Internet och ungdomars identitetsutveckling

Under tonåren internaliserar man omgivningens värderingar, vilka formar tonåringens egna moral och uppfattning om sig själv och andra. Den viktigaste referensgruppen under tonåren är inte vuxna utan jämnåriga vänner. Som nämnt ovan tillbringar tonåringar enormt mycket tid på nätet. Internets chattrum och mötesplatser är för många ungdomar det mest betydande sociala forumet, och detta forum står utom vuxenvärldens insyn och kontroll. Lalander & Johansson (2002) påpekar att det är viktigt för ungdomar att tillhöra en grupp. Symboler är viktiga och skapar en känsla av gemenskap och trygghet men de skapar också skillnader mot andra grupper. Gruppen man tillhör skapar en vi-grupp mot de-grupper, som man inte vill tillhöra.

Ungdomar i vår undersökning har uttalat att de tycker att de ”vågar säga saker som kan vara jobbiga att säga om man har personen framför sig”, ” vågar vara mer öppna”, ”har lättare att kommunicera via nätet”. Vi drar den slutsatsen att ungdomar i många fall tycker att det är enkelt att kommunicera via nätet där de kan förhålla sig anonyma men dels att nätet samtidigt skapar gemenskaper för ungdomar som chattar med både kända och okända. Detta är naturligtvis positivt. Dock har vi förstått att det är lika viktigt att ungdomar har hela bilden av Internetanvändningen klar för sig, att de förstår den verklighet de dagligen använder och här behöver de vuxna dra sitt strå till stacken.

Vi menar att den del av våra resultat som talar om vad ungdomarna gör på nätet tydligt visar att ungdomar påverkas av Internet i deras identitetsskapande och i deras formande av sociala relationer, oavsett vilket psykologiskt perspektiv man utgår från. Vad gäller komponenter som tyder på påverkan av identitetsskapandet har vi funnit en väldig sexualisering bland våra resultat. Stora mängder av ungdomarna har varit i kontakt med pornografi, tjejer exploaterar sig själva på nätet och killar visar upp sina flickvänner som sexuella objekt. Vidare verkar experimenterande med roller vara väldigt etablerat på nätet. Många av ungdomarna i vår undersökning uppger att de utger sig för att vara andra än vilka de är på Internet.

Lalander & Johansson (2002) påpekar att ungdomar och vuxna träffas på Internet under andra sociala former än vad man är van vid i verkligheten. Internetregler har en annan karaktär än i verkliga livet och anonymiteten skapar identitetslek som ofta inte är förankrad i verkligheten. De menar att ungdomar har möjlighet att inta en identitet och söka svar och lösningar på sina psykiska och sociala via nätet kan ungdomar träffa likasinnade och utbyta erfarenheter men roll- och identitetsspel kan också få allvarliga konsekvenser.

Faktorer som vi har stött på som kan förknippas med tolkas in i detta är bl. a. den extrema kommunikationen. Vissa samlas till samtal kring självskadebeteende där man kan prata av sig och berätta hur man mår, men också tipsa varandra om hur mest effektivt skär sig, var man ska skära sig om man inte vill att någon ska se såren etc. Dessa extrema samtal är även aktuella när man diskuterar skapandet av sociala relationer. Så är även det vi stött på som bäst beskrivs som en slags avsaknad av känsla för integritet. Väldigt många ungdomar verkar kunna skriva vad som helst om sig själva, sina vänner och sin familj på ett forum som är öppet för alla som är intresserade. För de sociala relationerna spelar även den råhet i kommunikation som vi träffat på vilken innebär att det mycket ofta används ett väldigt grovt språk när man skriver om/till andra personer. Svordomar, könsord och även hot är vanlig förekommande.

7.3.1. Påverkan enligt det psykodynamiska perspektivet

Om man ställer sig bakom den psykodynamiska föreställningen är det under tonåren som man internaliserar samhällets värderingar, tar till sig omvärldens tro på den egna förmågan, formar föreställningen om vem man är och vart man är på väg samt formar sin sexuella identitet. Av de som deltog i enkätundersökningen uppgav 15 % att de porrsurfar (endast pojkar: 29 % av pojkarna). I vår granskning av Lunarstorm fann vi att fyra tjejer en kille har bilder på sig

själva med ”sexuell anspelning”, fyra tjejer har bilder på sig själva med en tydlig ”sexuell karaktär” och sex ungdomar, fyra tjejer och två killar har bilder på sin partner eller på sig själv tillsammans med sin partner av ”sexuell karaktär”. Detta tyder på att det finns en stark fokus på sexualitet i form av ett väntat intresse för- och nyfikenhet inför sex, men även att de samhällsvärderingar som finns på Internet är att de flesta unga flickor exploaterar sig själva som sexuella objekt. Det är alltså inte här frågan om ett litet antal marginaliserade kvinnor som exploaterar sina kroppar, utan det är något som många unga tjejer gör på nätet. Vi hävdar att de gör det som ett resultat av att deras referensgrupp består av andra tjejer som gör detsamma och killar som uppmuntrar det.

Den sociala arena som Internet är innebär att många unga tjejer visar upp sina kroppar. I psykodynamiska termer finns det en tydlig påverkan av ungdomarnas, framför allt flickornas, identitetsskapande som följd av Internetanvändandet. Enligt de samhällsvärderingar ungdomarna internaliserar i Internetsammanhang är det är naturligt att visa upp sig som ett sexuellt objekt för kända såväl som okända människor. Unga flickor tar till sig omgivningens signaler som är att man bör exponera sig själv som ett sexuellt objekt om man vill synas. Detta får tveklöst en betydande roll i formandet av sexuell identitet då man tagit till sig synen på sig själv som sexuellt objekt.

Eftersom en sann och hälsosam sexualitet, enligt psykodynamiskt perspektiv, är avgörande för en trygg identitet och psykiskt välmående är det en trolig slutsats att de flickor som exponerar sig själva på nätet känner osäkerhet kring den egna identiteten och känner osäkerhet kring den egna förmågan.

7.3.2. Påverkan enligt det behavioristiska perspektivet

Det behavioristiska perspektivet menar att man uteslutande formas av sin miljö, och uppenbarligen vistas många ungdomar oerhört mycket i den virtuella miljön. Behavioristerna pratar om betingning, d.v.s. att positiva följder leder till upprepning av ett beteende. Kanske kan experimenterandet av roller på nätet förklaras i termer av betingning. Internet är ett möjligheternas forum där man. Vi anser att det möjligen kan vara så att många osäkra tonåringar kliver ur sina dåliga självförtroenden och in i andra och mer självsäkra roller, vilket ger dem positiva följder och således leder till att beteendet upprepas.

Tanken med betingning kan appliceras på fler av de beteenden vi funnit i våra resultat. Tjejer får kanske uppskattning när de visar upp sina kroppar, vilket leder till att de fortsätter och nedstämda ungdomar upplever positiva följder när de delar sin ångest med andra

nedstämda personer på nätet. Man finner en gemenskap där man diskuterar hur man bäst gör sig illa och denna gemenskap skänker positiv effekt både i form av uppmärksamhet och stöd, vilket gör att man fortsätter med beteendet .

Den råa tonen man kommunicerar så enkelt med på nätet får garanterat positiv effekt hos många i och med att de kan vräka ur sig sina kraftfulla känslor med ord, utan att behöva ha någon person framför sig som dessa känslor är riktade mot. Det är med all säkerhet en stor befrielse att få tala om hur arg eller besviken man är, dessutom inför en potentiell publik. Kanske kan detta råa språkbruk på detta vis komma att bli det språk många ungdomar uttrycker sig på.

7.3.3. Påverkan enligt det humanistiska perspektivet

I våra resultat såg vi tydligt att många spelar olika roller när de chattar med människor över nätet. 54% av ungdomarna i vår enkätunderökning uppger att någon gång har utgett sig för att vara någon annan på nätet. De ljuger om ålder, kön och om personlighet. Detta uppspelande av roller motiveras av många med att det är roligt att låtsas vara sådan som man önskar att man vore. Detta har en klar koppling till de humanistiska teorierna kring självet och idealsjälvet.

Här finner vi en annan tydlig påverkan på identitetsformandet då många unga går in i sitt idealsjälv på nätet och frigör sig från sig på så vis från sitt riktiga själv. Detta innebär svårigheter för den unga människan i utvecklandet av sin personlighet på så vis att en tydlig inkongruens mellan jaget och idelasjälvet formas. Unga människor har visserligen alltid experimenterat med roller och kommer alltid att göra det, men när man gör det så kontinuerligt och så frekvent som många gör på nätet idag, finns risken att denna inkongruens cementeras. En stort glapp mellan en individs själv och idealsjälv påverkar hela människans personlighet och skapar ångest såväl som att det sprider en känsla av misslyckande och mindrevärdeskänslor i individen vilket medför låg självkänsla.

Vidare understryker det humanistiska perspektivet människans behov av positiv respons från vår omgivning. Man menar att alla behöver värme, bekräftelse, och acceptans från andra.

Mediapedagogen Johanna Parikka Altenstedt menar att ”Det är inte rumsrent för flickor att vara traditionellt kvinnliga idag. De ska vara jämlika. Och då är det bara sex kvar som visar att de är kvinnor”. Hon menar att detta är anledningen till att unga flickor lägger ut vågade bilder på sig själva på nätet (Västerbottens folkblad, hemsida).

Hon resonerar kring att detta i sin tur beror på att många ungdomar mår dåligt idag eftersom de saknar identitet. Hon menar att ungdomar inte får den bekräftelse de behöver och

att många löser detta genom att gå ut på en site och visa upp sig och få bekräftelse den vägen. Vid den dåliga självkänsla som skapas som resultat av inkongruens mellan själv och idealsjälv kanske vissa söker detta genom att exploatera sig själv – både fysiskt och psykiskt – på nätet. (ibid.)

Även Turkle (1997) uppger att Internet och virtuella gemenskaper gör det enkelt att spela med sin identitet och prova nya. Internet har blivit ett socialt laboratorium där anonymiteten ger en möjligheter att experimentera och prova sig fram för att få den eventuella bekräftelse man vill ha. Precis som Altenstedt påpekar ovan tror vi att ungdomar idag kan få bekräftelse och förståelse via Internet och olika siter.

7.3.4. Påverkan enligt det kognitiva perspektivet

Kognition handlar om tankemönster kring sig själv och sin omvärld. Det kognitiva perspektivets teorier behandlar bl.a.” den inbillade publiken”. Vi anser att användandet av Internet har bidragit till att tankemönstret kring en inbillad publik ersatts med behovet av en verklig publik. Det är inte längre bara i tonåringens fantasi som man står på en scen och iakttas av andra, utan man har skapat en verklighet där det är så på riktigt.

”Inom en Internetcommunity kan gränserna mellan normalt och onormalt, tillåtet och förbjudet vara andra än de gränser som gäller i den verkliga omvärld användarna lever i” (Myndigheten för skolutveckling, hemsida). Detta innebär att de schemata en ung person konstruerar kring sin tillvaro blir ostadiga och individen tvingas ständigt till assimilering eller ackommodation. Även den egna identiteten blir ostadig eftersom man inte får ett stadigt schema kring den egna personen då man spelar olika roller och håller sig inom olika gränser på olika forum. Vi anser även att våra resultat pekar på att schemata kring kvinnligheten påverkats till att handla om att vara ett sexobjekt och exponera sig som ett sådant om man vill synas. Också schemata kring hur man tilltalar varandra tycks skapas kollektivt av ungdomar där språket är grovt och rått.

Enochsson (2005) uttrycker att ”[man] har andra regler för umgänget på nätet, och exempel finns på att man kan våga säga mer än man vågar annars. I detta fall negativt. På nätet används starkare språk och grövre formuleringar än i verkligheten” (Enochsson 2005). Detta innebär att även schemata kring relationer till andra har påverkats då det på nätet verkar vara tillåtet att tilltala människor på ett råare och hårdare vis än det är i verkligheten. Ungdomarna i vår undersökning verkar hålla med om detta eftersom vissa listar upp följande negativa aspekter av kommunikation på nätet:

* Det är lättare att skriva dumma saker till någon än att säja dom. Därför blir kanske bråk och sånt allvarligare än dom hade varit på riktigt för man kan så lätt kasta ur sig saker på nätet men det hade man inte gjort på riktigt.

* Det går så lätt att skriva vad man tänker så ibland skriver man saker som är taskiga och sen ångrar man sej men då är det redan skrivet.

* Ibland missförstår man varandra och blir ovänner för saker låter ibland så hårt när någon skriver ner dom.