Deltagare 8. Deltagare 8 uppnådde en diskutabel effekt för SCQ B utifrån analysen av veckomätningarna men hade inga påtagliga effekter eller reliabla förändringar i övrigt för
12. Har kursen varit värd den ansträngning den inneburit?
4.2.1 Intern och Extern validitet
Två viktiga aspekter som bör begrundas i en metodologisk diskussion är intern och extern validitet. Intern validitet avser studiens interna logik och interna hållbarhet medan extern validitet avser studiens generaliserbarhet (Svartdal, 2001). Den tillämpade
behandlingsmanualen utvecklades av Gustavsbergs vårdcentral för stress och utmattning och kursledarna bestod av två legitimerade psykologer samt två psykologstudenter under
kontinuerlig handledning vilket styrker att deltagarna fått interventionen som avsetts.
Enkäterna som tillämpats som utfallsmått har haft en genomgående acceptabel till god intern konsistens, konstruktvaliditet och test-rest-reliabilitet (Glasberg et al., 2006; Wallin et al., 2013; Pejtersen et al., 2010; Thorsen & Bjorner, 2010; Neff, 2003a). Slutligen
randomiserades deltagarna mellan KBT och CFT genom en extern part på ett sätt så att fördelningen var blind för kursledarna. Sammantaget är detta faktorer som stärker den interna validiteten som i sin tur bidrar till att öka generaliserbarheten för studien.
Deltagarna till studien rekryterades utifrån ett ändamålsenligt urval där de självmant tog initiativ till att delta vilket kan ha inneburit ett systematiskt bortfall för delar av studiens tänkta målgrupp. Studien hade en Single-Case Design med avsaknad av kontrollgrupp och förhållandevis få deltagare (n = 8). Detta är några faktorer som försvårar studiens
generaliserbarhet.
Urvalet var ganska representativt för populationen utifrån att deltagarna
huvudsakligen var kvinnor med en medianålder på 39 år (Försäkringskassan, 2016). Med tanke på att urvalet bestod av vårdpersonal bör det vara någorlunda representativt för den tänkta populationen. Däremot var deltagarna för få för att resultaten ska kunna generaliseras till en bredare population. Vidare avspeglar kursuppläggets utformning och längd vanligt förekommande interventioner (Carolan et al., 2017; Heber et al., 2017) som används i praktiken i stärker generaliserbarheten av resultaten till den kliniska praktiken.
4.3 Slutsatser
Studien hade ett flertal metodologiska brister som gjorde det svårare att utläsa statistiskt signifikanta resultat och generalisera dem till populationen i stort. Deltagarna var för få, urvalskriterierna för generella, studien saknade en kontrollgrupp och hade för få mätpunkter för att generera tillförlitliga resultat med PEM. Resultaten för det primära utfallsmåttet SCQ hade huvudsakligen stöd från PEM-analysen medan resultaten enligt RCI var mer begränsade. PEM-analysen hade tydliga metodologiska brister som underminerar resultatens tillförlitlighet. En avsaknad av signifikanta resultat utifrån gruppanalysen innebär
dock inte att interventionen inte var verksam mot samvetsstress. Studien behöver replikeras med ett större antal deltagare och en studiedesign som är mer metodologiskt robust för att undersöka eventuella samband. De mest framträdande resultaten från COPSOQ II och SCS var en signifikant förbättring avseende sömnbesvär och en bättre självmedkänsla. Även dessa resultat bör tolkas med försiktighet med tanke på det begränsade antalet deltagare och
avsaknaden av en kontrollgrupp. Däremot utgör det preliminära resultat som kan ligga till grund för framtida studier. Utvärderingen av kursen indikerade att deltagarna upplevde vissa svårigheter i förhållande till tekniken och att förstå hur de skulle genomföra hemuppgifter eller fylla i arbetsblad. Det kan därför vara aktuellt att ytterligare utforska såväl
interventionernas utformning samt lämpliga målgrupper för internetbaserade interventioner i framtida studier.
5 Referenser
Ackerman, S. J., & Hilsenroth, M. J. (2003). A review of therapist characteristics and
techniques positively impacting the therapeutic alliance. Clinical Psychology Review, 23(1), 1–33. https://doi.org/10.1016/S0272-7358(02)00146-0
Almén, N. (2017). Stress- och utmattningsproblem: Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder (2a uppl.). Lund : Studentlitteratur.
Anderson, W. J. R., Cooper, C. L., & Willmott, M. (1996). Sources of stress in the national health services: A comparison of seven occupational groups. Work & Stress, 10(1), 88–95. https://doi.org/10.1080/02678379608256787
Andersson, G., Cuijpers, P., Carlbring, P., Riper, H., & Hedman, E. (2014). Guided Internet-based vs. face-to-face cognitive behavior therapy for psychiatric and somatic
disorders: A systematic review and meta-analysis. World Psychiatry, 13(3), 288–295.
https://doi.org/10.1002/wps.20151
Andersson, G., Rozental, A., Rück, C., & Carlbring, P. (2015). Guided Internet-delivered CBT: Can it really be as good as seeing a therapist? The Behavior Therapist, 38, 123–
126. https://doi.org/10.1080/02678379608256787
Austin, W., Bergum, V., & Goldberg, L. (2003). Unable to answer the call of our patients:
Mental health nurses experience of moral distress. Nursing Inquiry, 10(3), 177–183.
https://doi.org/10.1046/j.1440-1800.2003.00181.x
Beauregard, N., Marchand, A., & Blanc, M.-E. (2011). What do we know about the non-work determinants of workers’ mental health? A systematic review of longitudinal studies.
BMC Public Health, 11(1), 439. https://doi.org/10.1186/1471-2458-11-439 Bennett-Levy, J. (2006). Therapist Skills: A Cognitive Model of their Acquisition and
Refinement. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 34(1), 57–78.
https://doi.org/10.1017/S1352465805002420
Berthelsen, H., Westerlund, H., & Kristensen, T. (2014). COPSOQ II - en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser.Hämtad från Stressforskningsinstitutet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-16957
Bhui, K. S., Dinos, S., Stansfeld, S. A., & White, P. D. (2012). A Synthesis of the Evidence for Managing Stress at Work: A Review of the Reviews Reporting on Anxiety, Depression, and Absenteeism. Journal of Environmental and Public Health, 2012, 1–
21. https://doi.org/10.1155/2012/515874
Bishop, S. R., Lau, M., Shapiro, S., Carlson, L., Anderson, N. D., Carmody, J., Segal, Z. V., Abbey, S., Speca, M., Velting, D., & Devins, G. (2004). Mindfulness: A proposed operational definition. Clinical Psychology: Science and Practice, 11(3), 230–241.
https://doi.org/10.1093/clipsy.bph077
Boellinghaus, I., Jones, F. W., & Hutton, J. (2014). The Role of Mindfulness and Loving-Kindness Meditation in Cultivating Self-Compassion and Other-Focused Concern in Health Care Professionals. Mindfulness, 5(2), 129–138.
https://doi.org/10.1007/s12671-012-0158-6
Carolan, S., Harris, P. R., & Cavanagh, K. (2017). Improving Employee Well-Being and Effectiveness: Systematic Review and Meta-Analysis of Web-Based Psychological Interventions Delivered in the Workplace. Journal of Medical Internet Research, 19(7), e271. https://doi.org/10.2196/jmir.7583
COPSOQ, 2021 https://copsoq.se/enkaten-2-2/enkatens-uppbyggnad/
Corley, M. C. (2002). Nurse Moral Distress: A proposed theory and research agenda. Nursing Ethics, 9(6), 636–650. https://doi.org/10.1191/0969733002ne557oa
Corley, M. C., Elswick, R. K., Gorman, M., & Clor, T. (2001). Development and evaluation of a moral distress scale. Journal of Advanced Nursing, 33(2), 250–256.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2001.01658.x
de Jonge, J., & Dormann, C. (2006). Stressors, resources, and strain at work: A longitudinal test of the triple-match principle. Journal of Applied Psychology, 91(6), 1359–1374.
https://doi.org/10.1037/0021-9010.91.5.1359
Demerouti, E., Bakker, A. B., Nachreiner, F., & Schaufeli, W. B. (2001). The job demands-resources model of burnout. The Journal of Applied Psychology, 86(3), 499–512.
Ebert, D. D., Gollwitzer, M., Riper, H., Cuijpers, P., Baumeister, H., & Berking, M. (2013).
For Whom Does It Work? Moderators of Outcome on the Effect of a Transdiagnostic Internet-Based Maintenance Treatment After Inpatient Psychotherapy: Randomized Controlled Trial. Journal of Medical Internet Research, 15(10), e191.
https://doi.org/10.2196/jmir.2511
Elliott, R., Bohart, A. C., Watson, J. C., & Greenberg, L. S. (2011). Empathy. Psychotherapy, 48(1), 43–49. https://doi.org/10.1037/a0022187
Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivningar för reaktioner på svår stress ökar mest. (Korta Analyser 2016:2). https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-
e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/psykisk-ohalsa-korta-analyser-2016-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID
Försäkringskassan. (2020). Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2020.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/974d1839-45b5-4f14-b0e1- 8ccb31cbf23d/svar-pa-regeringsuppdrag-rapport-uppfoljning-av-sjukfranvarons-utveckling-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Geiger-Brown, J. M., Rogers, V. E., Liu, W., Ludeman, E. M., Downton, K. D., & Diaz-Abad, M. (2015). Cognitive behavioral therapy in persons with comorbid insomnia: A meta-analysis. Sleep Medicine Reviews, 23, 54–67.
https://doi.org/10.1016/j.smrv.2014.11.007
Georges, J.-J., & Grypdonck, M. (2002). Moral problems experienced by nurses when caring for terminally ill people: A literature review. Nursing Ethics, 9(2), 155–178. Social Science Premium Collection.
Glasberg, A.-L. (2007). Stress of conscience and burnout in healthcare: The danger of deadening one’s conscience [Doctoral thesis, comprehensive summary, Omvårdnad].
In Umeå University medical dissertations (Vol. 1–1101). DiVA.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1111
Glasberg, A.-L., Eriksson, S., Dahlqvist, V., Lindahl, E., Strandberg, G., Söderberg, A., Sørlie, V., & Norberg, A. (2006). Development and Initial Validation of the Stress of
Conscience Questionnaire. Nursing Ethics, 13(6), 633–648.
https://doi.org/10.1177/0969733006069698
Goetz, J. L., Keltner, D., & Simon-Thomas, E. (2010). Compassion: An evolutionary analysis and empirical review. Psychological Bulletin, 136(3), 351–374.
https://doi.org/10.1037/a0018807
Granja, C., Janssen, W., & Johansen, M. A. (2018). Factors Determining the Success and Failure of eHealth Interventions: Systematic Review of the Literature. J Med Internet Res, 20(5), e10235. https://doi.org/10.2196/10235
Harder, H., Svärd, E., Wigforss, A., & Hedén, K. (2000). Stress och belastning i vård och omsorg. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen.
Healy, C., & McKay, M. (1999). Identifying sources of stress and job satisfaction in the nursing environment. The Australian Journal of Advanced Nursing: A Quarterly Publication of the Royal Australian Nursing Federation, 17(2), 30–35.
Heber, E., Ebert, D. D., Lehr, D., Cuijpers, P., Berking, M., Nobis, S., & Riper, H. (2017).
The Benefit of Web- and Computer-Based Interventions for Stress: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Medical Internet Research, 19(2), e32.
https://doi.org/10.2196/jmir.5774
Hedman, E., Carlbring, P., Ljótsson, B., & Andersson, G. (2014). Internetbaserad
psykologisk behandling: Evidens, indikation och praktiskt genomförande (1a uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Hopkinson, P. J., Carson, J., Brown, D., Fagin, L., Bartlett, H., & Leary, J. (1998).
Occupational stress and community mental health nursing: What CPNs really said.
Journal of Advanced Nursing, 27(4), 707–712. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.1998.00598.x
Jacobson, N. S., & Truax, P. (1991). Clinical significance: A statistical approach to defining meaningful change in psychotherapy research. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 59(1), 12–19. https://doi.org/10.1037/0022-006X.59.1.12
Jameton, A. (1993). Dilemmas of moral distress: Moral responsibility and nursing practice.
AWHONN’s Clinical Issues in Perinatal and Women’s Health Nursing, 4(4), 542–
551.
Jazaieri, H., McGonigal, K., Jinpa, T., Doty, J. R., Gross, J. J., & Goldin, P. R. (2014). A randomized controlled trial of compassion cultivation training: Effects on
mindfulness, affect, and emotion regulation. Motivation and Emotion, 38(1), 23–35.
https://doi.org/10.1007/s11031-013-9368-z
Karasek, R. A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285.
https://doi.org/10.2307/2392498
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y. Basic Books.
Kazdin, A. E. (2017). Research design in clinical psychology (5e uppl.). Pearson.
Kim, J. I., Yun, J.-Y., Park, H., Park, S.-Y., Ahn, Y., Lee, H., Kim, T.-K., Yoon, S., Lee, Y.-J., Oh, S., Denninger, J. W., Kim, B.-N., & Kim, J.-H. (2018). A Mobile
Videoconference-Based Intervention on Stress Reduction and Resilience Enhancement in Employees: Randomized Controlled Trial. Journal of Medical Internet Research, 20(10), e10760. https://doi.org/10.2196/10760
Kirby, J. N., Tellegen, C. L., & Steindl, S. R. (2017). A Meta-Analysis of Compassion-Based Interventions: Current State of Knowledge and Future Directions. Behavior Therapy, 48(6), 778–792. https://doi.org/10.1016/j.beth.2017.06.003
Klimecki, O., & Singer, T. (2011). Empathic Distress Fatigue Rather Than Compassion Fatigue? Integrating Findings from Empathy Research in Psychology and Social Neuroscience. In B. Oakley, A. Knafo, G. Madhavan, & D. S. Wilson (Red.), Pathological Altruism (s. 369–383). Oxford University Press.
https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199738571.003.0253
Kuyken, W., Watkins, E., Holden, E., White, K., Taylor, R. S., Byford, S., Evans, A., Radford, S., Teasdale, J. D., & Dalgleish, T. (2010). How does mindfulness-based cognitive therapy work? Behaviour Research and Therapy, 48(11), 1105–1112.
https://doi.org/10.1016/j.brat.2010.08.003
Kåver, A. (2016). KBT i utveckling: En grundbok i kognitiv beteendeterapi (2a uppl.).
Stockholm : Natur & kultur.
Kälvemark, S., Höglund, A. T., Hansson, M. G., Westerholm, P., & Arnetz, B. (2004). Living with conflicts-ethical dilemmas and moral distress in the health care system. Social Science & Medicine (1982), 58(6), 1075–1084. https://doi.org/10.1016/s0277-9536(03)00279-x
Leaviss, J., & Uttley, L. (2015). Psychotherapeutic benefits of compassion-focused therapy:
An early systematic review. Psychological Medicine, 45(5), 927–945.
https://doi.org/10.1017/S0033291714002141
Lützén, K., Blom, T., Ewalds-Kvist, B., & Winch, S. (2010). Moral stress, moral climate and moral sensitivity among psychiatric professionals. Nursing Ethics, 17(2), 213–224.
https://doi.org/10.1177/0969733009351951
Ma, H.-H. (2006). An Alternative Method for Quantitative Synthesis of Single-Subject Researches: Percentage of Data Points Exceeding the Median. Behavior Modification, 30(5), 598–617. https://doi.org/10.1177/0145445504272974
MacDonald, L. A., Karasek, R. A., Punnett, L., & Scharf, T. (2001). Covariation between workplace physical and psychosocial stressors: Evidence and implications for occupational health research and prevention. Ergonomics, 44(7), 696–718.
https://doi.org/10.1080/00140130119943
McGrath, A., Reid, N., & Boore, J. (2003). Occupational stress in nursing. International Journal of Nursing Studies, 40(5), 555–565. https://doi.org/10.1016/S0020-7489(03)00058-0
Mills, J., Wand, T., & Fraser, J. A. (2015). On self-compassion and self-care in nursing:
Selfish or essential for compassionate care? International Journal of Nursing Studies, 52(4), 791–793. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.10.009
Morrison, L. G., Yardley, L., Powell, J., & Michie, S. (2012). What design features are used in effective e-health interventions? A review using techniques from critical
interpretive synthesis. Telemedicine and E-Health, 18(2), 137–144.
https://doi.org/10.1089/tmj.2011.0062
Neff, K. D. (2003a). The development and validation of a scale to measure self-compassion.
Self and Identity, 2(3), 223–250. https://doi.org/10.1080/15298860309027 Neff, K. D. (2003b). Self-Compassion: An Alternative Conceptualization of a Healthy
Attitude Toward Oneself. Self and Identity, 2(2), 85–101.
https://doi.org/10.1080/15298860309032
Neff, K. D. (2011). Self-Compassion. New York: William Morrow.
Neff, K. D. (10 juni, 2012). Why we need to have compassion for our inner critic. Self-compassion. https://self-Self-compassion.org/why-we-need-to-have-compassion-for-our- https://self-compassion.org/why-we-need-to-have-compassion-for-our-inner-critic/
Neff, K. D., & Germer, C. K. (2013). A Pilot Study and Randomized Controlled Trial of the Mindful Self-Compassion Program: A Pilot and Randomized Trial of MSC Program.
Journal of Clinical Psychology, 69(1), 28–44. https://doi.org/10.1002/jclp.21923 Neff, K. D., & Pommier, E. (2013). The Relationship between Self-compassion and
Other-focused Concern among College Undergraduates, Community Adults, and Practicing
Meditators. Self and Identity, 12(2), 160–176.
https://doi.org/10.1080/15298868.2011.649546
Nordam, A., Sørlie, V., & Förde, R. (2003). Integrity in the care of elderly people, as narrated by female physicians. Nursing Ethics, 10(4), 388–403.
https://doi.org/10.1191/0969733003ne589oa
Osika, W., Ruiz, M., Einhorn, S., Ericsson, M., Gustavsson, M., Michel, P.-O., Okas, M., &
von Schreeb, J. (2020). Viktigt med verktyg mot moralisk stress under och efter covid-19. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/viktigt-med-verktyg-mot-moralisk-stress-under-och-efter-covid-19/
Palmer, E., Hogstedt, C., Bergvald, M., Marklund, S., & Theorell, T. (2004). Den höga sjukfrånvaron—: Sanning och konsekvens. Statens Folkhälsoinstitut; DiVA.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-70629
Pejtersen, J. H., Kristensen, T. S., Borg, V., & Bjorner, J. B. (2010). The second version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Scandinavian Journal of Public Health, 38(Suppl 3), 8–24. https://doi.org/10.1177/1403494809349858
Perski, A. (2006). Ur balans: Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv (Ny, uppdaterad utg.). Stockholm : Bonnier fakta.
Raab, K. (2014). Mindfulness, Self-Compassion, and Empathy Among Health Care
Professionals: A Review of the Literature. Journal of Health Care Chaplaincy, 20(3), 95–108. https://doi.org/10.1080/08854726.2014.913876
Reid, Y., Johnson, S., Morant, N., Kuipers, E., Szmukler, G., Bebbington, P., Thornicroft, G.,
& Prosser, D. (1999). Improving support for mental health staff: A qualitative study.
Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 34(6), 309–315.
https://doi.org/10.1007/s001270050149
Richardson, K. M., & Rothstein, H. R. (2008). Effects of occupational stress management intervention programs: A meta-analysis. Journal of Occupational Health Psychology, 13(1), 69–93. https://doi.org/10.1037/1076-8998.13.1.69
Ringenbach, R. T. (2009). A Comparison Between Counselors Who Practice Meditation and Those Who Do Not on Compassion Fatigue, Compassion Satisfaction, Burnout and Self-Compassion [University of Akron].
http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=akron1239650446
Sager, J. K., & Wilson, P. H. (1995). Clarification of the Meaning of Job Stress in the Context of Sales Force Research. Journal of Personal Selling & Sales Management, 15(3), 51–63. https://doi.org/10.1080/08853134.1995.10754028
Sapolsky, R. M. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm : Natur och kultur.
SBU. (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt.
Hämtad från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU):
https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behandling_so mnbesvar_vuxna_fulltext.pdf.
Schafer, J. L., & Graham, J. W. (2002). Missing data: Our view of the state of the art.
Psychological Methods, 7(2), 147–177. https://doi.org/10.1037/1082-989X.7.2.147 Scruggs, T. E., Mastropieri, M. A., Cook, S. B., & Escobar, C. (1986). Early intervention for
children with conduct disorders: A quantitative synthesis of single-subject research.
Behavioral Disorders, 11(4), 260–271.
Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1(1), 27–41. https://doi.org/10.1037//1076-8998.1.1.27
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa.
(Artikelnummer 2003-123-18) https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
Spek, V., Nyklíček, I., Cuijpers, P., & Pop, V. (2008). Predictors of outcome of group and internet-based cognitive behavior therapy. Journal of Affective Disorders, 105(1–3), 137–145. https://doi.org/10.1016/j.jad.2007.05.001
Svartdal, F. (2001). Psykologins forskningsmetoder: En introduktion (1a uppl.). Stockholm:
Liber.
Thorsen, S. V., & Bjorner, J. B. (2010). Reliability of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Scandinavian Journal of Public Health, 38(Suppl 3), 25–32.
https://doi.org/10.1177/1403494809349859
Trauer, J. M., Qian, M. Y., Doyle, J. S., Rajaratnam, S. M. W., & Cunnington, D. (2015).
Cognitive Behavioral Therapy for Chronic Insomnia: A Systematic Review and Meta-analysis. Annals of Internal Medicine, 163(3), 191. https://doi.org/10.7326/M14-2841 van der Arend, A., & van den Hurk, C. (1999). Moral Problems Among Dutch Nurses: A
survey. Nursing Ethics, 6, 468–482. https://doi.org/10.1191/096973399672477165 van der Klink, J. J., Blonk, R. W., Schene, A. H., & van Dijk, F. J. (2001). The benefits of
interventions for work-related stress. American Journal of Public Health, 91(2), 270–
276. PubMed. https://doi.org/10.2105/ajph.91.2.270
Wallin, A. O., Edberg, A.-K., Beck, I., & Jakobsson, U. (2013). Psychometric properties concerning four instruments measuring job satisfaction, strain, and stress of
conscience in a residential care context. Archives of Gerontology and Geriatrics, 57(2), 162–171. https://doi.org/10.1016/j.archger.2013.04.001
Warmerdam, L., van Straten, A., Jongsma, J., Twisk, J., & Cuijpers, P. (2010). Online cognitive behavioral therapy and problem-solving therapy for depressive symptoms:
Exploring mechanisms of change. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 41(1), 64–70. https://doi.org/10.1016/j.jbtep.2009.10.003
Weinberg, A., & Creed, F. (2000). Stress and psychiatric disorder in healthcare professionals and hospital staff. Lancet (London, England), 355(9203), 533–537.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(99)07366-3
Wilkinson, J. M. (1987). Moral Distress in Nursing Practice: Experience and Effect. Nursing Forum, 23(1), 16–29. https://doi.org/10.1111/j.1744-6198.1987.tb00794.x
Wu, J. Q., Appleman, E. R., Salazar, R. D., & Ong, J. C. (2015). Cognitive Behavioral Therapy for Insomnia Comorbid With Psychiatric and Medical Conditions: A Meta-analysis. JAMA Internal Medicine, 175(9), 1461.
https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2015.3006
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan (2a uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Åhlin, J., Ericson-Lidman, E., Norberg, A., & Strandberg, G. (2012). Revalidation of the Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ) and the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Nursing Ethics, 19(2), 220–232.
https://doi.org/10.1177/0969733011419241