Resurser inom ETC-nätverket

ETC: s produktsortiment består av batteriprototyper samt provresultat. Av dessa två kan enbart prototyperna sägas vara en fysik produkt i dess rätta bemärkelse. Huruvida provresultaten verkligen är en produkt är inte självklart, de skulle likväl kunna tolkas som en typ av tjänst. ETC: s produkter innehar en mycket hög anpassningsförmåga, en bakomliggande orsak är den stora variationen vad gäller kundernas behov i kombination med den stora vikt ETC lägger på att infria kundernas krav. Till följd av prototypernas breda variationsspektrum kan denna produkt sägas innefatta flera olika delprodukter.

Exempel på delprodukter som beskriv i det empiriska materialet är styrsystem och kylsystem.

Produkternas gemensamma nämnare förblir allt jämt batterirelaterade då detta är ETC: s huvudsakliga kompetensområde.

Som beskrivs i empiriavsnittet består ETC: s rumsliga faciliteter av två byggnader belägna i Göteborgsområdet. De två väsentliga delarna av dessa byggnader utgörs av kontorslokaler och det nybyggda laboratoriet. I anslutning till dessa faciliteter finns även ett mindre lagerutrymme. ETC innehar även faciliteter i form av kontorsmaterial och labbutrusning, av intresse för denna studie är i första hand labbutrustningen. Denna utrustning utgörs till stor del av apparatur avsedd att prova diverse batterikonfigurationer. ETC har tillgång till ytterligare facilitetsresurser i och med det samarbete som förs med bland andra lokala verkstäder.

ETC: s faciliteter är under utveckling. Resurserna har utökats markant i och med byggnationen av laboratoriet och kommer sannolikt att växa ytterligare. Ur ett perspektiv är ETC: s faciliteter att betrakta som stabila då de förväntas hålla under en relativ lång tidsperiod. Det faktum att ETC inte står i direkt förfogande över somliga betydande faciliteter kan däremot tolkas som en osäkerhetsfaktor för denna resurskategori, detta eftersom ETC inte har möjlighet att påverka de inlånade faciliteterna i samma utsträckning som sina egna. Facilitetssamarbetet medför även avsevärda fördelar i form av kompetens, produktkvalitet och ekonomi.

37 ETC: s affärsenheter består till stor del av individer. Ett exempel är Robert Aronsson som i egenskap av platschef har en unik position på företaget. De personer som utses att representera ETC inom de samarbetsprojekt som förtaget åtar sig, utgör i sig nya affärsenheter i och med att de antar en ny unik roll inom ETC: s organisationsstruktur. De individuella affärsenheterna kan dels upp i två större affärsenheter, laboratoriet och projektansvariga. Laboratoriet är i sammanhanget den enda separata affärsenheten inom ETC. De projektansvariga har ingen egentlig gemensam verksamhet utan arbetar förhållandevis oberoende av varandra inom respektive projekt. Likt faciliteterna är även ETC: s affärsenheter under utveckling och tillväxt. Denna utveckling innebär att samarbetsprocessen inom företaget blir mer komplex och svårhanterlig. ETC är medvetna om denna problematik och vidtar åtgärder för att förbättra samarbetet, ett exempel på en åtgärd är de uppdateringsmöten som ETC planerar att införa. Erfarenhetsmässigt och rutinmässigt finns goda resurser inom ETC, majoriteten företagets anställda har tidigare erfarenhet av projekt som i många aspekter liknar SPB-projektet, i synnerhet Alelionprojektet. Den arbetsprocedur tidsram som existerar inom SPB-projektet är mer eller mindre desamma som inom flera av ETC: s övriga affärsprojekt, således har de anställda invanda rutiner som kan appliceras även inom SPB-projektet.

ETC har relationer med aktörer som representerar ett flertal olika branscher. I synnerhet existerar relationer med aktörer inom fordonsindustrin. ETC: s relationer är i grunden affärsmässiga till sin karaktär och varar i regel inte längre än projekttiden, således har ETC enbart ett fåtal nära relationer.

ETC strävar efter längre relationer på leverantörssidan än på kundsidan och de längsta relationerna återfinns också på leverantörssidan. En relation som sticker ut på kundsidan är den med Saab. Denna förhållandevis långa relation har inneburit flera fördelar för ETC. Inom denna relation har ETC och dragit nytta av systematiskt nätverkande vilket indikerar att denna nära och betydande resurs. Av det empiriska materialet att döma utnyttjar ETC sina relationer uteslutande på ett praktiskt sätt, det vill säga genom resursutbyte. Relationerna med aktörer i SPB-gruppen är alla väldigt nybildade. Med vissa av aktörerna är en relation till och med obefintlig. Projektet är förvisso nystartat, ETC har därför inte haft möjlighet att skapa någon djupare relation eftersom relationer i regel byggs upp under lång tid. De relationsmässiga resurserna kan i detta avseende ses som bristfälliga. Eftersom SPB-projektets finansiering är begränsad kan ETC: s intentioner vad gäller längre framtida samarbete komma att ha stor betydelse för projektet. ETC har ansenliga möjligheter att införskaffa finansiering genom sina relationer, inte minst via ägargruppen.

38 6.2 Interface mellan ETC-nätverket och SPB-nätverket

Till följd av nätverksstrukturens och interaktionsprocessens komplexitet är det inte möjligt att identifiera alla de interface som existerar mellan resurser i de båda nätverken. Resurskategoriernas sammanhängande definition som beskrivs i teoriavsnittet innebär dessutom att alla resurser påverkar varandra i mer eller mindre utsträckning. De interface som behandlas nedan sammanfattar de mest relevanta kontaktpunkter som framträder ur den insamlade empirin.

ETC: s produkter spelar en väsentlig roll i samarbetet med SPB eftersom en av ETC: s centrala uppgifter inom samarbetet är att skapa prototyper av algbatteriet. Detta bekräftas genom det pågående projektet med Motorola där ETC i högsta grad är inblandade i att utveckla den batteriprototyp som är ämnad att driva i Motorolas miljövänliga fjärrkontroll. Det resursinterface som står att finna bildas i sammanhanget mellan ETC: s produkter och SPB-nätverket utomliggande relationer.

ETC har i ett tidigt samarbetsstadium börjat planera en anpassning av sina facilitetsresurser efter de krav som algbatteritekniken ställer. Denna anpassning gäller i första hand investeringar i en utökad testkapacitet i form av nya maskiner för batteriprovning. I ett senare stadium är det sannolikt att ETC ytterligare anpassar sina faciliteter i syfte att upprätta en uppskalad pilotproduktion av en produkt som bygger på algbatteriteknologin. Denna anpassningsprocess kan ses som ett resursinterface mellan ETC-nätverkets faciliteter och SPB-ETC-nätverkets produktmässiga resurser. Till följd av algbatteriteknikens speciella krav behöver ETC: s utöka sina facilitetsresurser. ETC ser framtida möjligheter till facilitetessamarbete med VTT eftersom även VTT är inriktade på pappersmaskiner. Detta är ett potentiellt interface mellan parternas respektive facilitetesresurser men även mellan affärsenheter.

I och med inträdet i SPB-gruppen har ETC blivit tvungna att till viss mån anpassa sina resurser. En påtaglig förändring inom affärsenheterna är att ETC anställt Carl Johan Rydh. SPB-samarbetet har i detta avseende varit en bidragande faktor i beslutet att anställa ny personal, något som understryks av att Rydh blivit utsedd att hantera relationen mellan ETC och forskargruppen på Ångström.

Problematik kring samarbetspartners olika förväntningar är något som poängterats av både Aronsson på ETC och Santurio på UUAB. En indikation på att ETC och kärngruppen inom SPB har liknande förväntningar på projektets slutgiltiga resultat är att både Aronsson och Santurio beskriver den slutgiltiga visionen för SPB-samarbetet, åtminstone i en första fas, som någon typ av pilotproduktion. Att

39 denna del av samarbetet verkar överensstämma tyder på en fungerande kommunikation parterna emellan. Detta kan ses som ett interface mellan ETC: s och SPB-projektets affärsenheter.

Interaktion mellan SPB-nätverket och ETC-nätverket sker i första hand via kommunikation mellan ETC: s projektansvariga samt UU-gruppen. Denna relation är av mycket stor vikt i samarbetet och en avgörande resurs. Denna betydande relation skapar förutsättningar för fler resursinterface att uppstå vilka på ett eller annat sätt involverar samtliga kategorier av resurser. De än så länge kortvariga relationerna mellan SPB-gruppens inbördes affärsenheter innebär potentiellt att dessa interface är känsliga för påverkan av andra resurser och därför är benägna att förändras.

I figur 5 görs en summering av samspelat mellan identifierade resurser inom SPB-nätverket och ETC-nätverket. Med 4R-modellen som utgångspunkt (se figur 1.) har identifierade resurser inom de båda nätverken implementerats. Det bör noteras att denna illustration är översiktlig och att den inte representerar alla resurser som står att finna inom nätverksstruktur.

Figur 5. Summerande beskrivning av samspelet mellan resurser inom ETC: s nätverksstruktur.

40 6.3 Viktiga resurser

I denna sektion sammanfattas de resurser som baserat på den framlagda empirin samt ovan förda analysresonemang anses vara av stor relevans för att ETC: s nätverksstruktur skall kunna utveckla och kommersialisera algbatteritekniken. Det klargörs också varför dessa resurser är av betydelse.

ETC: s produkter är vad som ytterst möjliggör att ETC kan uppfylla sina ansvarsområden inom SPB-arbetet. Grunden till detta ligger i batteriprototypernas väsentliga anpassningsförmåga vad gäller utformning och funktion. Prototyperna och provresultaten utgör i viss mån resultatet av påverkan från ETC: s samtliga övriga resurskategorier. Av denna anledning kan produkterna sägas vara en högst central resurs.

ETC har tillräckliga faciliteter för att uppfylla sin nuvarande roll i SPB-samarbetet. I och med att algbatterikonceptet utvidgas och skrider allt närmre kommersiella applikationsområden kommer ETC: s faciliteter ur ett större perspektiv emellertid att bli otillräckliga. Det är också tydligt att ETC inte har tillräckliga egna faciliteter för att kunna klara sig utan de inlånade externa faciliteterna. Det ett år gamla laboratoriet är förhållandevis nybyggt. Av detta följer att ETC: s personal inte haft speciellt lång tid att anpassa sig efter denna nya betydande facilitet vilket tyder på låg tyngd och om möjligt hög variation inom detta interface. ETC har emellertid anställt personal med laboratorieverksamheten som enskilt ansvarsområde och som även har tidigare erfarenhet från likartad labbmiljö. Detta indikerar att resurserna inom området trots allt är goda.

Vad som möjliggör produkternas höga anpassningsförmåga är i grunden den breda och relevanta batterikunskap som finns inom ETC. ETC: s affärsenheter är på ur detta perspektiv den bakomliggande resurs som skapar värde hos ETC: s produkter. En reducerad kunskapsnivå och skicklighet inom affärsenheterna får som följd att även produkternas anpassningsförmåga minskar. Faciliteter och relationer influerar också produkterna, men inte i lika stor utsträckning.

Eftersom organisationsstrukturen vad gäller projektgrupper varit den samma sedan ETC påbörjade sin verksamhet torde den finnas en gedigen erfarenhet och väl invanda rutiner vad gäller denna del av verksamheten. Detta innebär en resursmässig tillgång inom affärsenheter. ETC: s arbetsprocedur sker i och med dess verksamhetsområde naturligt i projektform. Detta är en resursmässig styrka då ETC: s affärsenheter är vana vid den arbetsprocedur som förs inom SPB projektet, något som potentiell leder att kommunikationen underlättas och att samarbetet blir mer effektivt. Det framtidsscenario som

41 skildras i empirin visar att ETC har förväntningar och förhoppningar på SPB-samarbetet. ETC: s vision att fysiskt konstruera en första pilotlina för en kommersiell applikation är en process som företaget tidigare genomgått i och med utvecklingen av Alelion. Även detta visar att ETC: s affärsenheter redan besitter stora delar av den erfarenhet och kunskap som krävs för att lyckas med ett projekt av detta slag.

I SPB-projektets samarbete med Motorola är ETC högst involverade och spelar ETC en ansvarsfull roll.

ETC är i detta sammanhang starkt bidragande till framställning och testning av den första kommersiella produktprototyp som utvecklats inom SPB-projektet. Ur detta perspektiv är ETC i högsta grad bidragande till att främja algbatteriets kommersialiseringsprocess. Samarbetet som i huvudsak sker mellan ETC, forskargruppen och Motorola visa också att ETC har andra användbara resurser än enbart dess relationer med bilindustrin.

Algbatteriets befintliga status innebär att det inte ännu inte finns några självklara applikationsområden inom fordonsindustrin. Till följd av denna osäkerhet vad gäller just applikationsområden har ETC valt avvakta med att ingå några närmre samarbeten med sina egna kunder då detta kan skada ETC: s trovärdighet. I det fall algbatteritekniken inte utvecklas vidare finns således en risk att en mycket potent resurs i form av ETC: s kundrelationer inte kommer att kunna utnyttjas maximalt. Den nära relationen mellan ETC och Saab innebär en potentiell resurs även för SPB-projektet och ett kliv in i fordonsindustrin. Det är tänkbart att Saab och ETC i och med sitt väl fungerande samarbetet har stora möjligheter att finna nya applikationsområden för en produkt baserad på algbatteritekniken.

7 SLUTSATSER

Det framförda syftet med denna studie är att identifiera, på vilket sätt ETC kan genom sina resurser kan bidra till kommersialiseringen av algbatteriet, samt hur väl denna nya teknik passar in i ETC: s befintliga nätverksstruktur. Ur ett nätverksperspektiv där ETC utgör den fokala aktören är det möjligt att urskilja ett flertal resurser som kan utnyttjas i syfte att underlätta kommersialiseringen av algbatteriet. ETC har redan i ett tidigt samarbetsstadie till viss del anpassat sina resurser på så vis att de bättre lämpar sig för SPB-projektets resursmässiga struktur.

Tydliga anpassningar återfinns inom resurserna faciliteter och affärsenheter. De anpassningar som gjorts har generellt inneburit att ETC utökat sina resurser. Den större organisationen innebär dock viss problematik i form av ett mer svårmanövrerat kommunikationsmönster. Starka befintliga resurser står

42 att finna inom produktkategorin, främst tack vare prototypernas väsentliga anpassningsförmåga. Samt inom affärsenheter eftersom ETC: s anställda innehar unik kunskap och erfarenhet vad gäller kommersialisering av batteriteknik.

ETC: s faciliteter är en resurs som i anknytning till SPB-projektet utnyttjas på flera sätt. Faciliteterna har stor betydelse då de i hög grad influerar ETC: s provresultat som inom SPB-projektet är en viktig produktmässig resurs. ETC: s facilitetsresurser kan i framtiden komma att få än större betydelse i ett scenario där ETC får i uppdrag att fysiskt konstruera pilotproduktion av algbatteriet. I en sådan situation är faciliteterna i dagsläget inte tillräckliga.

ETC: s affärsenheter är om möjligt ETC: s viktigaste resurs, främst tack vare den höga graden av relevant kunskap och erfarenhet. Denna resurs influerar i hög grad ETC: s produktmässiga resurser, i synnerhet de prototyprelaterade resurserna vilka är centrala inom SPB-samarbetet. Affärsenheternas tidigare erfarenheter av liknande projekt bör innebära ett effektivt samarbete med SPB-gruppen. Projektet är i dagsläget inte tillräckligt långt framskridet för att det ska vara möjligt att avgöra huruvida resonemanget stämmer.

En resurskategori som vid en första anblick framstår som mycket lovande är ETC: s relationer, i synnerhet med anknytning till fordonsindustrin. Till följd av algbatteriteknikens befintliga begränsningar finns ännu ingen möjlighet att utnyttja dessa relationsmässiga resurser till sin fulla potential. ETC har en väl fungerande relation med UU-gruppen som utgör SPB-projektets mest centrala aktörer. Denna relation av mycket stor betydelse för hur väl ETC kommer att kunna bidra till algbatteriets vidare utveckling. Samarbetet underlättas i och med att ETC: s affärsenheter har tidigare erfarenhet av liknande samarbete samt befintliga rutiner som till stor del passar in i SPB-projektets kommunikationsstruktur.

7.1 Diskussion och vidare studier

En fråga som inte behandlas i denna studie är huruvida ETC kan ersättas med ett annat likartat företag, detta är en aspekt av som i sammanhanget är av relevans. Det framgår emellertid ur empirin att konkurrensen inom området är knapp vilket tyder på att ETC: s mer eller mindre unika resursmix är svårt att finna bland andra aktörer åtminstone i Sverige.

Eftersom SPB-projektet fortfarande kan sägas befinna sig i en inledande fas kommer den resursinteraktion som pågår inom nätverksstrukturen troligen att väsentligt förändras. Med stor

43 sannolikhet kommer nya aktörer att involveras medan andra kommer att försvinna. En framtida nätverksstudie skulle därför potentiellt kunna komplettera denna studie genom att beskriva hur SPB-projektet ur ett resursmässigt perspektiv förändradats under SPB-projektets senare fas.

Huruvida denna studie kan tillföra något i Ingemansson och Wagrells förundersökning är upp till dem att avgöra. De aspekter som förslagsvis kan vara av intresse är den ingående information som erhållits med specifik anknytning till ETC. Merparten av det material som är relaterat till ETC beskrivs ur företagets eget perspektiv. För att erhålla en mer nyanserad bild av ETC rekommenderas därför att intervjuer med andra aktörer inom nätverket genomförs. Exempelvis med ETC: s kunder eller leverantörer.

44

8 Käll- och litteraturförteckning

Internetkällor

ETC Battery and FuelCells Sweden AB, 2011. “OM ETC”.

Tillgänglig, Mars 25, 2011, http://etcab.se/

FMC BioPolymer, 2011. ”About US”.

Tillgänglig, April 18, 2011, http://www.fmcbiopolymer.com/FMCBiopolymer/AboutUs.aspx VTT Research Institute of Finland, 2011. “VTT”.

Tillgänglig, April 18, 2011, http://www.vtt.fi/vtt/index.jsp?lang=sv UU Innovation, 2011. ”Uppsala universitets holdingbolag, UUAB”.

Tillgänglig, Maj 24, 2011, http://www.uuinnovation.uu.se/projectweb/portalproject/UUAB.html

Otryckta källor

Ingemansson, M. 2011, verksam vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet, sammanfattande dokument från projektmöte, SALT AND PAPER BATTERY.

Litteratur

Bjereld, Ulf., Demker, Marie., Hinnfors, Jonas (2002). Varför vetenskap?. 3. uppl. Studentlitteratur AB:

Lund.

Callon, Michel., Law, John (1988). The life and death of an aircraft: A network analysis of technical change. SOCIAL PROBLEMS, Vol. 35, No. 3, 284.

Håkansson, Håkan., Waluszewski, Alexandra (2002). Managing Technological Development - IKEA, environment and technology. Routhledge: London.

Porter, Michael E. (2000). Location, Competition, and Economic Development: Local Clusters in a Global Economy, ECONOMIC DEVELOPMENT QUARTERLY, vol. 14, no. 1, 15-34.

Yin, Robert K. (2003). Applications of case study research. 2. Uppl. Sage Publications: Thousand Oaks, Kalifonien.

45 Nyström Gustav, Razaq Aamir, Strømme Maria, Nyholm Leif, Mihranyan Albert (2009). Ultrafast All-Polymer Paper-Based Batteries, NANO LETTERS, vol. 9, no. 10 3635-3639.

Personlig kommunikation

Aronsson Robert; Platschef på ETC Battery and FuelCells Sweden AB, Göteborg (2011). Intervju 2011-03-03.

Olsson Stefan; Anställd på ETC Battery and FuelCells Sweden AB, Göteborg (2011). Intervju 2011-03-03.

Santurio Mateo; Projektledare för Salt and Paper Battery - projektet, verksam vid UUAB, Uppsala (2011).

Intervju 2011-02-03.

Strømme Maria; Forskare inom nanoteknologi på Ångströmlaboratoriet, Uppsala (2011). Intervju 2011-05-10.