Interaktion

Det som skiljer vanliga läromedel från digitala läromedel är det digitala läromedlets unika potential att erbjuda eleverna interaktion i lärprocessen (Sjödén, 2015; Gärdenfors, 2010). Eleverna i den aktuella studien tar upp flera interaktiva funktioner som de möter i digitala läromedel och som de på olika sätt upplever förbättrar lärandet t.ex. lek och spelfunktioner för att öva på ord och begrepp (Sjöden, 2015). Interaktiva funktioner t.ex.film, bilder, förklaringar som erbjuder ett mer varierat utbud att ta till sig kunskap. Gärdenfors (2010) menar att elevernas förståelse gynnas om det pedagogiska materialet presenteras, gärna narrativt, och med hjälp av så många olika presentationsformer för att främja olika lärstilar.

Möjligen upplever eleverna större kvalitet i undervisningen, när de kan utforska olika vägar att inhämta kunskap och i större utsträckning kan konstruera sitt kunskapsbygge på egen hand. Det som är svårt att utreda är om eleverna i studien bara föredrar ett visst sätt att lära sig eller om deras lärande verkligen förbättras i realiteten genom synergieffekt eller lärstilar (Sjödén, 2015). Kanske är det snarare omväxlingen som uppskattas av eleverna och som tillför kvalitet i undervisningen, men det är ju något lärarna kan tillgodose genom att planera en varierad och genomtänkt undervisning med eller utan digitala läromedel. Interaktiva funktioner kan dessutom utgöra ett distraktionsmoment som riskerar att stjäla kognitiva resurser från elevernas lärprocess, vilket Sjödén (2015) och Fleischer & Forsell (2016) påpekar. De interaktiva funktioner som finns i digitala läromedel kan alltså bidra till ökad kvalitet i undervisningen, men de behöver användas vid rätt tillfälle och för genomtänkta syften och eleverna behöver tydliga instruktioner; hur, när och varför de ska användas. Risken finns att det annars

blir rörigt och svårare för eleven att orientera sig i det digitala flödet eller att eleverna fastnar i detaljer som inte är relevanta för uppgiften.

Resultatet i studien visar att användandet av digitala läromedel påverkar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet. Enligt Gärdenfors (2010), så ska tekniken erbjuda former för mellanmänskliga samarbete mellan lärare-elev och elev-elev för att elevernas förståelse ska gynnas. Bilden som växer fram, utifrån det empiriska underlaget är istället att ensamarbetet framför datorn ökar, interaktionen med läraren minskar och lektionerna blir mer enformiga när eleverna arbetar med digitala läromedel på lektionerna. Tendensen är att eleverna upplever att läraren “tar ett steg” tillbaka i klassrummet och låter eleverna klara sig själva i högre utsträckning samt anstränger sig mindre för att variera läraktiviteter. Även den sociala kontakten med klasskamrater kan minska, vilket eleverna upplever har både positiva och negativa effekter på lärandet;man får bättre studiero, men också mindre möjligheter att samarbeta, samtala och lära sig tillsammans.

Den minskade interaktionen, med framför allt läraren är en komponent som gör att eleverna upplever mindre kvalitet i undervisningen; eleverna upplever bristen på social kontakt som något negativt. Signaler på att eleverna upplever sig ensamma och att de upplever att läraren är mindre engagerade indikerar på flera sätt ett visst allvar. Studien svarar inte på, huruvida det stämmer överens med hur det verkligen ser ut i klassrummet eller om det är elevernas upplevelser som uttrycks. Digitala läromedel borde kunna främja social interaktion, på samma sätt som eleverna är vana vid från sitt vardagsliv t.ex.genom att chatta med läraren eller samarbeta med klasskamrater (Gärdenfors, 2010). Sjödén (2015) lyfter fram att digitala läromedel ur en lärandesynpunkt bör betraktas som en helt integrerad del i de pedagogiska praktiker som används i undervisningen. Det borde därför vara möjligt att utnyttja potentialen till samarbete, som finns i digitala läromedel och även hitta nya vägar att kombinera eller integrera digitala läromedel med andra mer sociala läraktiviteter i klassrummet. Digitala läromedel reducerar inte lärarens betydelse i klassrummet, snarare uttrycker eleverna i studien att den är av yttersta vikt för deras lärande. Läraren behöver dock reflektera över hur man kan ta steget “tillbaka” in , till en mer aktiv och engagerad roll när eleven arbetar med digitala läromedel på lektionerna.

unika potential att erbjuda eleverna interaktion i lärprocessen (Sjödén, 2015;Gärdenfors, 2010). Eleverna i den aktuella studien tar upp flera interaktiva funktioner som de på olika sätt upplever förbättrar lärandet. Genom lek och spelfunktioner kan man öva på ord och begrepp. Interaktiva funktioner t.ex. film, bilder, förklaringar erbjuder ett mer varierat sätt att välja hur man vill ta till sig kunskapen. Gärdenfors (2010) menar att elevernas förståelse gynnas om det pedagogiska materialet presenteras, gärna narrativt, och med hjälp av så många olika presentationsformer för att främja olika lärstilar.

Möjligen upplever eleverna större kvalitet i undervisningen, när de kan utforska olika vägar att inhämta kunskap och i större utsträckning kan konstruera sitt kunskapsbygge på egen hand. Det som är svårt att utreda är om eleverna i studien bara föredrar ett visst sätt att lära sig eller om deras lärande verkligen förbättras i realiteten genom synergieffekt eller lärstilar (Sjödén,2015). Kanske är det snarare omväxlingen som uppskattas av eleverna och som tillför kvalitet i undervisningen, men det är ju något lärarna kan tillgodose genom att planera en varierad och genomtänkt undervisning, med eller utan digitala läromedel. Interaktiva funktioner kan dessutom utgöra ett distraktionsmoment som riskerar att stjäla kognitiva resurser från elevernas lärprocess, vilket Sjödén (2015) och Fleischer & Forsell (2016) påpekar. De interaktiva funktioner som finns i digitala läromedel kan alltså bidra till ökad kvalitet i undervisningen, men de behöver användas vid rätt tillfälle och för genomtänkta syften och eleverna behöver tydliga instruktioner; hur, när och varför de ska användas.

Resultatet i studien visar att användandet av digitala läromedel påverkar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet. Enligt Gärdenfors (2010), så ska tekniken erbjuda former för mellanmänskliga samarbete mellan lärare-elev och elev-elev för att elevernas förståelse ska gynnas. Bilden som växer fram, utifrån det empiriska underlaget är istället att ensamarbetet framför datorn ökar, interaktionen med läraren minskar och lektionerna blir mer enformiga när eleverna arbetar med digitala läromedel på lektionerna. Tendensen är att eleverna upplever att läraren “tar ett steg” tillbaka i klassrummet och låter eleverna klara sig själva i högre utsträckning samt anstränger sig mindre för att variera läraktiviteter. Även den sociala kontakten med klasskamrater kan minska, vilket eleverna upplever har både positiva och negativa effekter på lärandet;man får bättre studiero, men också mindre möjligheter att samarbeta, samtala och lära sig tillsammans.

Den minskade interaktionen, med framför allt läraren är en komponent som minskar kvaliteten i undervisningen. Eleverna saknar överlag den sociala kontakten och upplever det som något negativt. Signaler på att eleverna upplever sig ensamma och att de upplever att läraren är mindre engagerade indikerar på flera sätt ett visst allvar. Studien svarar inte på, huruvida det stämmer överens med hur det verkligen ser ut i klassrummet eller om det är elevernas upplevelser som uttrycks. Digitala läromedel borde kunna främja social interaktion, på samma sätt som eleverna är vana vid från sitt vardagsliv t.ex.genom att chatta med läraren eller samarbeta med klasskamrater (Gärdenfors,2010). Sjödén (2015) lyfter fram att digitala läromedel ur en lärandesynpunkt bör betraktas som en helt integrerad del i de pedagogiska praktiker som används i undervisningen. Det borde därför vara möjligt att utnyttja potentialen till samarbete, som finns i digitala läromedel och även hitta nya vägar att kombinera eller integrera digitala läromedel med andra mer sociala läraktiviteter i klassrummet. Digitala läromedel reducerar inte lärarens betydelse i klassrummet, men läraren behöver reflektera över hur man kan inta en mer aktiv och engagerad roll när man arbetar med digitala läromedel på lektionerna.