Intervjuare: Mattias Tornell (MT), Björn Olsenius (B) Respondent: Martin Eriksson (ME)
Bilaga 9 Intervju med Fredrik Bengtsson, VA Ingenjör Habo kommun 2021-04-09 tid 08:00 – 09:00 Via Zoom
Intervjuare: Mattias Tornell (M)
Björn Olsenius (B)
Respondent: Fredrik Bengtsson (F)
M Hej Fredrik!
B Hej Fredrik!
F Hej på er!
M Va bra att du har möjlighet att ställa upp på en intervju i vårt examensarbete. Tänkte bara kolla att vi kan spela in samtalet för att kunna transkribera intervjun se- nare.
F Det går bra, får se om jag kan svara något bra här.
Jag inte hunnit tittat jättemycket på frågorna och fotona ni skickade M Ja, men vi kan gå igenom dom tillsammans
F Ja
M Vi har ett litet samarbete med Växjö kommun som hjälper och handledare oss i exa- mensarbetet.
F Är det här exemplet från Växjö också?
M Ja precis, så bilderna är där ifrån som visar problemområdena vid skyfall.
B Vi har ju medvetet varit lite anonyma på bilderna vilken ort det är för att inte präglas av sina åsikter.
F Ja, jag vet ändå inget om Växjö, så det spelar ingen roll.
B Det är bra.
Nej men det stämmer att det är i Växjö dessa problemområden finns.
Jag misstänker att det kan finnas liknande problem i Habo, som skulle kunna relateras till detta.
F Ja så är det nog.
M Vi kan ju börja med att titta på materialet, har du det tillgängligt eller ska jag dela skärm?
F Jag har bilderna här
M Om vi titta på första bilden så beskriver den lite området var det ligger och lågstråket samt flödesriktningarna.
F Ja
M Det blåa som du ser är kanalen som går längs Linnégatan.
B Ja du har ju lite bilder på kanalen lite längre ner i dokumentet. Dom byggde ju denna för ett 30-tal år sedan, Det är ett slags fördröjningsmagasin. Växjö hade väldigt stora problem med det. Jag snackade faktiskt med en i Växjö igår och då sa han det att för länge sen på 1800-talet så var det en kanal som gick i princip i det här området ut till Växjösjön som ligger längre söder, men den grävde man ju igen och sen är det från Växjösjön upp till kanalen så går det en kulvert som byggdes istället för kanalen.
F Ja
B Det är lite kuriosa kring det hela.
Men som sagt, det här med att det är ett lågstråk är att det är en låg punkt där vattnet samlat sig och det är en naturlig att det varit en kanal tidigare, med vatten som gått
där tidigare. Det är ju torrlagt idag, men kommer det ett skyfall så är det i dom här punkterna det samlas. Vilket man kan se på bild två, på skyfallskarteringen. Där det röda är värst.
M Så det vi tittar på här är olika tekniska lösningar, vad finns det för lösningar som man kan applicera på dessa områden.
Vilka är bra och vilka är mindre bra, Jag har stolpat upp några tekniska lösningar. Om vi tittar på bilderna så ser du på bild fyra en kurva som ligger i ett av dessa lågom- råde där det samlas och blir ståendes vatten vid skyfall. Det finns brunnar men vid sky- fall så blir det stående vatten. Det är en del av orådet som vi tittar på, Vad kan man göra för att leda bortvattnet, minska tillflödet eller om man kan göra någon lösning på plats.
Om du har något liknande exempel från Habo som ni arbetet med.
F Ja just det.
B Ja hur jobbar ni i Habo med skyfall och dagvatten.
F Vi har faktiskt nyligen tagit fram en översvämningskartering, så det är väl en liknande ni har på den andra bilden där man ser vilka områden som drabbas.
Däremot har vi inte kommit så långt i några åtgärder eller så, det fanns väl ett par om- råden som skulle kunna drabbas en del vid dom större regnen.
B Ja just det.
F Det var väl i höstas den blev klar, så vi har inte kommit så långt med åtgärder. B Nej, Är det 100 eller 300 -års regn då ni tittar på
F det största var väl ett 100 -års regn
B Okej, bild två tror jag är ett 100 -års regn också. F Det brukar väl vara det man kollar på.
B ja precis
Men ni hade ett par områden som ligger i lågpunkter
F Ja, det fanns ju några lågpunkter där det samlas vatten som kan bli tråkigt om det hän- der något, så vi har inte kommit så jättelångt med att studera vad man skulle göra för åtgärder då.
B Ni har inte några återkommande problem med översvämningar, utan det är dom här extrema regnen som skulle kunna bli problem.
F Ja det är framförallt om det skulle bli något riktigt stort regn då. Vi har inget återkom- mande problem vad jag kan komma på, på något ställe som svämmar över.
B Nu har ni ju inte kommit fram med någon åtgärd men har ni för någon diskussion på hur man ska tänka för att komma fram till någon åtgärd
F Nej, vi har väl inte kommit så jättelångt där, det man får kolla på är, vad finns det för tillgång till infiltrationsytor, hur är dom befintliga marklutningarna. Det är ju alltid lite svårt i befintliga områden att hitta en lösning. Då är ju alla yttre ramar redan satta vad det gäller höjder och avstånd till vattendrag och allt vad det kan vara. Så det är viktigt att få till det från början egentligen och att dagvattenfrågan kommer in tidigt i plane- ringen, så när allt höjdsätts att man tar hänsyn till det då och att man skapar en säker
F Om jag ser rätt i bilderna så är det vid bild åtta en slags trädallé mellan vägen.
B japp det stämmer
F Vart är lågpunkten i förhållande till den
M Det är rakt fram där, du ser en bil på högersidan och där är en korsning, därifrån och lite bortåt och till vänster mot den gula tegelbyggnad
F Den på andra sidan där
M Ja, du har ju två bilder ner så er du från andra hållet. Där har du en liten vit byggnad med en parkering.
F Ja
M Det lutar ju ner mot fastigheten där, det ser du på den bilden. Så det kommer ju från vänstersidan och rinner ner mot fastigheten och fyller hela parkeringen som syns på karteringen.
F Man skulle inte kunna använda allén på något sätt med något slags fördröjningsdike eller infiltrationsdike till exempel och att man leder vattnet dit istället för att det rin- ner till fastigheten.
M Ja, vi har varit inne på det också.
Om vi tittar på den här allén så går det en stenkulvert i marken.
F Ja
M Det är två stycken 1200 -ledningar påkopplat till den tror jag, men norr om den till ron- dellen är det väl ingenting idag, så där finns det väl möjlighet att göra någonting. B Själva allén går ju från rondellen som är vid slutet av kanalen till korsningen som ligger
vid den gula villan, under halva allén fram till korsningen söderut ligger den här befint- liga stenkulverten.
F Ja just det
B Så halva allén mot kanalen till där är ju faktiskt tomt under.
F Ja just det, det var i alla fall mi spontana tanke att man kunde göra något, och utnyttja den ytan för där finns ju ändå en yta som man borde kunna nyttja, och att man har nå- gon slags infiltration på den sträckan.
B Hur tänker du den konstruktionen skulle kunna se ut, tänker du ett dike längs allén och låter träden stå kvar eller
F Ja träden tycker jag ska stå kvar i så fall. Dom hjälper ju också till med… även vid små regn hjälper dom till att suga upp vatten.
Jag tänker att man gör ett dike längs den sträckan, där vattnet kan infiltrera. Det skulle kunna vara ett gräsbeklätt dike eller liknande. Gröna stråk med gräsbeklädda diken kan ju även se trevligt ut, det kan vara ett positivt utseende med hjälp av den utform- ningen.
B Ja, det är ju lite tråkigt utseende idag med bara grus.
Jag har själv bott i stan och jag vet inte hur många som utnyttjar ytan. Ja man hade kunnat använda ytan bättre och fräschat till den lite. Har du några fler lösningar man skulle kunna göra.
F Ja.., men jag tycker det känns väl som det huvudsakliga spåret, annars skulle man be- höva någon typ av magasinering på något sätt.
B Japp
F Ja någon slags magasinering, men det skulle kännas bättre att få till den här första lös- ningen.
M Jag kan ju dela min bild, så kan jag visa via Google. Ser ni allén nu?
F Ja
Sen går en tolvhundra ledningarna som ligger här och fram till korsningen och här går de på kulverten.
F Ja ha
M Så här vid allén är ju det egentligen tomt i backen idag.
F Ja just det
M Det är den här ytan som är röd-markerat idag över kulverten och vidare på andra sidan till parkeringen, där det är en lägre punkt.
F Ligger den byggnaden lägre än gatan? B ja det är lite så faktiskt.
Det är ju en gammal byggnad och man kan ju fråga sig hur länge den står kvar där. De har ju byggt nytt alldeles där jämte, så de kanske vill göra sig av med den också. M Ja, de är nästan klara med fastigheten jämte och den ligger ända fram till parkeringen,
så det är kanske dags att lösa in denna fastighet också.
F Ja och annars skulle man behöva någon typ av man kan göra någonting med markhöj- derna på något sätt så att det inte skadar byggnaden i alla fall.
B hur tänker du då att man gör.
F Man kanske skulle kunna få det att det lutar bort från parkeringen till gräsytan på nå- got sätt…
B Jag tänker på fråga nummer 3 där, vilka tekniska lösningar är inte tillämpbara eller mindre passande i lågstråket som har undersökts
Har du någonting som du… det här hade inte funkat
Vi har ju skrivit exempel på lite tekniska lösningar ovanför frågorna. Kan du säga några som inte bör användas
F Ja i det här fallet så är det väl… det kanske är svårt att få plats med en hel fördröjnings- damm exempelvis, våtmark har ni också här, det är något jag tänker man kanske inte lägger så här centralt, när jag tänker på en våtmark.
Det är väl mycket vad man kan få plats med egentligen M Ja det handlar väl mycket om yta egentligen
F Ja, det är ju det
M Ja enligt den litteraturen vi läst angående skyfall så är det mycket ytledes som ska tas omhand och samlas upp någonstans
F Ja, precis så är det.
M vad tror du om gröna tak på fastigheterna runt om t.ex
F Gröna tak kan man ju absolut ha, sen är frågan hur mycket det hjälper på 100 års regn exempelvis, och om det är befintliga byggnader hur lätt är det att få till gröna tak i nu- läget. Så det kan ju vara svårt rent praktiskt gissar jag.
Hela det här med magasin och sånt det är klart att man skulle kunna kolla på. Ni har ju ett par olika punkter med rörmagasin och krossmagasin och liknande. Det skulle man ju säkert kunna anlägga något.
M Har ni använt några sådana lösningar och hos er Nej
B Om du går till sista bilden och tre bilder upp, så ser du en grusparkering
F Ja…
B Och även ytterligare två bilder upp så ser du även karta där att det är ett grön område markerat på kartan
F Det som ligger lite högre upp
B Ja…
Och du kan även se det på skyfallskarteringen att den ytan är ju högre och inget vatten hamnar där
F Nej…
M Det är ju en grusparkering idag, vad tror du kan man använda den, är det ett alterna- tiv. Att kunna sänka den t.ex.
F Ja det skulle man säkert kunna göra, och att man har det som en översvämning eller något liknande.
Och om vi försöker kolla lite på flödesriktningen på första bilden, då skulle man ju i alla fall kunna begränsa avlednings ytans storlek till det lågstråket.
Om vi går till den allra sista bilden är det ungefär där låg stråket är
M de börjar väl där bilden är tagen från ungefär. Det rinner väl från den vägen och parke- ringen som syns på bilden och ner mot lågstråket
F ja… Kan man avleda det på något sätt så att det inte rinner ner till lågstråket
M Parkeringen är ju på privat mark, så här är det lite svårare att arbeta med åtgärder för kommunen. Men norr om, och i anslutningen till lågstråket ligger en parkering som också är en hårdgjord yta, den ligger på kommunal mark. Därifrån kommer också lite av flödet till lågstråket.
F Ja…
M Ja… det är inte jättelätt…
Och tittar vi på Habo så är det ju en lite mindre kommun och som kanske inte riktigt har de här stora bekymren, att det är så tätt, utan däremot så tittar ni mycket på ny- byggnation istället med planering av nya områden där ni måste ta med dessa bitar med hantering av skyfall i planeringen, med dammar och liknande.
F Ja, i dom nya områdena som vi bygger nu, har vi ett område med någon fördröjnings- damm och i ett område har vi fått till så att allt dagvatten kan avledas till en befintlig ravin, och där finns en viss fördröjning, nästan som en damm i ravinen. Så mycket handlar om att hitta de naturliga lågstråken och använda dom, där det finns något vat- tendrag eller vad det nu kan vara, eller att man bygger en damm då.
Annars tänkte jag exempelvis på den sista bilden, nu var det ju privat mark då men an- nars skulle man på parkeringsytan ha någon typ av… vad kallar man det, betongplat- tor med hål i eller vad man säger, som är lite genomsläppliga eller liknande som inte bidrar med lika mycket dagvatten så att säga.
B Japp
F Men det kan ju vara svårt i det här fallet då kanske. B Hur väl fungerar de vi kraftigt skyfall.
F Det beror väl på lite hur de är utformade men en viss hjälp ska det väl ändå kunna vara tänker jag.
Ja kommer det ett 100-års regn så är det ju mycket vatten.
M Det är väl lite så vi förstått det också, mycket av dom här hårda ytorna rinner det bara över och även brunnarna och fortsätter till lågstråken.
F Man kan inte lyckas avleda lite mer mot den här kanalen, vad finns det för möjligheter till det, att leda lågstråket norr om rondellen till kanalen.
B Jag vet inte hur det är där, men eventuellt så fylls den ganska snabbt M Ja, den är ju rödmarkerad på karteringen här också.
F Ja det är den
M och då ligger den i nivå med vägen, så det blir svårt vid ett skyfall
F Ja…
M Så det vi titta på i första hand är att förhindra att få ner vattnet till lågstråket
F Som sagt området vid grusparkeringen, där skulle man i alla fall kunna göra någonting för att minska avrinningen mot lågstråket.
B Hur ser du på kostnader för olika lösningar till området
F Jag skulle väl säga att det är jättesvårt att bedöma kostnader och sånt, men om man kunde få till något infiltrationsstråk på den första i alla fall så känns det ganska bra. Tycker det känns bättre man kan få till något sätt av inspiration snarare än ett magasin om det är möjligt.
B Ja
F Och man kan justera markhöjderna på något vis det är en ekonomisk bra lösning om det går.
Man kanske kan minska skadan på något sätt genom att justera marknaderna för vi hade ju den bland fastigheterna som svämmar över
B Ja den låsfirman
F Ja precis, om man kunde få till gräsytan mellan väg och parkeringen, så att det inte rin- ner till fastigheten.
B Det här med att leda vattnet vidare och sånt, hur rimligt är det i en sån här central del av ett befintligt område där det är mycket hus, är det möjligt och hur långa sträckor kan man ledade och hur leder man det i så fall, är det via vägar och gräver man ränn- dalar i vägarna
F Det kan man ju men då gäller det bara att man kan släppa det någonstans. Då är det frågan hur man får till det på ett bra sätt just i de här låg punkterna då.
M Annars är ju lätt att man flyttar på problemet då
F Ja… jo men precis.
Som man ska göra sånt måste man ju ha någonstans där det funkar att släppa det istäl- let och då att det funkar också med höjdare och allt sånt.
B Du säger att det är svårt att uppskatta kostnader, men har du någon idé vad det skulle kunna kosta att till exempel gräva ett dike i allén
F Det är väldigt svårt att säga, men det är helt gratis alla fall, ja lite svårt att bedöma lik- som storleken på åtgärderna bara genom fotonen. Ja så det känns ju ändå som att nå- gon typ av dike skulle man kunna få till utan att det kostar alltför mycket ändå. M Jag tänker om man har ett dike hur är det med träden, man får ju inte bygga för nära
träden.
F Nej,
M Då blir det ju en risk också.
F Ja det är svårt att bedöma egentligen, det är väldigt svårt att säga. M Ja det är svårt
F Och det är därför det är viktigt att tänka på det här redan från början egentligen när vi planerar nya områden, så löser man det här från början
B Ja precis
M Det finns ju många olika tekniker att jobba med
B Ja verkligen
F Ja
M Och just de här multiytorna att man kanske kan nyttiga då en fotbollsplan som man lägger lite lägre och har den som en översvämningsyta också
F Ja precis, det är ju inte fel alls så exempelvis en fotbollsplan är ju en yta som, ja det blir ingen skada på massa byggnader och sånt om det svämmar över, en sådan så det bra på det sättet.
M Sedan får det inte alltid vara blött där för då blir inte fotbollsspelarna glada F Nej, det är ju det också
M Men vid sådana här skyfall så skulle man ju kunna nyttja den typen av åtgärder
F Ja precis
M Ja vad säger du Björn vi har väl fått en del svar ändå
B Ja absolut
F Ja jag hoppas ni fått någonting i alla fall B Ja absolut, det var jättebra.
M Ja att kunna få höra lite hur olika kommuner tänker kring detta är bra Att kunna se vad som förenar kommuner i hanteringen av skyfall. Som sagt, jättetack Fredrik att du ställde upp för oss.
F Ja absolut
B Ja tusen tack