Intertextualitet och interdiskursivitet

För att kunna bilda en förståelse för hur texterna hör ihop behöver den diskursiva praktiken, i vilken de ingår, analyseras. Texter kan begripliggöras först när de sätts i förhållande till varandra och den omgivande sociala kontexten (Richardson, 2007, s. 100). För att göra detta ska vi undersöka texternas intertextualitet och interdiskursivitet. Intertexualitet handlar om hur artiklarna står i relation till varandra, medan interdiskursivitet blir ett sätt att undersöka vilka diskurser artiklarna grundar sig på (Winther Jorgenssen & Phillips, 2000, s. 77). Vi fann likheter mellan artiklarna vid vår kategorisering, då vi delade in artiklarna efter innehåll. Oavsett tema finns det likheter mellan artiklarna i stort, både sett till form och innehåll. En stor del av de artiklar som publicerats på tidningarnas ekonomisidor har liknande

uppbyggnad. Först introduceras läsaren till ett ämne, exempelvis som i artikel 1: “Här är knepen som maxar din pension”, det följs upp av uttalanden från en expert – en privatekonom i fallet med artikel 1. Artikeln avslutas med olika former av tips eller upplysningar, till

exempel: “åtta smarta spartips för dig som är runt 50” (artikel 1), “Kolla om du kan gå i tidig pension” (artikel 17), “Det här gäller för dig som vill jobba efter 65” (artikel 18), "Så mycket skatt betalar du på din pension här” (artikel 40), “SÅ MYCKET BEHÖVER DU SPARA FÖR ATT FÅ 80% AV LÖNEN I PENSION” (artikel 2). Huvuddelen av artiklarna från tidningarnas ekonomisidor har en sådan struktur. Sammanlagt är 38 av de 46 artiklarna publicerade i tidningarnas ekonomisektion.

Vi fann även att artiklarna har likheter sett till vad de manifesterar, och vad de utelämnar. Dessa underliggande meningar genomsyrar huvuddelen av artiklarna i de olika teman; bortsett från de som vi har valt att kalla Andra verkligheter, som utgör den minsta delen av materialet. Framför allt finns det likheter i framställningen av pensionären. De skildras som en enhetlig grupp, med liknande förutsättningar. Skildringen av pensionären som friskare än tidigare, med en ökad livslängd och med stora valmöjligheter är återkommande: ”... dagens pensionärer är piggare än tidigare och har större möjlighet att lägga ledigheten på att uppfylla drömmar” (artikel 15), ”Folk blir friskare och kanske vill använda en del av de friska åren till att arbeta längre…” (artikel 19).

Dessa citat bekräftar den bild som artiklarna ger av pensionären och pensionsåren: att vi lever längre, är friskare, och därmed ska arbeta längre. I texterna går det även att finna en

underliggande mening som idealiserar arbete, som hör ihop med bilden av den friske pensionären. Ansvaret för att kunna arbeta länge överlåtes emellertid till den enskilde

individen. Hälsa och möjligheten till att kunna arbeta länge reduceras på så vis till resultat av de val som individen gör under livet: ”Se till att sköta din hälsa så att du håller ett helt

yrkesliv - och kanske en bit förbi 65-årsdagen” (artikel 4), ”Tjänstepensionen kan bli ett riktigt klipp. Tricket är att välja livslång utbetalning - och se till att leva länge” (artikel 8). Möjligheten att få en god pension begränsas även till de aktiva val som en person förväntas göra under sitt liv. Individen förväntas vara rationell och ansvarsfull, med en strävan att maxa pensionen: ”Det gäller att vara medveten och göra ett aktivt val” (artikel 21), ”Drömmen om att kunna satsa på hobbyn eller flytta till värmen efter ett långt arbetsliv kan bli verklighet med rätt planering” (artikel 15), ”...genom vissa livsval kan du påverka hur du kommer att

Det går således att konstatera att det finns en hög grad av intertextualitet, artiklarna emellan. En stor del av artiklarna liknar varandra sett till form, innehåll och mening. Fokuset på den arbetande individen, som sparar aktivt till sin pension, väljer rätt, sköter sin hälsa och som således har möjligheten att fly Sverige efter pensioneringen tycks genomsyra den

dominerande bilden som tidingarna ger av pensionen. Emellertid fann vi artiklar där andra perspektiv uttrycks. I de artiklar som föll under temat Andra verkligheter är det gemensamma och genomgående mönstret snarare kritik mot pensionssystemet. Det kan ses som en

motsättning i pensionsdiskursen; ett nytt perspektiv som lyfts för att göra motstånd mot den rådande föreställningen i diskursen (Winther Jorgenssen & Phillips, 2000, s. 80). Det som uttrycks i Andra verkligheter kan tänkas bilda en form av Motdiskurs till det enhetliga och dominerande perspektivet som genomsyrar de övriga artiklarna. Vi har här valt att kalla detta dominanta perspektiv för Den dominerande diskursen. Den nedanstående tabellen redovisar hur storleksförhållandet ser ut mellan dessa två diskurser som vi har urskilt i vårt material:

Tabell 2: Den dominerande diskursen & Motdiskursen

Den dominerande

diskursen: Motdiskursen: 41 artiklar 5 artiklar

Som tabellen visar faller de allra flesta artiklar under det som vi har valt att kalla Den dominerande diskursen. Följaktligen är det den verklighet och de perspektiven som tidningarna huvudsakligen förmedlar. Vidare har vi kunnat urskilja att de personer som förekommer och uttalar sig i de artiklar som utgör Den dominerande diskursen blir gestaltade på ett annorlunda sätt än de som skildras i Motdiskursen. Skillnaden i gestaltningen rör främst de olika personerna tillskrivna saklighet och betydenhet. I den dominerande diskursen är det huvudsakligen experter och ekonomer som uttalar sig och ger råd. I och med deras expertis och expertroller får deras utsagor mer av en saklig, objektiv och icke-politisk betydelse. I avsnittet Andra verkligheter är det inte experter som uttalar sig, istället porträtteras människor som är upprörda över pensionssystemet. Då de inte innehar samma typ av expertis på

området, utan snarare får uttala sig i rollen som fattigpensionärer, får deras utsagor mer av en subjektiv betydelse.