Lärande

Eleverna uttrycker på flera olika sätt att deras inlärning påverkas i positiv riktning när de arbetar med digitala läromedel. Två elever tycker att datorn hjälper dem att komma ihåg och lära sig nya ord bättre t.ex: “Asså, då kommer man ihåg de om man ska försöka komma på de….e de lättare att komma ihåg på papper än på datorn.” Eleverna tar upp olika interaktiva sätt att träna ordinlärning som finns i läromedel som de

använder. Det eleverna refererar till är det som Sjödén (2014) kallar för drillning- och övningsfunktioner vars primära syfte är att automatisera lärandet och “nöta in” grundläggande kunskaper t.ex. glosor eller begrepp. Eleverna upplever att det är ett effektivt sätt att lära sig nya kunskaper, men också att de interaktiva övningarnas inslag av lek och spel engagerar och motiverar till fortsatt lärande (Sjödén, 2014).

Tre elever beskriver hur tekniken kan underlätta lärandet när de skriver på lektionerna. En elev uttrycker: “de e snabbare om man skriver på datorn…..de tar längre tid på papper”. En annan elev tar upp en mer ergonomiskt inriktad aspekt: “Om man skriver på papper får man ju ont i handen ofta och man får inte det lika lätt när man skriver på dator å då hinner man mer.”

Elevernas uppfattningar indikerar att eleverna tycker att det är mer bekvämt och effektivt att skriva med datorn, vilket orden “snabb” i olika former och “hinner mer” signalerar. Det speglar att det är en självklar del av ungdomarnas vardag att skrivandet äger rum framför en skärm. Digital utrustning och datorprogram av olika slag finns ett knapptryck bort för att avlasta människan med saker som man tidigare gjorde för hand eller i huvudet, vilket Säljö m.fl. (2017) beskriver. Sjödén (2014) är inne på samma spår, men tar det ett steg längre och menar att en digitaliserad undervisning kan avlasta människans kognitiva förmågor och att de kognitiva resurserna då istället kan läggas på att utveckla fördjupade kunskaper.

Fyra elever menar att de får stor hjälp med sin inlärning, på grund av de interaktiva funktioner som finns i digitala läromedel och nämner filmklipp, bilder och interaktiva förklaringar. En högstadieelev förklarar sin upplevelse av film: ”Ja för att i filmer….då speciellt om läraren då förklarar å vi sen kollar på en film...eller innan….då får man liksom två olika förklaringar...två sidor och man förstår de bättre då. Sjödén (2014) tar upp att ett bra digitalt läromedel bör representera information på flera sätt, eftersom flera kombinerade informationstyper skapar en synergieffekt för lärandeprocessen, vilket kan förklara elevernas upplevelser av ett bättre lärande. Men även möjligheten att t.ex. med filmer gå tillbaka och titta fler gånger om det är något man inte förstår, istället för att fråga läraren kan bidra till elevernas känsla av ett förstärkt lärande. Några elever sätter sina upplevelser i relation till vanliga läromedel och tycker att det är skönt att “slippa hämta en ordlista” eller “slippa fråga läraren”. Svaren tyder på att eleverna

båda använder ordet “slippa” så uppskattar de känslan av självständighet när de arbetar

på lektionerna. Återigen framkommer ett mönster av effektivitet och självständighet, på

samma sätt som när eleverna beskriver återkoppling i avsnitt 6.1. En avslutande positiv lärandeaspekt som samtliga elever tar upp är flexibiliteten och

tillgängligheten som digitala läromedel tillför. Två elever tycker att det är en fördel att

man kan arbeta i sin egen takt eftersom “alla e inte på samma ställen….en del läser

snabbare”. När jag frågar en av eleverna om man inte kan arbeta i egen takt med en

vanlig lärobok, så menar hen att man visserligen kan det, men att “de e mycket lättare” i

ett digitalt läromedel. Gärdenfors (2010) och Kjällander (2014) pekar på samma sak

som eleverna tar upp; när eleverna arbetar med digitala läromedel istället för traditionella läroböcker, så är det enklare att anpassa det pedagogiska materialet efter

individens behov. Något som eleverna har uppmärksammat. Några andra elever berör att undervisningen finns tillgänglig oberoende av tid och plats t.ex. “Eeeehhh…..de kan

va smidigt och man kan göra det hemma...om man varit sjuk kanske kan man komma ikapp ganska lätt…..eller om de som nu är Coronavirus”. Eleverna anser att det finns

både organisatoriska och strukturella fördelar att undervisningsmaterialet finns digitalt:

“Allt e samlat på ett ställe….papper” “Jo men man har väl allting samlat...man bara tar

upp den å sen har man allt”. Nyckelordet är “samlat”, vilket skulle kunna uttrycka att

eleverna värdesätter att de bara behöver “hålla ordning” på sin dator eftersom allt “finns

i” datorn. Känslan av frihet och flexibilitet och att lärandet finns lättillgängligt när det

passar individen och dessutom kan anpassas till individen tilltalar eleverna (Fleischer, 2017). Eleverna uttrycker även att deras lärande påverkas negativt när de arbetar med digitala läromedel, om än i mindre omfång i jämförelse med de positiva aspekter som

tas upp. Fyra elever anser att man ibland lär sig mindre när man arbetar med datorn: “Man tittar ju alltid om de e fel…..så tittar man på verktyg där hur de ska va, å då lär

man ju sig inget, “Då är de ju datorn som säger svaren….du tänker inte” och “Ja,fast då

e de ju datorn som ger dig svaren å inte du som måste tänka…alltså så. Gemensam

nämnare är att det uppfattas som negativt att datorn ger dig svaren snabbare och att man då inte “tänker” på egen hand, vilket skulle kunna vara synonymt med att eleverna efterfrågar en fördjupad reflektionsförmåga. Gärdenfors (2010) och Sjödén (2014) tar upp att tekniken måste främja elevernas metakognitiva förmåga för att anses stödja

inlärningen. Det eleverna beskriver indikerar på att det finns en brist i digitala läromedel när det gäller att uppmuntra eleverna till att stanna upp och se sitt lärande utifrån. Även om de funktionerna nu skulle finnas, så verkar de vara outnyttjade av eleverna och lärarna i undervisningen.

Tre elever anser också att lektionerna blir mer enformiga när de arbetar med digitala läromedel. En av eleverna förklarar exempelvis sin upplevelse: “Jo...men de e som jag tycker är lite tråkigt, det är att....vissa lärare liksom inte...kommer på nåt annat mer….utan liksom bara låter oss sitta...bara för att vi har det….och vi gör liksom bara samma sak hela tiden”. Undertonen är att lärarna är mindre engagerade och har slutat anstränga sig när det gäller att variera lektionernas innehåll och aktiviteter. Återigen, så framkommer det att läraren är en viktig faktor som kan både öka och minska elevernas motivation genom sina handlingar samt att bristande återkoppling och interaktion med läraren kan påverka huruvida vilken grad undervisningen känns meningsfull eller ej för eleverna (Kjällander, 2014).

Slutligen, så uttrycker några av eleverna att arbetet med digitala läromedel kan ha negativa effekter på lärandet utifrån ergonomiska aspekter. Man blir trött av att arbeta framför skärmen länge och kan exempelvis få huvudvärk. Ett citat från en elev sammanfattar: “Man använder skärmen mer…..om man sitter jättelänge får man typ ont i huve eller ja….i alla fall blir jättetrött i ögonen…..sen orkar man inte lära sig mer”. De här eleverna önskar mer variation på lektionerna och att interaktionen med lärare, klasskamrater och lärandestoffet inte bara ska ske i ensamhet bakom en skärm. Bilden av att interaktionen minskar i klassrummet och att skärmtiden ökar bekräftas.