Nedan redovisas intervjusvaren från totalt 12 stycken slumpvis utvalda idrottare som valt att avstå från att besvara enkäten.
Kön: 5 kvinnor och 7 män =12st. Medelålder: 21,6 år (variation 17-27).
Tävlingsnivå: Samtliga elit, varav en nationell elit och resterande internationell elit/landslag. Antal år på denna tävlingsnivå: 4,1 år (variation 6 månader – 7 år).
Mental träning innan IPS-profilen fylldes i första gången:
4 st = nej.
5 st = enstaka föreläsningar eller gruppträffar. 3 st = ja (1=ett halvår innan; 1=tio år; 1=flera år).
Idrottarnas förväntningar innan IPS-profilen besvarades:
Av de intervjuade idrottarna uppgav majoriteten att IPS-profilen fylldes i efter rekommenda- tion av den mentala rådgivaren (n=7) eller att den gjordes på landslagsträff/i laget (n=3). Generellt hade idrottarna (n=7) inga speciella förväntningar på den innan de fyllde i den första gången och visste inte speciellt mycket om IPS-profilen. Däremot var de nyfikna på att se vad IPS-profilen var, hur den var upplagd och om den kunde hjälpa dem. Totalt tio idrottare uppgav att orsaken till att de fyllde i IPS-profilen var att se hur de tänker eller att IPS-profilen skulle kunna visa mentala styrkor och brister och därigenom ge hjälp i att lokalisera vilka områden som främst behövde tränas för att utvecklas. Övriga två idrottare uppgav att orsaken till att IPS användes var att prova något nytt i den mentala träningen (n=1) eller att den mentala rådgivaren ville ha något att utgå ifrån (n=1).
Övergripande intryck efter att IPS-profilen besvarades:
Totalt elva (n=11) av de intervjuade idrottarna hade ett positivt intryck av IPS-profilen efter de fyllt i den, en idrottare (n=1) uppgav att denne inte hade någon åsikt om IPS just efter ifyllandet. De övergripande intryck som uppgavs var att IPS-profilen var proffsig och hade grund för allting i form av bakomliggande fakta och bra övningar (n=1), att den gav en bra överblick om var idrottaren stod psykiskt (n=3), att det var bra att få fundera på frågor som idrottaren inte tänkt på innan (n=1).
Frågornas relevans för idrottare:
Samtliga idrottare (n=12) upplevde frågorna överlag som mycket eller ganska relevanta och att de kunde relateras till olika situationer i idrottarens idrott. Detta eftersom de handlade om tävlingar, tog upp saker de varit med om, ansågs passa många idrottare, handlade om det som upplevdes vara mental träning i grund och botten, var relevanta både som idrottare och person och var frågor som idrottare kunde behöva hjälp med att förbättra. Dock uppgav en (n=1) idrottare att denne upplevde att cirka 30-40% av frågorna inte hade med idrotten att göra, och en (n=1) idrottare uppgav även att vissa frågor var mer konkreta än andra för just dennes idrott. Den sist nämnde idrottaren önskade därför mer specialanpassade frågor för enskilda idrotter. En idrottare (n=1) uppgav även en önskan om att kunna kommentera sina svar vid ifyllandet.
Antalet frågor:
Av de åtta (n=8) idrottare som kunde uppge ungefärlig tid det tagit att fylla i profilen uppgavs 15 minuter som kortast tid och 30 minuter som längsta tid vid genomförandet. Totalt sju (n=7) av idrottarna upplevde att det var ganska många frågor, varav en (n=1) av dem upplevde att den var för lång eftersom denne inte förväntat sig att det skulle ta så lång tid. Tre stycken (n=3) ansåg istället att många frågor behövs för att resultaten ska bli rättvisande och ge en bred profil. Av de övriga idrottarna uppgav tre stycken (n=3) att IPS-profilen var lagom lång eller gick snabbare att fylla i än förväntat. Sju (n=7) idrottare kommenterade dock att de upp- levt mycket upprepningar i frågorna, det vill säga att samma fråga/snarlika frågor återkommit flera gånger men i omskriven form.
Frågornas innehåll, språk och tydlighet:
Tre idrottare (n=5) uppgav att det överlag varit lätt att förstå frågorna, medan tre (n=3) menade att de varit tvungna att tänka till på frågorna och läsa dem noga. Totalt angav fyra (n=4) idrottare att vissa enstaka frågor varit svårformulerade eller var skrivna med ett svårt språk, varav en (n=1) uppgav att det var mycket lättare andra gången IPS-profilen fylldes i.
Svarsskala (0=stämmer inte alls --- 10 stämmer helt):
Nio (n=9) av idrottarna uttryckte att skalan var bra och att det var bra med många svars- alternativ, varav två (n=2) angav att det var mycket bättre än kortare skalor (t ex 1-5). Detta eftersom det ansågs ge valmöjlighet och inte ge lika stora utslag om idrottaren sätter ett skalsteg fel jämfört med om det skulle vara färre svarsalternativ. Två idrottare (n=2) uppgav dock att det var svårt att välja vad de skulle svara eftersom det var små marginaler mellan svarsalternativen, varav en av dem (n=1) föredrog en kortare skala. En idrottare (n=1) upplevde även att formuleringen ”stämmer inte alls” och ”stämmer helt” blev konstig på en del påståenden och att det därför var svårt att svara ibland.
Upplevelse av resultatets träffsäkerhet:
En (n=1) idrottare hade inte hunnit få se sina resultat vid tillfället för intervjun. Av de resterande idrottarna upplevde tio (n=10) att resultaten stämde ganska eller mycket bra med den bild de har av sig själva, varav en (n=1) berättade att rådgivaren också uttryckt att denne ansåg att resultaten stämde. Av dessa idrottare menade två (n=2) att resultatet även visade andra saker som de inte tidigare visste att de behövde träna på medan en (n=1) uppgav att variabeln socialt stöd med tränaren inte stämde. Orsaken till det sistnämnda var att denne idrottare fick sin sociala del från familj och vänner men upplevde att resultatet utgick ifrån att idrottare ville ha social kontakt med tränaren. En idrottare (n=1) ansåg dock att resultaten överlag inte stämde och var sämre än förväntat jämfört med vad tidigare tester som idrottaren fyllt i hade visat.
Grafisk presentation av resultaten:
En (n=1) av idrottarna mindes inte vad denne tyckt den grafiska presentationen av resultaten och en (n=1) idrottare mindes inte om denne hade fått se resultaten utan trodde att tränaren bara muntligt berättat om dem. Av de resterande tio idrottarna (n=10) ansåg samtliga att upplägget med cirkel och tårtbitar gav en bra och enkel överblick och var ett bra sätt att presentera resultaten på, varav en (n=1) specifikt påpekade att det var enklare än med stapeldiagram. Det mest positiva med cirkeln och färgerna ansågs vara att det gjorde det enkelt att se vad som var bra och mindre bra. Dock påpekade en idrottare (n=1) att intrycket av resultaten kunde påverkas av vilka delar som är sämre eftersom det ser ut som att mer yta av cirkeln försvinner om två bitar ligger mitt emot varandra än om de ligger intill varandra.
IPS-profilens praktiska tillämpbarhet:
En person (n=1) hade ännu inte hunnit arbeta med IPS-profilen nämnvärt och kunde inte svara. IPS-profilen ansågs av tio stycken (n=10) som positiv och användbar för idrottarna och idrottare i allmänhet. Två stycken (n=2) påpekade dock att det är väldigt personligt hur den används och om den passar olika individers behov. Framför allt framfördes att många idrottare kanske skulle kunna bli medvetna om hur viktig den mentala biten är, att det ger en bild av vad som idrottaren behöver träna på, att resultaten är övergripande, och att den är bra när den görs flera gånger för att se förändring efter en tid med mental träning. En (n=1) idrottare ansåg dock att IPS-profilen inte varit användbar. Detta eftersom den upplevts som svår att ta på och arbetet endast lett fram till att ”så här är det” men inte något mer.
Upplägget med IPS-profilen som Internetbaserat instrument:
Tio av idrottarna (n=10) uttryckte att det var smidigt, enkelt och lättillgängligt att arbeta med IPS-profilen på nätet, varav sex (n=6) uttryckligen föredrog Internettest istället för papper och penna test. Främst fördelarna som ansågs vara att det var enkelt att fylla i och att skicka resultat via e-post, att det gått fortare och varit bekvämare att genomföra IPS när de sluppit skriva, varit roligare än pappershäften, och att resultaten räknas ut automatiskt. De nackdelar som framfördes var att idrottare kanske blir sittandes för länge med testet när de ska göra det själv på datorn (n=1), att det inte går att skriva kommentarer (n=1) och att det kan bli lite svårt om idrottaren inte har dator hemma (n=1). Två idrottare (n=2) ansåg dock att det inte spelade någon roll om de gjorde test via Internet eller på papper.
Praktiskt arbete med IPS (idrottare – mental rådgivare):
Övergripande har arbetet med IPS-profilen sett ungefär likadant ut för idrottarna. Generellt har IPS-profilen fyllts i via Internet (hemma, på läger, hos den mentala rådgivaren), rådgiv- aren har sammanställt resultat och därefter har idrottare och rådgivare har gemensamt diskuterat resultaten (antingen träffats personligen eller pratat via telefon). Vissa idrottare har fått både muntliga och skriftliga instruktioner (via e-post) medan andra fått mindre informa- tion t ex i form av att instrumentet handlar om hur man tänker. Samtliga idrottare uppger även att de är nöjda med detta arbetssätt, dock menar en idrottare (n=1) att mer information hade varit önskvärt. En idrottare (n=1) påpekar även att arbetssättet med IPS-profilen kan vara användbart men att det ska ses som en liten byggsten och att det är viktigt att ha distans till det. En (n=1) av de idrottare som fyllt i IPS-profilen under ett läger såg det även som positivt att det spontant blev diskussion kring resultaten och hur olika personer resonerade kring IPS- profilens kategorier.
Enkelhet att förstå resultaten:
Av de elva idrottare som sett sina resultat ansåg tio (n=10) att det varit relativt lätt att förstå vad de innebar. Dock påpekade fyra stycken (n=4) att de inte riktigt förstått alla begrepp och resultat direkt men att de förstått dem efter det att den mentala rådgivaren förklarat resultaten för dem. En idrottare (n=1) upplevde dock att det fortfarande var svårt att förstå vissa delar även efter rådgivarens förklaring och en (n=1) annan idrottare upplevde att själva resultaten var lätta att förstå men att det svåra var att veta hur denne skulle jobba med det sedan.
Arbete med träningsråden:
Av de intervjuade idrottarna hade tre (n=3) stycken jobbat med något eller några av IPS- profilens träningsråd, medan övriga idrottare antingen inte hunnit jobba så mycket med IPS- profilen eller jobbat med andra träningsråd som rekommenderats av den mentala rådgivaren. Uppfattningen bland dem som använt IPS-profilens träningsråd var dock att träningsråden var
bra eftersom de är specialiserade så att idrottaren kan använda dem inom sin idrott även fast de är ganska allmänna (n=1), att de fick idrottaren att tänka till lite grand men att det skulle vara bra med fler råd (n=1), samt att de råd som använts fungerat bra och lett till förbättring (n=1). Samtliga tre idrottare ansåg även att det fanns en röd tråd mellan resultatet och träningsrådet/-en de arbetat med.
Generell betydelse av IPS-profilen för idrottarens mentala träning:
Generellt anser de intervjuade idrottarna att IPS-profilen är en del av många i den mentala träningen, där de viktigaste funktionerna IPS-profilen fyllt har varit att peka på vad idrottaren kan förbättra, väcka tankar om hur det mentala spelar in, följa upp och utvärdera arbetet samt har kunnat underlätta arbetet. En idrottare (n=1) uppger dock att IPS-profilen varit väldigt viktig eftersom denne idrottare inte jobbat något med mental träning tidigare. En idrottare anser även att IPS-profilen haft väldigt liten betydelse eftersom denne inte ansåg att resultaten stämde. Av dem som fyllt i IPS-profilen endast en gång var det främsta skälet till detta att de inte fått tillfälle att fylla i den fler gånger, ej diskuterat med rådgivaren om att göra den fler gånger, eller inte hunnit så långt in i träningsprocessen. Idrottare som fyllt i den upprepade gånger har gjort det med syftet att utvärdera eventuella förändringar som skett med hjälp av den mentala träningen.
IPS-profilens främsta förtjänster:
De främsta förtjänster som idrottarna upplevde med IPS-profilen kopplat till den mentala träningen var:
¤ Proffsigt och genomtänkt med bra övningar som man kan använda sig av.
¤ Får en bekräftelse på styrkor och svagheter och ser vilka bitar man mest behöver jobba med/att det finns något att jobba på.
¤ Får en tankeställare.
¤ Kan vara första steget om man inte pratat med någon idrottspsykolog tidigare ¤ Kolla av lite då och då hur man ställer sig till olika frågor.
¤ Saker som man tidigare inte tänkt på att de påverkar en i olika situationer tas upp, så man får med sig en större del av vad mental träning är.
¤ Smidigt sätt att göra ett test på
¤ Hjälpte till att ge en klarare bild av vad som kan förbättras.
¤ Zonerna utgår från ett medel av andra idrottare och det är positivt att veta att man ligger på medel eller i topp.
IPS-profilens främsta brister:
De främsta brister som idrottarna upplevde med IPS-profilen kopplat till den mentala träningen var:
¤ Om resultaten visar riktigt dåligt på ett område så kan idrottaren börja tänka på det och underprestera på grund av att denne börjar fundera på det i onödan.
¤ Resultatet blir så tydligt och om resultatet inte stämmer och idrottaren inte känner igen sig kan det slå fel.
¤ Kunde missuppfatta vissa av frågorna.
¤ Lurigt med hur man uppfattade vissa frågor och svarsalternativ, kan bli fel. ¤ Lite lång.