III INOM RAMEN FÖR ALLMÄN FOLKRÄTT
3.2 Internationell rättskapacitet
I artikel 4(1) Romstadgan stadgas att ICC har självständig internationell rättskapacitet. Av artikeln framgår att ICC:s statsparter valt att göra ICC till en potentiell bärare av internationella rättigheter och skyldigheter som kan åberopas i internationella åtal.107 En för detta arbete avgörande fråga är om ICC:s rättskapacitet är objektiv, det vill säga om den även gäller gentemot stater som inte erkänt ICC rättspersonlighet. Kan ICC alls ha skyldigheter
106 Se t.ex. Alford, R. P., Reflections on US-Zeroing: A Study in Judicial Overreaching by the WTO Appellate
Body, Columbia Journal of Transnational Law, Vol. 45 s. 196-220, New York 2006, s. 203; Ansah, T. B., War: Rhetoric & Norm-Creationin Response to Terror, Virginia Journal of International Law, Vol. 43 s. 797-860, Charlottesville 2003, s. 850 n. 180; Shany, Y., Toward a General Margin of Appreciation Doctrine in
International Law?, European Journal of International Law, Vol. 16 s. 907-940, Florens 2005, s. 912. Jmfr. även Lotus s. 34 (skiljaktig mening Domare Loder).
107 Klabbers, J., An Introduction to International Organizations Law, 3e uppl., Cambridge University Press, Cambridge 2015, s. 41; Shaw, International Law s. 939. Se även Reparations for Injuries Suffered in the Service
of the United Nations, Advisory Opinion 11 april 1949, ICJ. Reports 1949 (härefter Reparations for Injuries),
gentemot Myanmar när Myanmar inte skrivit under Romstadgan och inte heller på annat sätt erkänt domstolens rättskapacitet?
Synen på internationella organisationers rättskapacitet har utvecklats drastiskt sedan organisationernas inträde på den folkrättsliga arenan i början av 1900-talet. Den tidigare regerande åsikten var att endast staterna, de primära folkrättssubjekten, kunde besitta internationell rättskapacitet. Idag har ett modernare synsätt anammats som innebär att även andra folkrättssubjekt kan tilldelas rättskapacitet.108 Internationella organisationer tilldelas sin rättskapacitet av sina medlemsstater och anses dessutom besitta en underförstådd rättskapacitet gentemot tredje stater om det krävs för att organisationen ska kunna utföra sina uppgifter.109 En funktionell rättskapacitet som i teorin är deriverad från medlemsstaternas egen rättskapacitet.110 Att internationella organisationer har en funktionell universell rättskapacitet slogs fast av ICJ i en advisory opinion gällande FN:s rättskapacitet och prejudikatet anses vara analogt tillämplig på alla internationella organisationer av universell karaktär.111 För vår frågeställning innebär detta att ICC kan var bärare av skyldigheter också gentemot Myanmar då det enligt mig måste anses at ICC har en så pass omfattande roll på den folkrättsliga spelplanen att det måste anses nödvändigt att de kan interagera även mot tredje stater.
Vissa forskare hävdar att det av internationell rättskapacitet följer en automatisk bundenhet till det folkrättsliga regelverket.112 Det vill säga att om en organisation har kapacitet att hållas ansvarig inför ett internationellt rättsinstitut så innebär det automatiskt att organisationen också är bunden att följa internationell sedvanerätt och generella folkrättsliga principer. Om organisationen har rättskapacitet likt en stat så ska de också vara bundna på samma sätt som
108 Vad som idag utgör ett folkrättssubjekt är dock inte helt stadgat. Att internationella organisationer är folkrättssubjekt anses idag vara fakta. Åsikterna är desto mer splittrade vad gäller NGO:s, multinationella företag och individer. Se Shaw, International Law s. 188-189.
109 Shaw, International Law s. 188. Schermers H. G., & Blokker, N. M, International Institutional Law, 5e uppl., Martinus Nijhoff Publishers, Leiden 2011, p. 1565.
110 Shaw, International law s. 940.
111 Reparations for injuries s. 185. Amerasinghe, C.F., Principles of Institutional Law of International
Organizations, 2a uppl., Cambridge University Press, Cambridge 2005, s. 86.
112 Report of the International Law Commission on the work of its twenty-seventh session (5 May-25 July 1975), 1975 (vol. II) ICL. Yearbook s. 47-187, A/10010, kommentar till artikel 13 p. 5-8. Se även Hirsch, M., The
Responsibility of International Organizations Toward Third Parties: Some Basic Principles, Martinus Nijhoff
Publishers, Dordrecht 1995, s. 9; Ginther, K., ”International Organizations, Responsibility” i Bernhardt, R., 5
en stat. Detta synsätt skulle innebära att ICC är skyldiga att respektera Myanmars statssuveränitet som en folkrättslig regel endast på den grund att ICC har internationell rättskapacitet. Därmed skulle det vara konstaterat att ICC i fråga om Myanmar gjort sig skyldig till en folkrättslig regelöverträdelse. Andra menar tvärtom att det faktum att internationella organisationer kan vara bärare av rättigheter och skyldigheter inte säger något om vilka rättigheter och skyldigheter de faktiskt är bundna av.113
Teorin om att rättskapacitet medför folkrättsliga rättigheter och skyldigheter kan delvis härledas till att ICJ i en advisory opinion gällande FN:s rättskapacitet valde att formulera att FN har ”a large measure of international personality”. 114 Ett citat som givetvis läses som att det är möjligt att ha olika grader av rättskapacitet. En rimlig tolkning av detta är att gradering av rättskapacitet är beroende av hur pass bunden organisationen i fråga är av folkrätten. Om organisationen har mycket rättskapacitet har den många folkrättsliga rättigheter och skyldigheter och om den har lite rättskapacitet så har den få folkrättsliga rättigheter och skyldigheter. Schermers & Blokker menar att ICJ:s formulering är olycklig då frågan om huruvida en organisation har rättskapacitet endast bör kunna besvaras med ja eller nej.115 ICJ säger dessutom mot sitt eget uttalande då domstolen längre fram i samma advisory opinion uttrycker att FN:s eventuella bundenhet till folkrätten skiljer sig från staters. Att stater är fullständiga bärare av internationella rättigheter och skyldigheter men att:
”the rights and duties of an entity such as the Organisation [FN, förf anm.] must depend upon its pruposes and functions a specified or implied in its constitutent documents and developed in practice.”116
Innebörden av ovanstående citat är tydlig och det bör enligt mig kunna konstateras att andra tolkningar av detta advisory opinion är ett försök att läsa in mer i ICJ:s dom än vad det faktiskt står för. Shaw skriver vidare att en internationell organisations eventuella rättigheter och skyldigheter:
113 Schermers & Blokker, International Institutional Law, p. 1570. Amerasinghe, Principles of Institutional Law
of International Organizations s. 68. Shaw, International Law s. 192.
114 Reparations for Injuries s. 179, (förf. kurs.).
115 Schermers & Blokker, International Institutional Law, p. 1570.
”depend upon a careful analysis of the organisation itself, including the relationship of such powers and capacities to the stated purposes and duties of that organisation”.117
Med tanke på den stora variation av internationella organisationer som existerar idag är ett mer flexibelt förhållningssätt gentemot internationella organisationer enligt mig det rimligaste. Internationella organisationer kan trots internationell rättskapacitet inte automatiskt likställas med stater då de inte har samma funktion.118 Det finns organisationer som verkar på i stort sätt samma sätt som stater, exempelvis EU och i vissa funktioner även FN. Andra organisationer har ett specifikt mandat för att uppfylla ett begränsat uppdrag.119 I följande avsnitt ska utredas till vilken grad en universell internationell organisation som har vissa mandat som liknar statsutövande men ändå inte kan likställas med en stat i sin funktion är bunden av staters sedvana. Det vill säga, vad gäller för ICC?