3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM
6.1 Resultat
I detta avsnitt presenteras diskussionen kring arbetets resultat vad gäller klimatkrav, klimatpåverkan från byggnadsmaterial samt utmaningar med att bygga med mer klimatvänliga material.
6.1.1
Klimatkrav
Det finns idag inga krav på begränsning av utsläpp av växthusgaser från byggnadsmaterial, men genom att använda byggnadsmaterial med lägre klimatpåverkan kan det ses som ett sätt att följa de bestämmelser som syftar till hållbar utveckling och hållbara livsmiljöer som finns beskrivet i plan-och bygglagen och miljöbalken. Dessutom kan valet av mer klimatvänliga byggnadsmaterial ses som ett sätt att arbeta mot de uppsatta miljö- och klimatmål som finns för Sverige och bygg- och anläggningssektorn.
6.1.2
Klimatpåverkan från byggnadsmaterial
I litteraturstudien framkommer att byggnadsmaterial av trä är det alternativ som oftast ger lägst klimatpåverkan. Resultatet visar, om hänsyn tas till kolinlagringen i trämaterial, att träbaserade byggnadsmaterial under produktskedet är det mest optimala alternativet ur klimatsynpunkt av samtliga jämförda material. Enligt resultatet bidrar trämaterial till negativa utsläpp om trämaterialets förmåga att binda kol tas med i beräkningen.
Även då hänsyn ej tas till kolinlagring visar resultatet att klimatpåverkan från de träelement från Binderholz som använts som stommaterial i byggnaderna i Västerås, orsakar mindre utsläpp av koldioxidekvivalenter än motsvarande element av konventionell armerad betong. I de flesta fall även bättre än klimatförbättrad betong. För ytterväggarna av KL-trä ses en reduktion av utsläpp av växthusgaser med 28-39 procent, beroende på väggarnas tjocklek, i jämförelse med en motsvarande vägg av konventionell armerad betong och 11-24 procent lägre än klimatförbättrad betong. De tjockare innerväggarna av KL-trä är de enda element som orsakar högre utsläpp av koldioxidekvivalenter än en vägg med motsvarande bärighet av klimatförbättrad betong, ca 17 procent högre. De orsakar dock fortfarande lägre utsläpp av växthusgaser än konventionell armerad betong, ca 7 procent lägre. De tunnare innerväggarna av KL-trä resulterar i 13 procent lägre klimatpåverkan än klimatförbättrad betong och 32 procent lägre än konventionell betong. Vad gäller bjälklaget av KL-trä visar resultat en reduktion av utsläpp av växthusgaser med 25 procent i jämförelse med klimatförbättrad betong och 34 procent lägre än konventionell betong. För bjälklaget av KL-trä krävs dock ytterligare isolering för att uppfylla ljudkrav vilket ej har tagits med i beräkningen och skulle resulterat i ett något högre värde för klimatpåverkan. Resultatet visar därmed, likt vad som
framkommit i tidigare studier där en byggnad av KL-trä jämförts med en byggnad av betong, att KL-trä bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser.
Vid jämförelse med KL-trä från svensk leverantör (Martinsons) visar resultatet att deras trästommar har en betydligt lägre klimatpåverkan än de österrikiska (Binderholz) som använts i de studerade byggnaderna, närmare 75 procent lägre under produktskedet. Martinsons har utformat sin EPD utifrån ytterligare en standard, ISO21930, vilken
Binderholz inte använt, vilket skulle kunna ha påverkat resultatet. Tas däremot hänsyn till kolinlagring är klimatpåverkan från träelementen från både österrikiska och svenska leverantörerna någorlunda likvärdiga. Utifrån de resultaten som erhölls, skulle dock
klimatpåverkan från hyreshusen kunnat minskats ytterligare om träelement från Martinsons använts istället.
Några uppgifter för träfiberisoleringens klimatpåverkan under produktskedet, utan hänsyn till kolinlagring, saknas i den EPD som fanns för materialet. Vad gäller cellulosaisoleringen saknades en specifik EPD för den cellulosa som använts i byggnaderna i Västerås och värden för cellulosa är därför taget från andra studier. Att ge en helt korrekt bild av klimatpåverkan från de isoleringsmaterial som använts i byggnaderna utan att hänsyn tas till kolinlagringen är därmed svårt.
Värden för klimatpåverkan från cellulosamaterialet som presenteras i resultatet visar att dess ursprung har en stor betydelse. Cellulosa från återvunnen pappersmassa har bland den lägsta klimatpåverkan av samtliga jämförda material, medan cellulosa från nytt råmaterial har ett betydligt högre värde som liknar de värden för material som är icke-träbaserade. I de klimatpositiva hyreshusen används Steico Floc, vilket är cellulosa baserat på återvunnen pappersmassa. Det skulle därför kunna antas att den cellulosa som använts i byggnaderna har bland de lägre värdena på klimatpåverkan av cellulosamaterialen som presenteras i resultatet, dock går ej att fastställa dess klimatpåverkan mer exakt på grund av avsaknad av produktspecifik EPD.
Vad gäller klimatpåverkan från träprodukter finns beskrivet i tidigare studier att den verkliga klimatpåverkan är komplicerad att bedöma. Viktigt är att trä tas från skogar där hållbart skogsbruk bedrivs för att trä som material ska ha en positiv inverkan på klimatet.
Samtliga värden för klimatpåverkan för betong i väggar och bjälklag är tagna från EPD:er. Hållfasthets- och exponeringsklasserna varierar något i dessa vilket kan ha påverkat resultatet, då en högre betongkvalitet kan leda till större klimatpåverkan.
Resultatet visar, likt tidigare studier, att det även bland de konventionella byggnadsmaterialen går att välja mer klimatvänliga alternativ. Genom att välja
klimatförbättrad betong framför konventionell betong kan klimatpåverkan reduceras. För isoleringsmaterial visar resultatet att det inom varje kategori av isoleringsmaterial finns en stor variation i klimatpåverkan, exempelvis glasull, där en studie visar på utsläpp om 0,4 kgCO2,ekv/F.E. medan en annan visar 9,89 kgCO2,ekv/F.E.. Även inom kategorin KL-trä finns mer klimatvänliga alternativ. Detta gör det tydligt att det går att göra mer eller mindre klimatvänliga val även inom specifika materialgrupper av både konventionella och mer klimatvänliga byggnadsmaterial.
För betongen som används i grunden i byggnaderna i Västerås är det tydligt att en klimatförbättrad betong är bättre än konventionell betong ur klimatsynpunkt. Den klimatförbättrade betongen har 45 procent lägre klimatpåverkan.
Slagget som använts i den klimatförbättrade betongen kommer från en industri som kräver mycket energi och naturresurser. Med anledning av detta diskuteras det i litteraturen hur pass hållbart slagg egentligen är som komponent i betong för att minska dess miljöpåverkan. Å andra sidan är slagg en produkt som ändå uppkommer under tillverkningen av stål och det tordes kunna ses som ett bättre alternativ att nyttja detta istället för att utvinna nytt
råmaterial för cement.
För byggnadsmaterialen är enbart produktskedet studerat (A1-A3) och andra resultat hade blivit möjliga om alla skeden i livscykeln tagits med. Detta var dock inte möjligt då
informationen i de studerade EPD:erna och studierna varierade, vissa hade utelämnat byggproduktskedet (A4-A5), användningsskedet (B) och delar av slutskedet (C) och värdena hade i sådana fall inte blivit jämförbara. Hänsyn har därmed inte tagits till exempelvis byggproduktskedet, underhåll och reparation eller avfallshanteringen, vilket kan skilja sig åt mellan träbaserade material och icke-träbaserade material. Bland annat, beroende på val av avfallshantering av trämaterialet, skulle koldioxid som funnits lagrat i materialet återgå till atmosfären under slutskedet. Vid energiutvinning/förbränning skulle all koldioxid återgå till atmosfären medan om valet blir att tillverka biokol, skulle ca hälften av koldioxiden släppas ut. Oavsett skulle GWP-värdena för trämaterialet se annorlunda ut om hela livscykeln studerades. Utöver detta skulle även betongens karbonatisering ha betydelse för betongens klimatpåverkan om hela dess livscykel studerades.
6.1.3
Utmaningar med att använda klimatvänligare byggnadsmaterial
Resultatet från intervjun med arkitekten Hans Eek visar att de i det studerade projektet med klimatpositiva hyreshusen i Västerås inte upplevt några större utmaningar med använda material. De utmaningar som framkommit har snarare varit kopplat till de material som var tänkt att användas från början såsom foamglas och granit. Foamglasen valdes bort på grund av för höga kostnader och vad gäller graniten som var tänkt att användas i grunden saknades kompetens vid tillfället för att genomföra beräkningar.
I projektet valdes att använda KL-träelement från Österrike istället för svensktillverkade, vilket enligt Hans Eek berodde på att de inte fick något anbud från den svenska tillverkaren på grund av de inte har tillräckligt med resurser i förhållande till efterfrågan. En utmaning tycks därmed vara att få tag på svensktillverkade träelement av KL-trä. I övrigt menar Hans Eek dock att det finns ett bra utbud av mer miljövänliga material och att det generellt inte är någon utmaning att få tag på.
I litteraturen finns beskrivet vissa nackdelar med att bygga höga byggnader av trä, däribland tekniska begränsningar i hur hög en träbyggnad kan vara samt behovet av flera
kompletterande installationer för att uppfylla krav kring exempelvis brand, lufttäthet och ljud. I projektet med de klimatpositiva hyreshusen tycks man dock inte ha upplevt några hinder vad gäller detta. Detta kan dock bero på att de inte hade för avsikt att bygga en alltför
hög träbyggnad samt att de besitter kunskapen kring att bygga med trä och därmed vet hur de ska hantera träts nackdelar.
Litteraturen nämner även andra utmaningar med att bygga höga byggnader av trä, där betydande faktorer tycks vara brist på kunskap, osäkerhet kring tekniska och ekonomiska aspekter, attityder och låg benägenhet till förändring inom byggindustrin. Resultatet från intervjun med arkitekten Hans Eek visar dock att när kunskap och vilja finns, tycks det enligt honom inte vara svårare att bygga flervåningshus av trä än av andra mer konventionella byggnadsmaterial. Dessutom är det etablerad teknik och material som finns på marknaden som använts i de studerade byggnaderna. Den största utmaningen för att öka produktionen av flerbostadshus av trä tycks därmed inte ligga i användandet av trä i sig utan i faktorer som har mer med byggindustrin och dess förmåga att använda andra material och metoder, som ligger utanför vad den är van vid att använda, att göra. Detsamma gäller användandet av klimatförbättrad betong, där den främsta utmaningen tycks ligga i att tänka och arbeta på ett nytt sätt.
I litteraturen beskrivs dagens konstruktionssystem av betong som ett väletablerat system och detta beskrivs kunna vara en orsak till att byggindustrin motsätter sig nya metoder och material som exempelvis att bygga flervåningshus av trä. I likhet med detta menar arkitekt Hans Eek att en stor anledning till att det fortsatt byggs mycket flerbostadshus av betong är att byggindustrin är konservativ och att det inom industrin finns en uppfattning om att trä är svårare att bygga med.
För att kunna övergå till att bygga med mer klimatvänliga material såsom trä krävs bland annat ökad kunskap och förbättrade färdigheter. I litteraturen framkommer även att kunskapsöverföringen mellan olika byggprojekt är låg, vilket hindrar innovation och bidrar till att använda traditionella byggmetoder och material. Hans Eek menar att de
klimatpositiva hyreshusen som byggs i Västerås utgör ett exempel och att det är sådana exempel som behövs för att byggindustrin ska välja att bygga med mer klimatvänliga
material. Genom att visa att det går att bygga med dessa material kan kunskap om byggande av flerbostadshus av trä och med en grund av klimatförbättrad betong spridas. I och med att företaget dessutom varit transparenta med många handlingar kan kunskapen föras vidare. Vad gäller ekonomiska aspekter vid användandet av mer klimatvänliga byggnadsmaterial råder delade meningar. I litteraturen tycks det inte finnas någon konsensus angående detta, vissa menar att det vad gäller användande av trä, är dyrare medan andra hävdar att
kostnaderna för att använda trä är jämförbart med att använda andra mer konventionella material såsom betong. Boverket (2018b) menar att det saknas en egentlig affärsnytta med att bygga med mer klimatvänliga material. Vad gäller klimatförbättrad betong beskrivs att det inte finns några ekonomiska hinder för att välja det framför konventionell betong.
Arkitekten Hans Eek å sin sida menar att det inte är dyrare att bygga med de material som de har använt i de klimatpositiva hyreshusen. Denna tvetydighet vad gäller den ekonomiska aspekten med att använda mer klimatvänliga byggnadsmaterial kan göra det förståeligt att man inom byggbranschen väljer att använda mer traditionella byggnadsmaterial. En tydligare affärsnytta skulle troligtvis motivera flera byggherrar att överväga att bygga mer med dessa material.
Vad gäller ekonomi har hyreshusen i Västerås finansierats med crowdfunding, vilket kanske inte är en vanlig metod att finansiera byggen på. Dessutom är företaget icke-
vinstdrivandande. Detta kan ha haft betydelse för kostnadsaspekterna i projektet i förhållande till vanliga byggprojekt.
Ett ytterligare hinder till att trä idag inte används i större utsträckning i flerbostadshus tycks vara den ekonomiska aspekten för att uppfylla funktionskraven i lagen. Det blir oftast dyrare att uppfylla dessa tekniska krav vid användandet av trä i förhållande till traditionella
material. Införandet av en klimatdeklaration med krav på att redovisa utsläppen av
växthusgaser från byggnader kan dock kanske bidra till att byggherrar i större utsträckning kommer att se förbi de ekonomiska nackdelarna och prioritera en minskad klimatpåverkan och därmed välja mer klimatvänliga material.