Styrkor med IPS-profilen som ett Internetbaserat test:
Största styrkan med webbsystem generellt är automatiken och tillgängligheten, det vill säga att webbplatsen finns tillgängligt att ta till när och var man vill och att användare inte behöver någon programvara förutom webbläsare och Internetuppkoppling. Kopplat till användarvän- lighet är det bra att fråga dem som använder systemet hur det upplevs. Utvecklare försöker bygga system så användarvänligt som möjligt, ändå stämmer inte den bilden alltid överens med användarens bild och det kan vara bra att testköra med t ex personer som är mindre datorvana. Brandväggar och hårdvara sköts av dem som håller servrarna.
Datasäkerhet kopplat till Internetversionen av IPS-profilen:
Internetversionen av IPS-profilen är byggd som vilken webbplats som helst som man loggar in på, användare får en session via cockies, vilket innebär att de som inte tillåter cockies inte kan logga in. De lösenord som genereras i systemet är slumpmässiga men vissa lösenord bestäms av IPS användare via administrationen. Inloggningssystemets säkerhet på en skala (1=väldigt osäkert, 10=väldigt säkert) uppskattas som sju. Ingen kryptering används dock, det vill säga kommunikation mellan webbserver och den som är ute och använder webbplatsen skickas i klartext, och det är därför möjligt för den som verkligen vill lyssna av och sitter mitt emellan att få tillgång till informationen. Hackerattacker är dock inget stort bekymmer även fast det generellt är brandväggar etc. det mest fokuseras på när det gäller webbplatser. Den största risken att någon skulle ta sig in är istället att folk slarvar med sina lösenord. Antingen att väldigt enkla lösenord väljs, att lösenorden aldrig byts ut, att användare lånar ut lösenord, att de som använt lösenord men inte jobbar kvar fortfarande har tillgång till det, etc. Man måste även sätta säkerheten i relation hur värdefull information det är som vi vill skydda. Det finns enkla lösningar att bygga på som kan öka säkerheten, exempelvis: Att begränsa antalet försök som någon får göra när man loggar in, att mail skickas till administratören när någon skriver in fel lösenord så att administrationen är medvetna om det och eventuellt kan spåra via IP-adresser, eller att lösenord för administration byts varje vecka utifrån exempelvis ett logiskt system byggt på datum (de som slutar måste bli av med möjligheten att komma åt lösenorden). Normalt sett används dock inte det system som används i IPS, med en administration där många kan logga in via ett lösenord, utan olika användare har olika konton. Det senare är en lösning som är möjlig att bygga på. Via konton ökas säkerheten och det är lättare att plocka bort en person som inte längre har behörighet. Via konton kan även olika behörigheter byggas in så att olika personer kommer åt viss information. Även ansvarskänslan för att hålla reda på sitt användarnamn och lösenord kan eventuellt ökas på detta sätt.
D E L 3 :
D E L 3 : RELIABILITET OCH STABILITET I IPS-PROFILENS VARIABLER
I Tabell 1 redovisas mått på IPS-profilens interna reliabilitet (Cronbach’s alfa). Analyser om- fattar samtliga idrottare som vid datumet för databasens sammanställning (2005-04-27) fyllt i IPS-profilen, och visar att den interna reliabiliteten överlag är acceptabel (α >0,70; Nunnally, 1978). Två variabler, Social ängslan/oro (α =0,62) och Anspänningsreglering (α=0,68), indikerade dock en något lägre reliabilitetsnivå. När idrottarna delades upp utifrån tillhörighet i lag- eller individuella idrotter visade resultaten en något låg intern reliabilitet på variabeln Social ängslan/oro i gruppen med lagidrottare (α=0,53) samt Anspänningsreglering (α=0,58). Uppdelning av idrottarna utifrån kön indikerade ytterligare att reliabilitet vad gäller variabeln Social ängslan/oro är något lägre, både bland kvinnor (α =0,58) och män (α =0,63). I gruppen med kvinnor uppvisade resterande variabler en acceptabel reliabilitet. Bland männen tycks ytterligare fem variabler (Bassjälvkänsla (α=0,61), Inre/yttre kontroll (α=0,67), Inre motivation (α =0,59), Arbeta mot mål (α=0,67) samt Anspänningsreglering (α =0,58)) ha en något lägre intern reliabilitet.
Tabell 1. Cronbach’s alfa (α) för IPS-profilens variabler.
Kvinnor (n=86) Män (n=86) Individuella (n=58) Lag (n=114) Totalt (n=172) Personlighetsdimensionen Bassjälvkänsla 0,77 0,61 0,80 0,70 0,74 Prestationsbaserad självkänsla 0,81 0,80 0,81 0,81 0,81 Inre/yttre kontroll 0,90 0,67 0,84 0,85 0,84 Självmedvetenhet 0,80 0,73 0,85 0,73 0,77 Idrottsidentitet 0,75 0,81 0,82 0,75 0,78 Social ängslan/oro 0,58 0,63 0,75 0,53 0,62 Kognitiv ängslan/oro 0,88 0,82 0,87 0,86 0,86 Somatisk ängslan/oro 0,91 0,88 0,89 0,90 0,90 Motivationsdimensionen Yttre motivation 0,70 0,76 0,75 0,73 0,73 Inre motivation 0,80 0,59 0,70 0,72 0,71 Hängivenhet 0,85 0,77 0,85 0,79 0,83 Reaktionsdimensionen Kognitiv ängslan/oro 0,93 0,92 0,92 0,93 0,93 Somatisk ängslan/oro 0,91 0,89 0,92 0,88 0,90 Självförtroende 0,92 0,93 0,96 0,89 0,93 Förmågor Arbeta mot mål 0,86 0,67 0,85 0,73 0,78 Självförtroende 0,83 0,82 0,85 0,82 0,84 Mental förberedelse 0,87 0,81 0,85 0,84 0,85
Hantera inre krav 0,88 0,85 0,90 0,87 0,88
Hantera yttre krav 0,83 0,80 0,90 0,78 0,83
Hantera motgång/misstag 0,78 0,82 0,77 0,81 0,80
Hantera interna distraktorer 0,82 0,85 0,86 0,79 0,84
Hantera externa distraktorer 0,88 0,78 0,84 0,74 0,84
Fokusering 0,81 0,72 0,76 0,75 0,77 Refokusering 0,87 0,78 0,84 0,82 0,83 Anspänningsreglering 0,73 0,58 0,71 0,58 0,68 Socialt stöd Stöd från omgivning 0,87 0,87 0,90 0,84 0,87 Stöd från tränare 0,93 0,90 0,90 0,89 0,92
Stabiliteten i IPS-profilens variabler redovisas i Tabell 2, och analysen baseras på de totalt 55 idrottare som genomfört IPS-profilen vid minst två tillfällen. Den genomsnittliga tidsperioden mellan testtillfällena var 6 månader, standardavvikelsen (±4 månader) visar emellertid att spridningen på tidsperioden inom gruppen var relativt stor. Korrelationer mellan testtillfälle 1 och 2 beräknades på samtliga variabler förutom reaktionsvariablerna som förväntas att fluk- tuera naturligt över tid.
Tabell 2. Medelvärden (M), standardavvikelser (S.D.), och korrelationer (rxy) mellan test–
tillfälle 1 och testtillfälle 2 (n=55).
Testtillfälle 1 M (S.D.) Testtillfälle 2 M (S.D.) rxy Personlighetsdimensioner Bassjälvkänsla 76,09 (16,94) 82,47 (16,02) 0,63* Prestationsbaserad självkänsla 55,55 (22,61) 43,95 (27,61) 0,31* Inre/yttre kontroll 84,04 (13,39) 88,15 (12,90) 0,46* Självmedvetenhet 73,44 (16,19) 78,22 (16,84) 0,51* Idrottsidentitet 34,71 (24,47) 29,95 (24,87) 0,69* Social ängslan/oro 72,16 (20,21) 75,91 (20,73) 0,73* Kognitiv ängslan/oro 64,98 (23,96) 74,20 (20,94) 0,68* Somatisk ängslan/oro 75,05 (20,03) 78,56 (18,77) 0,62* Motivationsdimensioner Yttre motivation 29,71 (21,26) 25,80 (19,06) 0,61* Inre motivation 66,33 (14,97) 79,33 (18,77) 0,56* Hängivenhet 88,85 (15,92) 86,92 (17,25) 0,37* Förmågor Arbeta mot mål 77,67 (20,62) 80,67 (20,33) 0,57* Självförtroende 62,24 (22,94) 69,25 (24,29) 0,79* Mental förberedelse 63,47 (21,85) 73,93 (22,29) 0,52*
Hantera inre krav 58,62 (24,27) 63,58 (23,83) 0,36*
Hantera yttre krav 64,53 (20,84) 73,44 (19,26) 0,47*
Hantera motgång/misstag 65,25 (22,52) 73,85 (18,73) 0,63*
Hantera interna distraktorer 66,93 (19,15) 73,75 (20,41) 0,52*
Hantera externa distraktorer 69,49 (18,46) 76,76 (18,45) 0,53*
Fokusering 74,87 (17,48) 79,16 (17,74) 0,58* Refokusering 67,09 (18,75) 74,75 (17,25) 0,47* Anspänningsreglering 65,67 (15,71) 73,78 (17,09) 0,52* Socialt stöd Stöd från omgivning 75,75 (22,13) 80,73 (21,62) 0,53* Stöd från tränare 66,13 (26,20) 72,69 (27,67) 0,39*
Analyserna visar att samtliga variabler korrelerar signifikant (p<0,05) mellan testtillfälle ett och två. Korrelationerna är även överlag moderata till höga utifrån den relativt långa genom- snittliga tidsperiod som gått mellan mätningarna, med undantag för fyra variabler (Presta- tionsbaserad självkänsla, Hängivenhet, Hantera inre krav, samt Stöd från tränare) som upp- visade något lägre stabilitet över tid.
Explorativa faktoranalyser av IPS-profilens dimensioner
Preliminära faktoranalyser genomfördes för att utvärdera IPS-profilens faktoriella validitet. Faktoranalyser kräver dock stora datamaterial för att resultaten ska bli tillförlitliga, där en generell riktlinje är att datamaterialet bör överstiga 300 personer speciellt om många variabler respektive påståenden analyseras. Vid faktoranalyser av många variabler i små datamaterial finns en överhängande risk att antalet faktorer antingen över- eller underskattas (Tabachnick & Fidell, 2001). Tyvärr omfattar datamaterialet utifrån IPS-databasen endast 172 personer, varav ett flertal av de dimensioner som analyserades består av ett stort antal påståenden. Resultaten från faktoranalyserna bör därför ses som preliminära och tolkas med försiktighet.
Personlighetsdimensionen
Den explorativa faktoranalysen, där samtliga påståenden (n=32) som utgör IPS-profilens åtta personlighetsvariabler inkluderades, indikerade sex faktorer med ett Egenvärde högre än ett. Resultaten som visas i Tabell 3 visar att variablerna Inre/yttre kontroll, Självmedvetenhet,
Idrottsidentitet och Somatisk oro samtliga tycks utgöra separata faktorer. Faktorladdningarna i dessa variabler är dessutom relativt höga (0,48-0,82).
Tabell 3. Explorativ faktoranalys med personlighetsvariablerna (Eigenvalue >1). Faktorladdningar ≥0,32 redovisas (n=172).
Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Faktor 4 Faktor 5 Faktor 6
Bassjälvkänsla # 20 0,68 # 44 0,58 # 68 # 92 0,60 Prestationsbas.självkänsla # 4 -0,71 # 28 -0,68 # 52 -0,56 # 76 -0,60 I/Y kontroll # 6 0,76 # 30 0,63 # 54 0,76 # 78 0,64 Självmedvetenhet # 7 0,58 # 31 0,73 # 55 0,59 # 79 0,67 Idrottsidentitet # 2 0,68 # 26 0,76 # 50 0,75 # 74 0,48 Social ängslan/oro # 9 0,93 # 33 0,61 # 57 # 81 Kognitiv ängslan/oro # 1 0,53 0,40 # 25 0,59 0,46 # 49 0,61 0,37 # 73 0,54 0,44
Somatisk ängslan/ oro
# 24 0,74
# 48 0,82
# 72 0,72
# 96 0,73
Vad gäller Bas- och Prestationsbaserad självkänsla så visar resultaten att dessa variabler sammanfaller i en faktor (Faktor 1), dock med positiva laddningar för Bassjälvkänsla och med negativa laddningar för Prestationsbaserad självkänsla. Ett av påståendena i variabeln Bas- självkänsla (#68:”Jag är en person som min omgivning kan tycka om”) uppvisar dock inte en adekvat laddning på faktorn (<0,32). Även variabeln Kognitiv oro uppvisar den högsta laddningen på Faktor 1 och tycks därmed sammanfalla till viss del med Bas- och Prestations- baserad självkänsla. Den sistnämnda variabeln laddar även relativt högt på samma faktor som Somatisk oro. Den mest problematiska variabeln utgörs av Social ängslan/oro. Endast två av de fyra påståenden (#9: ”Att stå i centrum/framträda inför många människor gör mig för det
mesta ängslig/orolig” och # 33: ”Jag har sällan problem att prata eller agera inför en grupp människor”) laddar på en enskild faktor (Faktor 6), medan de två övriga påståendena inte
visar någon laddning som överstiger 0,32.
Motivationsdimensionen
Den explorativa faktoranalysen av samtliga påståenden (n=12) av motivationsdimensionen indikerade tre faktorer med Egenvärden högre än ett och faktorerna redovisas i Tabell 4. De tre variablerna i motivationsdimensionen tycks även utgöra tre separata faktorer, där samtliga faktorladdningar var relativt höga (0,53-0,78).
Tabell 4. Explorativ faktoranalys över motivationsdimensionen (Eigenvalue >1). Faktorladdningar ≥0,32 redovisas (n=172).
Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3
Yttre motivation # 3 0,69 # 27 0,68 # 51 0,73 # 75 0,55 Inre motivation # 11 0,53 # 35 0,70 # 59 0,58 # 83 0,60 Hängivenhet # 10 0,78 # 34 0,67 # 58 0,74 # 82 0,74 Reaktionsdimensionen
Resultaten från den explorativa faktoranalysen av de påståenden (n=12) som utgör de tre reaktionsvariablerna redovisas i Tabell 5. Resultaten indikerar en tvåfaktorlösning, där samt- liga påståenden som rör variablerna Kognitiv och Somatisk ängslan/oro visar de högsta fak- torladdningarna på Faktor 1. Vissa av den Kognitiva variabelns påståenden dubbelladdar även på Faktor 2, medan påståenden som rör Självförtroendevariabeln endast laddar på Faktor 2. Tabell 5. Explorativ faktoranalys över Reaktionsdimensionen
(Eigenvalue>1). Faktorladdningar ≥0,32 redovisas (n=172).
Faktor 1 Faktor 2 Kognitiv oro # 97 0,48 0,33 # 100 0,45 0,45 # 103 0,63 # 106 0,52 0,40 Somatisk oro # 98 0,98 # 101 0,64 # 104 0,89 # 107 0,59 Självförtroende # 99 0,93 # 102 0,85 # 105 0,78 # 108 0,87
Färdighetsdimensionen
Resultaten från den explorativa faktoranalysen av Färdighetsdimensionen, vilken inkluderar 10 variabler med totalt 40 påståenden, föreslår sju faktorer med ett Eigenvalue överstigande 1. Tabell 6. Explorativ faktoranalys över Färdighetsdimensionen (Eigenvalue>1). Faktorladdningar ≥0,32 redovisas (n=172).
Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Faktor 4 Faktor 5 Faktor 6 Faktor 7
Arb mot mål # 21 0,76 # 45 0,69 # 69 0,80 # 93 0,60 Självförtroende # 12 0,35 # 36 0,43 # 60 0,34 # 84 0,35 Mental förberedelse # 15 0,68 # 39 0,96 # 63 0,49 # 87 0,93 Inre krav # 14 0,99 # 38 0,76 # 62 0,68 0,32 # 86 0,83 Hantera motg/misstag # 19 0,33 # 43 0,63 # 67 0,97 # 91 0,63 Interna distraktorer # 18 0,61 # 42 0,81 # 66 0,53 0,41 # 90 0,53 Externa distraktorer # 5 0,39 0,43 # 29 0,48 0,44 # 53 0,38 # 77 0,70 0,36 Fokusering # 8 0,54 0,36 # 32 0,80 # 56 0,38 # 80 0,81 Refokusering # 16 0,73 # 40 0,74 # 64 0,61 # 88 0,65 Anspänningsreglering # 13 0,45 # 37 0,61 # 61 0,43 # 85 0,42
Som Tabell 6 visar tycks variablerna Arbeta mot mål, Självförtroende, Mental förberedelse, Inre krav, samt Hantera motgångar misstag utgöra separata faktorer. Ett påstående (# 19:
”När jag presterar dåligt under tävlingar/matcher tappar jag ofta motivationen”) i den sist-
nämna variabeln uppvisar dock en avvikande laddning. Vad gäller påståenden i variablerna Interna distraktioner, Externa distraktioner, Fokusering och Refokusering, indikeras att dessa laddar på samma faktor (Faktor 1), varav Externa distraktioner även dubbelladdar på en enskild faktor (Faktor 7). Den enskilt mest problematiska variabeln tycks dock vara Anspän- ningsreglering.
Dimensionen Socialt stöd
I Tabell 7 visas resultaten från den explorativa faktoranalysen över de två variablerna med to- talt åtta påståendena som ingår i dimensionen Socialt stöd. Resultaten indikerar en tvåfaktors- lösning med Egenvärden över ett, där påståenden som omfattar Socialt stöd från omgivningen och Socialt stöd från tränaren utgör separata faktorer med höga faktorladdningar (0,61-0,90). Tabell 7. Explorativ faktoranalys över dimensionen Socialt stöd (Eigenvalue>1). Faktorladdningar ≥0,32 redovisas (n=172). Faktor 1 Faktor 2 Socialt stöd omgivning # 23 0,81 # 47 0,78 # 71 0,86 # 95 0,61 Socialt stöd tränare # 17 0,90 # 41 0,82 # 65 0,89 # 89 0,75 Sammanfattning
Sammantaget tyder resultaten på att framför allt variablerna Social ängslan/oro samt Anspän- ningsreglering psykometriskt kan vara något svaga. Båda variablerna indikerade en något låg intern reliabilitet samt låg faktoriell validitet. Variablerna som rör Kognitiv ängslan/oro i personlighetsdimensionen och reaktionsdimensionen tycks även dubbelladda på samma faktor som Somatisk ängslan/oro och Bas- och Prestationsbaserad självkänsla (personlighetsdimen- sionen) respektive Självförtroende (reaktionsdimensionen). Resultaten indikerar även överlag att de färdighetsvariabler som berör aspekter av koncentration sammanfaller i en gemensam faktor. Ett fåtal enskilda påståenden i de olika variablerna indikerar även något avvikande faktorladdningar.
D E L 4 :
D E L 4 : DISKUSSION OCH FÖRSLAG
Syftet med utvärderingen var enligt uppdraget att granska IPS-profilen© både ur ett användar- perspektiv och ett psykometriskt perspektiv. Vi har därför frågat användarna, både de som administrerar profilen (dvs. den mentala rådgivargruppen) och de som besvarar den (de aktiva idrottarna) vad de tycker. Detta har skett i form av enkäter och intervjuer. Som komplement till dessa intervjuer har även IT-utvecklaren intervjuats för att nyansera de svar som rådgivare och aktiva givit avseende Internet som administrationsform. Eftersom några av frågorna berör träningsråden har även den som ansvarat för dessa intervjuats. En fullständig redovisning av enkäter och intervjuer sker i del 2 och den psykometriska utvärderingen i del 3. Meningen med del 4 är att diskutera resultat som är speciellt intressanta eller på annat sätt värda upp- märksamhet, samt att föreslå vad som kan göras för att vidareutveckla såväl profilen som träningsråden.
Vi anser att denna utvärdering tar till vara merparten av de erfarenheter som i dagsläget finns vad gäller IPS-profilen©. Detsamma gäller den statistiska bearbetningen som grundar sig på de data som varit tillgängliga. Som alltid gäller att ju mer data som finns, desto säkrare blir slutsatserna. I de fall viss osäkerhet råder kan med andra ord mer data räta ut vissa av de frågetecken som nedan diskuteras. Redan nu finns det dock tillräckligt med data för en rad åtgärdsförslag, vilka avslutar rapporten. För att underlätta för läsaren har vi valt att i denna del både redovisa några av de mest intressanta resultaten samt att kommentera dessa, utifrån tanken att nedanstående text ska kunna läsas självständigt. För en fullständig bild är det dock nödvändigt att ta del av informationen i del 2 respektive 3.
IPS-profilen som instrument
Övergripande intryck
Det övergripande intrycket kan anses vara gott, eller till och med mycket gott. Över 85% av rådgivarna och 80% av de aktiva idrottarna skattar i enkäten sitt övergripande intryck som Ganska bra respektive Mycket bra. Elva av tolv intervjuade idrottare säger detsamma (den tolfte hade ingen åsikt). Uttryck som ”proffsig”, ”bra test” och ”lätt att förstå och tillämpa” förekommer. Samtidigt nämner användarna att testet ”kräver en hög nivå av de aktiva” (sagt av rådgivare) och att ”det är lätt att läsa det ’rätta’ svaret när testet görs flera gånger” (sagt av aktiv). Den sistnämnda kommentaren visar att ett övervägande som gjordes vid profilens konstruktion också framstår som uppenbart för de aktiva: testet går att ”genomskåda”. Sam- tidigt som detta var meningen vid dess konstruktion föreligger ändå risken att de aktiva – om de inte känner tillit till rådgivaren, eller om rådgivaren missar i informationen till de aktiva – förvanskar svaren och därmed resultatet. Sannolikt bör denna risk belysas ännu tydligare i manualen och diskuteras utförligare vid ackrediteringsutbildningen. Ett möjligt alternativ för att åtminstone delvis komma till rätta med ”tillrättalagda svar” är att inkludera så kallade ”lier items/scales”, dvs frågor som enbart är inkluderade för att avslöja svar som kan misstänkas vara tillrättalagda och därmed inte tillförlitliga. En annan möjlighet är att inkludera identiska frågor som förekommer både i början och slutet av testet, vilket gör att olika svar indikerar mindre tillförlitlig information. Innan detta övervägs bör ursprungstanken diskuteras, alltså den som ligger till grund för att inga försök gjorts att dölja vad IPS-profilen© mäter utan erbjuda idrottarna ett ”genomskinligt” test som ökar deras självinsikt och medvetenhet om egna styrkor och svagheter.
Längd
Genomsnittstiden att besvara testet anges av rådgivarna till 27 minuter (med en variation mellan 20 till 35 minuter) medan de aktiva anger 30 minuter (och en variation mellan 15 och 60 min). Ganska precis 50% av såväl rådgivare som aktiva anser att testet är lagom långt medan ca 40% anser det något för långt (resterande anser det för kort eller saknar åsikt). Jämfört med målet när testet konstruerades (som var 20 minuter) visar alltså resultaten att det tar något längre tid än önskvärt att besvara det. Erfarenhetsmässigt går det dock alltid fortare att besvara ett test andra gången jämfört med första gången. Eftersom flertalet bara besvarat IPS-profilen© en gång kan det därmed antas att erhållna medelvärden till stor del beror på att testet varit nytt och okänt och att tidsåtgången minskar vid upprepade testtillfällen. Möjlig- heten att korta ned testet bör dock övervägas. Detta kan ske på två sätt: antingen plockas en eller flera variabler bort, eller så minskas antalet påståenden per variabel (i dag fyra st). Ur psykometrisk synvinkel rekommenderas ofta 4-8 påståenden/frågor/adjektiv per variabel, för att minska risken för slumpmässiga svar och därmed felaktiga slutsatser. Samtidigt som detta konstateras måste ändå de aktivas upplevelse av att det förekommer upprepningar i frågorna beaktas. Här står alltså användarnas upplevelse och psykometriska hänsyn i viss motsatsställ- ning. En möjlig kompromiss är att minska antalet påståenden till tre per variabel (och låta de statistiska resultaten avgöra vilka som bör kvarstå). Denna åtgärd skulle även bidra till att minska tidsåtgången (med uppåt 25%), vilket i sin tur möjliggör att ytterligare variabler kan inkluderas. Något vi återkommer till.
Relevans och träffsäkerhet
Den absoluta majoriteten upplever att frågorna är relevanta för idrottare, även om någon person anser det önskvärt med ändå mer specifika frågor för enskilda idrotter. Meningen vid konstruktionen av IPS-profilen© var att den skulle kunna användas generellt, åtminstone bland individuella idrottare (äldre än 15 år). Säkerligen är det dock så att vissa variabler är mer aktuella för utövare av vissa idrotter. En utförsåkare med en tävlingstid på 60 sekunder skiljer sig sannolikt från en golfare med en tävlingstid uppåt fyra timmar. Därmed blir rådgivarens kunskap om den enskilde idrottaren och dennes sport avgörande för en korrekt bedömning av resultaten från profilen samt i valet mellan olika träningsråd. Något som utförligt bör disku- teras vid utbildningen av ackrediterade rådgivare eftersom testet och de vidhängande tränings- råden måste speglas mot de behov och förmågor som är aktuella i varje enskilt fall. I linje med Figur 1 (se del 1) bör IPS-profilen© alltid kompletteras med annan information för att möjliggöra en optimal anpassning av den mentala träningen till individens behov.
En respondent nämner något som kan tolkas som att IPS-profilen© i vissa fall är för träffsäker, i det att den ”blottar” idrottarna. Samma respondent anser att dessa variabler (ingående i personlighetsdimensionen) bör tas bort eller reduceras. En tolkning av detta är att den aktuelle rådgivaren känner sig osäker, möjligtvis på grund av bristande kunskap vad gäller att hantera mer grundläggande psykologiska frågeställningar. Under diskussionerna som föregick fram- tagandet av dagens IPS-profil© var ett förslag att endast ackrediterade rådgivare skulle arbeta med den kompletta profilen medan andra skulle kunna arbeta med fyra av de fem dimen- sionerna (ej personlighetsdimensionen). I dagsläget gäller att endast ackrediterade rådgivare har tillgång till profilen i sin helhet, och någon reducerad version finns inte. Kanske bör ägarna dock överväga att erbjuda användarna två versioner, en fullversion som kräver fördjupad kunskap i personlighetspsykologi och en reducerad version – kanske enbart med färdighetsdimensionen – som kan erbjudas de som genomgått den nuvarande ackrediterings- utbildningen. Saknar rådgivaren adekvata kunskaper riskerar han/hon att göra större skada än
nytta, vilket inte bara är negativt för idrottaren utan även drabbar rådgivarkollektivets tro- värdighet på såväl kort som lång sikt.
Variabler
Av rådgivarna anser 95% att inga variabler bör tas bort; motsvarande siffra för idrottarna är närmare 50% (40% saknar åsikt). Den övervägande majoriteten av rådgivarna (85%) och idrottarna (drygt 50%, medan drygt 40% saknar åsikt) anser att inga ytterligare variabler bör läggas till. Några förslag på tillägg förekommer ändock: kontakt med lagkamrater och tränare, vid lagidrott, samt förmåga till avslappning respektive mental tuffhet. Några idrottare föreslår att antalet variabler kan reduceras något, speciellt de som verkar mäta närliggande saker; fokusering respektive refokusering nämns speciellt. Denna fråga återkommer vi till senare när den statistiska bearbetningen diskuteras.
En respondent önskar större möjlighet att själv välja ingående variabler så att de kan anpassas efter det behov som finns i den aktuella rådgivningen. Här finns det två möjliga vägar: (1) en valmöjlighet inbyggd i nätversionen av IPS-profilen© där rådgivaren inledningsvis väljer vilka variabler som ska ingå i testet. Eller (2) en information till rådgivarna under utbildningen som understryker att de själva kan välja vilka variabler de ska uppmärksamma respektive bortse ifrån. Sistnämnda alternativ innebär att rådgivaren själv måste redigera de erhållna resultaten innan de presenteras och diskuteras med idrottaren. Samtidigt som båda alternativen är genomförbara kräver de att rådgivaren är så pass kunnig att han/hon inte väljer bort de variabler som idrottaren kanske mest behöver arbeta med – denna risk bör beaktas innan olika alternativa lösningar diskuteras.
En rådgivare anser att staplar och svar kan göra att ”adepterna känner sig utblottade” (utlämnade?), en annan att det kan kännas ”tråkigt om svaren bara visar rött”. Det senare förstärks av en idrottare som framhåller att de inte bara vill diskutera och få feedback på det