FoU-rapport 2006:6
PSYKOLOGISKA PROFILEN
ST O C KHOLM APRIL 20 0 6 2003
1. Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt
2. Man vill ju inte att föreningen ska dö – en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark)
3. Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla?
5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 – statistik från Riksidrottsförbundet 2004
1. Ätstörningar – en kunskapsöversikt (Christian Carlsson)
2. Kostnader för idrott – en studie om kostnader för barns idrottande 2003
3. Varför lämnar ungdomar idrotten – en undersökning av fotbollstjejer och – killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson)
4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius)
5. Svenskarnas idrottsvanor – en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003 6. Idrotten i den ideella sektorn – en kunskapsöversikt (Johan R Norberg)
7. Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp)
8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2005
1. Doping- och antidopingforskning 2. Kvinnor och män inom idrotten 2004
3. Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation
4. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic)
ISBN 91-975766-0-3
5. Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 ISBN 91-975766-6-2
6. Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 ISBN 91-975766-7-0
7. Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN 91-975766-8-9
2006
1. Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN 978-91-976081-2-1
2. Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN 978-91-976081-3-8
3. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN 978-91-976081-4-5
4. Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(Maja Uebel) ISBN 978-91-976081-5-2
5. Kvinnor och män inom idrotten 2005 ISBN 978-91-976081-6-9
6. Utvärdering av den idrottspsykologiska profilen - IPS-profilen (Göran Kenttä, Peter Hassmén, Carolina Lundqvist) ISBN 978-91-976081-7-6
7. Vägen till elittränarskap (Sten Ericsson)
ISBN 978-91-976081-8-3
Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst – kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 62 03
BAKGRUND
Framgångsrik mental rådgivning bygger på att korrekt och tillförlitlig information är tillgänglig så att processen kan styras med bästa möjliga precision. Olika standardiserade mätinstrument används ofta som komplement till mer traditionell informationsinhämtning, med den extra fördel att de möjliggör såväl nulägesmätningar som uppföljande mätningar. Det sistnämnda innebär även att en värdering kan ske av hur effektiv den mentala rådgivningen varit och om den haft avsedd effekt. Även om det på marknaden förekommer en rad olika standardiserade mätinstrument och skattningsskalor saknades vid projektets början ett mer omfattande instrument som speciellt utformats för att styra och utvärdera mental träning.
Riksidrottsförbundets Elitidrottscentrum (RF-EIC) och dåvarande Idrottshögskolan i Stockholm (nu-mera GIH) initierade därför 2001 arbetet med att skapa ett lämpligt mätinstrument som erbjuder men-tala rådgivare möjligheten att mäta såväl nuläge som förändringar i en rad psykologiska variabler. Resultatet av detta arbete – IPS-profilen© – ägs till lika delar av RF-EIC och GIH. Följande rapport är resultatet av det uppdrag RF-EIC gav GIH att utvärdera IPS-profilen© och dess användning.
UPPDRAGET
Syftet med projektet formulerades enligt följande:
1. Utvärdering av rådgivares och aktivas erfarenheter av arbetet med instrumentet. Specifikt
ut-värderas målgruppens upplevelse av instrumentet när det gäller antal påståenden, variabler, trä-ningsråd och webbaserat upplägg. Vidare utvärderas även upplevelsen av instrumentets bety-delse i rådgivningsprocessen, hur IPS-profilen används, styrkor och svagheter med instrumen-tet, samt etiska överväganden kopplat till användningen. När det gäller rådgivarna görs även en utvärdering kring upplevd nytta och framtida behov av ackrediterings- och vidareutbildningar.
2. Psykometrisk utvärdering utifrån sammanställd databas på genomförda testningar med fokus på
reliabilitets- och validitetsfrågor. UTGÅNGSPUNKTER
I överenskommelse med uppdragsgivaren bestämdes att utvärderingen främst skulle ske med hjälp av enkäter, för att därigenom inkludera flertalet användare och deras erfarenheter av IPS-profilen©. Det bestämdes vidare att intervjuer skulle komplettera enkäterna. Instrumentets psykometriska egen-skaper utvärderas genom gängse statistiska metoder.
RAPPORTENS DISPOSITION
Inledningsvis, i del 1, beskrivs den nuvarande IPS-profilen©, eftersom det inte kan förutsättas att alla som läser denna rapport är bekanta med dess konstruktion. I del 2 redovisas resultatet av rådgivar-enkäterna, enkäterna till de aktiva idrottarna samt intervjuerna varefter del 3 ägnas åt den statistiska utvärderingen. Avslutningsvis, i del 4, beskrivs slutsatser och rekommendationer vilka kan ligga till grund för en revidering av den nuvarande IPS-profilen©.
ANSVARIGA
Projektet initierades och finansierades av RF-EIC, under ledning av Marianne Söderberg. Uppdraget att genomföra utvärderingen gavs till GIH i Stockholm med Göran Kenttä som ansvarig. Det följande är den rapport vi presenterar som resultat av den utvärdering som genomfördes under 2005.
Stockholm i januari 2006
Peter Hassmén Carolina Lundqvist Göran Kenttä
D E L 1 :
D E L 1 : IPS-PROFILEN©
Texten i del 1 är till vissa delar hämtad från den manual som utvecklades parallellt med testet och som utgör en del av det material som används vid utbildningen av mentala rådgivare. Vissa delar har dock lagts till för att understryka eller kommentera delar i manualen; men vi avstår medvetet från en mer omfattande diskussion i del 1 utan väntar med den till del 4 då allt material kommenteras och diskuteras.
Strävan vid konstruktionen av IPS-profilen© var att skapa ett instrument som ökar möjlig-heterna att kartlägga den aktive idrottarens mentala styrkor och svagheter. Det finns förstås en rad möjliga ”informationskällor” och ”verktyg” som kan användas för att lära känna en idrottare, några av dessa presenteras i Figur 1. De flesta av dessa erbjuder dock inte möjlig-heten att på ett tillförlitligt sätt mäta förändringar över tid. Även om samtal, intervjuer, obser-vationer och frågeformulär till den aktive, dennes familj, vänner, tränare och lagkamrater kan ge en uppfattning om något förändrats så är det svårt, för att inte säga omöjligt, att uttala sig om storleken på förändringen. Bästa förutsättningarna för detta skapas genom att något sorts standardiserat test eller mätinstrument administreras vid upprepade tillfällen och därmed möjliggör jämförelser över tid.
Figur 1. Några möjliga informationskällor och verktyg (från Lundqvist & Hassmén, 2001).
IPS-profilen© utvecklades i avsikt att erbjuda ett lättadministrerat instrument som samtidigt uppvisar hög tillförlitlighet, både i förhållande till vad det mäter (hög validitet) och upprep-barheten i mätningarna (hög reliabilitet). Det är dock viktigt att notera, vilket också test-konstruktörerna (Peter Hassmén & Carolina Lundqvist) framhåller, att informationen från ett standardiserat mätinstrument aldrig kan antas vara heltäckande; grafiskt uttrycks detta i form av ”tårtbitar” i Figur 1. Det är med andra ord knappast korrekt att anta att IPS-profilen© erbjuder den fullständiga bilden av en idrottare ur psykologisk synvinkel, eller att den ersätter all annan form av informationsinhämtning. Den skapades med syfte att komplettera annan information och därmed erbjuda en utvidgning av den mentala rådgivarens verktygslåda. En grundtanke med IPS-profilen©, och något som kan anses vara en styrka gentemot många andra informationskällor och verktyg, är alltså att den möjliggör jämförelser över tid, se Figur 2, när samma idrottare besvarar testet vid flera tillfällen (s.k. intraindividuella jämförelser). Instrumentet är dock inte utvecklat för att jämföra olika idrottare med varandra (interindivi-duella jämförelser).
Kartläggning Intervention Utvärdering
Figur 2. IPS-profilen© kan användas både som kartläggnings- och utvärderingsinstrument.
Vid framtagandet av IPS-profilen© diskuterades en rad önskemål och krav. De främsta av dessa var att även idrottare utan idrottspsykologisk erfarenhet skulle kunna besvara testet på ca 20 minuter. Den primära målgruppen var elitidrottare 15 år och äldre. Två huvudsyften identifierades: (1) testet ska bidra till att utveckla individens självkännedom, och (2) vara ett stöd i rådgivarens arbete att effektivisera den mentala träningsprocessen. Tidskravet gjorde det nödvändigt att begränsa antalet variabler till dem som ansågs mest relevant i den mentala rådgivningsprocessen. Några av huvudfrågorna i denna utvärdering blir därmed: bör någon/ några variabler tas bort eller läggas till? Är tiden det tar att besvara testet för kort, lång eller lagom?
I dagsläget mäter IPS-profilen© 27 variabler, vilket görs med hjälp av 109 påståenden som skattas på en elvagradig skala från 0 (stämmer inte alls) till 10 (stämmer helt). Dessa 27 variabler indelas i fem övergripande dimensioner: (1) personlighet, (2) motivation, (3) reak-tionsmönster, (4) förmågor/färdigheter att hantera reaktioner, samt (5) socialt stöd. Poängen på testets 27 variabler sammanställs till en idrottspsykologisk profil över idrottaren och presenteras grafiskt med fyra zoner: Röd zon (svaghet, bör åtgärdas och prioriteras), orange
zon (svaghet, bör åtgärdas), gul zon (acceptabelt, men kan förbättras) samt grön zon (styrka).
Förutom poängen på de enskilda variablerna, vilka klassificeras i ovan nämnda zoner, är själva mönstret centralt. Mer specifikt innebär det att relationen mellan två eller flera variabler ofta säger mer om personen och hans/hennes behov av mental träning än vad värden på enskilda variabler gör. Det förutsätts därmed att användaren (den mentala rådgivaren) har allmänpsykologiska kunskaper om relevanta teorier1 inom området samt även beprövad erfarenhet från fältet. Ett huvudskäl bakom kravet på att endast ackrediterade rådgivare ges möjlighet att använda testet var att säkerställa att användaren har tillräcklig kunskap för arbetet på fältet. Upplevelsen av utbildningens relevans och användbarhet är därför ytterligare en viktig frågeställning att belysa i utvärderingen.
IPS-profilens fem dimensioner
(1) Personligheten kan beskrivas som olika karaktärsdrag hos en person, vilka är relativt stabila över tid och ofta grundläggs tidigt i livet. Dessa karaktärsdrag går att påverka, men det kräver i regel en hel del arbete. (2) Idrottaren har även en drivkraft inom sig att vilja fortsätta träna och tävla, det vill säga motivation. Tillsammans med idrottarens karaktärsdrag påverkar motivationen till stor del hur idrottaren kommer att reagera i en specifik tävlingssituation. (3) Idrottarens reaktioner kan vara både positiva och negativa för prestationen och skiftar ofta under en tävling eller match. (4) Det är därigenom av stor vikt att idrottaren utvecklar sina färdigheter att hantera de olika reaktionerna i tävlingssituationen. (5) Förutom dessa inre faktorer har även den sociala omgivningen betydelse för prestationen. Tränare, föräldrar, syskon och vänner är alla exempel på källor som idrottaren kan få socialt stöd från i form av
att någon till exempel lyssnar eller ger uppmuntran. Sambandet mellan de fem dimensionerna är grafiskt framställt i en konceptuell modell, se Figur 3.
Personlighetsdrag ”Traits”
TOPPRESTATION
TOPPRESTATION
Reaktioner i Situationen ”State” Psykologiska Färdigheter ”Skills” Målsättning Motivation Socialt stöd Tränare etcFysisk arbetskapacitet Styrka Teknik Näring/vätska etc.
Fysisk miljö Social miljö Socialt stöd Familj etc
Se vidare : Hassm én , Hassm én , & Plate (2003). Idrottspsykologi . Stockholm: Natur och Kultur .
Figur 3. En konceptuell modell över inre respektive yttre faktorer som påverkar en idrottslig topprestation. Avsikten med IPS-profilen© är att medverka till att kartlägga varje individs unika psyko-logiska prestationsmönster, något som sedan kan ligga till grund för att styra interventionen. Testet ger även möjlighet till utvärdering av interventionens effekter. Det är viktigt att påpeka att testet– inte minst sett ur ett etiskt perspektiv – är avsett för idrottaren och hans/hennes fortsatta utveckling. Såväl testkonstruktörerna som IPS-manualen påpekar att testet under inga omständigheter får användas för laguttagningar eller andra selektionsändamål. För att försvåra en användning som är oetisk har frågorna medvetet formulerats på ett enkelt sätt vilket gör att de lätt kan ”genomskådas” om idrottaren känner att svaren kommer att användas i något annat syfte än för att hjälpa till med den fortsatta utvecklingen. För den mentale rådgivaren som använder testet i sin praktiska verksamhet blir det därför viktigt att säkerställa att idrottarna förstår detta och att de därför frivilligt väljer att besvara frågorna så ärligt och uppriktigt som det bara är möjligt.
Nedan följer en detaljerad beskrivning av de fem dimensionerna samt de variabler som ingår i respektive dimension. För ytterligare beskrivning och en introduktion till personlighetspsyko-login, se Hassmén m fl. (2003).
1. Personlighetsdimensionen (med 8 variabler)
Bassjälvkänsla: Idrottare med hög bassjälvkänsla känner sig oftast nöjda och trygga som de är
och självkänslan är inte beroende av omgivningens acceptans eller gillande. Idrottare med låg bassjälvkänsla upplever sig istället ofta underlägsna andra, upplever att de inte duger, och det är vanligt att dessa idrottare i så fall bygger upp sin självkänsla med hjälp av sina idrottsprestationer. Om det sistnämnda är fallet kan idrottaren sägas ha en stark presta-tionsbaserad självkänsla, se nedan.
Prestationsbaserad självkänsla: Den del av idrottares självkänsla som bygger på hur bra de
presterar. En idrottare som får höga poäng på den prestationsbaserade delen av själv-känslan är därmed beroende av sina prestationer för att må bra. Det centrala är dock relationen (mönstret) mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla; de enskilda variablerna säger inte så mycket men tillsammans ger de en bättre grund för slutsatser.
Mönstret mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla: En person med en låg
bassjälv-känsla respektive hög prestationsbaserad självbassjälv-känsla (Låg+Hög) känner sig mer värd som människa när han/hon presterar bra jämfört med en mindre bra prestation. En hög bas-självkänsla men en låg prestationsbaserad bas-självkänsla (H+L) tyder på att individen är nöjd som det är; denna individ kan uppleva problem med motivationen varför det är intressant att jämföra med motivationsvariablerna. Idrottare med hög bas- och hög presta-tionsbaserad självkänsla (H+H) är däremot oftast villiga att anta utmaningar; detta mönster är vanligt bland framgångsrika elitidrottare. En låg poäng på båda variablerna (L+L) indikerar däremot en idrottare med en generellt låg vilja att utmana och ta risker; oftast är motivationen dessutom låg. Det är alltså mönstret och relationen mellan bas- respektive prestationsbaserad självkänsla – samt relationen till andra variabler – som är viktig. Bland elitidrottare är mönstren H+H resp L+H de absolut vanligaste (och H+H det som oftast nämns i litteraturen som fördelaktigast). För att hjälpa en L+H person att prestera bättre är det alltså viktigt att stärka den grundläggande bassjälvkänslan så att personen inte står och faller med sin prestation.
Inre/yttre kontroll: Individens upplevelse av att det går, respektive inte går, att påverka och
kontrollera den egna prestationen. Idrottare med hög inre kontroll upplever att en lyckad prestation oftast beror på den egna förmågan – exempelvis bra förberedelser och bra träning. Det vill säga, faktorer som det går att påverka och kontrollera. Personer med hög yttre kontroll (extern kontrollokus) upplever istället i högre grad att en bra prestation beror på tillfälligheter, slump eller tur. Men, vad som är allvarligare, personer med yttre kontroll tenderar att förlägga orsakerna till både bra och mindre bra prestationer utanför sig själva (de upplevs ofta som ”bra” på att hitta bortförklaringar). Forskningen inom området har visat att personer med hög inre kontrollokus ofta presterar bättre, och utvecklas positivare över tid, än de med yttre kontrollokus. För att hjälpa en person med yttre kontrollokus handlar det alltså om att öka ansvarstagandet, att få individen att inse hur relationen mellan orsak och verkan ser ut, och vad som personen kan (respektive inte kan) påverka. Centralt i detta arbete är också att öka självmedvetenheten, se nedan.
Självmedvetenhet: Den medvetenhet idrottare har om sina innersta tankar och känslor.
Idrot-tare med hög självmedvetenhet reflekterar- och är ofta observanta på vilka känslor och tankar som dyker upp i olika situationer. Idrottare med låg självmedvetenhet reflekterar däremot sällan över sina egna känslor och reaktioner, vilket kan försvåra eller t o m för-hindra en önskvärd utveckling i den valda idrotten. Rådet ”lägg det bakom dig och gå vidare” (efter en mindre bra prestation) kan vara det sämsta råd en person med dåligt utvecklad självmedvetenhet kan få. Det gäller istället att tillsammans med idrottaren fundera och resonera kring faktorer som är bra respektive mindre bra för prestationen så att idrottaren lär sig att själv analysera och lära av situationen. Förvånansvärt många på elitnivå har en mycket underutvecklad självmedvetenhet.
Idrottsidentitet: Till vilken grad individen identifierar sig som idrottare eller inte. Idrottare
som den allra viktigaste delen i livet. Personer med lägre idrottsrelaterad identitet identifierar sig även med områden utanför idrotten. När det går bra och idrottaren är frisk så är det ingen nackdel med en renodlad idrottsidentitet. Men när idrottaren blir skadad eller är ängslig för sin prestation (och/eller har en utpräglad prestationsbaserad själv-känsla) så har det visat sig att dessa idrottare kan må bättre och hantera svåra situationer bättre genom att bredda sin identitet så att de även har andra saker i livet förutom idrotten.
Social ängslan/oro: Ängslan/oro vilken upplevs av idrottare i situationer när de vet att någon
observerar dem och deras prestation. Situationer då social ängslan/oro kan uppstå inne-fattar t ex prestationer inför publik eller att prata inför en grupp människor. Det finns exempel på personer som redan i slutet på en tävling (t ex golfare) börjar oroa sig för segertalet så att deras prestation dramatiskt försämras (vilket gör att de sällan behöver hålla något segertal).
Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En grundläggande benägenhet att uppleva ängslan/oro i
tankarna. Individer med en hög grad av tankemässig oro i sin personlighet upplever generellt många situationer som hotande trots att situationerna objektivt sett kanske inte är det. Dessa personer kan också älta ett visst resultat eller ett beslut under en tävling/ match vilket gör att de i nästa tävlingssituation oroar sig för att göra om samma sak (och i sin tur bidrar till att öka risken).
Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Kroppslig ängslan eller oro som en idrottare vanligtvis
upplever inför olika situationer. En idrottare som innehar en personlighetsdisposition med hög somatisk ängslan/oro upplever ofta, i likhet med kognitiv oro, objektivt sett ofarliga situationer som obehagliga. Denna form av ängslan/oro visar sig kanske i form av täta toalettbesök, handsvett, ”fjärilar i magen”, etc. När dessa symptom uppträder är det inte ovanligt att den kognitiva oron också ökar.
2. Motivationsdimensionen (med 3 variabler)
Yttre motivation: En hög poäng indikerar att drivkraften till träning och tävling grundar sig i
yttre motivationskällor, exempelvis priser, pengar och beröm från andra. Forskning har visat att personer som enbart (eller främst) drivs av yttre motivationsfaktorer ofta jämför sig med andra; de anser också att det viktigaste är att besegra konkurrenterna snarare än att genomföra en bra prestation. Genom att det är svårare att kontrollera konkurrenterna än sin egen prestation är det ofta en nackdel för prestationen att drivas av yttre (och okontrollerbara) faktorer. Speciellt värt att uppmärksamma är förstås en individ som är motiverad av yttre faktorer, samtidigt som personen uppvisar en extern kontrollokus.
Inre motivation: En hög poäng på denna variabel visar att idrottaren motiveras av inre
faktorer, som exempelvis att utveckla sina egna färdigheter till fullo. Genom att driv-kraften kommer inifrån blir individen mindre beroende av om yttre belöningar finns tillgängliga. Detta gör också att idrottaren har en större möjlighet till kontroll då jämförelsen i större grad blir med den egna prestationen och inte med någon annans.
Hängivenhet: Den grad av engagemang idrottaren känner för sin idrott. Idrottare som har hög
hängivenhet känner stor glädje och älskar den idrott de ägnar sig åt. De strävar ständigt efter att förbättra sig själva och bli så bra som möjligt. En stark hängivenhet hjälper även idrottaren att fortsätta i tider när det tillfälligt går sämre för dem. Samtidigt kan det vara
värt att uppmärksamma individer med mycket stor hängivenhet som samtidigt har en ensidigt utvecklad idrottsidentitet (risken är att de står och faller med sin idrott, något som kan vara problematiskt i samband med oplanerade tränings-/tävlingsavbrott).
3. Reaktionsdimensionen (med 3 variabler)
Samtliga reaktionsvariabler ska värderas och jämföras med motsvarande variabler i person-lighetsdimensionen. Skillnaden mellan dessa är att idrottaren i personlighetsdimensionen skattar hur han/hon generellt (för det mesta) känner sig i prestationssituationer medan idrottaren när det gäller reaktionsdimensionen har skattat hur de kände sig vid en speciell tävling (här och nu). Det är alltså endast tidsaspekten som skiljer dessa variabler åt. Genom att jämföra generellt med en viss situation är det möjligt att bättre förstå idrottaren i tävlings-situationen. Visar det sig att individen generellt upplever sig som lugn och med stort självför-troende, men i den specifika tävlingen ändå uppvisar stor ängslan/oro och lågt självförtroende motiverar detta en närmare diskussion.
Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En situationsspecifik, skiftande grad av tankemässig
ängslan/oro som idrottaren upplevde i en viss angiven tävling.
Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Fysiologiska reaktioner som idrottaren upplevde i kroppen
vid en viss specificerad tävling.
Självförtroende: Det självförtroende idrottaren kände vid en viss angiven tävling.
För ytterligare förklaring av dessa tre reaktionsmönster, se beskrivningar under personlighets-dimensionen.
4. Färdighetsdimensionen (med 11 variabler)
Arbeta mot mål: Idrottarens förmåga att kunna sätta realistiska, utmanande lång- och
kort-siktiga mål utifrån den individuella kapaciteten, samt att därefter även ha förmågan att arbeta hårt för att nå till de mål som blivit satta.
Självförtroende: Att kunna behålla en stark tro på sin förmåga oavsett om
tävlings-/match-situationer, motståndare, etc. verkar vara svåra eller om händelser under tävlingen/ matchen inte riktigt går som det var tänkt.
Mental förberedelse: Att kunna förbereda sig på ett sådant sätt inför tävlingar att individen
känner sig mentalt redo att prestera. Detta kan t ex ske genom att utveckla individuella rutiner som genomförs inför prestationerna.
Hantera inre krav: Förmågan att ställa realistiska krav på sig själv utifrån sin egen kapacitet.
Detta innebär att varken ha alltför höga eller alltför låga förväntningar och krav på sig själv och sin egen prestation.
Hantera yttre krav: Förmågan att handskas med de krav som omgivningen ställer. Yttre krav
kan komma från en mängd olika källor, t ex familj, tränare, media och sponsorer.
Hantera motgångar/misstag: Förmåga att acceptera och koppla bort tidigare misstag, mindre
dessa tillfällen är det även viktigt att kunna motivera sig att fortsätta kämpa istället för att ge upp.
Hantera inre störmoment (interna distraktorer): Förmåga att hantera inre faktorer som kan
störa koncentrationen. Till inre störmoment räknas störande tankar, känslor, trötthet, etc. Störmoment som kommer inifrån idrottaren själv kan, precis som yttre störmoment, på-verka prestationen negativt genom att idrottarens uppmärksamhet riktas mot fel saker.
Hantera yttre störmoment (externa distraktorer): Att kunna koppla bort störande ljud, visuella
störningsmoment och annat i omgivningen som kan distrahera (t ex publik), för att på så sätt istället kunna fokusera på det som har betydelse för prestationen.
Fokusering: Skicklighet i att endast fokusera på det som är relevant för prestationen i
tävlingen/matchen, samt att även kunna upprätthålla koncentrationen på de relevanta delarna under den tid matchen/tävlingen pågår.
Refokusering: Att snabbt återkomma till ursprunglig plan och med full fokusering. I
forsk-ningslitteraturen framhålls ofta just förmågan till refokusering (alt. omfokusering) som nyckeln till bra prestationer. Frågan är knappast om en idrottare kommer att bli störd och förlora koncentrationen under en tävling/match, utan snarare hur idrottaren kommer att hantera detta när det väl sker.
Anspänningsreglering: Förmågan att kunna förändra sin fysiologiska och psykologiska
aktivering till en optimal punkt där prestationen blir som bäst. Att vara antingen för dåligt laddad inför en tävling, d v s ha för låg spänningsnivå, eller vara alltför tänd, det vill säga ha för hög spänningsnivå, kan påverka både koncentrationen och prestationen negativt.
5. Socialt stöd (med 2 variabler)
Stöd från omgivningen: Idrottarens upplevelse av stöd från den närmaste omgivningen,
lag-kamrater, familj och vänner.
Stöd från tränare: Det känslomässiga stöd som idrottaren upplever att han/hon får från sin
tränare.
Kommentarer och överväganden
IPS-profilen© har sålunda 27 variabler, indelade i 5 dimensioner. Varje variabel består av fyra påståenden (4 x 27 = 108 + 1 avslutande fråga, totalt 109 påståenden) vilka idrottaren tar ställning till och skattar på en skala från 0 till 10. Det finns två huvudskäl till att flera påståenden används för att mäta respektive variabel. Ett är att minska varje enskilt påståendes inverkan på totalvärdet. Fyra påståenden per variabel innebär att varje påstående utgör 25% av totalvärdet på variabeln. I den psykometriska litteraturen förekommer dock ofta rekom-mendationer att inkludera fler påståenden/frågor/adjektiv per variabel. I ett av de mest använda psykologiska testen, POMS-testet (McNair m fl., 1992), förekommer upp till 15 adjektiv för mätning av en faktor (depressionsfaktorn). Med 27 variabler i IPS-profilen© skulle samma upplägg innebära att 405 påståenden krävs. Fördelen skulle vara att varje påstående endast bidrar med knappt 7% av totalvärdet, nackdelen att testet skulle ta upp till fyra gånger så lång tid att besvara jämfört med i dag (dvs. 20 min x 4 = ca 80 min). Det andra huvudskälet att inkludera mer än ett påstående/variabel är att detta ger möjlighet att beräkna reliabiliteten i testet. För om den som besvarar testet svarar uppriktigt och ärligt, och om
samtliga fyra påståenden mäter exakt samma sak i respektive variabel, då ska också medel-värdet av de fyra påståendena vara detsamma som medel-värdet på varje enskilt påstående, och sambandet (korrelationen) mellan dessa fyra påståenden mycket hög. Detta testas statistiskt genom Cronbach’s alpha, se del 3.
Innan det är möjligt att diskutera om upplägget med fyra påståenden per variabel varit framgångsrikt måste användarnas svar, bland annat vad gäller längden på testet beaktas. Detsamma gäller de statistiska resultaten. Vi återkommer därför till detta i del 4.
D E L 2 :
D E L 2 : ENKÄTER OCH INTERVJUER
Enkät till ackrediterade rådgivare
I det följande redovisas resultaten från de ackrediterade rådgivarna och deras svar på den utsända enkäten. För att ge möjlighet att se vilka frågor som ställdes presenteras svaren utifrån de ställda frågorna. Totalt besvarades enkäten av 26 ackrediterade rådgivare (11 kvinnor och 15 män). Utöver detta svarade ytterligare 9 rådgivare (3 kvinnor och 6 män) på en förkortad enkät som bestod av en fråga om varför de valt att använda IPS-profilen i liten eller ingen omfattning. Svarsfrekvensen var totalt 65%. I samband med varje fråga anges hur många av dessa 26 som besvarat den specifika frågan. I de fall när rådgivarna tagit chansen att kommentera sina svar återges även dessa.
1. Övergripande intryck om IPS-profilen som instrument (n=24):
Mycket dåligt
Ganska dåligt
Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej -- -- 3 (12,5%) 15 (62,5%) 6 (25,0%) --
2. IPS-profilens längd (antal påståenden) (n=24):
Alldeles för kort Lite för kort Lagom lång Lite för lång Alldeles för lång Vet ej -- 1 (4,2%) 12 (50,0%) 11 (45,8%) -- --
Kommentarer: ¤ Kräver hög nivå av aktiva som gör IPS.
¤ Något tunt med få frågor som underlag vid utvärdering. ¤ Idrottare kan ha svårt att koncentrera sig så länge.
3. Genomsnittlig tid det tagit för idrottarna att fylla i IPS-profilen (n=14):
M= 27 minuter (min=20; max=35)
4. Åsikter kring IPS-profilens påståenden när det gäller (n=23):
Kommentarer: ¤ Idrottare har tyckt att IPS var ok.
¤ Bra test.
¤ Lätt att förstå och lätt att tillämpa.
¤ Förbättras antagligen ju fler tester som görs. ¤ Dubbla negationer i en fråga gör det svårt.
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej …relevans för idrottare -- -- -- 11 (47,8%) 11 (47,8%) 1 (4,3%) …innehåll -- -- -- 12 (52,2%) 10 (43,5%) 1 (4,3%) …språk -- -- 4 (17,4%) 15 (65,2%) 3 (13,0%) 1 (4,3%) …tydlighet -- 1 (4,3%) 5 (21,7%) 13 (56,5%) 3 (13,0%) 1 (4,3%) …svårighetsgrad -- -- 5 (21,7%) 15 (65,2%) 2 (8,7%) 1 (4,3%) …svarsskala -- 2 (8,7%) 1 (4,3%) 10 (43,5%) 9 (39,1%) 1 (4,3%)
¤ Svarsskala, språk/syftning och frågor i förhållande till person/idrott kan vara svårt att tolka för idrottare (n=2).
5. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik om IPS-profilens påståenden:
¤ (”Negativa”) påståenden kan vara svåra att förstå (n=2).
¤ IPS ger bra och samlad bild av utövare, enkla och begripliga påståenden. ¤ Engelsk översättning skulle vara bra.
¤ Idrottsidentitet och prestationsbaserad självkänsla konstigt ”scorad”?
6. Åsikter kring IPS-profilens variabler när det gäller (n=23):
Kommentarer: ¤ Användbart för utgångspunkt vid personliga samtal.
¤ Variablerna är generellt bra.
¤ Praktiskt användbar om den används på rimlig nivå, viktigt att ej bara se svagheterna.
¤ Kan vara svårt att tolka ”fyrkantiga” svar på mjuka människor.
¤ Svårt med zonindelning, bättre att utgå ifrån individens förbättringar.
¤ Vissa svar ger rött trots att de är ”bra” för idrottaren.
7. Bör någon/några variabler tas bort från IPS-profilen (n=21):
Nej = 20 (95%) Ja = 1 (5%)
Kommentarer: ¤ De som blottar adepter för mycket.
¤ Hantera motgångar/misstag, interna/externa distraktorer,
fokusering och refokusering ligger väldigt nära varandra och kan slås ihop. För mycket lika och därmed upprepande.
¤ Eventuellt ja, men faktoranalys bör avgöra.
8. Bör någon/några variabler läggas till i IPS-profilen (n=20):
Nej=17 (85%) Ja = 3 (15%)
Kommentarer: ¤ Att ha koll på jag/du; allt för många aktiva låter sig bli kränkta.
¤ Förmåga till avslappning (enligt def i NE), för att ej bränna krut i onödan.
¤ Mental tuffhet, hur mycket adepter brinner för uppdraget och klarar tuffa situationer.
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej …relevans för idrottare -- -- 1 (4,3%) 11 (47,8%) 11 (47,8%) -- …namn/benämningar -- -- 3 (13,0%) 13 (56,5%) 7 (30,4%) -- …antal (27 st) -- 2 (8,7%) 4 (17,4%) 11 (47,8%) 6 (26,1%) -- …zonindelning (röd till grön zon) -- 4 (17,4%) 4 (17,4%) 4 (17,4%) 11 (47,8%) -- …träffsäkerhet kopplat
till idrottares egenskaper
-- -- 8 (34,8%) 8 (34,8%) 6 (26,1%) 1(4,3%) …praktisk tillämpbarhet -- 2 (8,7%) 5 (21,7%) 12 (52,2%) 4 (17,4%) -- …vetenskaplig förankring -- -- 2 (8,7%) 9 (39,1%) 9 (39,1%) 3 (13,0%)
9. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik angående variablerna i IPS-profilen:
¤ Tror variablerna fungerar bra i ett sammanhang. ¤ Adepter kan känna sig utblottade av staplar och svar. ¤ Tråkigt om svaren visar helt rött.
¤ Har ingen möjlighet att påverka valet av variabler, är noga utvalda av testutvecklarna. ¤ Självförtroende som förmåga synes lite svårt.
TRÄNINGSRÅD
10. Övergripande intryck om IPS-profilens träningsråd (n=20):
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej 1 (5%) 2 (10%) 7 (35%) 7 (35%) -- 3 (15%)
11. Åsikter om IPS-profilens träningsråd när det gäller (n=21-22):
Kommentarer: ¤ Använder ej råden (n=3).
¤ Viktigt att hitta rätt metod för den enskilda aktiva. ¤ Alltid svårt att uppnå god reliabilitet och validitet.
¤ Råden har i de flesta fall utgångspunkt i TMK/kommunikologi och plockade ur sitt ursprungliga sammanhang. Bör vara mer praktiskt idrottsinriktade.
¤ Öka antalet träningsråd och se över de nuvarande.
12. Bör något/några av IPS-profilens träningsråd tas bort (n=18):
Nej = 14 (78%) Ja = 4 (22%): nämligen:
¤ Alla/de flesta träningsråd (n=2), fel att normativt spotta ut icke beprövade träningsråd.
¤ Bassjälvkänsla, svårt att förändra.
13. Bör något/några träningsråd läggas till i IPS-profilen (n=18):
Nej=12 (67%) Ja = 6 (33%)
¤ Fler råd per variabel (n=4). ¤ Råden behöver utvecklas.
¤ Starkare idrottspsykologisk koppling mellan test och råd (n=1), flummiga – finns vetenskaplig förankring (n=1)?
¤ Råden behöver granskas kritiskt och för och nackdelar diskuteras med den aktive.
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej …relevans för idrottare 1 (4,5%) 1 (4,5%) 6 (27,3%) 9 (40,9%) 2 (9,1%) 3 (13,6%) …”röd tråd” mellan variabler och träningsråd -- 2 (9,1%) 6 (27,3%) 7 (31,8%) 4 (18,2%) 3 (13,6%) …antal råd per variabel 1
(4,8%) 3 (14,3%) 10 (47,6%) 2 (9,5%) 1 (4,8%) 4 (19,0%) …instruktioner -- 1 (4,8%) 8 (38,1%) 6 (28,6%) 3 (14,3%) 3 (14,3%) …praktisk tillämpbarhet -- 4 (18,2%) 3 (13,6%) 11 (50,0%) 1 (4,5%) 3 (13,6%) …vetenskaplig förankring 1 (4,5%) 2 (9,1%) 8 (36,4%) 3 (13,6%) 1 (4,5%) 7 (31,8%)
INTERNETBASERAT UPPLÄGG AV IPS-PROFILEN
14. Övergripande intryck IPS-profilen som ett Internetbaserat instrument (n=22):
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt
Ganska bra
Mycket bra Vet ej
-- 1 (4,5%) 2 (9,1%) 2 (9,1%) 17 (77,3%) --
15. Åsikter om det Internetbaserade upplägget när det gäller (n=23):
Kommentarer: ¤ Ett bra verktyg/för kartläggning av idrottaren (n=2).
¤ Rött lyser ”dåligt”.
¤ Vissa problem med inverterade värden på vissa frågor. ¤ För många och krångliga tecken.
¤ Gillar ej Internetbaserade tester, finns bättre och billigare alternativ.
¤ Svårigheter att komma in i databasen. ¤ Kan bli väl tekniskt för adept och rådgivare.
¤ ”Lightversion” borde utvecklas så att idrottare direkt efter genomförd test kan arbeta självständigt.
16. Bör någonting förändras kopplat till det Internetbaserade upplägget (n=20):
Nej = 14 (70%) Ja = 6 (30%)
Nämligen: ¤ Bör bli lite ”rundare” och roligare, kan kännas lite
väl allvarligt. Ett bra verktyg.
¤ Lättare för mig att komma in i databas. ¤ Kräver uppkoppling, bättre med PC-licens. ¤ Idrottare tappar tid i direkt feedback. ¤ Möjligtvis förändra färgskalorna. Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej …användarvänlighet vid genomförande av profil -- 2 (8,7%) 2 (8,7%) 6 (26,1%) 13 (56,5%) -- …användarvänlighet vid feedback
av resultat -- 4 (17,4%) 2 (8,7%) 7 (30,4%) 9 (39,1%) 1 (4,3%) …upplåsning av resultat genom
rådgivare -- 2 (8,7%) 3 (13,0%) 8 (34,8%) 9 (39,1%) 1 (4,3%) …inloggningssystem idrottare -- 2 (8,7%) 3 (13,0%) 10 (43,5%) 6 (26,1%) 2 (8,7%) …grafisk presentation av resultat -- 3
(13,0%) 2 (8,7%) 7 (30,4%) 11 (47,8%) -- …övrig layout -- 1 (4,3%) 3 (13,0%) 12 (52,2%) 7 (30,4%) -- …pedagogiskt upplägg -- 2 (8,7%) 4 (17,4%) 10 (43,5%) 7 (30,4%) -- …datasäkerhet -- 1 (4,3%) 1 (4,3%) 8 (34,8%) 8 (34,8%) 5 (21,7%)
ACKREDITERINGSUTBILDNINGAR KRING IPS-PROFILEN
17. Deltagande vid ackrediteringsutbildningar (steg 1):
Oktober 2003=14 st (58,3%) April 2004= 9 st (37,5%) Båda tillf. = 1 st (4,2%)
18. Övergripande intryck om ackrediteringsutbildningen (n=24):
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt
Ganska bra
Mycket bra Vet ej
-- 2 (8,3%) 7 (29,2%) 12 (50,0%) 3 (12,5%) --
19. Åsikter om delmomentens och litteraturens relevans för att kunna börja använda IPS-profilen (n=19-21):
Kommentarer: ¤ Mycket nöjd med kursen.
¤ Skickliga kursledare som gjorde ett bra jobb. ¤ IPS var ej klar att använda, kändes lite märkligt. ¤ Utbildningen gick ej hand i hand med profilen. ¤ Bredare litteratur.
¤ Mycket strul i datasalen första tillfället, bättre andra gången. ¤ Tveksamt om det finns behov av rollspel i detta sammanhang.
Mycket irrelevant Ganska irrelevant Varken rel eller irrel Ganska relevant Mycket relevant Vet ej Delmoment
…bakgrund och vetenskapliga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, mål-grupp,validitet/reliabilitet,etc) -- -- 2 (10,0%) 8 (40,0%) 9 (45,0%) 1 (5,0%) …teoretisk genomgång av IPS-profilens 27 variabler -- -- 2 (9,5%) 4 (19,0%) 14 (66,7%) 1 (4,8%) …datorprogrammet samt
praktisk träning på IPS-profilen i datasal 1 (4,8%) 1 (4,8%) 3 (14,3%) 8 (38,1%) 7 (33,3%) 1 (4,8%) …genomgång av IPS-profilens träningsråd 2 (9,5%) -- 8 (38,1%) 8 (38,1%) 2 (9,5%) 1 (4,8%) …den mentala rådgivarrollen -- 1
(5,3%) 4 (21,1%) 9 (47,4%) 4 (21,1%) 1 (5,3%) …moral och etik i samband
med IPS-profilen -- 1 (5,0%) 4 (20,0%) 6 (30,0%) 8 (40,0%) 1 (5,0%) Litteratur …Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist)
-- 1 (4,8%) 1 (4,8%) 6 (28,6%) 11 (52,4%) 2 (9,5%) …Idrottspsykologi (Hassmén,
Hassmén, & Plate) -- (4,8%) 1 (9,5%) 2 (38,1%) 8 (42,9%) 9 (4,8%) 1 …Leda med förtroende
(Alexandersson & Pettersson) 3 (14,3%) 4 (19,0%) (19,0%) 4 6 (28,6%) 3 (14,3%) 1 (4,8%)
20. Åsikter om delmomentens och litteraturens svårighetsgrad för att kunna börja använda IPS-profilen (n=20-21):
Kommentarer: ¤ Perfekt nivå.
¤ Alla deltagarna har hög kompetens?! ¤ Vissa moment (datorsal) för kort tid.
¤ Vissa rådgivare har ej respekt för tystnadsplikt.
21. Åsikter om ackrediteringsutbildningens omfattning för att rådgivare ska kunna börja använda IPS-profilen (n=23): Helt otillräcklig Lite för otillräcklig Lagom omfattande Lite för omfattande Alldeles för omfattande Vet ej 1 (4,3%) 6 (26,1%) 11 (47,8%) 5 (21,7%) -- --
Kommentarer: ¤ Behövs mer praktiskt erfarenhetsbyte.
¤ De som saknade högskole-/universitetsutb hade svårt att följa diskussion kring test och djupare teoretisk genomgång.
¤ Mer tid för instruktioner.
¤ Igångsättningsmomentet är stort.
¤ Om material delats ut i förväg hade behållning blivit större. ¤ Allt tekniskt fungerade ej.
¤ Tredagarsutbildning relevant men fokus bör ligga på IPS. Alldeles
för låg nivå
Lite för låg nivå
Lagom nivå Lite för hög nivå Alldeles för hög nivå Vet ej Delmoment
…bakgrund och vetenskap-liga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, målgrupp, validitet/reliabilitet, etc.) -- 1 (5,0%) 18 (90,0%) -- -- 1 (5,0%) …teoretisk genomgång av IPS-profilens 27 variabler -- 1 (4,8%) 17 (81,0%) 2 (9,5%) -- 1 (4,8%) …datorprog samt träning
på IPS-profilen i sal 2 (9,5%) 4 (19,0%) 13 (61,9%) 1 (4,8%) -- 1 (4,8%) …genomgång av IPS-profilens träningsråd 2 (10,0%) 7 (35,0%) 10 (50,0%) -- -- 1 (5,0%) …den mentala rådgivarrollen 1 (4,8%) 6 (28,6%) 13 (61,9%) -- -- 1 (4,8%) …moral och etik i samband
med IPS-profilen -- 6 (28,6%) 14 (66,7%) -- -- 1 (4,8%) Litteratur …Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist)
-- 2 (9,5%) 17 (81,0%) -- 1 (4,8%) 1 (4,8%) …Idrottspsykologi
(Hassmén, Hassmén, & Plate) -- 3 (14,3%) 15 (71,4%) 1 (4,8%) 1 (4,8%) 1 (4,8%) …Leda med förtroende
(Alexandersson & Pettersson) 4 (19,0%) 4 (19,0%) 12 (57,1%) -- -- 1 (4,8%)
22. Åsikter om personer som stod for utbildningen vid ackrediteringstillfället hade nödvändig kompetens (n=22): Alldeles för låg kompetens Lite för låg kompetens Varken eller Ganska hög kompetens Mycket hög kompetens Vet ej 1 (4,5%) 1 (4,5%) 3 (13,6%) 9 (40,9%) 8 (36,4%) --
Kommentarer: ¤ Vissa hög kompetens medan andra (förhoppningsvis) hade full-
god kompetens/varierande/stor skillnad mellan föreläsare (n=3). ¤ RF-EIC personal kunde för lite/förutom Hassmén (men han var
bara med vid teoretisk bakgrund). Går ej att lägga ansvaret för en sådan utbildning på personer som helt saknar vetenskaplig metodkompetens (n=2).
¤ Specialister inom sina respektive områden =trovärdigt.
23. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid ackrediterings-utbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPS-profilen):
Nej = 11 (55%) Ja = 9 (45%)
Nämligen: ¤ Mer praktik/feedback/praktiska exempel (före-
under-efter)/för att adepter inte ska känna att det är för tekniskt bör rådgivare vara kunnig och trygg med IPS (n=4).
¤ Möjlighet till handledning, diskutera med erfaren expertis.
¤ Inloggningsordningen, många rådgivare har inte förstått hur och återkommer med frågor.
¤ Utökat om hur mkt man kan uttala sig från ett test samt om tester/användning/analys/feedback/ metoder/felkällor/validitet och reliabilitet; sätts i händerna på folk som inte är vana att förhålla sig kritiska. För stora slutsatser kan dras, påverkar idrottaren genom ”självuppfyllande profetia” (n=3).
24. Bör något delmoment/inslag borde tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid ackrediteringsutbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPS-profilen) (n=20): Nej = 14 (70%) Ja = 6 (30%)
Nämligen: ¤ Presentation av deltagarna (minskar tiden).
¤ Tekniska förhållningssättet till IPS, bör kännas lite ”rundare” o lättsammare, är för allvarligt.
¤ Genomgång av träningsråd, inga nyheter.
¤ 3-4 praktiska erfarenheter som var orelaterade till IPS.
¤ Skilj på licensutbildning IPS och allmän fortbildning.
Övriga kommentarer: ¤ Måste säkerställa att alla deltagare har tillräcklig
kompetens.
¤ Saknade redovisning av praktiska erfarenheter. ¤ Låt oss prova hela konceptet under kunnig
vägledning, känna att vi lyckas och behärskar det. ¤ Mer diskussion i smågrupper.
VIDAREUTBILDNING IPS-PROFILEN (STEG 2)
25. Deltagande på vidareutbildningen för IPS-profilen (oktober 2004):
Ja = 15 (65%) Nej = 8 (35%)
Orsak: Använder ej IPS-profilen (n=1). Hade ej möjlighet/tid (n=2). Ska gå vidareutb senare (n=5).
26. Övergripande intryck om vidareutbildningen (n=15):
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt
Ganska bra
Mycket bra Vet ej
-- 1 (6,7%) 2 (13,3%) 8 (53,3%) 4 (26,7%) --
27. Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller relevansen av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPS-profilen (n=12-13):
Kommentarer: ¤ Etikmomentet eftersatt.
¤ Bättre än första träffen, barnsjukdomarna borta. ¤ Stor skillnad på föreläsare och innehåll.
¤ Man har missat i mötet/syftet med rådgivning & IPS-profilen. Mycket irrelevant Ganska irrelevant Varken eller Ganska relevant Mycket relevant Vet ej Delmoment
…användning, rådgivning, databas -- 1 (8,3%) -- 5 (41,7%) 6 (50,0%) -- …fördjupning av variabler (i teori
och praktik) -- 1 (7,7%) -- 7 (53,8%) 5 (38,5%) -- …erfarenheter av IPS-profilen -- -- 3 (23,1%) 5 (38,5%) 5 (38,5%) -- …erfarenhetsutbyte träningsråd -- -- 1 (7,7%) 7 (5380%) 5 (38,5%) -- …kognitiv teori 1 (7,7%) -- 5 (38,5%) 3 (23,1%) 4 (30,8%) -- …etik -- 1 (7,7%) 2 (15,4%) 4 (30,8%) 6 (46,2%) -- Litteratur Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate)
-- -- 1 (7,7%) 7 (53,8%) 5 (38,5%)
28. Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller svårighetsgraden av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPS-profilen (n=12-13):
Kommentarer: ¤ Vi behöver jobba mer praktiskt för bättre underlag till diskussion.
29. Åsikter om vidareutbildningens omfattning utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPS-profilen:
Helt otillräcklig Lite för otillräcklig Lagom omfattande Lite för omfattande Alldeles för omfattande Vet ej 1 (7,1%) 2 (14,3%) 9 (64,3%) 1 (7,1%) 1 (7,1%) --
Kommentarer: ¤ Mer utbildning med uppgifter, litteraturläxor och en träff årligen.
¤ Förväntat mig mer erfarenhetsutbyte.
¤ Rådgivare har olika saker att diskutera, teman att välja mellan. ¤ Vill fördjupa mig mer i kognitiv teori.
¤ Olika delar och föreläsare blandas på irrelevant sätt. ¤ Mycket ”dötid” pga. låg nivå och dåliga instruktioner.
30. Åsikter kring om de personer som stod for vidareutbildningen hade nödvändig kompetens(n=14): Alldeles för låg kompetens Lite för låg kompetens Varken eller Ganska hög kompetens Mycket hög kompetens Vet ej -- 1 (7,1%) 4 (28,6%) 4 (28,6%) 5 (35,7%) --
Kommentarer: ¤ De kunde sitt område, men kanske inte kunde baka in det i en
helhet, blev för specialiserat.
¤ Förmåga att omsätta kompetens är viktigast. ¤ Vissa självklarheter förstorades.
Alldeles för låg
nivå
Lite för låg nivå
Lagom nivå Lite för hög nivå Alldeles för hög nivå Vet ej Delmoment …användning, rådgivning, databas -- -- 11 (84,6%) 1 (7,7%) 1 (7,7%) …fördjupning av
variabler (teori och praktik) -- 1 (7,7%) 10 (76,9%) -- 1 (7,7%) 1 (7,7%) …erfarenheter av IPS-profilen -- 3 (23,1%) 8 (61,5%) -- -- 2 (15,4) …erfarenhetsutbyte träningsråd 1 (8,3%) 1 (8,3%) 9 (75.0%) -- -- 1 (8,3%) …kognitiv teori 1 (7,7%) 1 (7,7%) 8 (61,5%) 1 (7,7%) -- 2 (15,4%) …etik 2 (16,7%) 9 (75,0%) -- -- 1 (8.3%) Litteratur …Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) -- -- 11 (84,6%) 1 (7,7%) -- 1 (7,7%)
31. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid vidareutbildningen (utifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPS-profilen):
Nej =7 (54%) Ja =6 (46%)
Nämligen: ¤ Erfarenheter av IPS-profilen/rådgivare som använt
IPS-profilen många gånger/erfarenhetsutbyte/ praktiska tips (n=3).
¤ Förståelse för tester generellt o dess
användningsområde för de utan högre utbildning. ¤ Personlig handledning, vissa svåra situationer
kräver detta.
¤ Praktisk tillämpningar, läxor.
32. Bör något delmoment/inslag tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid
vidareutbildningen (utgå ifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPS-profilen):
Nej=7 (70%) Ja =3 (30%) Nämligen: ¤ Etik.
¤ Grupparbeten med presentation, personligen ej förtjust i rollspel.
¤ Irrelevanta delar som inte är kopplade till instrumentet.
¤ Vissa teoretiska fördjupningar, vi ska se och förstå
helheten.
Övriga kommentarer: ¤ Fråga deltagarna innan vilka behov av utveckling de har.
¤ Mer humanistisk, för teknisk (naturvetenskaplig) idag.
¤ Innehållet relevant men viktigast att träffas (har utvecklat mitt nätverk).
¤ Mer Hassmén & Lundqvist, mindre RF-EIC personal. IPS-PROFILEN I RÅDGIVNINGSPROCESSEN
33. Antal rådgivare som efter ackreditering jobbat med IPS-profilen tillsammans med någon idrottare:
Ja= 18 (72%) Nej= 7 (28%)
På grund av 1= Ej varit rådgivare åt någon idrottare.
1= Inget intresse för IPS-profilen från idrottare. 1= IPS tillför inget till rådgivningsprocessen.
3=Annat: ¤ Ej tilldelats rådg.uppdrag från RF-EIC/rådgivit idrottare på tillräckligt hög nivå för att få använda IPS (n=3). ¤ Tveksam till testanv i rådgivning. ¤ Ej passat tidsmässigt för aktiv.
34. Skäl till att idrottare endast genomfört IPS-profilen en gång (n=13):
8 st= IPS-profilen användes endast som kartläggningsinstrument.
0 st= IPS-profilen ansågs ej inriktad mot idrottare/-ns specifika målgrupp/behov. 0 st= Idrottare/-n ville själva endast genomföra IPS-profilen en gång.
0 st= Idrottare/-n ansåg inte resultaten rättvisande.
5 st= Annat/andra skäl: ¤ Idrottaren hade svårt att ta resultatet, blev för dramatiskt. IPS-profilen förstörde mer än den gjorde nytta.
¤ Har inte ansetts nödvändigt.
¤ Har inte hunnit, ny som rådgivare (n=2). ¤ Ej kommit så långt i processen.
¤ Kan bli aktuellt med fler genomföranden.
¤ Tidsintervall på 1 år verkar lagom, medvetenhet och kunskap på området ökas efter hand med rådgivning.
35. Skäl till att idrottare genomfört profilen upprepade gånger (n=5, personer har angett flera svar):
2 st= IPS-profilen användes vid både vid kartläggning och utvärdering i rådgivningsprocessen.
4 st= För att kontinuerligt följa idrottares/-ens utveckling i rådgivningsprocessen. 1 st= Idrottare/-n ville själva genomföra IPS-profilen mer än en gång.
0 st= Idrottare/-n ansåg att IPS-profilen gav nya insikter vid upprepad användning. 0 st= Annat/andra skäl.
36. Intresset i allmänhet hos idrottare att genomföra IPS-profilen (n=17):
Mycket litet intresse Ganska litet intresse Medelmåttligt intresse Ganska stort intresse Mycket stort intresse Vet ej 1 (5,9%) 1 (5,9%) 4 (23,5%) 9 (52,9%) 2 (11,8%) --
Kommentarer: ¤ Många landslag och R-16 elever är mycket intresserade, tyvärr
har de inte ekonomisk möjlighet att finansiera det. ¤ Idrottare var nog lite rädd för resultatet.
37. Person som i allmänhet tagit initiativet till att IPS-profilen ska användas i rådgivningsprocessen (n=15):
15= Jag som rådgivare.
0= Idrottaren själv.
0= Ledare/tränare till idrottaren. 0= Annan person.
38. Syften/mål med att använda IPS-profilen på idrottare (n=17, personer har angett flera svar):
0= Inget specifikt syfte/mål.
13= Öka idrottarens självmedvetenhet om olika psykologiska faktorer.
2= Få kvantitativa mätresultat (siffror) över idrottarens psykologiska egenskaper. 13= Utgångspunkt för allmän diskussion med idrottaren om idrottspsykologiska faktorer. 1= Annat: utvärderingssyfte, se skillnader.
39. Betydelse IPS-profilen i allmänhet haft för rådgivningsprocessen med idrottare (n=17): Mycket liten betydelse Ganska liten betydelse Medelmåttlig betydelse Ganska stor betydelse Mycket stor betydelse Vet ej 2 (11,8%) 2 (11,8%) 9 (52,9%) 4 (23,5%) -- --
Kommentarer: ¤ Använt den för lite.
¤ Känns för teknisk, för allvarlig.
¤ Bra stöd, når kartläggning snabbt. Ökar kunskapen om mental träning.
¤ Kartläggning 1 ggn/år med egen återkoppling. ¤ Utgångspunkt för samtal.
¤ Viktigt att se alla former av tester som en del av rådgivningsprocessen.
¤ En viktig del av kakan.
40a. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag till kartläggning av idrottare innan rådgivningen startar:
(a) IPS-profilen M=20,1% (n=11). (b) Samtal/intervju M=65,0% (n=14). (c) Observationer M= 15,7% (n=7).
(d) Andra frågeformulär M= 15,0% (n=4) Egna konstruktioner (n=1). (e) Annat M= 10,0% (n=1).
40b. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i all-mänhet utgjort underlag till arbete med idrottaren under själva rådgivningsprocessen:
(a) IPS-profilen M= 18,9% (n=14). (b) Samtal/intervju M= 64,6% (n=14). (c) Observationer M= 13,0% (n=11).
(d) Andra frågeformulär M= 13,9% (n=7) Egna (n=1), NLP-test (n=1). (e) Annat M= 10,0% (n=2) Blogg (n=1).
40c. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i all-mänhet utgjort underlag för utvärdering av rådgivningens effekt efter arbete med idrottare:
(a) IPS-profilen M=14,5% (n=14). (b) Samtal/intervju M= 64,6% (n=13). (c) Observationer M= 21,9% (n= 8).
(d) Andra frågeformulär M= 21,0% (n=5) Utvärderingsformulär. (e) Annat M=10,0% (n=2).
41. Åsikter om IPS-profilens effektivitet som verktyg i rådgivningsprocessen (n=17):
Mycket ineffektivt Ganska ineffektivt Varken effektivt eller ineffektivt Ganska effektivt
Mycket effektivt Vet ej
-- -- 5 (29,4%) 8 (47,1%) 1 (5,9%) 3 (17,6%)
Kommentarer: ¤ Använt för lite (n=2)
¤ För tidigt att säga, som kartläggning & medvetenhet mkt bra. ¤ Har ej gjort någon uppföljning.
¤ Intressant data vid specifikt tillfälle. Generalisera? ¤ Resultatet känns permanent.
42. Instruktioner som rådgivare i allmänhet gett idrottare innan IPS-profilen fyllts i (n=15, personer har angett flera svar):
0 st= Inte gett några instruktioner alls.
5 st= Endast uppmanat idrottare att läsa instruktionerna som finns kopplade till IPS-profilen på Internet.
11 st= Egna instruktioner. 1 st= Annat.
Egna instruktioner/annat: ¤ Inte tänka för mycket, svara snabbt och spontant/ärligt (n=3).
¤ Bakgrund, syfte, hur det används/mervärde o metodik (n=5). ¤ Gruppinformation.
¤ Det som behövs.
43. Administration av IPS-profilen till idrottare (vid besvarande av IPS-profilen) (n=14):
2 st= Idrottaren har besvarat IPS-profilen tillsammans med mig som rådgivare.
7 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen enskilt men med mig som rådgivare närvarande. 10 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen på fysisk distans från mig som rådgivare.
0 st= Annat sätt.
Kommentarer: ¤ Enskilt med rådgivare närvarande pga
- bra att kunna ta itu med det direkt ibland, dock snabbare om de gör det själva.
- vill ge omedelbar feedback.
¤ Fysisk distans pga - Geografiska spridningen. - Praktiskt mer fördelaktigt. - Ingen påverkan från rådgivare.
44. Förmedling av IPS-profilens resultat till idrottaren (efter besvarandet) (n=14):
13 st= Idrottaren och jag som rådgivare har träffats och gått igenom resultaten på tillsammans.
1 st= Idrottare har fått tillgång att titta på sina resultat på egen hand.
0 st= Idrottaren har fått resultaten på fysisk distans från mig som rådgivare.
1 st= Annat sätt, nämligen: har dessutom fått med sig resultat i skrift hem för att studera på egen hand.
Kommentarer: ¤ Ser det som självklart att vi går igenom resultaten tillsammans.
¤ Känns bra att gå igenom svaren med den aktive, tittar igenom svaren innan om det skulle finnas något ologiskt, frågetecken kring testet togs upp.
¤ Gemensam genomgång är förutsättning för att säkerställa att svaren överrensstämmer med vad idrottaren menat.
45. Nyttjande av IPS-profilens träningsråd med idrottare som genomfört profilen (n=14):
6 st= Har inte använt träningsråden alls.
0 st=Har använt träningsråden endast som exempel på hur idrottare kan jobba mentalt. 8 st= Har ibland utgått från träningsråd och ibland inte när jag rekommenderat övningar. 0 st= Har heltutgått ifrån IPS-profilens träningsråd när jag rekommenderat övningar. 0 st= Annat.
Kommentarer: ¤ Träningsråden behöver kompletteras
46. Åsikter om IPS-profilens främsta förtjänster i rådgivningsprocessen (n=20):
¤ Bra kartläggningsinstrument och utvärderingsinstrument (n=5)/förutsatt att rådgivare har nog mycket utbildning.
¤ Bra utgångspunkt i rådgivning/heltäckande instrument som är bra start på samarbete mellan idrottare och rådgivare/underlag för samtal om variabler (n=3).
¤ Tydliga grafer, pedagogiskt/tydlig, allsidig, ger en bild av människan (inre förmåga skilt från fysisk förmåga) och träningsråd/tydliga tecken på förändring (n=4).
¤ Bra överblick, ger tips om insatser/grov bild av styrkor och svagheter (n=2). ¤ Samtalen blir mer strukturerade.
¤ Bra i lagsituationer, alla gör samma test. Tydligt för utövaren. ¤ Ett bra nuläge.
¤ Kan utvecklas till att bli ett bra standardiserat test som tjänar ett stort syfte i att den aktive ökar sin kunskap på området, styrkor/utvecklingsområden medvetandegörs.
¤ Vetenskapligt.
¤ Ökad självkännedom hos den aktive.
47. Åsikter om IPS-profilens främsta brister i rådgivningsprocessen (n=17):
¤ För få träningsråd/träningsråden i sig (n=4).
¤ Aktiv kan lägga stor vikt vid testresultat och tar lite hänsyn till situationsfaktorer/mätning kan bli ”sanning” för aktiv/resultat kan bli som ”en stämpel” i pannan (n=3).
¤ Få frågor per variabel kan ge stort utslag i resultat vid små förändringar av svar (n=2). ¤ Färgen på zoner/gränsdragning med färgsättning (n=2).
¤ Alla kan inte använda den pga priset.
¤ Materialet måste användas rätt, rött över hel sida kräver god pedagogiskt kunskap hos rådgivare.
¤ Inga brister. ¤ Nätbaserat.
Övriga kommentarer:
¤ Bra verktyg för mig som rådgivare och idrottaren.
¤ Genomgången av testet kräver stort omdöme från rådgivare så att röda områden inte blir oöverstigliga hinder.
¤ Adepter kan bli fastlåsta i sina resultat.
¤ Skulle behövas diagram som visar skillnaden per variabel mellan två profiler.
¤ Ackrediteringsutbildningar för sällan (1 ggn/år), vid missad utbildning är det svårt att ha IPS i rådgivningen.
48. Vid utvecklingen av IPS-profilen framhölls det viktiga att alltid upprätthålla en god etisk standard så att instrumentet inte missbrukas av användarna. Åsikter om detta framgår tillräckligt tydligt i (n=20):
49. Åsikter om något ytterligare bör göras kopplat till vikten av att upprätthålla en god etisk standard när IPS-profilen används:
1 st= Än tydligare på vad som gäller (ramar). Inte alls tydligt Varken eller Mycket tydligt Vet ej …utbildningen -- 1 (5,0%) 1 (5,0%) 1 (5,0%) 16 (80,0%) 1 (5,0%) …referenslitteraturen -- -- 1 (5,0%) 9 (45,0%) 7 (35,0%) 3 (15,0%)
50. Andra aspekter som anses vara av vikt när det gäller vidareutvecklingen av IPS-profilen:
¤ Att fler ska få möjlighet att använda den (t ex genom betalning 100kr/test) (n=3). ¤ Ackreditera rådgivare utanför RF-EIC:s nätverk.
¤ Mer praktisk erfarenhet, te x på lagidrottare/på nivåer under elit. ¤ Fler påståenden/variabel.
¤ Bättre träningsråd som hör samman med de teorier som ligger till grund för IPS. ¤ Mer kommunikologi.
¤ Gör IPS rundare och mjukare, ej så allvarlig. ¤ Fortsatt nätverksbygge och vidareutbildning.
Angivna orsaker till att rådgivare ej använt IPS-profilen/använt den få (≤ 3) gånger (n=9,
personer har angett flera svar):
¤ Ej tilldelats någon/tilldelats endast få/idrottare från RF att agera mental rådgivare åt (n=3). ¤ Ej tillräckligt intresse från idrottare (n=2).
¤ Dataserver har krånglat initialt, ibland lång väntan (5-8 veckor) innan svaret kunnat tryckas ut.
¤ För låg validitet för att kräva aktiva att prioritera tiden. ¤ Arbetar som psykoterapeut och använder ej IPS. ¤ Gått i pension.
¤ Missade vidareutbildning och blev avstängd (har dock gått den nu och ska börja jobba med IPS).
¤ För lite förtrogen med programmet/redskapet.
¤ Råd som ges stämmer ej med egna åsikter om åtgärder (vissa råd ensidigt inriktade mot TMK, kommunikologi, etc.). Har redan egna beprövade metoder som inte stämmer med IPS-profilen.
Enkät besvarad av aktiva idrottare
1a. Kön: 13 män & 20 kvinnor Medelålder: 24,8 år (min: 17; max: 41) 2. Tävlingsnivå: 2 st =Under elitnivå 12 st =Elit/två högsta nivåerna
18 st =Landslaget 1 st =Annat
Antal år på ovanstående tävlingsnivå: M=6,3 år (min: 1 år; max: 15 år)
3a. Mental träning innan IPS-profilen besvarades: Nej= 10 st Ja= 23 st 3b. Utformning av tidigare mental träning (n=22):
3c. Antal år med mental träning innan arbete med IPS-profil (n=21):
M=5,3 år (min: 0,75; max: 20 år)
IPS-PROFILEN SOM INSTRUMENT
4. Antal gånger IPS-profilen besvarats (n=31):
19 st= en gång 12 st= fler än en gång (M=2,6; min: 2, max: 6)
5. Eget engagemang vid arbete med IPS-profilen (n=32):
Mycket lågt Ganska lågt Varken lågt eller högt Ganska högt Mycket högt Vet ej -- 4 (12,5%) 8 (25,0%) 13 (40,6%) 3 (9,4%) 4 (12,5%)
6. Övergripande intryck om IPS-profilen som instrument (n=33):
Mycket dåligt
Ganska dåligt Varken bra eller dåligt
Ganska bra
Mycket bra Vet ej
-- 1 (3,0%) 1 (3,0%) 19 (57,6%) 8 (24,2%) 4 (12,1%)
7. IPS-profilens längd (antal påståenden) (n=33):
Alldeles för kort Lite för kort Lagom lång Lite för lång Alldeles för lång Vet ej -- -- 17 (51,5%) 14 (42,4%) 1 (3,0%) 1 (3,0%) Kommentarer:
¤ Många frågor var lika (n=5).
¤ Många frågor antagligen nödvändigt för rättvisande resultat (n=3). ¤ Bra underlag men inte för tidskrävande.
¤ Lätt att ”läsa” det rätta svaret när IPS görs flera gånger, lurar sig själv. ¤ IPS fick med det bästa
8. Antal minuter som det tagit att genomföra IPS-profilen (n=27):
Medelvärde: 30,2 minuter (min: 15; max: 60) 4 st =Osystematiskt (då och då) på egen hand.
6 st =Osystematiskt (då och då) med hjälp av mental rådgivare. 11 st =Systematiskt med hjälp av mental rådgivare.
9. Åsikter om IPS-profilens påståenden när det gäller (n=31-32):
Kommentarer:
¤ Bra/relevant för idrottare/tydlig profil (n=4), bra innehåll och frågor (n=3), ger ganska rätt bild av vem man är (n=2).
¤ Känns ibland som att frågor är omformuleringar av föregående fråga/frågor återkommer (n=5).
¤ Språk kan göras mer vardagligt (n=1), ibland lite svåra ord/”luddiga” uttryck/vissa frågor svåra att förstå (n=6).
¤ Viktigt att läsa vad som står, fick tänka till för att förstå påståendets verkliga betydelse (n=2), vissa påståenden innehåller två ”inte” vilket gör det svårt (n=1).
¤ Svarsskala svår att förstå ibland då frågorna vänds/när ord som aldrig eller alltid används bör svaret vara ja eller nej (n=2).
¤ Svarsskala bra med många mellangraderingar om man är tveksam. ¤ Känner igen sig i många påståenden.
¤ Bör bli tydligare vad som är positivt och negativt i resultatet. ¤ Bra att se vilka delar man kan förbättra.
10. Åsikter om IPS-profilens variabler när det gäller (n=32-33):
Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej …relevans för dig som
idrottare -- -- 4 (12,9%) 16 (51,6%) 10(32,3%) 1 (3,2%) …innehåll -- -- 1 (3,2%) 21 (67,7%) 8 (25,8% 1 (3,2%) …språk -- 1 (3,1%) 13 (40,6%) 11 (34,4%) 6 (18,8%) 1 (3,1%) …tydlighet -- 3 (9,4%) 12 (37,5%) 10 (31,3%) 6 (18,8%) 1 (3,1%) …svårighetsgrad -- -- 11 (34,4%) 14 (43,8%) 3 (9,4%) 4 (12,5%) …svarsskala -- 3 (9,4% 8 (25,0%) 11 (34,4%) 9 (28,1%) 1 (3,1%) Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra Vet ej …relevans för dig som
idrottare -- -- 3 (9,1%) 12 (36,4%) 16 (48,5%) 2 (6,1%) …namn/benämningar -- 2 (6,3%) 8 (25,0%) 15 (46,9%) 5 (15,6%) 2 (6,3%) …enkelhet att förstå variabelns innehåll -- 2 (6,1%) 9 (27,3%) 17 (51,5%) 4 (12,1%) 1 (3,0%) …antal (27 st) -- 1 (3,1%) 7 (21,9%) 14 (43,8%) 8 (25,0%) 2 (6,3%) …zonindelning (dvs. röd,
orange, gul, grön zon)
-- -- 4 (12,1%) 11 (33,3%) 14 (42,4%) 4 (12,1%) …träffsäkerhet kopplat till
dina egenskaper -- -- 6 (18,2%) 13 (39,4%) 12 (36,4%) 2 (6,1%) …praktisk tillämpbarhet för
dig som idrottare
-- 1 (3,0%) 3 (9,1%) 17 (51,5%) 10 (30,3%) 2 (6,1%)
