Respondent: Johan Virdung (J)
M Hej Johan!
B Hej Johan!
J Hej!
M Hur är det i Värnamo, är det fullt upp? J Ja det rullar på, det finns att göra.
M Vi var och besökte Värnamo i söndags och tittade bland annat på översvämningsvallen och skateparken ni gjort.
J Ja vad trevligt, den är ju relativt nybyggd
B Är det ok att spela in förresten, för att kunna skriva ner det som sägs i efterhand? J Ja, det är okej annars kommer ni nog få fullt sjå efteråt.
(Alla skrattar lite)
M Ja det är lite lättare att skriva efteråt om vi har det inspelat och summera ihop det. J Ja så är det ju
M ja, har du hunnit kika på det vi skickade innan
J Ja, lite grann men inte så mycket som jag önskade, men jag har nog det mesta i huvu- det så det ska nog gå bra.
M ja, det är ju lite av din kunskap vi vill komma åt och den erfarenhet du ha. M Som sagt, vi tittar på lågområden och lågstråk
J ja
M och framför allt bekymren som kan bli vid skyfall med stående vatten.
J ja, precis
M Det vi tittar på är vad det finns för lösningar och vad kan man göra och vilken priorite- ring har man.
J Mmm
M och framför allt i kommunen, hur ser kommunen på detta.
J Ja, precis
M Vi kan ju ta fram frågorna, så vi har dom tillgängliga B Jag har dom här, ska jag ställa första frågan?
M Ja, vi kan väl köra på direkt eller vad säger du Johan? Och du kan ju berätta lite mera och så bollar vi lite fler följdfrågor
J Ja det går bra
J Man har ju haft stort fokus på Lagan som har svämmats över lite från och till , det har man haft med sig då, sen har man kanske inte haft med sig eller tänkt på att det kom- mer skyfall med
B Mm
J Och det är egentligen skyfall och intensiva regn som ni jobbar med.
B Ja. Precis
J Så för ett par tre år sedan,
Jag tar lite bakgrund, ni har tid eller?
M Ja
B Vi har tid
M Vi har lång tid på oss, så det är upp till dig hur mycket tid du har. J Va bra, jag delar en grej här
(Johan visar en skyfallskartering över Värnamo med olika färger beroende på dagvat- tendjupet vid skyfall)
För några år sedan sa vi att vi måste ta tag i det här med skyfallshantering. Det vi gjort här är en skyfallsanalys, som visar på lite olika ställen
Ju mörkare färgen är, eller gult eller rött är där det samlas vatten eller så kallade låg- stråk, som kartan pekar ut
Den här modellen jobbar över hela ytan, vi har även med dagvattennätet, men det är ju fullt vid skyfall, så det går ju inte att räkna på det. Vissa ställen kan det ju rinna un- dan men då trycker det upp på andra ställen i rännstensbrunnar. Så den hanterar hela denna problematik.
Så den här har vi haft nu och vi har börjat fundera på hur ska vi göra för att kunna han- tera detta.
Den pekar ju på vissa bitar
(Johan visa en in zoomad bild på ett röd/gult stråk i kartan)
I det här stråket gick en gammal bäck förr i tiden från norr till söder
B Okej
J Vilket skapar en del problem, den grävdes ju om och går ut här idag (Johan pekar på kartan, där bäcken leds västerut)
Men man ser ju tydligt att den gick där förr (Johan pekar på det rödgula ytorna på kartan)
Det här visar ju på att vi har intressanta problem vi stå inför, som vi måste hantera. B Hur djupt ligger det i förhållande till omgivningen?
J (Johan visar en djupkarta över området där det är markerat med blått, ju mörkare blå- färgen är desto djupare är det)
Här är en djupkarta som visar på hur djup det är och hur mycket vattnet ställer sig.
B Okej
J Det är upp till en meter innan det rinner vidare
Modellen bygger på att den fyller groparna och sedan rinner det vidare.
Ni har säkert haft diskussioner eller tankar kring det, eller fört diskussioner i alla fall.
B Ja, precis
J Så här har vi ett stråk som vi jobbar med (och pekar på det tidigare nämnt stråk) Sedan har vi ett ställe här som är intressant
(och pekar lite längre upp i samma stråk)
Jag kommer till det, men det hänger ihop lite det här
J för egentligen… eee
hur vi nu aktivt ska gå in och jobba med dom här problemen är vi inne i just nu kan vi säga.
B okej
J Vi har ju jobbat med skyfall eller lågstråk på ett sätt innan men det har mer med ur dagvattensynpunkt, men nu är det mer hur ska göra när det kommer till intensiva regn.
Men här nu ser vi att det väldigt mycket vatten som kommer. (pekar på området där de dragit om bäcken)
I krysset där bäckfåran kommer
Idag leder vi in den i en ledning, och släpper ut den här. (Johan visar på Kartan) Det var det jag sa att det var här man grävde om, på -60 / -70-talet skulle jag gissa. Men förr gick bäcken igenom här. (Johan visar lågstråket som är kvar efter det att bäcken har leds om)
det vi har tittat på är att här har vi en yta som vi behöver hantera eller fördröja en viss del av skyfallet innan det dränker något annat.
Det vi kommer jobba med här, (Johan pekar på ett område öster om gamla bäcken) Vi har ju tittat här på stråk, eee
Dom här stråken är där vi kommer att gå in och jobba i gaturummet, för när det kom- mer dom här skyfallen så ska vi inte ha ner det i backen utan det ska hållas sig uppe på backen.
Vilket gör att dom här stråken har vi börjat rikta upp stråken, hur ska vi få ytvattnet från detta område till den här punkten (Johan pekar på punkten där ytvattnet leds om till)
B Japp
J Idag så rinner ju det ner lite över fastigheterna, (Johan pekar på det lågområde där den gamla bäcken låg innan) så idag vi kommer att styra om lite i gatunivåerna. För att göra en del
Sedan har vi hela det här området, (Johan pekar på ett stort blå markerat område norr om bäcken och intill bäcken), som också kommer att hamna här vid omlednings-punk- ten.
Och vad som gör att vi kommer att börja här nere (Johan pekar på den punkt där yt- vattnet börjar ledas om), är att det just där har de fått för sig att bygga ett 5 eller 7 vå- ningshus.
Så här har vi en diskussion med en privat exploatör som vill bygga på området. Tyvärr var det ju så att vi fick det här materialet med översvämningskartorna klart ett halvår för sent kan man väl säga. Så vi har en diskussion, hur ska vi göra för att den här ytan kommer vi inte kunna ha hela ytan. Så här tittar vi på att kanske sänka hela par- tiet vid bäcken som går norr om tillrinningspunkten. Här finns idag en fotbollsplan och den kan vi sänka ännu mer. (Johan pekar på ett lågområde norr om bäcken). Det gör att vi får en fördröjning över allt ihop. Jämte bäcken finns en kulle med tipp idag så
J Ja det kan det bli, men i många gånger när man gör ett förnyelsearbete på VA-sidan, när vi bygger upp en ny gata, då tittar vi över hur ska vi hantera ytskiktet i framtiden.
B Ja, just det
J Detta är en del, andra gånger så kanske vi höjer gatan lite för att vi vill styra om flödet, då kanske det blir en bulle som i Jönköping som är ett typexempel uppe vid Citygross, om ni tänker på det, när ni kommer från Bondberget ner där
B Ja, precis
J Då har man ju byggt ett par kullar där ju, för att styra flödet
M Ja
J Det är intressant i och för sig, om man går och tittar på hela det stråket ner och följa sjukhusområdet och kolla ner till E4:an, det är intressant där har man jobbat mycket med detta.
M När ni tittar på skyfallshanteringen, tittar ni på det som en helhet och sedan försöker ni hitta delar där ni kan fördröja vattnet
J Ja både fördröja och framför allt styra skyfallen, när det kommer så pass stora regn. Sedan om man vill på mindre… nu ska vi se, jag ska se om jag hittar era frågor. Jag kan sluta dela skärm så tar vi frågorna, så kan vi gå tillbaka här sedan.
Det vi jobbar mer och mer med nu är att försöka få dagvattnet, som är en del av sky- fallet, fast i mindre mängd, för när det kommer ett skyfall är marken mättad, då rinner det som bara den, men däremot om det kommer lite mindre regn så jobbar vi mer med att det ska vara trögt för dagvattnet att rinna helt enkelt. Vi försöker jobba mer med svackdiken, med lite infiltrationsstråk försöker vi hitta ställen på lämpliga sätt. Det är både miljömässigt och fördröjningsmässigt bra.
Det kommer även bli en del…, men det är mer med reningseffekten kan man säga, med raingarden, som har vi på gång, men vi har inte kommit så långt än där med såd- ana bitar, men det är på gång på flera ställen nu.
Eee…, jag tänker lite bara
B ja, men ska vi ta första frågan, vill du ta den Mattias
M Det är ju vilka parametrar som är viktiga att tänka på kring val av tekniska lösningar J ja, dels är det utrymmet, vad finns det för utrymme att jobba i rummet, och så är det
att stadsmiljöerna idag är ju rätt så fastställda, skyfallet har man kanske inte haft med sig på samma sätt tidigare. Men nu måste man agera och hantera det ju, så utrymmet är ju absolut en parameter för det man vill jobba med. När det gäller nya områden så är det lättare då tar man ju med sig det från början.
M Så i första hand tänker du att det handlar om att styra och leda vattnet och i andra hand att fördröja
J Ja, precis
B Hållbarhet, är det någon parameter att tänka på
J Ja absolut det tycker ja, det är ju reningen av dagvattnet, men det är svår när ett sky- fall kommer, det är så mycket regn så då spolar det rent väldigt mycket, så skyfall vill man ju inte ha in i den vanliga dagvattenanläggningen för då spolar det igenom, det är mer för dagvattenlösningar, så ser jag det som, det kan vara andra som tänker an- norlunda men det är så jag tänker. För det blir svårt att hantera den mängden vatten. När du samlar upp smuts och skit i en anläggning eller i en dagvattenanläggning och sen om det kommer in ett skyfall så kan det spola rent, och då försvinner förorening- arna vidare om du har otur, och det är ju den du vill fånga upp.
B Kan man se det så att om det kommer ett skyfall så är det så pass mycket regn att det blir så utspätt så att det kanske inte gör någonting
J Det är ju samma mängd som försvinner, ser man till den totala volymen så är det des- amma, men det blir ju en utspädd grad absolut men den totala volymen är ju ändå den samma
B Ska vi gå vidare
J Ja, men jag tänkte på det, parametrarna man vill jobba med är en del hur mycket vat- ten tänker man sig, som man jobbar med i de olika anläggningarna. Det kan ju dels vara ur ett dagvattenperspektiv då tänker man en viss volym av regn, men vid ett sky- fall då är det ju riktigt tryck på vattnet, så man får ha med sig den aspekten när man tittar på anläggningar eller vad man ska ha för lösningar så måste man tänka på vad är syftet med den.
Och i bästa fall kan man kombinera de, skyfall och dagvatten eee..Lågstråk…
När vi tittar på lågstråk eller vi försöker jobba så mycket som möjligt tillsammans med parkavdelningen, för att skapa flera ytor och gröna lungor, och det gör inget att dom sjunker i nivå för att kunna leda vattnet till dessa ställen. Vilket gör att du kan skapa lågstråk men som är attraktiva när det inte kommer ett skyfall. Det tror jag är viktigt att tänka på.
Jag funderar på vilka tekniska lösningar
M Jag har ju skrivit upp några tekniska lösningar i dokumentet jag skickade.
Så en av en teknisk lösning är gröna tak, men vad vi förstår så vid ett skyfall så är det så vattenmättat att det inte har någon funktion
J Ja, precis
Men svackdiken och kanaler absolut, är ju väldigt bra kan jag ju känna och fördröj- ningsvolymer också, sedan kanske man inte alltid har fördröjningsvolymer som klarar skyfall, det beror ju på hur högt upp det är i tillrinningen
Och på samma sätt är det med genomsläppliga material, det är så vattenmättat så det går inte ner någonting utan allt rinner vidare
Jag tänker att vattnet är ju på väg neråt hela tiden och det är ju där man ska försöka hitta stråken, kanal eller svackdiken eller liknande där det kan rinna utan att det går till skada på byggnader tillexempel
B Har du dom bilderna som Mattias skickade
J ja det har jag
B Om du tittar på dom bilderna där så finns det någon teknisk lösning som du skulle kunna föreslå att som man skulle kunna använda sig av i det här området som vi un- dersöker
J Det som är extremt tydlig där är ju kanalen som är byggd, den har ju räddat många fas- tigheter.
B Japp
J Den är ju inte så gammal den kanalen
M Vid skyfallskarteringen så är det på gränsen vid kanalen, då svämmar den också över på vägen lite grann.
M Ja, hur mycket pratar man om när det gäller sänkning av en gata är 10cm bra
J Det beror ju på flödet, det är där vi har den här analysen vi tittar på, där har vi lite hur mycket vatten som rör sig, vi kan ju ta fram hur mycket vatten som rör sig
Vet vi bredden på en gata har vi arean så då kan vi räkna fram höjden.
B Att göra någon form av rännor i vägarna, är det något praktiskt eller realistiskt, kan man styra vattenmängden
J Ja absolut,
Sänker man inte gatorna måste man ju göra någonting. Man kanske kan sänka 5cm, men i stället för bombering kan man göra en v-gata, med en ränna i mitten.
Vi har inte kommit dit riktigt än praktiskt, men jag vet att sådana förekommer.
Jag var för tre/fyra år sedan i USA i Florida och vi var vid ett köpcentra på en parkering och då det kom ett rejält skyfall jag knappt varit med om innan.
Vi satt i bilen kanske en kvart under skyfallet och efter några minuter var vattnet borta. Så dom var ju vana vid detta. Dom hade ju det konceptet med rännor där det rann ner i, enorma rännor med galler, så där jobbar man precis på det sättet.
B Ja just det
J Så det var stora kanaler undervägarna, det bara försvann på en gång, extremt fort, det var imponerande kan jag säga.
B Men då är det redan när dom har projekterat vägarna och tänkt på det från början. J Ja precis, idag så har man med sig detta, utmaningen är befintlig miljö
Och ibland kommer det bli sådana konsekvenser att för att kunna hantera skyfall och komma åt detta så måste man göra stora åtgärder, och dyra åtgärder med.
M När vi tittar på det här området så har vi bland annat en stor grusplan som är en par- kering idag, den finns med på några bilder som jag skickade med, till vänster om den går en GC-väg som ligger som ett lågstråk och som det visas i skyfallskarteringen blir den vattenfylld vid skyfall. Men högsta punkten i området är denna parkering. Så vi funderar om man kan sänka hela den och använda den som ett uppsamlingsmagasin i princip
J Ja absolut, det är egentligen så man försöker tänka, det var det jag var inne på, för att kunna hantera vissa stora regnvolymer, att jobba med grönytor eller parkeringar är egentligen där man ska gå in och försöka att hantera det, sedan ska man inte gå in och sänka för mycket för då dränker man ju bilarna. En liten viss volym där är ju väldigt mycket vatten på en parkeringsyta exempelvis
Fotbollsplaner exempelvis är idealiskt om man sänker det lite, det är ju inga bekymmer om det kommer 20cm på en fotbollsplan.
B Kan man uppskatta vad det kostar att sänka en sådan
J Ja…
Det är en bra fråga
M Ja, det handlar väl transporter och…
J Ja det är ju transporter och schaktkostnader, det är ju det som det är.
M Ja, vad det gäller grusplaner så är det de, när det gäller en asfalterad yta så är det lite dyrare.
J Ja, då är det mer kostnader, absolut, ja så är det.
Och en höjdsättning på det, får man ju jobba med i modellen. Det vi försöker göra nu. Varje åtgärd vi kommer göra, eller titta på att göra måste vi titta i den här modellen som vi har för skyfall. Vad får det för konsekvenser, så får man köra modellen igen för att se vad det får för konsekvenser.
Man förtätar ju mycket idag i städerna, och man har ofta ett dagvattennät som är un- derdimensionerad för nuvarande krav. Visst, kraven håller ju ofta men det man får göra är ju att jobba mer med antingen öppna lösningar om inte det går får man trycka ner kassetter, så mycket som möjligt. Det trycker vi ju ner lite här och där.
M Är det under gata då eller var
J Ja…, det är både i gata och parkmiljöer, finns det plats i gata så är ju det bra. Det är ju kassetter men även rörmagasin som ni skrivit, det är ju det samma princip.
M Ja, jag har skrivit flera lösningar
J Ja, absolut
M Vissa kan ju vara mer eller mindre tillämpbara
J Ja, man kan använda, och det gör nytta på olika ställen B Var gör den mycket nytta och var gör den mindre nytta
J En kassett är ju kubisk och har en fyllningsgrad på 92-94% tror jag, det är ju mycket på en kub, på samma yta med ett rör har du mycket kringfyllnad som inte är någon vo- lym. Det är ju bara jord utanför, kringfyllnad kring ledningen.
B Ja, just det
J Men ibland kanske det räcker att bara öka dimensionen lite grann på ett dagvattenrör för att det är bara en liten volym man behöver magasinera och då kan man lika väl lägga ett rör
B Räknas det in på ledningssystemet då
J Ja det gör det, det är ju inte skyfall vi magasinerar på det sättet utan det är dagvatten
B Ja, okej
J Det är upp till 30-årsregn vid centrumbebyggelse. Det är ändå rätt mycket vatten B Men vid skyfall så är inte det ett alternativ.
J Nej, jag ser inte det, för ofta när det gäller skyfall så är det så stora volymer så det är kanske en nolla mer eller minst en nolla mer i volym
B Okej
J Det är väl på ett ställe där har vi i och för sig kommer att magasinera skyfall. (Johan visar ett grönområde på kartan)
Den här ytan är idag en gräsyta
B Japp
J Här kommer vi bygga i år, fördröjning på dagvatten men även för skyfall, det kommer att hantera denna yta, det är en fördröjning på 2-3-tusen kubik
B ja, just det
J Så det är stora volymer, men här är det att vi ska förädla det med parkförvaltningen, och tillsamman göra lite nya parksatsningar, det är en kombination som jag tror kom- mer bli väldigt intressant.
B Hur är utformningen
J Det är tre olika dammar som hanterar lite olika flöden på lite olika håll,
B Okej
Nu är det inte exakt men det ger en hum om hur mycket det är Det är ca. 200-tusen kvadratmeter, 20 hektar
B Är det hyreshus eller villor som finns på området J Ja det är hyreshus, ett hyreshusområde
M Det är som du säger att det är stora kostnader, så det är viktigt att kombinera och jobba tillsammans eller passa på när man ändå ska göra något i området.
J Ja, lite så. Här gör vi ett rätt stort ingrepp och här vill göra något bra för kommuninvå- narna med. Det går ju inte att göra hur som helst när det gäller stora schakt hål, jag kan tycka från VA-sidan att det inte är något bekymmer med ett hål men eller, men det är ju inte så snyggt kanske
Så vi försöker jobba med parkförvaltningen, att vi gör bra grejer ut av det. Sedan om vi tittar här,
här har vi ett lågstråk idag, (Johan pekar på ett blott sträck)
Det är en bäck som går här så det är därför det är markerat som ett lågstråk. De ljusblåa sträcken är befintliga lågstråk,
Det billigaste och mest ekonomisk hållbara är att titta på där det är befintliga lågstråk där man inte behöver ändra eller göra så mycket.
Det kan vara att göra en bula på gatan, det kan ju vara en del.