Intervju med Karl-Göran Andersson

Intervjun genomfördes 18 april hos Prevas AB i Linköping. Prevas utvecklar inbyggda system. Karl-Göran arbetar som konsultchef och har stor erfarenhet som konsult. Nedan följer utdrag ur intervjun. System: hårdvara och mjukvara

KGA: Jag tycker inte att det egentligen har så stor betydel- se om man pratat prototyper i hårdvara eller i mjukvara. Prototyp är för mig en funktion som ska realiseras. Vi gör ju ofta så när vi gör systemarbete att man tar reda på vad produkten har för behov. Och sedan bryter man ner de

här behoven. Vissa saker kanske måste ligga i hårdvara, i alla fall i vår bransch har man realtidskrav, medan vissa hamnar i mjukvara. … För mig är en prototyp ett system, någon funktion av nåt slag. Som kan vara hårdvara, även med mjukvara har vi någon form av hårdvara. Jag menar nånstans har du ju alltid en hårdvara. Så att även om du ska leverera ett programpaket så ska det antingen köras på en PC eller något i linjesystem, eller i våra fall så kan- ske det är en inbyggd burk med någon liten specialpro- cessor där den här programvaran snurrar. Så att det är ett system du levererar. Prototyper … ibland är det ju attrap- per mer, en demonstrator så att säga, nånting man vill visa upp på en mässa, och då måste man snabbt sy ihop någonting. Jag gjorde bland annat en gång en utredning åt ett företag i Stockholm som höll på med en bilradar. … De hade byggt upp ett rack-baserat system som stod i baksätet, det fyllde hela baksätet på bilen. Och så hade de radarn där fram, i fronten på bilen. Det fungerade ju all- deles utmärkt det här systemet. De var med på en mässa och visade upp det här och blev best in show och allting. Men det är ju alltså inte överhuvudtaget möjligt, alltså hela det här racket kostade ju kanske närmare 100 000. … Och då är frågan, är det där en prototyp, eller vad är det för någonting. Men jag såg det mer som en demon- strator. … Alltså det var ju en prototyp tyckte de. Men jag såg det mer som en demonstrator som låg mil ifrån att bli en riktig produkt.

Behövs prototyper?

KGA: Och det brukade komma diskussioner, ska vi gå direkt på det riktiga systemet – nu var det väldigt låg volym, volymen kanske är på tio enheter, det är max, det är dem som man ska ta fram, av speciella konstiga för- svarsprodukter. Då brukar man diskutera om man ska gå direkt på produkten, eller om man ska ta fram en proto- typ först. Och då brukar cheferna tycka att en prototyp innebär en massa extra kostnader. Jag brukar alltid, näs- tan alltid, föreslå att man går på prototyp först, faktiskt. Någonting, kanske en demonstrator, nånting som man

kan utveckla på innan man är färdig med den riktiga produktutvecklingen. … Vi har en bild av hur det ska se ut, men den är inte färdig till 100 %, och det är ju därför man tar fram en prototyp för att man ska kunna se hur den riktiga produkten ska se ute sedan. Alltså man tar fram en massa jättefina underlag, och sedan visar det sig att så här kunde vi inte göra! Det ska ändras. Man ska göra om underlagen, med allt vad det kostar. Det är alltså inga lätta ändringssvängar då, för då ska man använda ändringshantering, och det ska godkännas ett ärende. Det ska ju vara speciella möten då. Så ska det diskuteras: ska vi göra ändringen, ska den införas? Det är en process som tar väldigt lång tid. Arbetar man med en prototyp då är det mer hantverk. Då fixar man och donar själv utan att fråga någon i princip.

KGA: I en högvolymprodukt använder man nästan all- tid prototyper. För att där måste man ju trimma, för att den ska bli så produktionsanpassad som möjligt. Så man måste ju kanske köra ett antal vändor med en produkt innan man säger att den är färdig för marknaden. Exem- pelvis en mobiltelefon. Den första mobiltelefonen som man får upp hit till Flextronics, det är ett kort som är ungefär 40×40 cm, med bara en massa kretsar på, men den fungerar som en mobiltelefon. Och den kan man ju använda och börja utveckla mjukvara på, och börja testa funktionerna. Och sen fortsätter de ju nere i Lund och trycker in allt det här då i den lilla telefonen.

Arbetssätt

KGA: Om man bestämmer sig för att ta fram en proto- typ, och börjar jobba på det sättet, så ska arbetssättet inte skilja sig när det gäller så att säga projektmodeller eller såna saker eller kanske. Men man behöver kanske inte vara riktigt lika hård på dokumentationen. I princip ska man ju följa de modeller som man kört normalt sett. När man har tagit fram en prototyp, eller om man kallar det en demonstrator eller vad man vill kalla den, hur mycket ska man använda den där sen, när man sen kör igång projektet? Där råder det ju väldigt delade meningar. För

en del tycker ju att vi har ju tagit fram så mycket när vi har tagit fram prototypen, så vi kan ju ta nästan allting då och kan spara tid, vi kan återanvända och sen kör vi på det. Det är ju en skola, några som tycker så. Några andra tycker att, nej men det vi har i prototypen det slänger vi. Det tog vi fram när vi gjorde prototypen. Nu ska vi an- vända erfarenheterna från prototyparbetet, men vi bör- jar på ruta noll.

KGA: Jag vet att Siemens-Elema, som jag jobbat ihop med i Stockholm, de körde enligt den modellen. Man gjorde en tidplan där man tidsatte tiden för att ta fram en proto- typ. Sedan satte man tidplan för att utveckla den riktiga produkten. Och då, genom sina erfarenheter av gamla projekt, kunde man säga att i och med att vi tar fram en prototyp så kommer vi att vara så här mycket snab- bare sedan när vi jobbar med produkten eftersom då har man ju säkert utrett de här svåra sakerna också, alltså de som man inte var säker på hur man ska göra, eller hur eller var de ska implementeras. Om man tänker sig vissa komplicerade algoritmberäkningar eller någon modell- beräkning eller sådant, kan man givetvis använda dem om man har tagit fram dem i prototyparbetet. Men det är inte så att man tror att man gjort halva produkten när man gjort prototypen, och bara fortsätter och gör färdigt. … När man fått fram tillräckligt mycket som säger att idéerna håller – marknaden finns, det här kommer bli ekonomiskt försvarbart – då går man in i själva produkt- arbetet, och då börjar man om. Då är det förbjudet att använda gammal kod i princip. Sen tror jag ju inte att det var riktigt så i praktiken, men det var så man gick ut och sade.

KGA: Prototypen utvärderas och den visas ju för kunder, och den är en fungerande prototyp. Den kanske inte har alla funktioner, men den har tillräcklig många funktio- ner för att kunna säga att det här kommer vi ro i hamn.

Projektmodell och tidplan

KGA: Egentligen blir prototyputvecklingen ett litet pro- jekt i sig, som bedrivs enligt konstens regler. Och sen när man startar riktiga produkten så är det ju samma pro- jektstyrningsmodell. Man kanske gör en viss adaption av projektmodellen för prototyparbetet, där man bestäm- mer sig för att vid prototypen så hoppar vi över de här och de här dokumenten som normalt sett ingår i projekt- modellen. Och då struntar man i dem, och man har spe- ciella begränsningar för att snabba upp processen. Halva jobbet är att få fram en prototyp ganska snabbt, och idag när man har en väldigt kort tid tills produkten måste vara ute på marknaden. … Tittar man på mobiltelefoner så är det helt avgörande när telefonerna kommer ut på marknaden. … Det där är ju ett väldigt speciellt sätt att arbeta i den situationen, för att där är ju tidplanen helig. Det är den ju inte för alla produkter som finns, överallt i världen, men man har ju gått åt det hållet att tidplaner blir viktigare. … Om det kanske är vissa saker som till och med är på forskningsstadiet så räknar vi kanske med att det här kommer ut om två år ungefär. Och då bygger man ju många prototyper under vägen. Det blir ju inte bara en prototyp, utan man tar fram en prototyp, som sedan leder till nästa prototyp, och nästa prototyp … KGA: Det blir ju en förstudie kan man säga, som leder fram till någon form av prototyp, som har bestämt om- fattningen av produkten, hur mycket den ska kosta, och sedan bestämmer man kanske att vi kör inte det projek- tet. … Oftast vill man ju ta det beslutet tidigare genom att egentligen bara göra en utredning eller något sådant, men det är inte säkert att man kan det. Man kanske vill köra på med prototyp och testa idéer mot underlag och sådant. Det är ju komplext det här.

Problem med prototyper

KGA: Det som är mest farligt är att det blir missförstånd angående vad det är man levererar. Det blev det i ett fall för något år. Vi sa att det här är en prototyp, med de bris-

ter den har. En prototyp har alltid brister, funktioner el- ler buggar så att den hänger sig. Och sedan så hade vi en kund som var intresserad av det här. Och vi var väl sugna på att ge ut den tidigt och hade inte städat upp i all kod, och det här var då en mjukvaruprodukt, ingen hårdvara. Kunden fick den, och den kunden lade ju något annat i begreppet prototyp och trodde att det var något färdigt. De var nog beredda på att den skulle ha vissa brister, men de hade ju satt ribban på en annan höjd än vad vi hade gjort. De var vana vid att prototypvaror ändå var en fungerande enhet till nästan 99 %, en förserieprodukt så att säga som kanske bara hade några små brister. Men vi hade ju sagt att det här är en prototyp, och att den har många brister. Och då blev det missförstånd där. Kunden fick den och tyckte att de skulle göra en utvärdering av den. Men den hade ju så mycket brister, så de tyckte att de inte ens kunde göra en utvärdering av den. … Ingen- ting fungerade ju! … Jag tror inte att man kan vara nog tydlig mot kunden faktiskt, om man skickar ut en väl- digt tidig prototyp. Så det är väldigt viktigt att man har en bra relation till den kunden, att man känner kunden. … Man kanske har ett samarbete med någon kund. De används just som förtestare, och de vet vad det handlar om, de känner oss. I det här fallet var det en helt ny kund, som inte kände oss. Och då blev det missförstånd om vad man menade med prototyp.

KGA: Jag ser nog mer prototypen som något internt för projektet, ett sätt att tidigt få någonting att så att säga testa idéerna på. Däremot så är det ju inte alls säkert att det behövs en prototyp. Säg att du har en produkt som du är ganska familjär med, och sen ska du bara in med nya funktioner. Då förekommer inte prototyptänket, utan prototyp handlar ju ofta om när det är en relativt ny produkt.

Användningsområden

KGA: Vi använder ju ofta begreppet demonstrator. Allt- så någonting som man tar fram för att demonstrera för kund, men inte att skicka ut till kunden. Man tar hit kun-

den, kanske visar någonting. Och som jag sade så beror det ju på vad det är för typ av produkt. … Prototypen gör man för att testa att idéerna håller, och för att om det är en komplicerad produkt så är det ju för att projektet har nytta av prototypen, och man hoppas att prototypen ska hinna fram mycket tidigare än produkten, så att man kan gå igång och börja utveckla, och testa tankar och idéer på prototypen. Och prototypen har, som jag ser det, bara en viss livslängd.

KGA: Om man tänker sig man har en projektledare för prototypen, så vill man nog gärna att projektledaren föl- jer med in i projektet, och även kanske de som har gjort någon form utav systemtänk. Sedan vill man säkert ha in nytt folk också, så att man inte kör fast. Men man måste ha med sig några personer med översikt över projektet. KGA: Många start-up-företag som kanske några har tan- kar och idéer, kanske tar fram en demonstrator eller en prototyp för att visa marknaden. I andra fall … tar man fram en prototyp, för att man är nästan till 99,9 % sä- ker på att man kommer att köra den vidare till projekt. Det handlar mer om att det kanske är vissa saker som man måste utreda i prototyparbetet och där är det mer att ta fram någonting inåt så att säga. Man kanske inte så mycket visar mot kunden, utan har för sig själv för att se om något går att realisera. Och många hävdar ju att om man tar fram en prototyp, så blir den totala utvecklings- tiden kortare. Fast många chefer blir ju jättenervösa, för att man tycker att det tar lång tid innan man kommer fram till nånting färdigt.

Mjukvara

KGA: Vi har ju det i vår process, att vi alltid tar fram do- kument innan du får skriva en enda kodrad. För när du skriver dokumentet så konstruerar du. Att skriva doku- ment är att konstruera. För du kan inte skriva en speci- fikation om du inte tänker igenom hur det ska fungera. … I prototyparbete gäller att det måste vara mycket mer brainstorming och sådant också.