http://www.boverket.se (2007-10-05) http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/78/e9da3800.pdf (2007-10-07) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/85/27/90c8d673.pdf(2007-10-07) http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/78/e9da3800.pdf(2007-10-07) http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2005/enklare_utan_hinder.pdf (2007-10-07) Handisams interaktiva tjänst http://www.handisam.se (2007-10-08) Handikappombudsmannens interaktiva tjänst http://www.ho.se (2007-10-12)
Synskadades riksförbunds interaktiva tjänst
http://www.srfriks.org/synskado/synskado.htm (2007-10-15)
Hörselskadades riksförbunds interaktiva tjänst
http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2072 (2007-10-15)
De handikappades riksförbunds interaktiva tjänst
http://www.dhr.se/start.asp?sida=3533 (2007-10-15)
FUB – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning interaktiva tjänst
http://www.fub.se/ (2007-10-15)
Astma- och allergiförbundets interaktiva tjänst
Bilaga 1. Frågeformulär till kommuner
Kommunens namn: ...
1. Hur arbetade ni med tillgänglighet innan ni fick möjlighet att söka bidrag hos Vägverket till en inventering av gångstråk.
2. Hur fick kommunen reda på att det gick att söka bidrag hos Vägverket för att göra inventering av gångstråk?
3. Vad hade ni för förväntningar innan inventeringen?
4. Motsvarade materialet, som inventeringen resulterade i, era förväntningar? Om inte, var resultatet bättre än ni hoppats på eller var det sämre?
5. Under inventeringsarbetets gång, tycker ni att kommunen bidrog med tillräckliga resurser för att få ett så bra slutresultat på tillgänglighetsplanen som möjligt? Om kommunen bidrog med resurser, vilka resurser bidrog man med?
6. Var det rätt stråk som inventerades eller hade ni valt andra om ni fått välja idag?
7. Hur skulle ni bedöma att tillgänglighetsfrågan prioriteras i er kommun?
8. Satsas det tillräckligt med pengar på att åtgärda bristerna som framkommit vid inventeringarna i er kommun?
9. Hur använder ni inventeringsresultatet i er verksamhet idag?
10. Hur har ni lagt upp genomförandet för att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna?
Ex: Passa på metoden, prioriteringslista mm.
11. Vid eller inför de åtgärder ni gör utifrån inventeringen, har ni då fortsatt kontakt med funktionshindrade i kommunen? Gör ni någon uppföljning efter utförd åtgärd där ni beaktar vad de funktionshindrade har för åsikter om resultatet?
12. Var den inventering ni fick bidrag till en draghjälp för att komma igång med tillgänglighetsarbetet i er kommun?
13. Hur stor del av de brister som framkommit i inventeringarna tror ni kommer att vara åtgärdade år 2010?
Tack för er medverkan! Erik och Cristopher
Bilaga 2. Frågeformulär till kommuner med svar
Kommunens namn: Alla kommuner i VMN som svarat på enkäten.
1. Hur arbetade ni med tillgänglighet innan ni fick möjlighet att söka bidrag hos Vägverket till en inventering av gångstråk.
Arboga
Det fanns en person anställd på Kommunstyrelseförvaltningen som arbetade som projekthandläggare. Detta projekt tillföll henne. Personen i fråga slutade kort efter att inventeringen gjorts. Det var med andra ord Kommunstyrelseförvaltningen som var beställare av inventeringen.
Inom Arboga kommun har en Tillgänglighetsguide arbetats fram i samarbete med olika handikapporganisationer.
Det finns ett Kommunalt Handikappråd där flertalet handikapporganisationer ingår. Ordförande i rådet är Kommunstyrelsens ordförande, och sekreterare och sammankallande från Socialförvaltningen. Kommunens övriga nämnder finns representerade i rådet.
Det finns ingen person som enbart arbetar med tillgänglighetsfrågor, dock beaktas alltid tillgänglighetsfrågor i det dagliga arbetet.
Degerfors
Det finns ett Tillgänglighetsprogam från 1990 med div. riktlinjer. Dessutom ett påbörjat Agenda 22 arbete från 2002.
Flen
Vid bygglovprövning måste man alltid ha med tillgänglighetsaspekten.
Betr. gångstråk har det gjorts punktinsatser där det funnits problem t ex höga kanter som tagits bort vid övergångsställen.
Heby
Arbetet var vilande
Håbo
Det var endast i nya projekt som vi arbetade med tillgängligheten.
Karlskoga
Vid ny och ombyggnad försökte vi att anpassa till gällande standard.
Katrineholm
I samband med ombyggnad av gator och vägar utfördes ”passa på åtgärder”. I övrigt endast sporadiskt efter synpunkter från handikapporg. m.fl.
Knivsta
Inom ramen för gällande lagstiftning. Vid ny- och ombyggnader
Kungsör
Inte mycket. Det fanns en handikapplan tidigare.
Köping
I översiktsplaner finns tillgänglighet med, redan sen 80-talets våg med installerande av hissar i bostadshus pågick, vilket även påverkade Tekniska kontorets sätt att anpassa gångbanor och andra stråk med ramper och försänkningar för anpassning till i första hand alla offentliga byggnader etc. Kommunen har ju även ansvar för invånarnas tillgänglighet, reglerad av bygglagar, PBL i första hand. Tekniska kontoret har även haft
trafikgrupper med alla intressegrupper samlade, träffat kommunens handikappråd ca: 3ggr/år för att diskutera dessa frågor mm. 2002 togs det fram ett handikapppolitiskt program för Köpings kommun där det bla står att
Oxelösund
Kommunen hade arbetat fram ett handikappolitiskt program som antogs i Kommunfullmäktige 1999.
Skinnskatteberg
I samband med ombyggnader.
Trosa
Inget direkt arbete. En policy hade dock tagits fram i början av 2000-talet (riktlinjer). Men mycket var upp till den enskilde tjänstemannen att göra efter eget förnuft.
Västerås
Vi hade en person ansvarig för att ta fram handlingsplaner och driva tillgänglighetsfrågorna internt, sprida information inom förvaltningen om bl.a. olika funktionshinder samt att denna deltar i möten med
handkapporganisationer. Denna person jobbade ca 20 % med detta.
Älvkarleby
I trafiksammanhang var det mest sunda förnuftet som styrde
Östhammar
Vi arbetade direkt mot de handikapporganisationer som finns i kommunen samt försökte tillmötesgå enskilda medborgares önskemål
Fagersta
I samråd med handikapprådet m fl.
Norberg
I samråd med handikapprådet m fl. Sociala avd. kommunen m fl.
Eskilstuna
Ingenting i stort sett. Tillgänglighetsbidraget och att det uppmärksammades från Vägverkets och kommunförbundets sida startade arbetet.
Gnesta
Vid varje om- eller nybyggnad.
Nora
Åtgärder planerades för att förbättra tillgänglighet, men det är först i och med inventeringen som faktiska förändringar i stadsmiljön påbörjats.
Lindesberg
Åtgärder planerades för att förbättra tillgänglighet, men det är först i och med inventeringen som faktiska förändringar i stadsmiljön påbörjats.
Ljusnarsberg
Åtgärder planerades för att förbättra tillgänglighet, men det är först i och med inventeringen som faktiska förändringar i stadsmiljön påbörjats.
Hällefors
Åtgärder planerades för att förbättra tillgänglighet, men det är först i och med inventeringen som faktiska förändringar i stadsmiljön påbörjats.
Nyköping
Vid nybyggnation tillämpas kända rekommendationer för handikappanpassning. I övrigt avsätts årligen medel för handikappanpassning av busshållplatser och övergångställen.
2. Hur fick kommunen reda på att det gick att söka bidrag hos Vägverket för att göra inventering av gångstråk?
Arboga
Det hölls ett informationsmöte, därefter skedde kontaktutbyte med personal från Kommunstyrelseförvaltningen. Projektet presenterades för Kommunstyrelsen som godkände genomförande av projektet.
Degerfors
På vägverkets trafikkonferens.
Flen
Vägverket skickade ut information om att bidraget kunde sökas. Första gången vi sökte fick vi inte bidraget men året efter fick vi 50 000:- plus handledning.
Heby
Jag gjorde en omvärldsanalys i syfte att få överblick av komplexiteten i tillgänglighetsarbete. Bland annat ringde jag Hedemora kommun, som berättade om de bidrag som Vägverket erbjöd
Håbo
Fick informationen från Vägverket.
Karlskoga
Genom information från Vägverket.
Katrineholm
Från Vägverket Region Mälardalen.
Knivsta
På konferens hos Vägverket
Kungsör
Vid en informationsträff angående tillgänglighetsfrågor som Vägverket arrangerade i Eskilstuna.
Köping
Är inte säker . Dom som drog igång det här har slutat, men jag tror att det var genom Svenska kommunförbundets Aktuellt Om Gator Och Trafik.
Oxelösund
På ett tillgånglighetsseminarium i Eskilstuna informerade Vägverket om att bidrag kunde sökas för att genomföra en inventering
Skinnskatteberg
Information från Vägverket
Trosa
Har arbetat i en Stockholmskommun där jag flera år tidigare arbetat med att ansöka om bidrag hos Vägverket.
Västerås
Genom VV:s informationsmaterial.
Älvkarleby
Genom utskick från Vägverket.
Via bl a utskick från Vägverket.
Norberg
Via bl a utskick från Vägverket.
Eskilstuna
Genom informationsbrev och träff om möjligheten att söka statsbidrag.
Gnesta
Genom att Vägverket informerade.
Nora Information från Vägverket. Lindesberg Information från Vägverket. Ljusnarsberg Information från Vägverket. Hällefors Information från Vägverket. Nyköping
Telefonsamtal från Vägverket Konsult.
Kumla
Vi hade troligen läst om det i samband med att vi samlade material och underlag och hade olika kontakter för tillgänglighetsplaner.
3. Vad hade ni för förväntningar innan inventeringen?
Arboga
Förväntningen var den att rapporten skulle kunna användas i framtida tillgänglighetsplanering inom kommunen.
Degerfors
Hitta de svaga punkterna efter de större gångstråken.
Flen
Kan inte minnas riktigt. Själva inventeringen gick lite för fort eftersom vi lånade en speciell bärbar dator av Vägverket Konsult och vi kunde bara ha den under en vecka. Inventeringen blev därför kanske inte så utförligt gjord som man borde. Vi har väl inte upptäckt än om åtgärderna i planen är de bästa när det är dags för genomförande.
Heby
Att få en uppfattning om behoven i våra stora tätorter.
Håbo
Att få en uppfattning om var eventuella problem fanns i vår kommun.
Karlskoga
Kungsör
Att inventeringen skulle lyfta fram de tillgänglighetsproblem som finns i gatunätet.
Köping
Att med hjälp av materialet från inventeringen, bedöma, analysera och göra en handlingsplan för de funktionshindrades tillgänglighet i fysisk miljö. Att få in tillgänglighet som en självklar punkt i vårt
projekteringsarbete, samt hur man skall utbilda personal för att öka kunskapen om funktionshindrades behov och möjligheter, att undanröja fördomar och att ändra attityder är en process som måste ges tid om resultaten skall bli givande.
Oxelösund
Vi förväntade oss att få en bild av läget i Oxelösund (efter de inventerade stråken).
Skinnskatteberg
Inga
Trosa
Ungefär det som framkom
Västerås
Att hela staden skulle vara inventerad inom ett till två år samt påbörjat med åtgärder utifrån inventeringen.
Älvkarleby
Att den skulle upplysa oss om hur statusen på våra vägar är
Östhammar
Att inventeringen tar fram lämpliga åtgärder som vi kan prioritera i samråd med handikapporganisationerna.
Fagersta
Att få ett bra underlag/förslag till förbättrande åtgärder på av oss utpekade stråk.
Norberg
Att få ett bra underlag/förslag till förbättrande åtgärder på av oss utpekade stråk.
Eskilstuna
Ingen räknade med att det var så mycket att göra. Det var inte bara lite stolpar som skulle flyttas eller busshållplatser som skulle byggas om.
Gnesta
Höga.
Nora
Vi förväntade oss att få en övergripande bild av tillgänglighetsproblematiken i tätorterna. En hjälp till effektiv prioritering.
Lindesberg
Vi förväntade oss att få en övergripande bild av tillgänglighetsproblematiken i tätorterna. En hjälp till effektiv prioritering.
Ljusnarsberg
Vi förväntade oss att få en övergripande bild av tillgänglighetsproblematiken i tätorterna. En hjälp till effektiv prioritering.
Hällefors
Vi förväntade oss att få en övergripande bild av tillgänglighetsproblematiken i tätorterna. En hjälp till effektiv prioritering.
Kumla
Vi hade en hel del förväntningar att få ett enkelt och åskådligt inventeringsmaterial.
4. Motsvarade materialet som inventeringen resulterade i era förväntningar? Om inte, var resultatet bättre än ni hoppats på eller var det sämre?
Arboga
Då handläggaren för projektet slutat, kan vi inte svara på frågan.
Flen
Det motsvarade i stort sett vad vi trodde oss veta.
Heby
Resultatet motsvarade mina förväntningar
Håbo
Resultatet var bra, ungefär vad vi hade förväntat oss. Vi valde att utföra inventeringen i den centrala delen av kommunen. Från stationen, bussterminalen och ned mot centrum och vårdcentral, vid äldreboende och fritidsanläggningarna simhall och ishall.
Karlskoga
Inget svar
Katrineholm
Det motsvarade våra förväntningar.
Knivsta
Ja
Kungsör
Ja
Köping
Det var bättre än förväntat. Kommun kunde ta in en projektanställd som med glöd och intresse ägnade sig åt detta arbete på heltid under tre månader hösten 2003, därefter fick hon komma tillbaks (underbemanning på kontoret) nov 2004-tom sept. 2005 och fortsätta med sammanställningen av inventeringen, samt en åtgärdsplan
Oxelösund
Materialet motsvarade förväntningarna.
Skinnskatteberg
Ja
Trosa
Ja i stort.
Västerås
Eftersom vi hade påbörjat ett inventeringsarbete i offentliga lokaler, valde vi att ”bygga” en egen
Östhammar
Har tyvärr ännu inte kunnat ta del av inventeringen.
Fagersta
Ja
Norberg
Ja.
Eskilstuna
Vi hade inga större förväntningar utan man visste snarare att det inte var så mycket gjort.
Gnesta
Bra resultat.
Nora
Materialet var mer detaljerat än vad var väntat. Det var med andra ord bättre.
Lindesberg
Materialet var mer detaljerat än vad var väntat. Det var med andra ord bättre.
Ljusnarsberg
Materialet var mer detaljerat än vad var väntat. Det var med andra ord bättre.
Hällefors
Materialet var mer detaljerat än vad var väntat. Det var med andra ord bättre.
Nyköping
Inget resultat än.
Kumla
Vi hade en hel del inkörningsproblem. Inventeringsmetoden – programmet var inte tillräckligt utvecklat när vi körde igång. Svårt att även få åskådligt eftersom det blir så detaljerat.
5. Under inventeringsarbetets gång, tycker ni att kommunen bidrog med tillräckliga resurser för att få ett så bra slutresultat på tillgänglighetsplanen som möjligt? Om kommunen bidrog med resurser, vilka resurser bidrog man med?
Arboga
Kommunen bidrog med en resurs i form av personal från Kommunstyrelseförvaltningen, där man hade ett visst samarbete under projektets gång.
Flen
Vi som arbetat med inventeringen och sedan tagit fram själva tillgänglighetsplanen har lagt ner åtskilligt med arbete. Nu behöver man gå vidare med flera orter och för närvarande finns inga resurser avsatta för detta arbete, inte heller någon tidplan.
Heby
Tillgänglighetsinventeringen genomfördes i form av examensarbete (landskapsarkitektstuderande). Jag fungerade som handledare och tog fram underlag i arbetet. Jag avsatte främst tid, och det tog en hel del tid. Jag tycker vi bidrog i tillräckligt stor grad
Håbo
Inventeringsarbetet utfördes av konsult, kommunen deltog med personal och handikapporganisationerna var med när det bestämdes vilka stråk som skulle ingå.
Katrineholm
Vi hjälpte till med en del inventeringsarbetet samt tog fram en del åtgärdskostnader.
Knivsta
Ja.
Med personella resurser
Kungsör
Personal från Tekniska förvaltningen hjälpte till vid inventeringsarbetet. Vidare deltog en arbetsgrupp bestående av rullstolsburna, synskadade, arbetsterapeut och sjukgymnast i inventeringsarbetet
Köping
Se pkt4 (Köping).
Oxelösund
Vi (Kommunen) bidrog med ekonomiska resurser (50-50 finansiering med vv), personella resurser både i planeringen och själva inventeringen
Skinnskatteberg
Arbetsinsats
Trosa
Ja absolut. Resurserna bestod förstås mest av pengar men vi har även haft ett nära samarbete med framförallt Handikapprådet.
Västerås
Vi, dvs. kommunen bidrog med mycket både personella och tekniska resurser. Men att bygga ett eget inventeringssystem var mycket mer tidskrävande än vi kunde gissa samtidigt som vi också fick tekniska problem så som ett nytt system som skulle godkännas i stadens IT-plattform mm.
Älvkarleby
Kommunen bidrog med bra underlag för stråken som gjorde det lätt att föra in värden. Även under inventeringen bidrog kommunen med arbetskraft
Östhammar
Kommunen bidrog inte med resurser
Däremot fanns representant från handikapporganisation med under inventeringen som behjälplig resurs
Fagersta
Ja, ett antal avstämningsmöten med konsulten, kartunderlag mm.
Norberg
Ja, ett antal avstämningsmöten med konsulten, kartunderlag mm.
Eskilstuna
Det är svårt att beräkna vad som utgjorde, i arbetstimmar, det statliga bidraget och vad som utgjorde kommunalt bidrag. Vi ställde upp mangrant med personal och utredningar för inventeringen för att uppnå ett bra resultat för vidare arbete.
Gnesta
Från kommunens sida bidrog vi med information rörande viktiga målpunkter, d.v.s. vidarebefordra information från bl a handikapprådet.
Ljusnarsberg
Från kommunens sida bidrog vi med information rörande viktiga målpunkter, d.v.s. vidarebefordra information från bl a handikapprådet.
Hällefors
Från kommunens sida bidrog vi med information rörande viktiga målpunkter, d.v.s. vidarebefordra information från bl a handikapprådet.
Nyköping
Av tidsbrist har vi från kommunen inte haft möjlighet att följa arbetet närmare. Kommunens handikappråd har dock fått information och haft synpunkter på omfattningen.
Kumla
Det tog mycket personalkraft. Se svar fråga 4.
6. Var det rätt stråk som inventerades eller hade ni valt andra om ni fått välja idag?
Arboga
Det inventerade stråket är frekvent använt. Dock hade nog stråket justerats något i dagsläget.
Degerfors
Vi tror fortfarande att det är rätt stråk.
Flen
Stråken som inventerades känns fortfarande rätt.
Eftersom vi har många tätorter i kommunen så koncentrerade vi oss på de två största. Med tanke på att det finns stora utbyggnadsplaner på gång i ett par av de övriga orterna så skulle man möjligen tagit med dessa orter samtidigt
Heby
Det var bra stråk som valdes ut. De valdes utifrån en trafiknätsanalys vi gjort tidigare, där fokus var oskyddade trafikanter. Vi hade även en diskussion om vilka stråk som var lämpliga
Håbo
Rätt stråk inventerades, men idag skulle vi välja att utöka området som skulle inventeras.
Karlskoga
Vi hade valt samma stråk
Katrineholm
Det var rätt
Knivsta
Rätt stråk.
Kungsör
Det var i stort sett rätt stråk. Vi deltog själva i valet av stråk.
Köping
Prioriterade i första hand de centrala delarna av Köping. Efterhand som gc-vägar nya beläggningar mm ingår i arbetsprogrammet utanför centrum kommer tillgängligheten alltid in i projekteringsarbetet.
Skinnskatteberg
Ja rätt stråk
Trosa
Ja absolut. Det var det mest prioriterade men även mest komplicerade som togs fram.
Västerås
Eftersom vi byggde eget system använde vi de personaltimmar vi fått i bidrag främst till att ha VV som bollplank. Vi genomförde två stråkinventering utefter eget bestämt stråk inom ett större pilotbostadsområde samt ett teststråk närmast stadshuset för att lära oss att hantera datorn (vi köpte en tablet PC)
Älvkarleby
Ja, skapligt rätt.
Östhammar
Har inte hunnit ta del av inventeringen
Fagersta
Ja.
Norberg
Ja.
Eskilstuna
Vårt arbete syftar till att inventera all allmän gata och parkmiljö. Vi strävar efter att inte lämna någon del oberörd. Detta arbete fortlöper och beräknas vara färdigställt vid 2010.
Gnesta
Rätt stråk.
Nora
Utifrån de aktuella målpunkterna anser vi att de viktigaste stråken valdes.
Lindesberg
Utifrån de aktuella målpunkterna anser vi att de viktigaste stråken valdes.
Ljusnarsberg
Utifrån de aktuella målpunkterna anser vi att de viktigaste stråken valdes.
Hällefors
Utifrån de aktuella målpunkterna anser vi att de viktigaste stråken valdes.
Nyköping
Hittills känns det rätt.
Kumla
Degerfors
Förhållandevis väl.
Flen
Det skulle givetvis behöva prioriteras högre med tanke på målet 2010. Inventering av publika lokaler pågår dock som nästan är klar.
Heby
Inte så högt, åtgärder får lösas inom liggande budget
Håbo
När det gäller nyproduktion är det hög prioritering. Vi samarbetar med handikapporganisationerna för att på ett bra sätt lyfta tillgänglighetsfrågorna. När det gäller de kommunala fastigheterna så har arbetet kommit längre där än utomhusmiljön.
Karlskoga
På en skala 1 – 5 är det en 3:a
Katrineholm
Inte så högt som det vore önskvärt.
Knivsta
De prioriteras bra, men kan bli bättre.
Kungsör
Ganska bra men kan bli bättre.
Köping
Hög prioritet, då vi samordnar med rörelsehindrade och synskadades förbund samt trafikgruppen, en kommunal samverkansgrupp i trafikfrågor där alla inom sin verksamhet bidrar för att lösa och förebygga trafikproblem och tillgänglighet. Oxelösund Svårt att säga. Skinnskatteberg Låg prioritet Trosa
Jag har ett mycket stort gensvar dels från politikerna men även från mina kollegor. Det är JÄTTEKUL!
Västerås
Från att ha prioriterats relativt högt på tjänstemannanivå kan man nu säga att det prioriteras mycket högt, det finns nu bland annat ett tydligt uppdrag från kommunstyrelsen till stadsledningsnivå att ta fram en
tillgänglighetsplan för allt tillgänglighetsarbete (offentliga lokaler, allmän plats, Västerås stad som arbetsgivare mm)
Älvkarleby
Det finns inget systematiskt arbete. Men när planerade förändringar sker är intentionen att göra det så tillgängligt som möjligt.
Östhammar