Sammanställning av frågeformulär till kommuner

Fråga 1. Hur arbetade kommunerna med tillgänglighet innan de fick möjlighet att söka bidrag hos Vägverket Region Mälardalen till en inventering av gångstråk?

Före inventeringen av gångstråk, som kommunerna fått möjlighet att söka bidrag till, så har tillgänglighetsarbetet varit olika från kommun till kommun. Några kommuner har aktivt arbetat med detta för att underlätta för allmänheten. Andra kommuner har använt den så kallade ”passa på metoden”. Ett fåtal kommuner arbetade inte så mycket med tillgänglighet.

Fråga 2. Hur fick kommunerna reda på att det gick att söka bidrag hos Vägverket Region Mälardalen för att göra en inventering av gångstråk?

De flesta kommunerna fick via någon form av information från Vägverket Region Mälardalen reda på att det gick att söka bidrag för en inventering av gångstråk. Det var till exempel genom utskick eller informationsträff. Men vissa kommuner har även tagit reda på detta själv.

Fråga 3. Vad hade kommunerna för förväntningar innan inventeringen?

Förväntningarna på inventeringen av gångstråk var i de flesta kommuner stora. Kommunerna ville dels få en bild över de problem som fanns utmed de utvalda gångstråken. Samt att detta skulle medföra att tillgänglighetsarbetet kom igång.

Fråga 4. Motsvarade materialet som inventeringen resulterade i kommunernas förväntningar? Om inte, var resultatet bättre eller sämre än ni hoppats?

De flesta kommunerna tycker att det resulterande materialet efter inventeringen motsvarade deras förväntningar. Några säger att det var mer detaljerat än väntat. Ett fåtal har ingen kommentar, vilket beror på att de inte har tagit del av resultatet ännu eller att de personer som jobbade med dessa frågor slutat.

Fråga 5. Under inventeringsarbetets gång, tyckte då kommunerna att de bidrog med tillräckliga resurser för att få ett så bra slutresultat på tillgänglighetsplanen som möjligt? Om kommunerna bidrog med resurser, vilka resurser bidrog de med?

Inventeringsarbetet sköttes i de flesta kommuner av den konsult som VMN tillhandahöll. Ett fåtal kommuner anställde personal eller hade redan personal som utförde inventeringen av gångstråken. En av kommunerna genomförde inventeringen i form av ett examensarbete, vilket gjordes av en landskapsarkitektstuderande. För att få ett så bra resultat som möjligt bidrog kommunerna till exempel även med resurser i form av personal, ekonomiska medel och information. Allt detta varierade dock från kommun till kommun.

Fråga 6. Var det rätt stråk som inventerades eller hade kommunerna valt andra om de fått välja idag?

De flesta kommunerna tycker att det var rätt stråk som inventerades. Stråken som inventerades är de mest prioriterade och ligger i de centrala delarna av kommunerna. Stråken knyter samman viktiga start- och målpunkter i samhället. Någon kommun säger dock att de i dagsläget skulle vilja justera lite på stråkens lägen. En annan kommun skulle vilja utöka inventeringen med ytterligare några stråk.

Fråga 7. Hur bedömer kommunerna att tillgänglighetsfrågan prioriteras i deras kommun?

Prioriteringen av tillgänglighetsarbetet varierar mycket mellan de olika kommunerna. Det är allt från låg till hög prioritet, men dock alltför många som inte arbetar så mycket med att göra den offentliga miljön mer tillgänglig. En orsak till detta kan vara budgetrelaterad. Men den senaste tiden har tillgänglighetsarbetet blivit bättre i ett antal kommuner.

Fråga 8. Satsas det tillräckligt med pengar på att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna i kommunerna?

Det satsas inte tillräckligt med pengar för att åtgärda de brister som framkommit efter inventeringarna enligt de flesta kommunerna. Endast ett fåtal kommuner säger sig få ett tillräckligt bra ekonomiskt stöd.

Fråga 9. Hur använder kommunerna inventeringsresultatet i sin verksamhet idag?

Inventeringsresultatet används på flera sätt i kommunernas verksamhet i dagsläget. Det används i planering på lång och kort sikt.

Bland annat som en mall hur gångstråken ska utformas vid ny- och ombyggnad eller vid så kallade ”passa på åtgärder”. Det används även för att ge information till allmänheten etc. eller för att lyfta tillgänglighetsfrågan politiskt och genom detta få större anslag.

Fråga 10. Hur har kommunerna lagt upp genomförandet för att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna?

Genomförandet för att åtgärda bristerna utmed gångstråken görs i några kommuner med hjälp av en prioriteringslista och med ”passa på metoden”. ”Passa på metoden” används av de flesta kommuner som inte upprättat någon prioriteringslista.

Fråga 11. Vid eller inför de åtgärder som kommunerna gör utifrån inventeringen, har de då kontakt med funktionshindrade i kommunen? Gör kommunerna någon uppföljning efter utförd åtgärd där de beaktar vad de funktionshindrade har för åsikter om resultatet?

Samtliga kommuner har, innan åtgärder av brister utmed gångstråk ska utföras, någon form av samarbete med funktionshindrade inom kommunen. Däremot är det inom de flesta kommuner sämre med uppföljningen av de åtgärder som blir utförda. Det är några kommuner som säger sig ha en feedback från funktionshindrade efter utförda åtgärder, vilket borde vara i samtliga.

Fråga 12. Var inventeringen, som kommunerna fick bidrag till, en draghjälp för att komma igång med tillgänglighetsarbetet?

De flesta kommunerna tycker att det bidrag som de fick till att göra en inventering var en hjälp för att på riktigt komma igång med tillgänglighetsarbetet utmed bland annat gångstråk. Någon

Fråga 13. Hur stor del av de brister som framkommit i inventeringarna tror kommunerna kommer vara åtgärdat till år 2010?

Utav alla de brister som framkommit utmed de valda gångstråken efter inventeringen, så varierar det stort från kommun till kommun hur mycket som ska vara åtgärdat fram till år 2010.