Vilka har utmaningarna varit i projektet vad gäller användandet av mer miljövänliga material?
- Ja, alltså utgångspunkten har ju på något sätt.. Jag själv är ju arkitekt och har jobbat med passivhus hela livet, så att det.. Jag har varit med och tagit fram tankarna kring passivhus, så energifrågan har ju legat mig varmt om hjärtat. Så kom jag i kontakt med Johan Ehrenberg och vi båda har vart liksom inställda på att med vår kunskap kunna bidra till ett bättre klimat. Så att klimatförändringarna inte ska gå så fort och så började vi resonera lite grann om det och så kom vi fram till att om man bygger hus av massivt trä, så blir det faktiskt en koldioxidfälla. Det är många år sen som vi
spånade vidare på det där. Och de husen som nu håller på att byggas i Västerås är de första, det är extremt mycket trä som används i dem. Träisolering och så. Tyvärr så fick vi lösa grundläggning med en betongplatta, betongplatta är ju inte det bästa. Det blir ju ganska mycket koldioxidutsläpp i själva tillverkningen av cementen. Men det är i alla fall den bästa cementen ur koldioxidsynpunkt som det går att få tag på som vi använt där i Västerås. Sen går vi vidare då nästa projekt, det blir Växjö och då är det tre stycken hus som ska byggas i Växjö som de i Västerås. Och där försöker vi att grundlägga dem på natursten, alltså småländsk granit, för att undvika betongen också. Och det här projektet i Västerås, det är ett pilotprojekt så att MDH har ju fått ett anslag från Boverket för att göra uppföljningar, teknisk uppföljning och social uppföljning också. Ja, så vi försöker klara det här med klimatvänliga material så långt det går med det som finns på marknaden. Vi hittar inte på något eget själva som halm, utan det är färdiga produkter. Och Mauritz Glauman i Gävle gör en livscykelanalys på det här projektet och den är ganska, eller rätt klar men inte riktigt färdig än. För det är någon bit som fattas där. Så ja målsättningen är väldigt hög.
Finns några utmaningar vad gäller kostnader kring miljövänliga material? Är det någon skillnad från konventionella byggnadsmaterial?
- Nej, det är det inte. Vi, alltså den ekonomiska modellen för de här husen, det är ju att, dels finansierar vi bygget med crowdfunding. Och sen har vi en, vi räknar med en ekonomisk livslängd på 50 år och då innebär det att man fördelar avbetalningen, alltså så att säga, på en längre tid. Så att själva driftkostnaderna, de blir väldigt låga, för att de husen är klädda med solceller. Så de producerar ju mer el än vad det går åt energi i huset. Och solcellerna ägs av ETC el och det innebär att vi kan utnyttja nätet för att tanka över överkottsel på sommaren till solparken i Katrineholm och där finns det batterier och lagringsmöjligheter. Och vi kommer försöka jobba med
lagringsmöjligheter även på platsen även om det inte blir det här i Västerås just. Vad gäller utbud av mer miljövänliga byggnadsmaterial, finns några utmaningar med det?
- Nej, det finns. Vi jobbar med själva elementen då, träelementen, det råkade bli österrikiska träelement och de har fraktats hit med järnväg.
Finns någon anledning till att man väljer trä från Österrike och inte inhemskt trä?
- Det finns inte. Vi försökte få anbud ifrån Martinsons till exempel, i Sollefteå tror jag, och de gav aldrig något anbud. De har så mycket att göra. Sen har Södra bygger upp en, den är väl inte … ännu, en tillverkning i Backa.
Så det finns en efterfrågan men Sverige har inte riktigt kapaciteten att tillgodose det?
- Nej, just det.
När det gäller konstruktionsmässiga lösningar, finns det några problem då när man ska använda sådant här material? Eller är det vedertaget hur man gör? För det byggs fortfarande mycket i betong idag.
- Ja, men det är byggindustrin som är så konservativ. De har liksom undvikit
träbyggnader. De tror att det blir svårare att bygga med trä men det är det inte alls. Det går fortare när man väl kommer igång.
Så det finns egentligen inge konstruktionsmässiga hinder för att använda mer trä?
- Nej. De lösningar som vi har tagit fram här de är ju, ja det är ju tillexempel
brandskyddet och sådant, då måste man ju följa upp. Så i vissa schakt, där kommer man ju använda gipsskivor som brandskydd. Men annars försöker vi exponera trät så mycket som möjligt. Så det här massivträ är ju faktiskt brandskyddande.
Vi läste någonstans på företagets hemsida att man använde stenull som brandskyddsisolering på väggarna, men det är alltså gips man använt?
- Nej inte som brandskydd. Det kan hända att de lägenhetsskiljande väggarna, att de är, att man har stenull där. Och det är väl av ljudskäl också tror jag.
Träelementen är fraktade med tåg, hur tänker man generellt vid valet av material när det gäller transporter? Har man tänkt något att materialet ska komma från närliggande producenter?
- Ja, det är klart alltså. I Västerås kan man inte få tag i den betongen som vi använt, den har vi köpt i Enköping.
Har man tänkt något på miljövänliga transporter av material?
- Vi försöker göra det. Träelementen i sig är ju komna med järnväg och det är ett miljövänligt sätt att frakta saker på. Sen sista änden så har man ju behövt använda lastbil för att köra fram dem till byggplatsen.
Hur tänker du att man ska tackla dessa utmaningar med att bygga med mer miljövänliga material inom byggindustrin?
- Vi gör ju ett exempel, och det är ju sådana exempel som kan få byggindustrin att vända på något sätt. Och det här med att de byggs som passivhus, det innebär också ett kvalitetskrav. Passivhuset definieras av en siffra egentligen och det är maximala värmeförluster vid dimensionerande utetemperatur.Och värmeförluster har vi genom avloppsvattnet och det gör vi inget särskilt åt mer än att använda snålspolande
armaturer. I någon lägenhet så testar vi en avloppsvärmeväxlare i duschen så att man tar vara på lite spillvärme där. Men annars gör vi inget särskilt åt det. Sen har vi ventilationsförluster, och det är frisk luft som vi drar in och så värmer vi upp den till rumstemperatur och släpper ut den igen. Och det är ganska stora värmeförluster och då har vi en värmeväxlare som har en återvinningsgrad på 85% har vi räknat med. Och det är alltså att 85 % utav värmen den går tillbaka av den använda luften, den går tillbaka till friskluften som man blåser in. Sen det sista, det är transmissionsförluster, eller ledningsförluster, det som leds ut genom husets skal. Och det gäller tjock
isolering helt enkelt. Och bra fönster. Så fönsterna de har ju ett U-värde då som är väldigt bra, 0,8.
Om du har byggt många passivhus, vad skiljer dessa hus åt från tidigare projekt som du varit med i?
- I de tidigare projekten så har inte jag styrt byggmaterialen på samma sätt. De har byggts i betong, eller ja, ofta betongstomme. Men här, nu försöker vi göra det så konsekvent som det någonsin går, med trä.
Har det funnits några utmaningar med attityder i byggbranschen, om de nu är så konservativa? Är det någon utmaning när man bygger såhär?
- Nej, inte för vår del. För att det är ETC bygg som äger husen. Sen finns det ett företag som heter ETC entreprenad och det är Fredrik Fagerberg som är ledare för det. Så det går ju hand i hand så att säga. Det är ingen utmaning för sig. Och Fredrik Fagerberg har byggt ett 20 -tal trähus tidigare. Kanske inte så konsekvent med träisolering utan använt gullfiber och mineralull.
Ser du att det finns några andra utmaningar med att bygga med mer miljövänliga material än det som tagits upp?
- Nej, jag ser inte det. Det här är etablerad teknik och det har ju använts i Österrike och Tyskland i många år.
Så det är inget nytt med den konstruktionsmässiga tekniken?
- Nej. Det är kanske i Växjö då, där vi ska försöka grundlägga på sten, så är ju det en uråldrig teknik. Men det används ju inte i dag i byggindustrin.
Har ni fått tag i någon byggnadsingenjör som kan det här med stengrund? Det framgick på hemsidan att man tidigare inte hittat någon som kan detta.