Syftet med detta arbete var att studera byggnadsmaterials klimatpåverkan med utgångspunkt i de material som använts i byggnaderna i pilotprojektet ”Klimatpositiva hyreshus av trä” i Västerås. Utöver detta har även kraven som ställs på byggnadsmaterial ur klimatsynpunkt samt utmaningar med att bygga med mer klimatvänliga material studerats. Arbetet är baserat på en litteraturstudie och en fallstudie av ETC Byggs pilotprojekt ”Klimatpositiva hyreshus av trä” i Västerås. Nedan presenteras de slutsatser som kan dras utifrån arbetets resultat.
• Resultatet visar att det genom medvetna val av material går att minska klimatpåverkan från byggskedet.
• Den klimatförbättrade betongen som används i grunden i de studerade byggnaderna är betydligt bättre ur klimatsynpunkt än konventionell betong. Denna resulterar i ca 45 procent lägre utsläpp av växthusgaser.
• Om kolinlagring tas med i beräkningarna för klimatpåverkan, så är de träbaserade material som använts det överlägset bästa ur klimatsynpunkt i samtliga fall i produktskedet.
• Även då kolinlagring inte är inräknat tycks KL-trät i stommen som använts i
hyreshusen i Västerås, ha en lägre klimatpåverkan än konventionell betong. KL-trät som använts är i de flesta fall även bättre än klimatförbättrad betong.
• För träfiberisoleringen som använts i byggnaderna visar resultatet att dessa har lägst klimatpåverkan av de studerade isoleringsmaterialen, tillsammans med cellulosa, om hänsyn tas till kolinlagring. Data för dess klimatpåverkan, utan hänsyn till
kolinlagring saknas och därmed kan ingen slutsats dras. Specifika data för den cellulosa som används i byggnaderna saknas. Dock framgår av studier att cellulosa av återvunnet material, likt det som använts i byggnaderna, har bland den lägsta
klimatpåverkan bland samtliga jämförda isoleringsmaterial.
• Klimatpåverkan kan skilja väsentligt inom varje specifik materialgrupp och att det därmed är möjligt att göra mer klimatvänliga val utan att behöva byta typ av material.
• Det saknas idag lagkrav på byggnadsmaterials klimatpåverkan, däremot finns bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen som syftar till en hållbar utveckling. Dessutom finns uppsatta klimatmål för bygg- och anläggningssektorn samt mer övergripande miljömål för Sverige. Genom att använda mer klimatvänliga byggnadsmaterial, vilket gjorts i de studerade byggnaderna, kan det ses som ett sätt att arbeta mot dessa mål och bestämmelser.
• I det studerade projektet har man inte upplevt några större utmaningar med att använda mer klimatvänliga material. Detta skiljer sig från litteraturen där flertalet utmaningar och hinder med att använda mer klimatvänliga material beskrivs.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
• I denna studie undersöktes klimatpåverkan från byggnadsmaterial som använts i de klimatpositiva hyreshusen i Västerås. I vidare studier skulle andra miljöproblem förknippat med byggnadsmaterialen som använts i de klimatpositiva hyreshusen kunna undersökas, såsom exempelvis försurning, miljögifter eller övergödning. • Då det fanns en ambition att använda granit och foamglas i grunden kan det vara av
intresse att studera dessa material för att se eventuell ytterligare minskad klimatpåverkan från klimatpositiva hyreshusen. Detta då det i denna studie fokuserats på de material som blev aktuella i pilotprojektet i Västerås.
• Fortsatt arbete skulle kunna fokusera på övriga material som inte tagits med i denna studie, då det i arbetet fokuserats på ett urval av de använda materialen i de studerade byggnaderna.
• Ytterligare ett förslag är en jämförande studie mellan den använda
väggkonstruktionen med en funktionsmässigt likvärdig vägg av annat material, då det i detta arbete gjordes en förenkling där enbart bärigheten togs hänsyn till.
REFERENSER
Ammenberg, J., & Hjelm, O. (2013). Miljöteknik – för en hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Andrén, L., & Tirén, L. (2012). Passivhus – en handbok om energieffektivt byggande. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Arnesson, E. (2019). Analysis of sustainable building materials, their possibilities and challenges (Masteruppsats, Kungliga tekniska högskolan). Nerladdad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1290890/FULLTEXT01.pdf
Asdrubali, F., D’Alessandro, F., & Shiavoni, S. (2015). A review of unconventional sustainable building insulation materials. Sustainable Materials and Technologies, 4, 1-17. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.susmat.2015.05.002
Beyer, G., Defays, M., Fischer, M., Fletcher, J., de Munck, E., de Jaeger, F & Van Reit, C. (2006). Tackla klimatförändringen: Använd trä. Bryssel: CEI-Bois.
Binderholz Bausysteme GmbH. (2019). Environmental Product Declaration (EPD)
Binderholz Cross Laminated Timber CLT BBS. Binderholz Bausysteme GmbH [EPD- BBS-20190021-IBB1-EN enligt ISO-14025 och EN 15804]. Nerladdad från:
https://www.binderholz.com/fileadmin/user_upload/pdf/approvals- certifications/EPD_binderholz_CLT_BBS.pdf
Bokalder, V., & Block, M. (2014). Byggekologi – Kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Boverket. (2016). Miljö- och klimatanpassade byggregler: Förstudie (Rapport 2016:14). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/miljo-och- klimatanpassade-byggregler.pdf
Boverket. (2018a). Klimatdeklaration av byggnader: Förslag på metoder och regler – slutrapport (Rapport 2018:23). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/klimatdeklarat ion-av-byggnader_slutrapport.pdf
Boverket. (2018b). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan (Rapport 2018:5). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/hallbart- byggande-med-minskad-klimatpaverkan.pdf
Boverket. (2019-02-20a). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Nerladdad 2020-04-23, från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/
Boverket. (2019-02-20b). Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD). Nerladdad 2020-04-24, från: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/miljovarudeklaration-for- byggprodukter-epd/
Boverket. (2020-01-15). Miljöindikatorer 2019 - En sammanställning av de texter som publicerats på Boverket.se. Nerladdad 2020-02-24, från:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/
Boverket. (2020-04-14). Klimatdeklaration vid uppförandet av byggnad. Nerladdad 2020- 04-18, från: https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration/
Boverket. (u.d.). Ansökan om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder (SFS 2018:199). Opublicerat manuskript.
Ehrenberg, J. (2018-02-20). Byggstart för ETC:s klimatsmarta lägenheter närmar sig. Nerladdad 2020-04-05, från https://www.etc.se/inrikes/byggstart-etcs- klimatsmarta-lagenheter-narmar-sig
Ehrenberg, J. (2020-01-29). ETC Bygg: Rapport från bygget av klimatsmarta hyreshus i Västerås. Nerladdad 2020-04-01, från https://www.etc.se/etc-hyreshus/etc-bygg- rapport-fran-bygget-av-klimatsmarta-hyreshus-i-vasteras
Erlandsson, M., Malmqvist, T., Francart, N., & Kellner, J. (2018). Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus: LCA av fem byggsystem. Underlagsrapport
(Rapport IVL C350). Göteborg: Sveriges Byggindustrier.
ETC. (2017-12-19). Så finansierar vi ETC Bygg med crowdfunding. Nerladdad 2020-04-26, från https://www.etc.se/etc-hyreshus/sa-finansierar-vi-etc-bygg-med-crowdfunding
ETC. (2019-07-11). Bostadsminister Per Bolund tar första spadtaget för ETC Bygg. Nerladdad 2020-04-15, från https://www.etc.se/etc-hyreshus/bostadsminister-bolund-tar- forsta-spadtaget-etc-bygg
ETC. (2020-01-01). Presentation av ETC Hyreshus. Nerladdad 2020-01-01, från
https://www.etc.se/etc-hyreshus/presentation-av-etc-hyreshus
ETC. (2020-03-26). Att bygga klimatsmarta hus. Första etappen. Nerladdad 2020-04.05, från https://www.etc.se/etc-hyreshus/att-bygga-klimatsmarta-hyreshus-forsta- etappen
ETC. (u.d.). ETC Bygg – att skapa klimatpositiva boende. Nerladdad 2020-04-01, från
https://www.etc.se/etc-bygg-att-skapa-klimatpositiva-boenden
ETC Bygg. (u.d.). Nu bygger vi klimatsmarta hyreshus med din hjälp – spara direkt i våra hus. Nerladdad 2020-04-07, från
https://www.etc.se/sites/all/files/atoms/files/2019/02/1901_-_bilaga_-_etc_bygg- webb.pdf
ETC Bygg. (2019). Bygglovshandlingar. KV. Ran, DP 1842, Öster Mälarstrand Västerås. Nerladdad 2020-04-07, från
https://www.etc.se/sites/all/files/atoms/files/2019/02/2019-01- 31_bygglovshandlingar.pdf
Finnja. (u.d.). Cellplast. Nerladdad 2020-06-13, från https://www.finja.se/sortiment/block- grunder/cellplast
Forum för Energieffektivt Byggande. (u.d.) Byggnadskrav. Nerladdad 2020-04-25, från:
https://www.feby.se/files/2019-01/byggnadskrav.pdf
Fossilfritt Sverige. (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg- och
anläggningssektorn. Nerladdad 2020-05-05, från http://fossilfritt-sverige.se/wp- content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlggningssektorn181017.pdf
Glaumann, M. (2020). Förenklad beräkning av energianvändning och klimatpåverkan för nybyggnadsprojekt (BECE*). Opublicerat manuskript.
Guo, H., Liu, Y., Meng, Y., Huang, H., Sun, C., & Shao, Y. (2017). A Comparison of the Energy Saving and Carbon Reduction Performance between Reinforced Concrete and Cross- Laminated Timber Structures in Residential Buildings in the Severe Cold Region of China. Sustainability, 9(8), 1-15. Doi: https://doi.org/10.3390/su9081426
Hellström, A. (2018-10-08). Fråga experten: Vanligaste stommarna? Nerladdad 2020-05-11, från http://betong.se/2018/10/08/fraga-experten-vanligaste-stommarna/
Hill, C., Norton, A., & Dibdiakova, J. (2018). A comparison of the environmental impacts of different categories of insulation materials. Energy and Buildings, 162, 12-20. Doi: https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.enbuild.2017.12.009
Höynä, U.K. (2019-05-14). Höghus i trä - för klimatets skull. Nerladdad 2020-04-20, från:
https://www.forskning.se/2019/05/14/hoghus-i-tra-for-klimatets-skull/ Intresseanmälan för markanvisning. (u.d.). Nerladdad 2020-04-07, från
https://www.etc.se/sites/all/files/atoms/files/2017/06/intresseanmalan_markanvis ning_oster_malarstrand.pdf
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020-04-03). Miljövarudeklarationer (EPD). Nerladdad 2020- 04-25, från: https://www.ivl.se/sidor/vara-omraden/hallbara-
vardekedjor/miljovarudeklarationer-epd.html
Karlsson, J.(2017). Miljöbedömning av två flerbostadshus- En jämförande studie mellan stomme av betong och stomme av KL-trä (Masteruppsats, Karlstad Universitet). Nerladdad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1116790/FULLTEXT01.pdf
Krook, J. (2017-05-10). Kol som gör gott. Nerladdad 2020-04-25, från:
Larsson, M. (2016). Varför byggs det inte mer i trä? En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå (Masteruppsats, Luleå tekniska universitet). Nerladdad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1021057/FULLTEXT02
Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T., & Kellner, J. (2016). Byggandets
klimatpåverkan – Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä (Rapport IVL B2260). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson G., & Brogren, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan - Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong (Rapport IVL B2217). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Lopez Hurtado, P., Rouilly, A., Vandenbossche, V., & Raynaud, C. (2015). A review of the properties of cellulose fibre insulation. Building and Environment, 96, 170-177. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2015.09.031
Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2008). Multi-storey timber buildings: breaking industry path dependency. Building Research and Information, 36(6), 638-648. Doi: 10.1080/09613210802386123
Mahapatra, K., Gustavsson, L., & Hemström, K. (2012). Multi-storey wood-frame in Germany, Sweden and the UK. Construction innovation, 12(1), 62-85. Doi: 10.1108/14714171211197508
Malmqvist, T., Erlandsson, M., Francart, N., & Kellner, J. (2018). Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem (Rapport IVL Svenska Miljöinstitutet AB C344). Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Nerladdad från:
https://www.ivl.se/download/18.57581b9b167ee95ab991c1a/1553503968989/C344.p df
Naturvårdsverket. (2019-12-12). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Nerladdad 20-04-08, från: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-
samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag- och-klimatpolitiska-ramverk/
Naturvårdsverket. (2020-04-03). Skogen är en ovärderlig resurs för klimatet. Nerladdad 2020-04-17, från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-
samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Klimatneutralt- Sverige/Skogen/
Naturvårdsverket. (u.d.). Koldioxidekvivalenter. Nerladdad 2020-04-25, från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser- konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/
Nilsson, M. (2012). Klimatsmarta bostadsområden – utopi eller verklighet? (Masteruppsats, Stockholms Universitet). Nerladdad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:543416/FULLTEXT01.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2015). Environmental Product Declaration (EDP) EPS isolasjon (trykklasse 80). EPS-gruppen [NEPD-322-185-NO enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd- norge.no/getfile.php/135850-1587470188/EPDer/Byggevarer/Isolasjon/NEPD-322- 185-NO_EPS-isolasjon--trykkfasthet-80----rev-June-2015.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2017). Environmental Product Declaration (EDP) Betong för bjälklag inomhus, klimatförbättrad. Svensk
Betong [NEPD-1297-419-SE enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-norge.no/getfile.php/137265-
1490684061/EPDer/Byggevarer/Betongvarer/NEPD-1297-419_Betong-f--r-bj--lklag- innomhus--klimatf--rb--ttrad.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2017). Environmental Product Declaration (EDP) Betong för bjälklag inomhus, standard. Svensk Betong [NEPD- 1296-419-SE enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad
från: https://www.epd-norge.no/getfile.php/137262-
1490683923/EPDer/Byggevarer/Betongvarer/NEPD-1296-419_Betong-f--r-bj-- lklag-inomhus--standard.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2017). Environmental Product Declaration (EDP) Betong för yttervägg. Svensk Betong [NEPD-1295-419-SE enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-
norge.no/getfile.php/137259-1490683683/EPDer/Byggevarer/Betongvarer/NEPD- 1295-419_Betong-f--r-ytterv--ggar.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2019). Environmental Product Declaration (EDP) Isover Facade. Isover Saint-Gobain [NEPD-1942-861-EN enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-
norge.no/getfile.php/1311734-1575638257/EPDer/Byggevarer/Isolasjon/NEPD- 1942-861_FACADE.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2019). Environmental Product Declaration (EDP) KL-tre. Martinsons Såg AB [NEPD-345-236-NO enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-
.norge.no/getfile.php/135789-
1557385801/EPDer/Byggevarer/Heltreprodukter/NEPD-345-236-NO_KL-tre.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2019). Environmental Product Declaration (EDP) PAROC Stone Wool Thermal Insulation (eXtra). Paroc
AB [NEPD-1976-873-EN enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-norge.no/getfile.php/1311924-
1576833616/EPDer/Byggevarer/Isolasjon/NEPD-1976-873_PAROC-Stonewool- Thermal-Insulation.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2019). Environmental Product Declaration (EDP) ROCKWOOL stone wool thermal insulation. ROCKWOOL
International A/S (ROCKWOOL Nordics) [NEPD-1762-738-EN enligt ISO 14025 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-norge.no/getfile.php/1310353-
1572610649/EPDer/Utenlandsk%20registrerte%20EPD/NEPD-1762- 738_ROCKWOOL-stone-wool-thermal-insulation.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2020). Environmental Product Declaration (EDP) Klimatförbättrad betong för husbyggnadsändamål.
Sydsten [NEPD-2134-965-SE enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.epd-norge.no/getfile.php/1313171-
1587036855/EPDer/Byggevarer/Betongvarer/NEPD-2134-965_Klimatforbattrad- betong-for-husbyggnad.pdf
Norwegian Environmental Product Declaration Foundation. (2020). Environmental Product Declaration (EDP) Rebars – Baltic region. Skanska Sverige Inköp AB [NEPD-2084- 939-EN enligt ISO 14025, ISO 21930 och EN 15804]. Nerladdad från:
https://www.epd-norge.no/getfile.php/1312689-
1583331911/EPDer/Byggevarer/St%C3%A5lkonstruksjoner/NEPD-2084- 939_Rebars---Baltic-region.pdf
Pacheco-Torgal, F., Cabeza, L.F., Labrincha, J., & de Magalhães, A. (2014). Eco-efficient construction and building materials – life cycle assessments (LCA), eco-labelling and case studies. Cambridge: Woodhead Publishing Limited.
Peñaloza, D. (2017). The role of biobased building materials in the climate impacts of construction - Effects of increased use of biobased materials in the Swedish building sector (Doktorsavhandling, Kungliga tekniska högskolan). Nerladdad från
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1096048/FULLTEXT01.pdf
Petrovic, B., Are Myhren, J., Zhang, X., Wallhagen, M., & Eriksson, O. (2019). Life Cycle Assessment of Building Materials for a Single-family House in Sweden. Energy Procedia, 158, 3547-3553. Doi: https://doi.org/10.1016/j.egypro.2019.01.913
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.
SCB. (u.d.). Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus efter material i stomme, tabellinnehåll och år. Nerladdad 2020-04-11, från:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0201__BO 0201M/MaterialiStommeFN/table/tableViewLayout1/
Schmidt, A., Clausen, A., Astrup Jensen, A., & Kamstrup, O. (2004). A Comparative Life Cycle Assessment of Building Insulation Products made of Stone Wool, Paper Wool
and Flax Part 2: Comparative Assessment. International Journal of Life Cycle Assessment, 9(1), 53-66. Doi: 10.1007/BF02978536
Schiavoni, S., D’Alessandro, F., Bianchi, F., & Asdrubali, F. (2016). Insulation material for the building sector: A review and comparative analysis. Renewable and Sustainable Enerfy Reviews, 62, 988-1011. Doi: https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.rser.2016.05.045
SMHI. (2018-10-08). En halv grad gör stor skillnad. Nerladdad 2020-04-01, från
https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/en-halv-grad-gor-stor-skillnad-1.140075
Steico SE. (2016). Environmental Product Declaration (EPD) Wood fibre insulation
materials. Steico SE [EPD-STE-20150327-IBD1-EN enligt ISO-14025 och EN 15804]. Nerladdad från: https://www.steico.com/fileadmin/steico/content/pdf/Certificates_- _Documents/English__multiple_markets_/STEICO_EPD-STE-20150327-IBD1- EN.pdf
Svensk Betong. (u.d.). Klimatförbättrad betong. Nerladdad från
https://cms.betongarhallbart.se/wp-content/uploads/2019/05/klimatforbattrad- betong_webb.pdf
Svensk Betong. (2017). Betong och klimat. Nerladdad från
https://www.svenskbetong.se/klimatrapport
Sveriges miljömål. (u.d.). Miljömålen. Nerladdad 2020-04-01, från
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
Sveriges miljömål. (2018-02-07). Begränsad klimatpåverkan – saker företag kan göra. Nerladdad 2020-04-18, från: https://www.sverigesmiljomal.se/stod-och-rad-i- miljoarbetet/begransad-klimatpaverkan---saker-foretag-kan-gora/
Sveriges miljömål. (2018-03-08). Precisering av God bebyggd miljö. Nerladdad 2020-04-18, från: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-
miljo/preciseringar-av-god-bebyggd-miljo/
Sveriges miljömål. (2019-05-10). Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Nerladdad 2020-04-18, från: https://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med- sveriges-miljomal/
Sveriges miljömål. (2020-03-31a). Begränsad klimatpåverkan. Nerladdad 2020-04-18, från:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/
Sveriges miljömål. (2020-03-31b). God bebyggd miljö. Nerladdad 2020-04-18, från: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/
Sveriges miljömål. (2020-04-02). Levande skogar. Nerladdad 2020-04-23, från:
Swerock. (u.d.). CO2-beräkning: Swerock, Enköping betongfabrik Anpassad ETC Bygg