Malmö högskola
Lärarutbildningen
Examensarbete
10 poängBidrar Internetanvändandet till att forma
ungdomars identitet och sociala relationer?
Does the Internet contribute to the forming of adolescences´ identity
and social relations?
Verica Vasic Abrahamsson
Anne Gloppestad
Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2005
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Mariann Enö
Abstract
Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16.
Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever. Lunarstorm granskades genom att vi under en begränsad tidsperiod slumpvis valde ut 20 användare och analyserade de dagböcker och bildkollage dessa ungdomar hade på sina hemsidor på mötesplatsen.
Vi tolkar våra resultat med utgångspunkt från psykologiska personlighetsteorier och teorier kring ungdomskulturer, och vi tycker vi oss kunna se att Internet påverkar tonåringar i deras identitetsskapande och skapandet av sociala relationer. Denna påverkan har vi funnit i form av en övergripande sexualisering av ungdomar där unga flickor exponerar sina kroppar, ett frekvent och övergripande experimenterande med roller, kollektiva forum där destruktivt beteende såsom självskadebeteende är den gemensamma nämnaren, avsaknad av integritet på så vis att man berättar oerhört privata saker för en okänd publik, och även en råhet i kommunikationen ungdomar emellan.
Vi menar att påverkan är tydlig och att den kan vara väldigt negativ i och med att många tonåringar inte har vuxna omkring sig som engagerar sig i deras Internetanvändande. För att Internetanvändandet inte ska få negativt inflytande över tonåringarnas identitetsformande och deras sätt att skapa sociala relationer, behöver vuxenvärlden ta sitt ansvar och inte lämna barnen helt ensamma med Internet.
Innehåll
1. Inledning ... s. 7 1.1. Syfte ... s. 8 1.2. Frågeställningar ... s. 8 2. Begreppsförklaringar ... s. 9 2.1 Internet ... s. 9 2.2. Chatt ... s. 9 2.3. Virtuella gemenskaper ... s. 10 2.3.1 Lunarstorm ... s. 10 3. Metod ... s. 10 3.1. Metodval ... s. 11 3.2. Enkätundersökning ... s. 11 3.2.1 Utförande och bortfall ... s. 12 3.2.2. Bearbetning av enkät ... s. 12 3.3. Granskning av Lunarstorm ... s. 13 3.3.1. Bearbetning av Lunarstormsgranskning ... s. 14 3.3.1.2. Dagboksgranskning på Lunarstorm ... s. 14 3.3.1.3. Kollagegranskning på Lunarstorm ... s. 14 3.4. Etiska överväganden ... s. 15 3.5. Reliabilitet och validitet ... s 154. Tidigare forskning ... s. 16
4.1. Ungdomars användande av Internet ... s.16 4.1.1. Ungar och medier, 2005 ... s. 17 4.1.2 Att träffas i verkligheten ... s. 17 4.1.3 Sex och pornografi ... s. 18
5. Teori ... s. 18 5.1. Personlighetsteorier ... s. 19 5.1.1 Psykodynamisk teori ... s. 20 5.1.2. Behaviorism ... s. 21 5.1.3. Humanistisk teori ... s. 21 5.1.4. Kognitiv teori ... s. 23 5.2. Socialpsykologisk påverkan ... s. 23 5.2.1. Självbild, roller och självuppfyllande profetia ... s. 24 5.3. Ungdomsgrupper och globalisering ... s. 25 5.4. Symboler och identitet ... s. 26 5.5. Upplösning av gamla traditioner och normer ... s. 27 5.6. Könsperspektiv ... s. 27
6. Resultatredovisning ... s. 28
6.1. Redovisning av enkät ... s. 28 6.1.1. Ungdomars användande av Internet ... s. 29 6.1.2. Ungdomars relationer på Internet ... s. 31
6.1.2.3. Nackdelar med kommunikation på nätet ... s. 35
6.1.3. Vuxnas insyn i de ungas Internetanvändande ... s. 35 6.2. Redovisning av granskning av hemsidor på Lunarstorm ... s. 37 6.2.1. Redovisning av fältstudie på Lunarstorm: Dagbok ... s. 37 6.2.2. Redovisning av fältstudie på Lunarstorm: Kollage ... s. 41
7. Analys och slutsats ... s. 45
7.1. Hur mycket tid spenderar ungdomar på nätet samt
var och vad använder de Internet till? ... s. 45 7.2. Vuxnas insyn i ungdomars Internetanvändning ... s. 46 7.3. Internet och ungdomars identitetsutveckling ... s. 47 7.3.1. Påverkan enligt det psykodynamiska perspektivet ... s. 48 7.3.2. Påverkan enligt det behavioristiska perspektivet... s. 49 7.3.3. Påverkan enligt det humanistiska perspektivet ... s. 50 7.3.4. Påverkan enligt det kognitiva perspektivet ... s. 51 7. 4. Internets påverkan av skapandet av sociala relationer ... s. 52
8. Diskussion ... s. 53
8.1. Ungdomars faktiska aktivitet på Internet ... s. 54
Referenser ... s. 56
Bilaga 1 ... s. 58 Bilaga 2 ... s. 59
1. Inledning
Internetanvändandet har under de senaste åren ökat oerhört mycket. Det är inte längre företag och myndigheter som är de största användarna utan det är istället privatpersoner. 1984 kom funktionen ”skrivbordet” på datorerna, vilket innebar att det blev möjligt att arbeta med datorn utan att förstå dess grundläggande mekanism. Runt 1990 fanns det datorer i nästan varje svenskt hem. (Enochsson, 2005).
Det finns enormt många positiva sidor med Internet, som t.ex. att man kan hitta information om vad som helst på ett tillgängligt vis och att man enkelt kan hålla kontakt med människor i andra delar av världen. Dock finns det även negativa aspekter som ofta diskuteras. Bl.a. dyker det kontinuerligt upp larmrapporter kring sexhandel som bedrivs på nätet där kvinnor manipuleras och exponeras. Barnsexhandeln och barnpornografin är en annan mörk sida av Internet som är ett stort problem. Ytterligare en negativ sida är att unga flickor som lider av självskadebeteende visar upp sina sår och tipsar varandra om hur och var man bäst skär sig.
Internet är, till skillnad från andra medier, svårt att reglera. Generellt kan man säga att det som är illegalt enligt svensk lag också är illegalt på Internet, men eftersom Internet är ett globalt forum är det lätt att kringgå nationell lagstiftning. Därför finns alla former av budskap att tillgå på nätet, tillgängliga för alla. Häri ligger en stor oro att barn och ungdomar ska komma i kontakt med information som kan vara skadlig för dem (Saftonline, hemsida). En annan väsentlig skillnad mellan Internet och andra medier är Internets kapacitet för kommunikation och framför allt interaktion. Man kan som Internetanvändare ta emot information, kommunicera med andra och publicera information om sig själv. I detta avseende finns hos många en oro att barn ska komma i kontakt med vuxna eller jämnåriga som utnyttjar eller kränker dem på något sätt (ibid.).
Många vuxna saknar insyn i vad samhällets unga gör på Internet. I en publikation från myndigheten för skolutveckling konstateras det att ungdomars nätkultur uppstår inom ungdomarnas egna referensgrupp, utanför de vuxnas inflytande och kontroll. Vidare menar man i denna tidskrift att Internet är en av de sociala sfärer som ungdomar till stor del påverkas av idag när de bygger upp sina identiteter. Detta betyder kanske, kombinerat med problematiken som nämnts ovan, att det är oansvarligt av vuxenvärlden att stå utanför ungdomarnas användande av Internet (Oksman, 2003).
Mot denna bakgrund har vi intresserat oss för ungdomars Internetanvändande på så vis att vi undrar om tonåringars identitetsskapande och deras skapande av sociala relationer
påverkas av deras Internetanvändande. För att ta reda på det behöver vi också veta hur mycket tid ungdomar tillbringar på nätet, vad de gör på nätet och hur mycket vuxenvärlden vet om ungdomars Internetvanor.
1.1. Syfte
Vi avser ta reda på hur mycket tid ungdomar spenderar på nätet, vad de använder Internet till och även i hur stor utsträckning vuxna är delaktiga i vad ungdomarna gör på nätet. Därefter ämnar vi försöka tolka denna information enligt personlighetsteorier, socialpsykologiska teorier och ungdomsvetenskapliga teorier, för att se om vi kan dra några slutsatser kring ifall Internet påverkar ungdomar vad gäller deras utvecklande av identitet såväl som skapande av sociala relationer.
1.2. Frågeställningar
Det vi ämnar ta reda på är:• Bidrar Internetanvändandet till att forma ungdomars identitet och deras sociala relationer?
Detta är en stor och svår fråga som vi inte kan besvara fullt ut i denna uppsats. Dock avser vi med de metoder vi valt och de teorier vi använder oss av diskutera de tendenser som finns att finna. För att kartlägga tendenser i ämnet behöver vi veta hur mycket tid ungdomarna tillbringar på nätet för att kunna avgöra hur stort inflytande Internet kan tilldelas som social arena. Vi behöver också få reda på vad det egentligen är ungdomarna gör på Internet för att kunna diskutera nätet som betydelsefullt ungdomsforum och resonera kring de beteenden och tendenser vi hittar där. Slutligen måste vi även ringa in hur vuxenvärldens insyn i de ungas nätbaserade tillvaro ser ut, eftersom vi tänker oss att en kontinuerlig diskussion mellan unga och vuxna kring aktivitet på nätet kan innebära att Internet inte nödvändigtvis påverkar de unga något nämnvärt. Därför behöver vi få svar på följande frågor innan vi kan föra en diskussion kring tendenserna runt vår övergripande frågeställning kring Internets påverkan vid ungas formande av identitet och sociala relationer :
• Hur mycket tid spenderar tonåringar på nätet? • Vad använder tonåringar Internet till?
2. Begreppsförklaringar
Här förklarar vi begrepp som återkommer i vår framställning.
2.1 Internet
Internet har funnits sedan 1969. Det var ursprungligen ett experiment som startades av USA’s försvarsdepartement, för att se hur tillförlitliga nätverk kunde vara, och för att länka ihop försvarsdepartementet med militära forskningsföretag, och även med universitet som sysslade med forskning. Experimentet gick ut på att nätverket skulle finna nya vägar för sin trafik om en länk i nätverket slogs ut av fienden (Passagen, hemsida). Idag är Internet världens största datornätverk, där alla fritt kan utbyta information. Ingen vet egentligen hur stort det är, eftersom det består av separata nätverk, utan något centralt register över alla uppkopplade datorer. Det är troligen det mest öppna nätverket i världen (Passagen, hemsida.).
Internet har gjort det möjligt att överföra information mellan anslutna datorer oavsett var man befinner sig. Många utnyttjar Internet för att ladda ned filer som program, musik, film och dokument (Post- och telestyrelsens hemsida). Att surfa på nätet, eller webben som det också kallas, innebär att med hjälp av en webbläsare, exempelvis Internet Explorer, titta på olika webbsidor på Internet
2.2. Chatt
I en chattmiljö handlar det om att olika personer vid olika datorer och på olika platser samtalar med varandra samtidigt i så kallade virtuella gemenskaper, eller communities. Det hela kan jämföras med ett vanligt samtal där människor möts öga mot öga. Chatten är en mötesplats där det går att diskutera med varandra, skicka meddelanden eller skriva inlägg och där fördröjningen på det som skrivs är obetydlig. Vanligast är att chatta via Internet, men det finns även chattfunktion på de flesta mobiltelefoner (Fostrans portal, hemsida) MSN Messenger är en online-kommunikation, där man registrerar en e-post-adress för att chatta online via text, röst, mobiltelefon eller video. Man kan också chatta med kontakter till och från en mobil enhet. Användaren kan styra vem som ska kunna läsa inläggen – några få utvalda, alla kontakter på Messenger-listan eller hela världen. (MSN Messenger, hemsida)
2.3. Virtuella gemenskaper
Den första virtuella gemenskapen skapades år 1978 på ARPA-net (Advanced Research
Projects Agency). Denna kallades ”Science Fiction Lovers” och det gemensamma intresset för
dess medlemmar var militär forskning. Science Fiction Lovers har följts av en uppsjö virtuella gemenskaper på Internet ( Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 2005).
Det finns fyra typer av virtuell gemenskap. Dessa fyra typer är ”Community Networks”, ”Personliga gemenskaper”, ”Intressebaserade gemenskaper” och ”Den tredje platsens gemen-skap”. Interaktiva informationssystem, Community Networks, hjälper informationsutbyte och kommunikation inom ett geografiskt avgränsat område och kan t. ex. utgöras av informations-utbyte till och från en kommuns innevånare. De personliga gemenskaperna skapas av ett personligt intresse och kan bestå av en e-postlista mellan grupper där deltagarna befinner sig geografiskt utspridda. De personliga egenskaperna är inte synliga för utomstående. De intressebaserade gemenskaperna byggs upp runt ett på förhand givet intresseområde (ibid.). En träffpunkt för att gemenskaper ska kunna utvecklas är den tredje platsens gemenskap. Hit räknas MUD3 och chattkanaler. Till denna grupp räknas Lunarstorm och liknade platser som helgon.net och playahead. Här träffas unga och gamla för att samtala med varandra (ibid.).
2.3.1 Lunarstorm
Svenska Lunarstorm är en av de mest populära virtuella gemenskaperna i Sverige. Tre av fyra tonåringar ”har en Lunar”, d.v.s. en identitet på Lunarstorm. 400 000 människor besöker siten Lunarstorm dagligen. Här kan man utan kostnad kan skaffa sig en virtuell identitet och delta i diskussioner, skriva i varandras gästböcker och presentera sig själv på en personlig hemsida, ett ”Krypin” där man kan föra dagbok, lägga in bilder m.m. (Lunarstorm, hemsida).
3. Metod
Metoden är det redskap man använder för att få insikt i de problem man har för avsikt att undersöka. Här finns den kvalitativa och den kvantitativa metoden att tillgå, men även en kombination av de båda. Det som skiljer metoderna åt är hur man inhämtar och analyserar sitt material (Svenning 2003).
Den kvantitativa metod ger svar på frågan ”Hur många?”. Kvantitativ data kallas hårddata och den strävar efter att generalisera. Begrepp som reliabilitet (tillförlitlighet) och
validitet, (förmåga att verkligen mäta det man avser) är centrala för att resultaten ska kunna
användas vid generaliseringar. Det vanligaste sättet att bedriva kvantitativa undersökningar är att sammanställa resultat från en större mängd enkäter (ibid.).
Kvalitativ data svarar på frågan ”Varför?”. Här är ofta syftet att tränga djupare in i frågan man avser undersöka än vid kvantitativ metod. Också kvalitativ metod strävar efter validitet, men den har inte nödvändigtvis reliabilitet. Kvalitativ data kallas för mjukdata och den samlas i regel in med hjälp av ett antal djupintervjuer. Forskaren kan också bedriva fältstudier där man iakttar och dokumenterar det man ser (ibid.). Många undersökningar bygger på forskning där man använt sig av en kombination av dessa två metoder (ibid.).
3.1. Metodval
Vi har i vår studie använt oss av både kvantitativ och en delvis kvalitativ metod i form av en fältstudie på Lunarstorm som kvantifierats när vi genomfört denna studie. Vi anser att en kombination av dessa olika metoder leder till ett bredare och mer tillförlitligt faktaunderlag.
I vår kvantitativa del av vår studie har vi bett elever i treantal högstadieklasser delta i en enkätundersökning där vi ställt ett antal frågor om ungdomarnas Internetanvändande (se bilaga 2). Därutöver har vi bedrivit en fältstudie som är av mer kvalitativ natur, då vi bevakat mötesplatsen Lunarstorm på nätet och sammanställt våra iakttagelser därifrån enligt vissa kriterier som vi ställt upp enligt de upptäckter vi gjorde (se 3.3.). Vi valde att kombinera enkät och fältstudie i och med att enkäten kunde delas ut till en stor grupp ungdomar och ge oss tillförlitliga svar kring ungdomarnas aktivitet på nätet och fältstudien kunde ge oss en möjlighet att iaktta ungdomars faktiska aktivitet på Internet mer ingående. Dock kan man diskutera huruvida vår fältstudie är kvalitativ då vi kvantifierat de resultat vi funnit.
3.2. Enkätundersökning
Vi vände oss till ungdomar på en kommunal F7-9 skola. Vi vände oss till en årskurs 7-klass, en årskurs 8-klass och en årskurs 9-klass. Dessa åldersgrupper är utvalda för att få en rättvis bild av hur verkligheten ser ut bland ungdomar som mer eller mindre är uppvuxna med Internet. I vår enkät (bilaga 2) fanns såväl slutna frågor med ett antal givna svarsalternativ som öppna frågor där respondenten själv hade möjlighet att formulera sina svar.Sammantaget fylldes 65 antal enkäter i av elever, därav 35 antal pojkar och 30 antal flickor. Vi valde att titta
på variablerna ålder och kön då vi antog att Internetaktiviteten kunde se annorlunda ut mellan pojkar och flickor och mellan könen.
3.2.1 Utförande och bortfall
Före genomförandet av enkätundersökningen fick eleverna ett brev av oss att ta med hem (se bilaga 1) där vi beskrivit vår studie och där föräldrarna ombads ge sitt samtycke till barnens deltagande i undersökningen. De elever som dels själva valt att vara med i undersökningen och som hade en talong med målsmans godkännande med sig vid undersökningstillfället, stannade kvar i klassrummet efter avslutad lektion och besvarade enkätfrågorna. Eleverna var lediga efter lektionen och hade gott om tid på sig att fylla i enkäten. Ifyllandet av enkäten tog ca 15 minuter.
Vissa elever glömt sina talonger med målsmans godkännande hemma, och dessa elever deltog inte i undersökningen. Några elever valde själva att inte delta. Bortfallet såg ut på följande sätt:
Bortfallen är förhållandevis litet och jämt fördelat i de tre årskurserna, och därför menar vi att det inte spelar någon nämndvärd roll för våra resultat.
3.2.2. Bearbetning av enkäten
Enkätundersökningen har vi sammanställt i form av tabeller och sedan tagit fram fakta utifrån våra frågor. I samtliga frågor har pojkars svar skilts från flickornas för att se vilka likheter och skillnaders som finns. De öppna frågorna sammanfattades under olika frågerubriker vilket ger
ANTAL UNGDOMAR Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt antal elever i klassen 24 25 24 Totalt antal elever som 23 23 19 deltog ANTAL UNGDOMAR Åk 7 Åk 8 Åk 9 Flickor 8 12 10 Pojkar 15 11 9 Totalt 23 23 19
en tydlig överblick kring vad respondenterna har skrivit. Trots att undersökningsgruppen är relativt liten har vi valt att diskutera enkätresultaten i form av procent.
3.3. Granskning av Lunarstorm
För att kunna diskutera hur Internet påverkar tonåringar i deras identitetsskapande och i deras skapande av sociala relationer valde vi att granska ungdomars beteende på mötesplatsen Lunarstorm. Vi valde Lunarstorm eftersom denna är en av Sveriges mest populära ungdomssiter. På Lunarstorm lägger användarna upp hemsidor, eller ”Krypin” som dessa också kallas, där man presenterar sig själv, lägger in bilder, skriver dagbok m.m. (Lunarstorm, hemsida).
Vi granskade Lunarstorm på så vis att vi under mellan den 3:e december och 13:e december 2005 loggade in på Lunarstorm under fingerade identiteter. Väl på siten valde vi slumpvis ut 20 användare, en flicka och en pojke per dag. Personerna vi valde ut var mellan 13 och 16 år. Sammanlagt granskade vi tio flickor sidor och tio pojkars sidor. Då denna granskning är tämligen svår att sammanställa valde vi att begränsa oss till 20 användare med en jämn fördelning mellan könen, även om en större undersökningsgrupp sannolikt kunnat ge mer tillförlitliga resultat.
För vårt slumpmässiga urval nyttjade vi en funktion som finns på Lunarstorm som kallas ”nunor” som innebär att de senaste inloggade personerna finns samlade på en sida. Därifrån kan man klicka sig vidare till de aktuella personers hemsidor. Vi granskade de Krypin som skapats av personer som kom upp på denna sida, vars ålder var 13-16.
När man går in på en persons krypin på Lunarstorm får man upp en meny där man kan välja att titta på olika saker som rör den personen. Följande står på denna meny:
Pres, Gästbok, Dagbok, Vänner, Klubbar, Rötter, Quiz, Listor, Kollage, Prylar, Rajraj, Score, Status
Med hjälp av dessa funktioner kan användaren berätta mer om sig själv, föra dagbok, kommunicera med andra, lägga upp bilder, göra frågesport, konstruera listor över diverse saker m.m. Vi valde att titta närmare på två av dessa rubriker, nämligen dagböckerna och kollagen. Anledningen till att vi valde att endast titta på de här två funktionerna är att innehållet i dessa ger en tydlig bild av hur ungdomar uppför sig på Internet, både mot sig själva och mot andra. Alltså innehåller de information som rör ungdomarnas identitet och sociala relationer.
I sin dagbok berättar de flesta om vad de gjort, vad de tänker, vad de känner osv. I kollagen lägger användaren upp bilder som han eller hon själv kategoriserar. En funktion under kollagen är att andra användare på Lunarstorm kan gå in och skriftligt kommentera bilder som lagts ut. I sina kollage lägger ungdomarna in alla möjliga sorters bilder. I enlighet med våra iakttagelser kategoriserade vi bilderna för att kunna diskutera dem. Kategorierna vi stötte på var:
3.3.1. Bearbetning av Lunarstormsgranskning
V har valt att redovisa våra resultat av Lunarstormsgranskningen i form av antal och inte procent, eftersom vår urvalsgrupp är så pass liten som 20 stycken. Vi är medvetna om att detta innebär viss inkonsekvens i vårt redovisningsmaterial då resultaten från vår enkät redovisas i procent, men procentsiffror skulle vara missvisande i vår diskussion kring användandet av Lunarstorm p.g.a. det knappa undersökningsunderlaget.
3.3.1.2 Dagboksgranskning på Lunarstorm
För att kunna föra en diskussion kring det vi sett på Lunarstorm behövde vi göra en sammanställning av våra iakttagelser. Därför delade vi in dagböckerna efter ämnesval och baserat på de texter vi stött på. Kategorierna var alltså inte av oss uppställda på förhand utan arbetades fram efter att vi gjort våra iakttagelser så att alla ämnen kunde placeras in i en kategori. Sammanställningarna redovisas i form av tabeller och diagram (Se 6.2.1. och 6.2.2.). I sina dagböcker skriver ungdomarna om allt möjligt som hänt i deras liv eller som de tänker på. Vi kategoriserade dagböckerna för att kunna diskutera dem. Ämnesvalen vi stötte på var:
A) Kompisar och fest
B) Arga kommentarer om någon
C) Arga kommentarer riktade till någon D) Skolan
E) Kärlek
F) Sinnesstämning G) Självskadebeteende
3.3.1.3. Kollagegranskning på Lunarstorm
I sina kollage lägger ungdomarna in alla möjliga sorters bilder. Vi delade in kollagen efter olika ”typer” av bilder, baserat på de bilder vi stött på. Kategorierna var alltså inte uppställda på förhand utan arbetades fram av oss efter att vi gjort våra iakttagelser så att alla bilder kunde
placeras in i en kategori. I enlighet med våra iakttagelser kategoriserade vi bilderna för att kunna diskutera dem. Kategorierna vi stötte på var:
A1) Självporträtt
A2) Självporträtt som är sexuellt anspelande A3) Självporträtt av sexuell karaktär
B) Familj C) Husdjur
D1) Pojkvän/flickvän
D2) Pojkvän/flickvän med sexuell prägel E) Kompisar
F) Sportaktiviteter G) Semester H) Idoler
3.4. Etiska överväganden
Internet är självklar del i ungdomarnas tillvaro och vi har under vårt arbete uppfattat att de utan betänkligheter berättar om hur mycket tid de spenderar på nätet och vad de gör där, vilket var vad frågorna i vår enkät handlade om. Trots detta var det viktigt att garantera ungdomarnas anonymitet, vilket vi var noga med att poängtera både när vi informerade om den kommande enkäten och vid själva ifyllandet av enkätfrågorna.
Dock har det visat sig att Internetanvändande åtminstone delvis är ett känsligt ämne. Mycket av det ungdomarna skriver om sig själva och andra på de mötesplatser de besöker är av väldigt privat natur. Även om tonåringarna skriver dessa privata saker på sidor som kan läsas av många, är detta ett för ungdomarna slutet forum och de har inte tänkt sig att vuxna i deras liv ska ha tillgång till texten. Mycket av det vi granskat i dagboksanteckningarna från Lunarstorm är oerhört personligt, och eftersom de som skrivit i dessa dagböcker inte är medvetna om vår granskning, garanteras deras anonymitet på så vis att vi inte återger vare sig helheten av de texter vi arbetat med eller namnen som nämns i texterna. Det enda vi publicerar i vår studie är lösryckta meningar/korta stycken där eventuella namn fingerats.
3.5. Reliabilitet och validitet
Eftersom de ungdomar vi använt i enkätundersökningen själva anmält intresse att deltaga, kan detta innebära att vi eventuellt fått en skev bild av verkligheten. Dock är det så att de resultat vi fått pekar i samma riktning som resultat från tidigare forskning kring samma ämne (Se 4). Det är viktigt att säkerställa validiteten och jämföra resultatet med något annat resultat som representerar det vi avser mäta. (Patel, 1994)
Vad gäller vår granskning av hemsidor på Lunarstorm är den en slags kombination av en kvalitativ och kvantitativ studie. Den är kvalitativ på så vi att den är en fältstudie men de resultat vi fått in har kvantifieras då vi kategoriserat våra resultat och räknar och mäter med hjälp av dessa.
En kvalitativ studie per automatik en mer subjektiv form där reliabilitet och validitet eventuellt kan diskuteras. I kvantitativa studier betecknar validiteten att man studerar rätt företeelse. Ambitionen är att upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden samt beskriva uppfattningar eller en kultur. Vissa forskare förespråkar istället för begreppet validitet alternativa begrepp som te. x. autenticitet eller förståelse (Patel, 1994).
Vi är dock av uppfattningen att tillförlitligheten är stor i och med att vi slumpvis valt ut de personer vars hemsidor vi tittat på. Vi är medvetna om att kategoriseringen av kollagens bilders är subjektiv, där indelningen är ett resultat av hur vi uppfattat bilderna. Dock menar vi att vi med hjälp av vår kategorisering, i den utsträckning det är möjligt, hittat en metod som gjort det genomförbart för oss att kvantifiera våra resultat och få en förståelse för dessa.
4. Tidigare forskning
Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation och med frågor som rör mediepåverkan. Medierådet har bedrivit en undersökning kring barn- och ungas användande av Internet vars resultat publicerades 2005. En stor del av det arbete som bedrivs av Medierådet handlar om att ta fram fakta och kunskap och sprida information och råd om medier till föräldrar och skolor.
4.1. Ungdomars användande av Internet
Medierådet har gjort en undersökning i syfte att mäta barns och ungdomars användning och upplevelse av TV, film, dator- och TV-spel och Internet, samt för att få en bild av mediesituationen i hemmet. Målgruppen är barn och ungdomar 9-15 år. Dessa är indelade i två grupper: 9–11 (upp till 12 år) år samt 12–15 (upp till 16 år) år. I vår undersökning jämför vi med den senare gruppen. Undersökningen är genomförd som en kvantitativ urvalsundersökning med postal enkät. Sammanlagt skickades enkäter ut till 2000 barn och ungdomar, 1000 i vardera urvalsgrupp (Ungar och Medier, 2005).
4.1.1. Ungar och medier, 2005
Resultatet från studien ”Ungar och medier 2005” visar att 61 % av ungdomarna har regler hemifrån när det gäller Internetanvändandet. Reglerna handlar oftast om vad man får göra på Internet, till exempel vilka siter man får besöka eller vad man får berätta om sig själv. (Ungar och medier, 2005)
Ungdomar som har fått frågor kring Internetanvändningen har svarat med max fem svarsalternativ. I genomsnitt har ungdomarna lämnat mellan tre och fyra svar om vad de gör på Internet. Den främsta anledningen att använda Internet bland ungdomar mellan 13-15 år uppges vara: Chatta (72 %), spela spel (47 %), surfa (45 %), maila (39 %),göra läxor och skolarbeten (41%), ladda ner musik, film, spel eller program (38%), surfa (45%), vara på communities, mötesplatser på Internet (23%)lägga ut egna texter och bilder (9%), kolla på porr (2 %) (ibid.).
I ”studien ”Ungar och medier” ser man att pojkar i högre grad spelar spel, laddar ned musik/film/ spel/program och surfar, medan flickor i något högre utsträckning angivit att de chattar och gör skolarbeten (ibid.).
67% av ungdomarna i studien uppger att de chattar med människor de redan känner.. 9% av de unga har träffat folk i verkligheten som de lärt känna genom Internet. Hela 70% uppger att de vid denna träff har haft med sig någon de känner, oftast en jämnårig kompis (ibid.).
Ungdomar som använder Internet mer än tre timmar en vanlig dag räknas som högkonsumenter enligt ”Ungar och medier”. Deras Internetanvändning ser lite annorlunda ut och pekar på att denna grupps användning av Internet är mer aktiv, men även mer avancerad än övriga ungdomar. Den främsta anledningen för att använda Internet bland högkonsumenterna är: Chatta (89 %), spela spel (57 %), ladda ned musik m.m. (56 %), surfa (6 %), vara på communities (40 %), samt lägga ut egna texter och bilder (20 %).
I frågor kring vem de högkonsumerande ungdomarna chattar mest med skiljer sig svaren även här från genomsnittet: chattar mest med människor de känner (78 %), chattar genom kompisprogram (85 %), stämt träff med någon som de lärt känna via Internet (23%), träffat folk i verkligheten som de lärt känna via Internet (17 %), (ibid.).
4.1.2 Att träffas i verkligheten
9 % i undersökningen ”Ungar och medier” uppger att de stämt träff med någon på riktigt som de tidigare bara haft kontakt med på Internet. På samma fråga är det fler högkonsumenter av Internet som svarar att de stämt träff, 23 %. Resultatet av samma studie från 2003 skiljer sig
kraftigt på detta område. I studien från 2003 uppgav 26 % av ungdomarna i studien att de någon gång träffat någon på riktigt som de tidigare bara träffat/chattat med på nätet. Att motsvarande siffra nu är betydligt lägre kan betyda på att barn och ungdomar blivit mer försiktiga. Det har genom åren skrivits mycket i pressen om möten av detta slag som fått en olycklig utgång. Dessutom har mycket av informationsarbetet av Internet handlat om att uppmärksamma att människor kan utge sig för att vara någon helt annan på nätet än vad de är i verkligheten. (Ungar och medier, 2005)
4.1.3 Sex och pornografi
2 % av de ungdomarna i studien uppger att de porrsurfar medan uppskattningsvis 40 % av de unga upp till 16 år uppger att de någon gång kommit i kontakt med sex- och porrsiter. I en liknande studie från 2003 uppgav många fler(eller 66 %) att de kommit i kontakt med pornografiskt material. Det har skett en minskning och den kan möjligen bero på att uppmärksamheten i media kring pornografin på Internet lett till att fler siter försett sig med lösenord, för att säkerställa att minderåriga inte kan komma in på siterna. Ingen statistik kan dock påvisa en sådan förändring. (Ungar och medier 2005).
Det är en avsevärd skillnad mellan könen på detta område. 53% av pojkarna och 28% av flickorna har svart ja på denna fråga. Frågan som ställts gör dock ingen distinktion mellan om man medvetet sökt sig till en sajt med sexuellt material eller om man hamnat där av misstag eller av en slump. Den stora könsskillnaden pekar dock på att pojkar är betydligt mer intresserade av sex- och porrsiter än flickor. Gruppen högkonsumenter bland de unga uppger i betydligt högre grad än genomsnittet att de kommit i kontakt med sex-och porrsiter (Ungar och medier, 2005).
5. Teori
Vi avser tolka den information vår enkät och vår fältstudie ger oss kring ungdomars Internetanvändande, för att sedan försöka dra slutsatser kring huruvida ungdomars skapande av identitet och formande av sociala relationer påverkas av Internet. Med ett antal personlighetsteorier, socialpsykologiska teorier och ungdomsvetenskapliga teorier som utgångspunkt, kommer vi att se om vi kan dra några slutsatser eller se några tendenser i sammanhanget. För att kunna föra denna diskussion behöver vi använda oss av olika teorier rörande personlighetsutveckling och socialpsykologi.
Psykologiska personighetsteorier är både breda och komplexa. Det finns ingen möjlighet och heller ingen anledning till att i detta teoriavsnitt återge dessa teorier i sin helhet. Med risk för att ha simplifierat dessa omfattande teorier väljer likväl att här kortfattat gå igenom grundidéerna hos fyra av de fem personlighetspsykologiska perspektiv som finns, samt grundidéer kring socialpsykologiska resonemang. Det femte psykologiska perspektivet som vi valt att bortse ifrån har hamnat utanför vår diskussion då detta fokuserar på biologisk påverkan och därmed är irrelevant i detta sammanhang.
Förutom psykologiska personlighetsteorier har vi även satt oss in i teorier kring ungdomskulturer för att kunna diskutera den nätkultur ungdomar befinner sig i. Därför kommer vi även ta upp en del teorier som rör ungdomskulturer.
5.1. Personlighetsteorier
Den forskning som ägnar sig åt personlighetspsykologi söker svar på frågor som rör varför vi är som vi är. Personlighetsforskare är av åsikten att människor liknar varandra på många punkter, men det är de individuella skillnaderna man intresserar sig för. Det finns olika teorier som förklarar olikheter i personligheten på olika vis. Man kan grovt dela in de olika teorierna i följande fem kategorier (Shaffer, 2000)
1) Psykodynamisk teori (se 5.1.1.) 2) Behavioristisk teori (Se 5.1.2.) 3) Humanistisk teori (se 5.1.3.) 4) Kognitiv teori (se 5.1.4.) 5) Biologisk teori
I dagsläget är det biologiska perspektivet ”i ropet” och mycket forskning bedrivs kring människans biologiska arv och dess betydelse för vem man är. Men det är viktigt att komma ihåg att olika teorier får olika stor genomslagskraft, beroende på hur samhället ser ut (ibid). På 60-talet upplevde vi ett ekonomiskt uppsving. Detta innebar att kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden. Under denna tid var teorier som betonade vikten av barns relationer med andra barn på dagis o.s.v. de som var populära (Shaffer, 2000.). Under 70-talet hade det ekonomiska läget försämrats och då var det teorier som förespråkade vikten av att mödrar tog hand om sina barn hemma som blev de gällande. Idag är den genetiska forskningen väldigt utvecklad, samtidigt som mycket är outforskat. Kontinuerligt ”knäcks” genetiska koder där man finner förklaringar till skillnader människor emellan. Därför upplever vi det naturligt att det biologiska perspektivet är det som står högt i kurs idag (ibid.).
1) Är barn ursprungligen onda eller goda?
2) Är arvet eller miljön mest viktig för barns utvecklig och formande av personlighet? 3) Är barn i huvudsak aktiva eller passiva?
4) Är utvecklingen kontinuerlig eller diskontinuerlig (sker i stadier)?
5) Är delar i utvecklingen universella eller individuella? (ibid.)
5.1.1 Psykodynamisk teori
Sigmund Freud brukar kallas för psykologins fader. Freuds psykoanalys har dryga 100 år på nacken, vilket givetvis gör att många av Freuds resonemang har moderniserats, ändrats och även förkastats. En av de forskare som utvecklat psykoanalysen till den psykodynamiska teori den är idag hette Erik Eriksson (Shaffer, 2000).
Psykodynamisk teori menar att utvecklingen från barn till vuxen är en resa bestående av ett antal fasta faser eller stadier. I varje fas ställs barnet/ungdomen inför ett nytt ”problem” som ska lösas, och beroende på hur man löser den nyuppkomna situationen rustas man inför nästa utvecklingsmässiga stadium. Eriksson menade att det finns åtta stadier en människa går igenom under sitt personlighetsutvecklande (basic trust versus mistrust, autonomy versus
shame & doubt, initiative versus guilt, industry versus inferiority, identity versus role confusion, intimacy versus isolation, generativity versus stagnation, ego integrity versus despair) (ibid.).
Vad gäller de olika utvecklingsstadierna är det de stadier som pågår under tonåren som är intressanta i vår undersökning och i vår diskussion. Här utvecklar barnet sin personlighet och sin moral, det är alltså här barnet internaliserar samhällets värderingar. Här vaknar det mänskliga sexuella begäret och den stora utmaningen är att lära sig att förhålla sig till sin sexualitet på ett sätt som ärligt mot de egna drifterna, men som samtidigt håller sig inom samhällets ramar.
Då den psykodynamiska psykologin betonar sexualitetens roll är dessa stadier oerhört viktiga för personlighetens utvecklande Det är i dessa stadier man bygger upp sitt självförtroende och internaliserar omvärldens tro på den egna förmågan. Här brottas tonåringen med frågan om vem man är som person och vart man strävar i livet och man utforskar vad ens svagheter respektive styrkor är.
De viktigaste komponenterna för ungdomar i denna fas är inte familjen, istället är det vännerna som är den mest inflytelserika referensgruppen. Ungdomen måste utveckla sin sociala identitet för att kunna känna säkerhet och trygghet kring den egna identitet. Om man misslyckas med att skapa en säker identitet här kan det komma att innebära att man under
resten sitt liv känner stor osäkerhet kring den egna personen och spelar upp roller istället för att ha en trygg personlighet att falla tillbaks på (ibid.).
5.1.2. Behaviorism
Inom den behaviorismen menar man att en persons utveckling inte har något att göra med det omedvetna, utan att man helt och hållet utvecklas efter egna erfarenheter och den miljö man befinner sig i. Därmed inte sagt att personer i samma miljö och med samma upplevelser utvecklas likadant då man tolkar och svarar olika på händelser (Pervin, 1997).
En av de mest kända personerna inom detta perspektiv är Watson, som menar att man genom miljöskillnader kan forma en person till vad som helst, oberoende av medfödda förutsättningar. Det är alltså helt och hållet den miljö vi befinner oss i som formar oss till de vi blir (ibid.).
En annan känd person är Skinner, som sysslade med något han kallade betingning. Detta gick ut på att ”rätt” beteende/agerande i en viss situation belönades med positiv betingning medan ”fel” beteende/agerande bestraffades eller medförde att betingning uteblev. Med detta ville han visa att positiva konsekvenser leder till upprepningar av ett beteende.
(ibid.)
5.1.3. Humanistisk teori
Den humanistiska psykologin kom till delvis som en reaktion mot de psykodynamiska och de behavioristiska perspektiven. Den kritik det humanistiska perspektivet riktade mot psykoanalysen var att Freud grundade sina teorier på fallstudier av ”sjuka” människor, vilket gör att hans teorier har en stor felmarginal när de appliceras på friska personer. Den kritik som riktades mot behaviorismen var att den grundade sig på djurförsök och humanisterna hävdade att människans kognitiva förmåga skiljer henne avsevärt från djur och därför är behaviorismens resultat inte applicerbara på människor (Pervin, 1997).
Carl Rogers är ett av de mest betydelsefulla namnen för humanistisk psykologi. Rogers utgångspunkt är att människan i grunden är god och att hennes drivkraft är att förverkligiga sig själv. Rogers teori säger att personligheten består av ett själv som i grunden är en samling organiserade subjektiva uppfattningar om den egna personen. I motsatts till Freud, som betonade det förflutna, betonar Rogers nuet. Rogers menar att människans utvecklas hela livet. (ibid.)
Förutom självet pratar Rogers om människans idealsjälv. Idealsjälvet är en persons organiserade uppfattning om hur man vill vara. Det är naturligt att det råder ett visst glapp mellan självet och idealsjälvet, för det är just detta glapp som innebär förändring och utveckling för personen. Men om glappet är för stort talar Rogers om inkongruens mellan själv och idealsjälv, och detta skapar press och ångest för individen eftersom man är missnöjd med vem man är och dessutom upplevs det som en omöjlighet att förändra sig själv så pass mycket som man vill. Man får alltså låg självkänsla (Pervin, 1997).
Detta är en illustration av hälsosam inkongruens som leder till strävan efter självförverkligande och ett utvecklande av inneboende kvalitéer.
Detta är en illustration av ohälsosam inkongruens mellan självet och idealsjälvet. Här finns inga likheter mellan den man är och den man skulle vilja vara. Den här typen av inkongruens skapar ångest hos människor och sprider en känsla av misslyckande och mindrevärdeskänslor vilket medför låg självkänsla. Ungdomar som inte riktigt hittat sig själva än experimenterar med olika roller där vissa roller inte alls passar personligheten. I dessa fall kan denna typ av inkongruens vara ofarlig eftersom det då är frågan om en fas. Dock blir inkongruensen ohälsosam om detta blir ett fast mönster som följer med in i vuxenlivet (ibid.).
Roger menade att det som påverkar en persons självkänsla är hur vårt behov att få positiv respons från vår omgivning tillgodoses. Alla behöver värme, bekräftelse, respekt och acceptans från andra för att få en god själkänsla (ibid.).
5.1.4. Kognitiv teori
Kognition handlar i stort om tankemönster. De kognitiva psykologerna arbetar mycket med intelligens, minnesfunktioner och mänskligt processande av information. Man pratar om
schemata, vilket betyder ett organiserat tanke/handlingsmönster som används av individen för
att handskas med eller förklara upplevelser. Man menar att barn och ungdomar konstant bildar schematan i syfte att organisera sin tillvaro, och dessa ändras genom (Shaffer, 2000):
1) Organisation: Schemata kombineras till mer komplexa strukturer som kan förklara flera fenomen
2) Adaption: Anpassning genom
a) assimilation: nya erfarenheter tolkas i termer av befintliga kognitiva strukturer
b) ackommodering: befintliga kognitiva strukturer modifieras för att pass de nya erfaren-heterna
Även den kognitiva psykologin menar att utveckling sker stegvis, och detta perspektivs mest kända namn är Jean Piaget som delade in barns utveckling i fyra stadier (sensomotoriska
stadiet, preoperationella stadiet, konkreta operationers stadium och formella operationers stadium). Då dessa stadier inte är relevanta för vår inriktning väljer vi att inte närmare gå in
på dem (Shaffer, 2000).
En teori inom kognitv psykologi som rör tonåringar är ”den inbillade publiken”. Den inbillade publiken är ett mentalt stadium tonåringar befinner sig i som innebär att de upplever sig själva som att de ständigt är på en scen där de iakttas av andra. Denna mentala bild medför tonåringen blir väldigt självcentrerad och känner att alla alltid uppfattar världen ur dennes perspektiv. Den inbillade publiken innebär också att tonåringar blir oerhört dramatiska då de uppfattar att människor runtomkring en är lika engagerade och involverade i deras liv som de själva är. Därför förväntar de sig också mycket respons och kritik, såväl positiv som negativ (ibid.).
5.2. Socialpsykologisk påverkan
De ovan nämnda perspektiven försöker utifrån olika ställningstaganden beskriva och förklara människan. Människor existerar inte i vakuum utan i samspel med andra. Även detta samspel är med och formar den mänskliga identiteten. Socialpsykologi handlar om hur individer påverkas av andra individer. Även inom socialpsykologin finns det olika perspektiv och synsätt, men vi nöjer oss med att ta upp ett antal socialpsykologiska aspekter som är relevanta
5.2.1. Självbild, roller och självuppfyllande profetia
Socialpsykologer menar att människan ständigt bär på en bild av hur man tror att andra uppfattar en. Det finns flera olika sätt att beskriva denna omvärldens bild av en. Ett begrepp är
spegeljaget som innebär att man ständigt speglar sig i hur man tror att andra uppfattar en. Man
försöker alltså ständigt få sin självbild bekräftad och förstärkt av andra. Man ser alltså sig själv genom andras ögon och försöker få dessa i omgivningen att bekräfta en. En människas självbild påverkas alltså av omgivningen. Om en person ständigt får negativa reaktioner av sin omgivning kommer dennes självbild att påverkas. Ett begrepp för detta fenomen är den
självuppfyllande profetian vilken innebär att man anpassar sig själv efter omvärlden och blir
sådan som omvärlden bemöter mig. Om människor behandlar mig som en aggressiv person innebär den självuppfyllande profetian att jag kommer att anamma omvärldens bild av mig och bli aggressiv (Baron & Byane, 2000).
Alla människor spelar ett antal roller i sina liv. Man har t.ex. en yrkesroll och en roll privat. Dessa två roller har kanske i sin tur underkategorier beroende på vem man träffar och vad man gör. Det är en naturlig del i livet att man anpassar sig och ändrar sig efter den miljö man befinner sig i. Detta med roller blir problematiskt först när man tvingas spela mer än en roll samtidigt eller om ens egen syn på en roll inte överensstämmer med omgivningens förväntningar på denna roll (ibid.) .
Vad gäller tonåringar är de mitt uppe i en process där de ska forma sin vuxna identitet genom att frigöra sig från sina föräldrar. Dessa tonåringar spelar många roller och växlingarna emellan rollerna kan var väldigt dramatiska då ungdomar ofta experimenterar med extrema roller. Man spelar en roll hemma med föräldrarna, en annan med vissa kompisar, en annan med andra kompisar, ytterligare en roll på idrottsträningen och ännu en roll när man är med den man är kär o.s.v. Ena veckan kanske man spelar vissa roller och nästa veckan spelar man andra roller. Det är en hälsosam del i utvecklingen från barn till vuxen att man gör uppror och experimenterar med roller och identiteter (ibid.).
Idéen kring den självuppfyllande profetian kan även appliceras på hur människan bildar sin könsidentitet. Olika samhällen har olika vedertagna mans- respektive kvinnoroller. Kvinnlighet och manlighet är inte på något sätt universella begrepp utan skiljer sig stort mellan olika kulturer och subkulturer. Beroende på vilken omgivningen tonåringar befinner sig i när de formar sin könsidentitet, anammar de olika syn på manlighet respektive kvinnlighet. De tar till sig omgivningens syn på deras könsidentitet och gör den till sin egen. (ibid.).
5.3. Ungdomsgrupper och globalisering
Lalander och Johansson menar att de senaste decenniernas samhällsförändringar, med ökad medialisering och globalisering, har förändrat förutsättningarna för ungdomsgruppers identitetskapande. Samhället och därmed även ungdomskulturen genomgår förändringar. En stor del av förändringen beror på globaliseringen och att ungdomar idag går igenom olika grupptillhörigheter och stilar. Den gamla kamratgemenskapen finns fortfarande kvar, men nya grupptillhörigheter växer fram bland ungdomar som egentligen aldrig träffas mer än över Internet (Lalander & Johansson, 2002).
När man talar om ungdomsgrupper har man ofta talat om konkreta grupper, där man umgås ansikte-mot-ansikte. Dagens globalisering har fört med sig att många ungdomsgrupper idag inte ser ut på detta sätt. Trots detta finns en stark känsla av gemenskap. Idag träffas många över Internet och vänkretsen kan finnas i hela världen. (ibid.)
En form av gemenskap är chattgrupper på Internet. Här möts ungdomar och vuxna i en annan form av social samvaro än man är van vid, där regler som styr vårt vardagsliv saknas eller har en annan karaktär. Denna form av kommunikation skapar stora möjligheter till identitetsspel. Anonymiteten upplevs av många som positiv där man kan vara sig själv utan att yttre aspekter som utseende spelar någon roll. Anonymiteten öppnar dörrar för lek där ungdomar kan skapa den personlighet de önskar. Ofta är denna form av gemenskap inte förankrad i verkligheten. Ungdomar har möjlighet att inta en identitet och söka svar och lösningar på sina psykiska och sociala problem eller inta rollen som problemlösare (Lalander & Johansson, 2002.).
Ungdomar kan gärna inspireras på Internet till gränsöverskridande aktiviteter och sociala experiment. Denna utveckling skapar möjligheter men även problem. Via nätet kan ungdomar träffa likasinnade och utbyta erfarenheter men roll- och identitetsspel kan också få allvarliga konsekvenser. (ibid.)
Ungdomar har idag virtuellt tillgång till samma värld som de vuxna. Detta kan ses som en bonus för tidig mognad men det finns även faror som innebär att skyddsnätet försvinner när ungdomar ständigt angrips av stora problem. Genom tillgången till Internet uppstår ett kulturellt problem där ungdomar måste utveckla individuella intressen, sin identitet och göra egna tolkningar samtidigt som de tar del av stora frågor som berör moderniseringen i samhället och kulturen. Ungdomar påverkas inte bara till det yttre av moderniseringen utan
också till det inre. Omvälvande samhälleliga och kulturella förändringar kan därmed ge ungdomar otrygg barndom. (Ziehe, 1993)
5.4. Symboler och identitet
Under en ung människas identitetsutveckling spelar kamratrelationer en avgörande roll. Ungdomar står på en brytningspunkt mellan barn- och vuxenvärld och eftersom det ingår för de flesta unga att revoltera mot vuxenvärldens normer spelar kamrater en mycket viktigare roll än vuxna som exempelvis föräldrar. Ungdomarna skapar sin identitet i samspel med andra unga i kamratgänget (Shaffer, 2000 ).
Det är viktigt att förstå ungdomars kulturer samt de symboler som ingår för att kunna diskutera ungdomskulturella fenomen. Att någonting är symboliskt innebär att det inte bara finns en utan flera betydelser. Det är ett tecken som betyder någonting utöver sig själv. Ungdomsgrupper använder symboler för att kommunicera med varandra samt för att visa vem man är och tydliggöra gruppens identitet. Symboler i en grupp är viktiga och skapar en känsla av gemenskap och trygghet men också för att skapa skillnader mot andra grupper. Gruppen man tillhör skapar en vi-grupp mot de-grupper, som man inte vill tillhöra (Lalander & Johansson, 2002).
Ungdomar idag söker efter gemenskap, intimitet och gemensamma upplevelser men de vill samtidigt ingå i ett större kollektivt sammanhang. Den individuella friheten att välja och skapa sin egen identitet och position är samtidigt av stor betydelse. En viktig aspekt av den moderniseringsprocess som vår tid går igenom utgörs även av en individualisering, där individen vill ha en individuell frihet att välja och skapa sin identitet och även skapa en känsla av äkthet.(ibid.)
Internet medverkar till att man betraktar identiteten som en mångfald. Virtuella gemenskaper gör det enkelt att framställa sig själv som någon annan än den man egentligen är i verkligheten. Detta ger människor chansen att ge uttryck åt olika delar, ofta outforskade delar, av sina jag, att spela med sin identitet och prova nya identiteter. Före Internets frammarsch kunde människor växla mellan olika sociala roller, men idag har Internet blivit ett socialt laboratorium där man formar och omformar sin identitet. Cyberrymden har blivit en förlängning av jaget där anonymiteten ger möjligheter att projicera växlande personligheter (Turkle, 1997).
5.5. Upplösning av gamla traditioner och normer
Ungdomars självbild och identitet är idag inte formad av traditionella normer. Ziehe menar att det för ungdomar idag gäller att prestera i samhället. Denna prestationsprincip får större och större plats i samhället. Ungdomar ska vinna poäng och framhålla sig själva både socialt och psykiskt. Den enskilde ungdomen har fått frihet att själv ta egna beslut och skapa en identitet och påverkas inte längre i lika hög grad av sociala traditioner. Ungdomar i dag ”presterar” något genom att pröva och inta nya identiteter (Ziehe, 1992).
Ungdomen får idag representera sökandet efter annorlunda livsformer, samtidigt som ungdomar ständigt konfronteras med samhälleliga bilder av ungdomen. Detta är ett modernt fenomen där det inte räcker med att bara vara ung utan ungdomar konfronteras ständigt med bilder om hur du borde vara som ung. (Ziehe, 1992)
Barn och unga idag har en ekonomiskt sett tryggare uppväxt än tidigare. Barndomen är däremot inte alls lika trygg som i tidigare generationer. Idag är exempelvis ungdomarna involverade i vuxenvärlden. De blir involverade i de vuxnas vardag, deras samtal, deras åsikter och konflikter. Gränsen mellan generationerna har till stor del suddats ut. Ungdomarnas världsbild liknar mer och mer de vuxnas världsbild. Barnen har också blivit indragna i den ökade konsumtionen. Det blir allt svårare för barnet att se sin egen betydelse som människa. (ibid.)
5.6. Könsperspektiv
Py Kollberg (fil lic i människa-datorinteraktion) säger att skillnaderna i pojkars och flickors datoranvändning blir tydliga i tonåren. Hon menar att det beror på att det viktigaste under dessa år är att skapa sig en identitet och att vi då är extra känsliga för vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Hon säger att det inte hjälper att många kvinnor i dag använder datorer i sitt arbete. Datorn är ändå förknippad med män och manlighet i våra föreställningar och de könsladdade attityderna kring datorer blir avgörande för hur man förhåller sig till tekniken (Kollberg 04/00)
Kollberg säger att mycket tyder på att ungdomars datorintresse grundläggs i hemmiljön, genom datorspel och här får pojkarna ofta ett försprång, mycket på grund av att spel tillhör pojkvärlden. En majoritet av datorspelen innehåller våld och går ut på att bekämpa och vinna över motståndaren. I de flesta spelen till idag har rollfigurerna varit av manlig karaktär. De få kvinnor som funnits har oftast varit passiva, vackra blickfång. Tonåringens stora projekt är att
skapa sin egen identitet och i den processen är ungdomar extra känsliga för vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. (ibid.)
Enligt den amerikanska datorforskaren Sherry Turkle strävar många flickor efter att föra en dialog och diskutera med datorn. Pojkar däremot försöker i större omfattning kontrollera maskinen. Problemet, enligt Turkle, är att killarnas väg ses som den enda rätta. Därigenom stängs många flickor ute - deras sätt att hantera maskinen värderas inte som teknisk kompetens. (ibid.)
För att förstå skillnaderna mellan flickors och pojkars datorintresse är det av stor vikt att se kopplingen mellan teknik och manlighet i vår kultur. Vi definierar, eller snarare konstruerar vi gärna begreppet teknik utifrån den teknik som män traditionellt sysslar med. Vi ser på borrar och bilar som typisk manlig teknik, jämfört med de egentligen lika tekniska apparaterna hushållsassistenter och tvättmaskiner. (Kollberg 04/00)
Detta förstärks av att vi ser könen som motpoler, där det manliga har högre status. Här ställs t ex logik, objektivitet och rationalitet, "manligt", mot känsla, subjektivitet och emotionalitet, "kvinnligt". Det manliga sammanfaller med egenskaper som vi tillskriver datorn.
En alternativ strategi är att skapa program som vänder sig till både pojkar och flickor med ett brett spektrum av förebilder och teman. I sådana program är det öppet för alla att spegla sig i nya oförutsägbara flick- och pojkroller. Denna strategi får också stöd i forskning som visar att en viktig funktion i barns lek är att utforska vad det innebär att ha ett visst kön.
6. Resultatredovisning
I detta kapitel redovisar vi våra enkätresultat och våra resultat från granskningen av Lunarstorm.
6.1. Redovisning av enkät
65 ungdomar i åldern 12-16 har svarat på vår enkät. Dessa enkäter har vi behandlat och de slutna frågornas svar redovisas i form av diagram och de öppna frågornas svar redovisas genom att deltagarnas svar återges. Då vi insåg vid resultatbearbetningen att det vid många frågor inte finns någon skillnad mellan pojkars och flickors svar, har vi valt att endast redogöra för hur de olika könen svarat i de fall flickornas och pojkarnas svar skiljer sig åt. Det vi fått fram av svaren på våra enkätfrågor kan delas in i tre kategorier:
a) Ungdomars användande av Internet (Se 6.1.1.) b) Ungdomars relationer på Internet (Se 6.1.2.)
c) Vuxnas insyn i de ungas Internetanvändande (Se 6.1.3.)
6.1.1. Ungdomars användande av Internet
Enkätfrågorna 3, 4 och 5 handlar om ungdomars användande av Internet då svaren på dessa frågor talar om var ungdomarna använder dator, vad de använder datorn till och hur många timmar om dagen de tillbringar vid datorn.
Fråga nummer 3: Var använder du dator?
Diagrammet ovan visar att samtliga ungdomar använder datorer i sin hemmiljö. Vidare verkar ungdomarna umgås när de träffas genom att använda datorer eftersom 65 % använder datorer hos kompisar. Vidare är skolan en plats där datorer används mycket.
Fråga nummer 4: Vad använder du dator till?
Vad används datorn till?
69 60 54 17 86 89 80 37 29 29 34 29 40 60 37 29 6 90 77 27 13 97 37 83 60 0 14 64 23 93 73 60 14 17 0 20 40 60 80 100 120 Skol arbet e Ladda n er m usik Ladda n er p rogr am Läsa ny heter MS N Spel Chat t m ed k am rater Infos ökni ng Porr surfn ing Shopp ing E-ma il Chat t m ed ok änd a Lunar stor m o dy l Spel a m usik Info. sök Hand la Annat Aktiviteter P roc e nt Pojkar Flickor
Var används datorn?
100 65 68 17 15 3 0 20 40 60 80 100 120 Hemma Hos ko mpisa r I sko lan På I nter netc afé På bi bliot ek Ann at Plats P roc e nt
Fråga nummer 4 var en sluten fråga och de alternativ som finns med i diagrammet ovan var de alternativ ungdomarna hade att kryssa i på sin enkät. Ungdomarna blev instruerade att kryssa i alla de alternativ som stämde för deras Internetanvändande.
Diagrammet visar att 91 % av ungdomarna i vår undersökning använder MSN. 82 % använder datorn till att chatta med sina kompisar. Diagrammet visar även att datorn används i stor utsträckning till skolarbetet, då 78 % uppger att de använder datorn i detta sammanhang. Ladda ner musik och spelar upp musik via Internet är också högst förekommande, visar vår undersökning. Flickorna är överrepresenterade i båda dessa kategorier.
Många av ungdomarna i vår undersökning tillbringar tid på olika mötesplatser typ Lunarstorm. Här skiljer sig vår undersökning mycket vad gäller pojkar och flickor. 40 % av pojkarna uppger att de spenderar tid på olika mötesplatser mot 93 % av flickorna. När det gäller spel är siffrorna omvända. 89% av pojkarna spelar spel på datorn, många uppger att de spelar på Internet, on-line. Däremot uppger endast 37 % av flickorna att de är intresserade av spel på datorer.
De som valde alternativet ”annat” uppgav att de använde nätet till att bl.a. titta på resor och göra egna filmer. Värt att nämna är att det endast var pojkar i vår undersökning som uppgav att de porrsurfar:
Fråga nummer 5: Ungefär hur många timmar tillbringar du på Internet under en
genomsnittlig dag?
Även fråga nummer 5 var en sluten fråga och de svarsalternativ ungdomarna hade är de som finns redovisade i diagrammet ovan. 71 % av ungdomarna i vår undersökning använder datorn mindre än fem timmar varje dag, medan 28 % använder datorn mindre än 10 timmar varje dag. Datoranvändning 71 28 1 0 0 20 40 60 80 0- 4 5- 10 11- 15 16- 20
Timmar per dag
P
roc
6.1.2. Ungdomars relationer på Internet
Enkätfrågorna nummer 6, 7, 10, 12, 13, 14, 15 och 17 handlar om ungas relationer på Internet. Dessa frågor får fram om ungdomarna chattar med okända som de sedan uppger sina riktiga namn till/träffar, om de träffar personer de endast känner från nätet ensamma eller tillsammans med en kompis samt om de har hemsidor på mötesplatser. Dessa frågor besvarar också om ungdomarna ibland utger sig för att vara andra än de egentligen är på nätet och vad de i så fall ljuger om när de spelar andra roller och om det händer att de hellre umgås med vänner över nätet än på riktigt. Här uppger även ungdomarna vad de anser är positivt respektive negativt med kommunikation på nätet.
Fråga nummer 6: Har du anonymt chattat med någon okänd på Internet som du sedan uppgett
ditt riktiga namn till/träffat i verkligheten?
Diagrammet ovan visar att 55% chattat med någon anonymt och därefter uppgett sitt riktiga namn och25% har valt att träffa personer de endast känner från nätet i verkligheten.
Fråga nummer 7: Om du träffat någon du lärt känna på nätet i verkligheten, träffade du då
denna person själv eller med kompis?
Täffade du denna person/dessa personer själv eller tillsammans med en kompis?
5 20 0 5 10 15 20 25 Själv Med kompis P roc e nt Samtliga
Har du anonymt chattat med någon på internet som du sedan 55 45 25 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej Samtliga ungdomar P roc e
nt uppgett ditt riktiganamn till?
träffat i verkligheten?
Diagrammet ovan visar att 5 % valt att träffa personer de endast känner från nätet själva medan 20% som träffat nätkontakter i verkligheten gjort detta tillsammans med en kompis.
Fråga nummer 10: Har du en egen sida på en mötesplats typ Lunarstorm?
Av ungdomarna har 63 % egna sidor på en mötesplats. Här skiljer sig vår undersökning när det gäller pojkar och flickor. 87 % av samtliga flickor uppger att de har en mötesplats mot 43 % av samtliga pojkar. De mötesplatser som uppges mest frekvent är Lunarstorm, MSN Messenger, Playhead samt Kamrat.
Fråga nummer 14: Har du någon gång när du chattat med personer på nätet utgett dig för att
vara någon du inte är?
Diagrammet ovan visar att 54% uppger att de någon gång har utgett sig för att vara någon annan på nätet. Har du en mötesplats? 43 57 87 13 0 20 40 60 80 100 JA NEJ
Samtliga flickor repektive pojkar
P ro cen t pojkar flickor
Har du någon gång utgett dig för att vara någon du inte är, på nätet?
54 46 40 45 50 55 JA NEJ Ungdomar P roc e nt Har du en mötesplats? 63 37 0 20 40 60 80 ja nej Ungdomar P roc e nt samtliga
Fråga nummer 15: Om du svarade ja på fråga 14, Vad har du då ljugit om?
I vår undersökning uppger 80 % av de ungdomar som på nätet utgett sig för att vara någon de inte är, att de har ljugit om sin ålder. 29 % uppger att de ljugit om sitt kön. Dubbelt så många av pojkarna uppger sig ha ljugit om sitt kön i förhållande till flickorna. 66 % har någon gång ljugit om sin personlighet. Denna del i frågan hade en öppen följdfråga där ungdomarna skulle tala om vad i sina personligheter de ljugit om, och svaren visar främst att de ljugit om fritidsintressen och sitt utseende.
Fråga nummer 17: Händer det att du väljer att kommunicerar med dina vänner via nätet
istället för att ringa dem eller träffa dem?
Över 80% väljer alltså någon gång att kommunicera med sina vänner över nätet istället för att ringa dem/träffa dem.
6.1.2.1 Fördelar och nackdelar med kommunikation på nätet
Enkätfrågorna 12 och 13 var öppna frågor där ungdomarna skulle tala om vilka fördelar respektive nackdelar de anser att det finns med kommunikation över Internet:
Vad har du ljugit om?
80 29 66 0 20 40 60 80 100 Ålder Kön Personlighet Orsak P roc e nt
Händer det att du väljer att kommunicera med vänner via nätet istället för att träffa eller
ringa? 83 17 0 50 100 JA NEJ Samtliga P roc e nt
Fråga 12: Vilka är fördelarna med att kommunicera med folk via Internet istället för i
”verkligheten”?
Fråga 13: Vilka är nackdelarna med att kommunicera med folk via Internet istället för i
”verkligheten”?
Beträffande svaren vi fick in på de öppna frågorna gällande fördelar och nackdelar med att kommunicera över nätet visade det sig att ungdomarna mest tänkte på antingen fysisk bekvämlighet/smidighet och de resonerade även kring hur de uppträder mot kontakter på nätet i relation till kontakter i verkligheten:
6.1.2.2. Fördelar med kommunikation på nätet
Ungdomarna listade upp fördelar som är att betrakta som aspekter som rör bekvämlighet eller smidighet:
* Man slipper lämna sitt hem.
* Man har alla sina vänner samlade på en plats. * Man sparar tid.
* Man kan göra allt på datorn, ingen mening att gå ut. * Lätt att ha vänner som finns någon annanstans i världen.
* När man reser kan man ändå ha mycket kontakt med dom man känner hemma. * Man får bra kompisar som bor långt från där man själv bor.
* Fast man inte får vara ute sent kan man ändå umgås med kompisar sent på natten på nätet.
Ungdomarna listade även upp fördelar som rör på vilka sätt de anser att det är lättare att ha relationer på nätet i jämförelse med relationer i verkligheten:
* Man vågar säga saker som kan vara jobbiga att säga om man har personen framför sig. * Man vågar vara mer öppen.
* Man kan bli arg ledsen utan att någon ser det.
* Man kan prata med okända utan att behöva bli nervös * Man vågar säga vad man tycker
* Det är lättare att prata * Lättare lära känna folk
* Inte så pinsamt att prata med någon man tycker om
6.1.2.3. Nackdelar med kommunikation på nätet
Ungdomarna listade upp nackdelar som rör hur kommunikationen brister när den sker på nätet i jämförelse med hur den ser ut i verkligheten.
* Man får ingen fysisk känsla av den andra personen
* Ibland missförstår man varandra och blir ovänner för saker låter ibland så hårt när någon skriver ner dom.
* Kan bli att man inte vågar prata med en person face to face, trots att man pratar över nätet * Det går så lätt att skriva vad man tänker så ibland skriver man saker som är taskiga och sen ångrar man sej men då är det redan skrivet.
* Man vet inte vem personen på andra sidan är till 100 % * Man ser inte vem man pratar med
* Inte lika kul
* Det är lättare att skriva dumma saker till någon än att säja dom. Därför blir kanske bråk och sånt allvarligare än dom hade varit på riktigt för man kan så lätt kasta ur sig saker på nätet men det hade man inte gjort på riktigt.
* Folk ljuger. De säger vissa saker på nätet och så står dom inte för det sen
Ungdomarna listade även nackdelar som är kopplade till faror och risker de känner till som gäller kommunikation på nätet.
* Folk kan utge sig för att vara någon dom inte är.
* Man kanske tror att man pratar med någon som är så gammal som man själv men så är det en äcklig tant eller pedofil.
* Man måste vara försiktig med vad man berättar annars kan människor ta reda på vad man bor och förfölja en.
* Det finns vuxna på ungdomssidor som skriver att dom är jämngamla med en men det är dom inte.
* Det finns såna på nätet som försöker hitta unga som de vill ska klä av sig och skicka bilder eller filma.
6.1.3. Vuxnas insyn i de ungas Internetanvändande
Enkätfrågorna 8, 9 och 11 handlar om hur pass stor insyn vuxna har i ungdomarnas Internetanvändande. Svaren på dess frågor talar om hur många ungdomar som har dator på rummet, hur stor insyn ungdomarna upplever att deras föräldrar har i vad de gör på nätet och huruvida de unga hemlighåller någon del i sitt Internetanvändande för sina föräldrar.
Fråga nummer 8: Har du en dator med tillgång till Internet på ditt rum?
Har du tillgång till dator på ditt rum?
55 45 0 10 20 30 40 50 60 JA NEJ Ungdomar P ro cen t
Resultaten i diagrammet ovan visar att 55 % av ungdomarna har tillgång till dator på rummet
Fråga nummer 9: Hur stor insyn har dina föräldrar i ditt Internetanvändande?
I diagrammet ovan framgår det att våra resultat visar att 55% av ungdomarna uppger att föräldrarna har ganska liten insyn i deras Internetanvändning. 31% uppger att deras föräldrar har nästan total insyn. 63% uppger att deras föräldrar har ingen eller ganska liten insyn.
Fråga nummer 11: Finns det någon del i ditt Internetanvändande som du håller hemlig för
dina föräldrar?
28 % av samtliga ungdomar uppger att de håller någon del av sitt Internetanvändande hemligt för sina föräldrar. Denna fråga hade en öppen följdråga där ungdomarna skulle uppge vad det var de höll hemligt. De svar fick in var vem de chattar med, vad de pratar om, samt att de porrsurfar.
Finns det någon del i Internetanvändandet som du håller hemlig för dina föräldrar?
28 72 0 20 40 60 80 JA NEJ Ungdomar P roc e nt
Hur stor insyn har dina föräldrar i ditt Internetanvändande? 6 31 55 8 0 10 20 30 40 50 60
Total Nästan total Ganska liten Ingen insyn
Insyn
P
roc
e
