvis skildras den resursmässiga interaktionen mellan SPB-projektet och ETC. Fokus ligger i detta sammanhang på ETC: s nätverk.

5.1 Algbatteriet

Forskargruppen på Ångström Laboratoriet inledde arbetet med utveckla algbatteriet i slutet av 2008.

Vad som ligger till grund för utvecklingen av batteriets egenskaper är det omfattande forskningsarbete inom nanoteknologi som Maria Strømme med kollegor bedrivit under lång tid. I och med de forskningsresultat som publicerades i den ansedda vetenskapliga tidsskriften Nano Letters 2009, väcktes ett stort internationellt intresse för algbatteriet och dess potentiella applikationsområden. (Intervju, Strømme, 2011) Signifikanta fördelar med algbaserade batterin är bland annat att de är miljövänliga, formbara och billiga. Vad som möjliggör dessa positiva egenskaper är de komponenter av vilka algbatteriet är konstruerat. Översiktligt kan algbatteriet sägas bestå av tre huvudsakliga komponenter, cellulosa från alger, vanligt saltvatten, samt en typ av kemisk förening kallad polymerer. Genom att kombinera dessa förhållandevis billiga komponenter är det möjligt att ge algbatteriet dess karaktäristiska egenskaper. (Ingemansson, 2011) Den tekniska lösning som tagits fram på Ångströmlaboratoriet besitter egenskaper som ligger i framkant i världen vad gäller prestanda för polymeriska pappersbaserade batterier. Forskarna har lyckats uppnå betydligt kortare uppladdningstid samt större elektrisk kapacitet, två faktorer som tidigare varit påtagliga begränsningar för algbatteritekniken. (Nyström m.fl. 2009, 3635)

I dagsläget är algbatteriet fortfarande ett forskningsprojekt och tekniken har ännu inte nått sin fulla potential. På Ångströmlaboratoriet menar forskarna att algbatteriet har flera brister som kräver ytterligare forskningsinsatser. En av de utmaningar som forskarna står inför är att ytterligare öka batteriets energidensitet, energilagringen per viktenhet räcker inte till för applikationer som kräver mer storskalig energilagring. För tillfället jobbar forsningsgruppen med en så kallad generation två av algbatteriet, målet är att ta fram ett batteri med bättre energidensitet som dessutom kan ge konstant potential. Dagens algbatteri fungerar som en slags superkondensator vilket innebär att spänningen sjunker när ström dras från batteriet. Men konstant potential bibehålls spänningsnivån även när ström dras. (Intervju, Strømme, 2011)

(18)

18 5.2 SPB-projektet

Salt and Paper Battery (SPB) är ett samarbete mellan parter från akademi och industri. Projektets uttalade målsättning är dels att identifiera kommersiella applikationsområden för algbatteriet. Dels att industrialisera framställningen av tekniken i fråga. (Ingemansson 2011)

SPB-projektet uppstod i samband med att forskargruppen på ångströmlaboratoriet kontaktade UUAB, i syfte att ta forskningsresultaten ett steg längre. Det verkliga startskottet för samarbetet skedde i och med att Nordic Innovation Centre (NIC) gick in som finansiär för projektet 2008. (Intervju, Santurio, 2011) NIC är en gränsöverskridande institution vars uppdrag är att stimulera innovation i de nordiska länderna. (Nordic Innovation Centre, 2011) I dagsläget står finansieringen från NIC för cirka 36 % av projektets totala budget och sträcker sig över en 3 års period. Under arbetsprocessens gång sker kontinuerliga rapporteringar till NIC som ger godkännanden och ger synpunkter på eventuella förändringar. Andra medfinansiärer utöver NIC är Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF) och Innovationsbron. Den resterande delen av finansieringen kommer från projektets inblandade aktörer.

En av flera samarbetspartners vid sidan om projektgruppen är Motorola. Därutöver finns planer att inkludera ytterligare aktörer, bland annat för att erhålla mer kunskap och resurser i anknytning till cellulosaområdet. (Intervju, Santurio, 2011)

5.2.1 SPB-gruppen

I projektgruppen, det vill säga SPB-gruppen, deltar följande parter:

• Uppsala Universitet

• ETC Battery and FuelCells Sweden AB

• FOV Fabrics AB

• FMC BioPolymer

• VTT Research Institute of Finland

Uppsala Universitet (UU) representeras av två grupper; forskargruppen på ångströmlaboratoriet och Uppsala universitets Utveckling AB (UUAB). Inom forskargruppen arbetar bland andra batteriets tre uppfinnare Maria Strømme, Albert Mihranyan och Leif Nyholm. Strömme och Mihranyan forskar inom nanoteknologi och Leif Nyholm forskar inom materialkemi. Officiellt är det Strømme som i egenskap av koordinator, också formellt driver SPB-projektet. Forskargruppen består totalt av nio personer varav alla utom Nyholm arbetar inom den grupp där Strömme har rollen som forskningschef. Det är forskargruppen som initierat SPB-projektet och som valt ut vilka aktörer som skall ingå i projektet.

(19)

19 (Intervju, Strømme, 2011) Inom SPB-projektet arbetar forskargruppen med att försöka förbättra algbatteritekniken. De resultat som än så länge uppnåtts har flera tillkortakommanden i jämförelse med befintliga kommersiella batterilösningar. Det är heller inte säkert att tekniken i slutändan kommer att utnyttjas i form av ett batteri. I framtiden är det tänkbart att andra tillämpningsområden dyker upp.

(Intervju, Santurio, 2011)

Uppsala universitets Utveckling AB (UUAB) är ett Holding bolag som ägs av Uppsala universitet. Bolaget drivs i syfte att ta till vara på de resultat som uppkommer i samband med universitetets forskningsverksamhet. UUAB har resurser att bistå med patentstöd, affärsjuridik, samt i ett initialt stadie även finansiering. Genom UUAB kan Uppsala universitet på så vis ge understöd till enskilda forskare eller forskargrupper som vill kommersialisera sina forskningsresultat. (Uppsala universitets Utveckling AB, 2011) Formellt är det UUAB som erhåller finansieringsstöd för SPB-projektet. Mateo Santurio som är verksam inom UUAB har i och med rollen som projektledare ansvar att hantera kommersiella kontakter ETC är inom projektet i första hand inriktade mot produktion och marknad. En av många punkter på ETC:

s ansvarslista inom projektet är att finna produktionsutrustning för att kunna skala upp en algbatteriprodukt. (Intervju, Strømme, 2011) Santurio menar att ETC har kunskap om hur batterier kan kommersialiseras och produceras, förhoppningarna är att ETC genom sin kunskap skall kunna effektivisera samarbetet. (Intervju, Santurio, 2011)

FOV Fabrics AB är likt ETC en nytillkommen aktör från svenska näringslivet. FOV: s främsta ansvarsområde inom projektet finns inom materialsidan. Inom detta område arbetar FOV bland annat med att utreda vilka materialanpassningar som krävs för att nå kunder inom textilmarknaden (Santurio) och hur algbatteriet kan förbättras med hjälp av högteknologiska textillösningar (Intervju, Strømme, 2011).

FMC BioPolymer är ett globalt företag med förankringar i USA. Regional verksamhet finns förutom i USA även i flera Europeiska samt Asiatiska länder, bland annat Norge. Företaget är inblandat i forskning och utveckling av nya teknologier och applikationer inom flera olika marknader. (FMC BioPolymer, 2011) Det kompetensområde som är aktuellt i samband med SPB-projektet återfinns inom den verksamhet som FMC bedriver kring forskning och utveckling av cellulosateknologier. Redan innan SPB-projektet inleddes existerade ett samarbete mellan Uppsala universitet och FMC . I och med detta tidigare samarbete har FMC i dagsläget på pilotnivå utvecklat storskalig produktion av det elektrokemiska cellulosamaterial som

(20)

20 används i algbatteriet. FMC: s roll i SPB-gruppen är att leverera cellulosamaterial till projektets övriga aktörer samt att ytterligare utveckla produkten. (Ingemansson, 2011)

VTT är en forskningsorganisation som ingår i det finländska innovationssystemet. VTT har cirka 3200 anställda och är i och med detta en av Europas största forskningsorganisationer. Inom verksamheten försöker VTT att skapa samt tillämpa ny teknologi. Organisationen är en är icke vinstdrivande verksamhet vars syfte är att generera internationell innovationsmässig konkurrenskraft. VTT: s huvudsakliga kompetensområde är polyteknisk teknologi. Ett primärt fokus inom SPB-projektet är att forska kring möjligheterna att förbättra de polymerer som används i cellulosamaterialet, samt studera potentiellt användbara elektrolyter. (Ingemansson, 2011)

5.2.2 Arbetsstruktur

Som tidigare nämnts bär UU-gruppen det huvudsakliga ansvaret för projektet. Arbetsfördelningen mellan UUAB och forskargruppen går generellt till som så att UUAB sonderar marknaden, etablerar kontakter, och hanterar inledande förhandlingar med forskargruppen som stöd. Inom SPB-samarbetet har det bildats en kärngrupp som består av fem personer från UU-gruppen. Två av de personer som ingår i denna grupp är Santurio och Strømme. Kärngruppen har en central roll i projektet där den fungerar som samordnare och beslutsfattare. (Intervju, Santurio, 2011)

De slutgiltiga målen för projektet har konkretiserats i form av fyra delmål;

1. Marknad; Användare, intressenter (kunder, underleverantörer,

finansiärer). Vad kan det exempelvis komma att ställas för krav på framtida batterier? Vilka är beredda att utveckla detta vidare?

2. Materialforskning och optimering; Hur fungerar materialen? Varför laddas batteriet ut (varför degraderar polymerer?), Kan man göra på ett annat sätt för att hålla batteriet laddat längre?

3. Uppskalning. Inom SPB-projektet ämnar starta någon storskalig egen produktion. Målsättningen är snarare känna till olika produktionsmöjligheter när projektet står vid olika vägskäl i dess utveckling. Det finns förhoppningarna att kunna bygga någon form av pilotproduktion.

4. Paketering, validering, testning. Bygga ett fungerande batteri med alla ingående komponenter i åtanke.

(21)

21 Arbetet inom projektet har delats upp i subprojekt vilka fokuserar på var och ett av de fyra delmålen.

SPB-projektets inblandade parter deltar, beroende på kompetensområde, i något eller några av dessa subprojekt. Inom varje subprojekt återfinns även en representant från UU-gruppen. Arbetet inom SPB- projektet kan sägas vara itererande. Eftersom inga konkreta mål eller tidsramar existerar tas små steg framåt, subprojekten är mer eller mindre beroende av varandra och utvecklas därför parallellt. Mellan de aktörer som arbetar inom samma subprojekt sker ett förhållandevis mer ingående samarbete än mellan de aktörer som deltar i olika subprojekt. Kärngruppen håller regelbundna möten där de tar ställning till ny information och diskuterar subprojektens utveckling. Det är även planerat att hålla framtida mötestillfällen där projektets samtliga aktörer ingår. Santurio anser att något som problematiserar SPB-samarbetet är svårigheterna med att veta vilka förväntningar olika aktörer och personer har på slutresultatet av projektet. (Intervju, Santurio, 2011)

5.2.3 En första produktprototyp

En första produktprototyp av algbatteriet kommer att vara färdigställd inom en snar framtid. I ett samarbete med Motorola arbetar SPB-projektet med att utveckla en algbatteriprodukt som skall användas i Motorolas miljövänliga fjärrkontroller. Denna prototyp skall visas upp en mässa i Amsterdam under september 2011. ETC är i högsta grad inblandade i detta arbete då det är ETC som i samarbete med främst Motorola och forskargruppen, tagit fram produktprototypen i fråga . (Intervju, Strømme, 2011)

Figur 2 illustrerar SPB-projektet ur ett nätverksperspektiv. Nätverkskartan lyfter fram relevanta aktörer och grupperingar inom SPB-projektet. Pilarna indikerar att det finns någon typ av relation mellan de olika parterna.

(22)

22 Figur2. Nätverkskartan visar direkt och indirekt kopplingar mellan aktörer inom SPB-projektet.

5.3 ETC och dess nätverk

ETC ligger beläget strax norr om Göteborg och har i dagsläget sex personer anställda, därutöver anlitas en konsult som hjälper till med bland annat marknadsföring en dag per vecka. Således har företaget totalt sju aktiva inom sin verksamhet. ETC: s omsättning ligger årligen på cirka sju miljoner kronor.

Företaget ägs till 100 % av den ideella föreningen Energitekniskt Centrum för Batterier och Bränsleceller, i denna förening ingår aktörer från högskolor, industri och kommuner. I föreningen ingår fyra högskolor, dessa är Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan samt Uppsala Universitet. Industrisektorn representeras av Göteborg energi AB, Vattenfall AB, Eka Chemicals AB samt Business Region Gothenburg. Inom den offentliga sektor ingår Ale kommun som delägare i föreningen. (Intervju, Aronsson, 2011)

ETC: s affärsidé är att överbrygga gapet mellan forskningsverksamhet och den industriella världen. Det vill säga att omvandla forskningsresultat från högskolorna till kommersiell verksamhet. (Intervju, Aronsson, 2011)

5.3.1 Kunder

ETC kan sägas vara ett utvecklingsbolag i och med sin ovanliga position mellan akademi och industri, således existerar inga kunder i ordets rätta bemärkelse. Vad som rimligen kan kallas kunder är de

(23)

23 företag och organisationer som anlitar ETC att utföra utvecklingsarbete. Många av de samarbeten och uppdrag som ETC arbetar med riktar sig mot fordonsindustrin, viktiga samarbeten finns med Saab, Volvo, Scania med flera. ETC har även samarbeten med kunder inom andra delar av industrin. Det omfattande samarbetet med fordonsindustrin innebär också att den huvudsakliga marknaden finns på västkusten, detta eftersom stora delar av den svenska fordonsindustrin är samlad kring detta område.

ETC: s verksamhet sker vanligtvis i projekt tillsammans med företagets uppdragsgivare/kunder. Ofta med ekonomiskt stöd från statliga institutioner eller stiftelser, exempelvis energimyndigheten eller vinnova. (Intervju, Aronsson, 2011)

För tillfället är ETC mer eller mindre inblandade i sju olika samarbetsprojekt. För att utveckla teknik och produkter menar Aronsson att det är av högsta vikt att ETC har en nära dialog med sina uppdragsgivare inom dessa projekt. Ofta skriver kunden/uppdragsgivaren en specifikation, ett slags ramverk för projektet. ETC talar därefter om vilka alternativ som finns och är möjliga att genomföra inom specifikationens ramar. Den dialog som följer handlar om att välja rätt spår för projektet. Vanligtvis finns tre eller fyra olika vägar att välja inom de ramar som kunderna satt upp. Denna dialog eller interaktionsprocess är en vital del av ETC: s verksamhet, och något som krävs för att ett samarbetsprojekt ska lyckas. (Intervju, Olsson, 2011)

”Det är oerhört viktigt att vi jobbar nära kunden” – (Intervju, Aronsson, 2011)

Ett exempel på ett samarbetsprojekt som ETC tidigare genomfört var Gröna bilen, som numera går under namnet fordonsforskningsintiativet (FFI). ETC: s roll i detta samarbete var att utveckla ett batteri till en ny hybridbil. Mer specifikt låg ansvaret på att ta fram förslag gällande batterikonstruktion samt batteriets styrsystem. I detta projekt ingick flera aktörer, bland annat Saab, Hägglunds, Scania och Volvo.

Detta visar på ett typiskt projektscenario för ETC, där flera aktörer är med och ger sin input. (Intervju, Aronsson, 2011)

Ett andra exempel på ett samarbetsprojekt där ETC varit delaktig är i ett aktuellt projekt mellan i första hand Vattenfall AB och Volvo. I projektet planeras att ta fram en ny V60-modell som skall vara en så kallad plug-in hybrid. ETC: s roll i detta samarbete har varit att stå för batterikunskapen. ETC har pekat på vilka alternativ som finns att tillgå samt tagit fram batteriprototyper för Volvo att amvända i sina testbilar. (Intervju, Aronsson, 2011)

(24)

24 5.3.2 Leverantörer

ETC: s leverantörer består bland annat av tillverkare av battericeller, många av de cell-leverantörer ETC jobbar med har sitt säte i Sydkorea. I dagsläget är litiumbatterier i utvecklingens framkant vilket innebär att ETC främst arbetar med leverantörer av just litiumbattericeller. Företaget försöker att bygga goda relationer med sina leverantörer, främst i syfte att köpa produktkomponenter till ett rimligt pris. Ett problem som uppstått på leverantörssidan är att de flesta battericellstillverkare redan är uppbundna mot olika fordonstillverkare. Denna omständighet har försvårat ETC: s arbete att finna lämpliga leverantörer av battericeller vilket är en essentiell del av verksamheten. Till följd av situationen är ETC i viss mån tvungna att nöja sig med vad som erbjuds. (Intervju, Aronsson, 2011)

För att konstruera ett fullständigt batteri krävs förutom battericeller, ytterligare elektroniska och mekaniska komponenter. ETC samarbetar i huvudsak med lokala aktörer för att införskaffa dessa komponenter som ofta är specialdesignade. Många av dessa leverantörer bedriver verksamhet i närheten av ETC: s faciliteter och är utbudet av leverantörer är förhållandevis stort. ETC kan därmed ställa större krav på dessa leverantörer och spela ut dem mot varandra. Som exempel föll byggnationen av laboratoriet under paragrafen om offentlig upphandling, vilket innebar att ETC i detta fall var tvungna att ta in minst tre offerter innan beslut om leverantör kunde tas. (Intervju, Aronsson, 2011)

5.3.3 Konkurrens

Kommersialiseringsprocessen, som utgör ETC: s kärnverksamhet, är en relativt unik affärsverksamhet på den svenska marknaden. Under det senaste året har ETC utvecklat sin verksamhet genom att byggas ett nytt laboratorium vilket i första hand är avsett för provning av diverse batterikonfigurationer.

Laboratoriet har öppnat dörren mot ett bredare men också mer konkurrensutsatt verksamhetsområde.

Det finns idag andra konkurrerande testlaboratorier och företag i Sverige som tar fram batterisystem baserade på litiumbatterier. Aronsson menar emellertid att merparten av de konkurrerande företagen är mer kommersiellt inriktade än ETC. Ett exempel på konkurrerande företag är Alelion AB i Göteborg och Intertek i Stockholm. (Intervju, Aronsson, 2011)

5.3.4 Indirekta kopplingar

Från ETC: s sida är interaktionen med indirekt kopplade aktörer näst intill obefintlig. Detta beror delvis på att ETC bedriver utvecklingsarbete, således finns det ofta inga givna indirekt kopplade aktörer såsom kunders kunder eller leverantörers leverantörer. På prototypstadiet finns inget behov av indirekta aktörer på samma sätt som senare i projekten eftersom det inte ställs lika höga krav på prototyper.

(25)

25 Figur 3 ger en illustrerar aktörer och grupperingar inom ETC: s nätverk. Likt figur 2, indikerar pilarna att det finns en relationsmässig koppling mellan de olika parterna. Streckade pilar symboliserar indirekta kopplingar.

Figur3. Nätverkskartan visar direkta och indirekta kopplingar mellan aktörer inom det nätverk vari ETC är inbäddat.

5.3.5 Produkter

Utformningen av ETC: s affärsverksamhet innebär att företaget både utvecklar egna produkter samt erbjuder sina kunder olika typer av tjänster. Eftersom ETC är ett kunskapsbaserat företag vars kompetens återfinns inom elektrokemi, antar ETC ofta en konsulterande roll i de projekt man arbetar inom. (intervju, Aronsson, 2011)

”Kärnprodukten i företaget är kunskap.” – (Intervju, Olsson, 2011)

De konkreta produkter som utvecklas av ETC är batteriprototyper av olika slag. Prototypernas utformning och prestanda beror av förutsättningarna i det samarbetsprojekt som batteriet i fråga utvecklas inom. I laboratoriet har ETC möjlighet att prova och kartlägga batteriers prestanda.

Batteriprovning och presentation av provresultat är en tjänst som ETC: s har möjlighet att erbjuda sina kunder. (intervju, Aronsson, 2011)

(26)

26 5.3.5.1 Produktanpassning

Om ett batteri skall sitta i en bil måste ETC anpassa sig efter exempelvis hur mycket plats det finns för batteriet i bilen. Andra anpassningar som måste göras från ETC: s sida är att konstruera batteri så att de uppfyller givna krockkrav eller att synkronisera elektriska komponenter i batteriet för att det ska kunna fungera tillsammans med övriga komponenter som finns i bilen. I vissa situationer räcker den interna kunskapen emellertid inte till för att uppfylla kundernas krav. Ett exempel på en sådan situation skedde när ETC var i behov av flödessimulering för batterier. Vid detta tillfälle tog ETC in extern kunskap för att utföra simulationsberäkningarna. Det förekommer även situationer när ETC: s kunder och leverantörer är tvungna att på olika sätt anpassa sig efter ETC: s rekommendation och önskemål. Vid en utformning av kylflöden i ett batteri, angav en leverantör vilka temperaturnivåer som uppmätts i batteriet. ETC hade i detta sammanhang ett antal egna idéer om hur temperaturerna kunde hållas nere. En av idéerna var att använda en kylplatta, en annan var att öka avståndet mellan cellerna i batteriet. Genom att förmedla dessa idéer till den aktör som utformar kylflödet kan ETC vara med och lägga ramar för kundens arbete.

Kunden som i detta fall var Volvo angav vilka temperaturer ETC behövde anpassa sig till. På detta sätt skapas en interaktionskedja där ETC för över kundens krav på sina leverantörer. (intervju, Aronsson, 2011)

Gentemot kunderna utger sig ETC för att kunna sitt område, trots den höga tekniska nivån, detta förtroende från kunden får inte brytas. Det är otänkbart för ETC att leverera en defekt produkt.

Företaget vill vara 100 % säkra på att allt fungerar innan de släpper en produkt till kunden. Ett misstag är allvarligt och kan få stora konsekvenser. (intervju, Aronsson, 2011)

Olika aktörer i samma bransch har olika företagskulturer, ETC upplever tydliga skillnader mellan företagskulturerna på exempelvis Saab, Volvo och Scania. ETC anser att den färdiga produkten eller det slutgiltiga resultatet av ett samarbetsprojekt, är ett resultat av influenser från både ETC och dess kunder. I och med att ETC sysslar med utveckling överensstämmer den färdiga produkten aldrig till 100

% med vad som från börja var planerat. (intervju, Aronsson, 2011)

”Man sätter ribban högt och är glad om man når 75 % ” – (intervju, Aronsson, 2011)

Det är praktiskt omöjligt att från början göra en fullständig produktspecifikation då ett projekt i förstadiet är omgärdat av för många oklarheter. Gradvis anpassning sker därför under den period som ett projekt fortskrider. Att nya produkter inte motsvarar det initiala föreställningarna ligger i

(27)

27 arbetsprocessens natur, för ETC innebär god dialog med kunden en förståelse för utvecklingsprocessen och acceptans vad gäller sådana aspekter. (intervju, Aronsson, 2011)

5.3.6 Faciliteter

ETC: s faciliteter består av totalt två byggnader varav cirka 60 % utgörs av kontorslokaler utrustade med allmänt kontorsmaterial. Resterande del av faciliteterna utgörs väsentligen av laboratoriet, allmänna utrymmen samt ett litet lagerutrymme för battericeller. (intervju, Aronsson, 2011)

Laboratoriet är en facilitet som funnits i ungefär ett år och som fortfarande är under uppbyggnad. Den labbutrustning som ETC förfogar över är avsedd för provning av bland annat battericeller, batterimoduler, samt hela batterier. All batteriprovning sker i laboratoriet. Provutrustningen har kapacitet att testa batterin med en spänningsnivå på 500 Volt respektive 300 Ampere. Som jämförelse ligger ett hybridbilsbatteri på ungefär 400 Volt. Sammanlagt finns fem olika batteri- och cellprovningsmaskiner med olika spänningsnivåer, från 5 volt upp till 500 volt. ETC planerar därutöver att köpa in fler maskiner, en bidragande faktor är att det i samband med SPB-projektet troligen kommer att behöva göras prover på batterier med mycket låg kapacitet. (intervju, Aronsson, 2011)

ETC har än så länge inte förnyat sin produktionsutrustning. Den befintliga och kommande labbutrustningen väntas hålla de kommande 15-20 åren. Eftersom labbet enbart är ett år gammal har inget behövts bytas ut än. Innan labbet byggdes fanns fler kontorsutrymmen, dessa lokaler utnyttjades under en tid av företaget Alelion som uppkommit ur ett av ETC: s tidigare projekt. Alelion har nu knoppats av från ETC och flyttat till egna lokaler. (intervju, Aronsson, 2011)

En aktuell fråga som ETC för närvarande jobbar med gäller hur laboratoriet skall drivas på ett funktionellt och effektivt sätt. Ett steg i denna process är att ETC nyligen har anställt Karl Johan Rydh en person vars arbetsuppgift är att enbart ansvara för laboratoriet, Rydh har tidigare varit ansvarig för andra laboratorier. För att ytterligare öka sin kunskap om hur labbet bör drivas och utformas planerar ETC att besöka andra liknande laboratorier och därigenom dra lärdomar som kan överföras på de egna faciliteterna. (intervju, Aronsson, 2011) I dagsläget är ETC fortfarande inställda på att lyckas upprätta ett funktionellt laboratorium som klarar kundernas krav. Effektiviseringen är i viss mån steg två i processen.

(Intervju, Olsson, 2011)

ETC förfogar inte över någon egen produktionsutrustning, med undantag för diverse verktyg som kan komma att behövas för att korrigera mindre fel. När en prototyp av ett batteri tas fram anlitas istället

(28)

28 olika konsulter som tar hand om den fysiska tillverkningen. Konsultföretagens arbete innefattar bland annat fräsning, borrning och bockning av plåt, allt utifrån ETC: s ritningar. Detta arbete sker i lokala verkstäder i närheten av ETC: s egna faciliteter. Att utnyttja andra aktörers faciliteter är fördelaktigt för ETC eftersom dessa aktörer har mer kompetens inom sitt område än vad ETC har. Dessa samarbetspartners har även effektivare faciliteter i form mer lämpad utrustning. ETC spara tid, pengar och uppnår dessutom en högre kvalité på sina produkter genom ett facilitetssamarbete av detta slag.

(intervju, Aronsson, 2011) 5.3.7 Affärsenheter

Eftersom ETC är ett så pass litet företag finns inget behov av omfattande uppdelning av organisationsstrukturen. Det förekommer två naturliga grupper inom ETC varav den ena utgörs av en labbgrupp och den andra av en projektgrupp. I labbgruppen arbetar två personer, en labbansvarig samt en ytterlige person vars arbetsuppgifter riktar sig mot provning av batterier. Övriga anställda arbetar i anknytning till olika projekt. När ETC beslutar att gå med i ett nytt projekt, exempelvis gröna bilen, utses personer ur ETC: s personal att jobba med projektet i fråga. Till varje projekt utses vanligtvis en eller två personer. Arbetsuppgifterna inom ett projekt beror av dess karaktär, i några samarbeten har personer från ETC haft rollen som projektledare för hela projektgruppen. Ett projekt sträcker sig vanligtvis över en 2 till 3 års period. Därefter behöver ETC finna nya arbetsuppgifter till sin personal. Innan byggnationen av laboratoriet såg organisationsstrukturen inte ut på samma sätt eftersom det tidigare inte fanns någon labbgrupp. Tillvägagångssättet att jobba i projektgrupper har däremot alltid varit den samma. (intervju, Aronsson, 2011)

5.3.7.1 Samarbetsförmåga

Det är av stor vikt för ETC att affärsenheter har en god samarbetsförmåga. För tillfället förs en dialog inom ETC då det finns ett behov av att skärpa upp samarbetsförmågan ytterligare. Under de senaste två åren har ETC växt från tre anställda till sex. I och med detta har behovet av samarbete och kommunikation inom ETC ökat. Hur denna fråga skall hanteras är under diskussion, ett förslag är att hålla en fast mötestid varje vecka där alla anställda träffas och uppdaterar varandra kring hur respektive projekt fortskrider. (intervju, Aronsson, 2011)

Anledningen till att god samarbetsförmåga är så viktig menar Aronsson är att företagen möter varandras förväntningar. Parterna i ett samarbete måste föra en kontinuerlig dialog för att undvika missförstånd.

(29)

29 Vid otillräcklig kontakt kan parternas olika föreställningar, vad gäller exempelvis den slutgiltiga produkten, leda till besvikelse. (intervju, Aronsson, 2011)

En process där affärsenheter dragit lärdom via interaktion med andra grupper skedde när ETC konstruerade Volvos plug-in hybridbatteri inom ”Gröna bilen - projektet”. Under arbetet anlitades ett konsultföretag på elektroniksidan då det fanns ett kunskapsbehov inom detta område. Genom samarbete och interaktion med konsulterna har ETC införskaffat ny kunskap, i synnerhet kring den BMU- enhet (styrenhet) som batteriet kräver. (intervju, Aronsson, 2011)

5.3.8 Relationer

Generellt pågår ett kundsamarbete inom en projektgrupp mellan 2 till 3 år. Under denna tid upprättar ETC en relation med projektets olika parter. När ett projekt sedermera avslutas upphör i regel också relationen mellan de inblandade parterna. Det förekommer emellertid att relationen med kunden upprätthålls även efter ett avslutat projekt. På leverantörssidan försöker ETC vara mer uthålliga och upprätta längre relationer. ETC strävar efter att upprätthålla leverantörssamarbetet så länge som möjligt, 4-6 år är ett generellt mått på samarbetsperiod med leverantörer. Längre relationer än så har ETC inte haft, en anledning till detta är att ETC enbart bedrivit verksamhet i åtta år. ETC: s relationer är till största del affärsmässiga, om det affärsmässiga behovet försvinner så försvinner också relationen. I och med att aktörerna känner till varandra är det emellertid möjligt att en relation återupptas igen i det fall ett affärsbehov uppstår. (intervju, Aronsson, 2011)

5.3.8.1 Goda relationer

Ett exempel på en lång relation är samarbetet med Saab. ETC hjälpte tidigt Saab med sina första hybridbatterier, detta skedde kring 2004. En anledning till att samarbetet varat så länge är att Saab inte har någon egen batterikunskap eftersom hybridbilar är ett förhållandevis nytt område. För att kunna konstruera prototyper har Saab haft ett behov av batterikunskap, det är här ETC kunnat bidra. Till följd av det långa samarbetet har ETC en närmre relation med Saab än med de flesta av sina övriga samarbetspartners. Ett exempel på den nära relationen kommer från vintern 2010/2011 när Saab skulle göra vinterprover. Vid detta tillfälle upptäckte Saab att de hade ojämnheter i sina batterier. ETC ställde då genast sitt laboratorium till förfogande och justerade upp Saabs batterier. (intervju, Aronsson, 2011) I och med det nära samarbetet vet Saab vilka problem ETC kan lösa och konsulterar således ETC när dessa typer av problem uppstår. Aronsson uppskattar i hög grad detta samarbete och anser att Saab litar på ETC. Inom relationen mellan ETC och Saab har även sociala band uppstått när individer på ETC

(30)

30 och Saab har lärt känna varandra på ett mer personligt plan. Samarbetet mellan ETC och Saab har också inneburit att nya samarbetspartners uppkommit för ETC: s del. Saab har exempelvis pekat på ett företag från Norrköping som de tror att ETC kan finna samarbetstillfällen med. ETC känner till Saabs brister och behov, på samma vis känner Saab till vilka kompetenser och möjligheter som finns inom ETC. Denna kännedom är något som inte fanns från börja av samarbetet utan har utvecklats över tid. Negativa aspekter av den nära och långa relationen är näst intill obefintliga. Det har funnits tekniska aspekter som inte kunnat lösas. Några andra nämnvärda nackdelar har denna relation inte inneburit för ETC. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4 Interaktion mellan ETC och SPB 5.4.1 ETC: s roll i samarbetet

Enligt direktiv från ägargruppen är ETC: s uppdrag att vara verksamma inom vissa typer av kommersialiseringsprojekt, SPB faller inom ramarna för ett sådant projekt.

Samarbetet mellan ETC och SPB inleddes i slutet av 2008. Kontakt upprättades initialt mellan ETC och forskargruppen. Förhoppningarna var enligt Aronsson att ETC skulle kunna bidra med att skala upp och skapa en produkt av algbatteriteknologin. Det är också denna övergripande roll som ETC anser sig själva ha inom SPB-projektet idag. ETC: s roll i projektet har emellertid utvecklats sedan samarbetet inleddes.

Från början var tanken att ETC enbart skulle se över produktionsutrustning. Uppgiften var att undersöka vilken produktionsutrustning som är möjlig att använda för att producera algbatteriet i större volymer.

De befintliga prototyperna av algbatteriet är framställda i laboratoriemiljö och i mycket liten skala, för att skala upp produktionen är ett alternativ att använda sig av större pappersmaskiner som idag används inom pappersindustrin. Sedermera har ETC: s uppgifter i projektet utökats till att även inkludera utveckling av batteriprototyper. Konstruktionen av prototyperna är planerad att genomföras i ETC: s laboratorium. (intervju, Aronsson, 2011)

5.4.2 ETC: s motivation

Inom ETC: s eget affärsnätverk bedrivs för tillfället inget samarbete med kopplingar till SPB-projektet.

Huruvida algbatteriet i framtiden kommer att vara intressant för dessa parter är i detta stadie svårt att avgöra då batteriets egenskaper inte är fullt utvecklade och testade än. I många av ETC: s relationer finns en medvetenhet om att de jobbar med SPB-projektet. Vissa samarbetsparters inom fordonsindustrin är intresserade av batteriets egenskaper, det kan exempelvis röra sig om egenskaper i form av temperaturtålighet och amperetimmar. ETC kan till följd otillräcklig kunskap ännu inte besvara