Internets påverkan av skapandet av sociala relationer

Vi menar att ungdomarna påverkas av det social klimat som råder på nätet till att göra saker som de kanske inte gjort i ett annat klimat. Det är nog inte många flickor som fotograferas när de viker ut sig och sätter in dessa bilder i fotoalbum hemma. Enligt socialpsykologiska teorier speglar individer i hur andra uppfattar en och denna spegling är med och formar personens självbild. Den självuppfyllande profetian handlar om att man påverkas av hur ens omgivning bemöter en och till slut blir man så som uppgivningen uppfattar en.

Att exponera sig själv sexuellt verkar ha blivit något de flesta flickor i någon utsträckning gör. Här menar vi att spegeljaget och den självuppfyllande profetian kan ha spelat in. 29% av pojkarna i vår undersökning uppger att de porrsurfar, ingen av flickorna uppger att de gör det. Det är ingen orimlig tanke att tänka att pornografin påverkar pojkarnas bild av hur flickor ska visa upp sig i enlighet med pornografins ramar, och flickorna lever upp till denna förväntan som resultat av pojkarnas bild.

Det är hälsosamt för ungdomar att experimentera med roller och det är inget konstigt eller ovanligt att tonåringar grubblar eller mår dåligt. Dock verkar det råda ett slags samförstånd bland unga där rollen som tonårstjej många gånger verkar innefatta ångest, självmordstankar och självskadebeteende. 4 av 10 flickor i vår granskning på Lunarstorm berättar om sitt självskadebeteende och diskuterar det med andra på nätet. Att göra sig själv illa verkar ha blivit något många ungdomar testar. Man tipsar även varandra om sidor där man kan läsa instruktioner kring hur man ska gå till väga för att lyckas bäst med att skära sig själv. Vår undersökning visar att en stor del av ungdomarna i undersökningen chattar med människor de redan känner. Vårt resultat visar att strax under 30% chattar med okända och ca 80% chattar med redan kända personer. Studien ”Ungar och Medier” visar liknande siffror. Alla dessa Internetaktiviteter är social interaktion som tydligen ersätter verklig kontakt ganska ofta för många ungdomar. Precis som Turkle (1997) menar kan anonymiteten på Internet blivit ett socialt laboratorium där ungdomar kan chatta med okända och samtidigt forma och

omforma sin identitet. Många har i vår undersökning skrivit att det är enklare att kommunicera via Internet. Kanske är det lättare. Ungdomarna kan sitta framför datorn och fundera över frågor och de kan ta den tid de behöver för att svara. Man kan redigera och fundera innan man skickar iväg något. Dessutom väljer man själv vad och hur man vill svara på frågor. Kanske är det därför allt blir lättare framför datorn. Ungdomarna kan kommunicera med likasinnade i realtid vilket förmodligen leder till att det inte alltid känns nödvändigt att träffas i verkligheten.

Av de tillfrågade i vår undersökning uppger 83% att de ibland väljer att kommunicera med sina vänner via nätet istället för att ringa dem eller träffa dem i verkligheten. I vårt aktiva samhälle kanske detta inte är så konstigt. Kommunikation via mail och chatt är snabbt och enkelt. Till skillnad från telefonsamtal är chatt nästan alltid ömsesidigt. De som är uppkopplade träffar alltid vänner eller likasinnade som vill kommunicera. Ofta är många av vännerna uppkopplade samtidigt vilket gör att man ”umgås” med flera samtidigt, svarar flera av ungdomarna. Några i vår undersökning har även uttryckt det att ”man har alla vännerna samlade på en plats”, vilket säkerligen ger ungdomar en känsla av bra gemenskap.

8. Diskussion

Samhällen utvecklas och förändras hela tiden, och det är inget nytt att det är den yngre generationen som först anammar förändringen. Internet spelar en massiv roll i ungdomars liv, och så kommer det med största säkerhet att förbli. Dock får inte de vuxna överge barnen vid datorerna. Internet för många positiva saker med sig, men vuxenvärlden måste rusta sina barn för att kunna hantera det som möter dem på nätet.

I debatten kring Internet och ungdomar får man inte glömma bort att mycket av det ungdomar gör på nätet är sådant som ungdomar gjort under många decennier förr, det hela har bara fått en ny form som den äldre generationen inte är förtrogen med, och kanske därför skräms av. Med Internets frammarsch har många bekanta fenomen bytt form. Det vi i vår undersökning har kommit fram till att ungdomar gör på Internet är bl.a. att jobba med skolarbete, ladda ner musik/program, spela spel, kommunicera med sina vänner, berätta om sig själva på mötesplatsernas hemsidor och tittar på porr. Att ladda ner program är givetvis en företeelse som är ny, men allt det andra har ungdomar sysselsatt sig med långt innan Internet kom. Vuxenvärlden känner kanske bättre till dessa kanaler som ungdomar under flera generationer använt för att rensa tankarna, skriva av sig, dela problem med andra o.s.v. om vi liknar dem vid sina föregångare som t.ex.: Spela in musik på kassett, spela gameboy, skriva

dagbok, skriva Mina Vänner-bok, brevväxla med vänner och titta i porrtidningar. Dessa uttryck är väsentliga för tonåringar på deras väg att forma den egna identiteten, och de måste respekteras. Föräldrar ska inte läsa sina barns dagböcker eller brev och föräldrar ska inte heller tjuvlyssna på sina barns telefonsamtal. De flesta är överens om att detta handlar om att respektera individen. Denna respekt ska givetvis visas barnen även vad gäller deras dagböcker och kompiskommunikationer i den nätbaserade formen.

Att ungdomar idag påverkas starkt av Internet behöver inte vara mer negativt än att ungdomar i andra tider påverkats av andra saker. Det som innebär en risk är att många ungdomar inte får tillräckligt vuxenstöd beträffande deras verkighet på Internet. Detta märks på alla bilder där flickor exponerar sina kroppar och alla uttryck som rör självskadebeteenden. Våra ungdomar är barn som ännu är i processen att formas till vuxna. De kan inte lämnas ensamma i en oändlighet av information relationer på en arena där samhällets etablerade regler inte gäller och där det är problematiskt hur lagstiftningen ska upprätthållas. Barn behöver vuxnas stöd, vuxnas inblandning och framför allt vuxnas intresse. Får de detta vuxenstöd är Internet att betrakta som en stor tillgång i tillvaron och ungdomarnas aktivitet där skiljer sig inte så väsentligt från aktiviteter som ungdomar i tidigare generationer deltagit i.

Dock hävdar vi att det vilar ett stort dilemma över hur man som vuxen kan skydda ungdomar från faror på nätet och hur man får insyn i vad de gör där. Å ena sidan måste man som vuxen respektera ungdomarnas privatliv, men å andra sidan måste vuxenvärlden skydda ungdomarna från sådant som kan skada dem. För att kunna göra denna avgränsningen måste man som vuxen runt unga människor sätta sig in i den nätkultur de unga lever i. Inte genom att ”spionera” på dem, utan genom att prata med dem. De allra flesta tonåringar förklarar säkert gärna hur det hela går till. Exakt vad de gör och vad de pratar om får man nog överlåta till ungdomens privatliv om man inte vill bli ovänner.

Vår frågeställning var enormt stor, och som vi tidigare konstaterat har det varit helt omöjligt för att oss att ge ett tydligt svar på den i denna uppsats. Vårt underlag är litet och de teorier vi använt oss av är nedkortade och simplifierade. Vi valde likväl att ge oss i kast med den, eftersom den tid våra ungdomar växer upp i gör det angeläget att problematisera deras Internetanvändande och undersöka vilken eventuell effekt denna kan ha. De resultat vi nått är viktiga eftersom de är en del i en diskussion kring den verklighet som formar våra ungdomar. Vi har alltså kommit fram till att våra resultat tydliggör en tendens som visar att ungdomars identitetsskapande och deras formande av sociala relationer påverkas av deras användande av Internet och det klimat som råder där. Därför är det viktigt att bedriva mer

forskning inom detta område så att vi bättre kan förstå Internets inverkan i ungdomars liv och hjälpa dem att använda Internet på ett bra vis.

Referenser

Litteratur

Baron. R. A & Byrne. D. Social Psychology. Boston: Allyn and Bacon. 2000.

Enochsson, A. ”Ett annat sätt att umgås – yngre tonåringar i virtuella gemenskaper”, Tidskrift för lärarutbildningen och forskning nr 1. 2005.

Lalander, Philip & Johansson, Thomas, Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.2002.

Patel, R & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.2003

Pervin, A & O.P, John. Personality – Theory and Research. New York: John Wiley & Sons, Inc. 1997.

Shaffer. D. R. Social and Personality Development. Belmont: Wadesworth Thomson Learning. 2000.

Svenning, C. Metodboken. Lorentz Förlag: Eslöv. 2003.

Turkle, Sherry Leva.online. Stockholm: Nordstedts Förlag AB. 1997.

Ziehe, Thomas. Kulturanalyser, Ungdom utbildning modernitet. Järfälla: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. 1992.