Intervju

Intervjufrågorna är kopplade till uppsatsens frågeställningar genom att intervjufrågorna fokuserar på vad eleverna uppfattar som motiverande under matematiklektionerna.

Eleverna intervjuades i par, totalt genomfördes sex intervjuer med sammanlagt tolv elever. Det var åtta pojkar och fyra flickor som medverkade. Bland eleverna som valde att vara med på intervjuerna representeras betygsnivån jämfört med klassen som helhet. Elevernas svar på intervjufrågorna presenteras tematiskt utifrån kodningen av det empiriska

materialet. Samarbete, lärande och social förmåga var de kategorier som framkom.

5.3.1 Samarbete

När eleverna får frågor om hur det varit att öva begrepp eller lösa problem genom samarbetsövningar framkommer det att de lyssnar på varandra och har hjälp av att olika kamrater förklarar samma uppgifter på olika sätt. En elev som belyser detta säger: ”Jag tycker att det är lite enklare än att arbeta själv, att man får lite fler perspektiv och andra förklaringar än bara bokens, och då kan det vara lite lättare att förstå.” En annan elev förtydligar med att ”Boken ger mer information, men jag känner att där blir man fast på ett sätt, så man lär sig väldigt mycket när man får höra andras förklaringar. Människor kan ju variera sina sätt att förklara”.

Övningarnas syfte är att eleverna både ska träna sina matematiska förmågor och bli bättre på att samarbeta. Flera elever framhåller möjligheten till samarbete och träningen på att samarbeta som något som varit positivt med övningarna. En elev säger ”Jag känner nog att det bästa har varit samarbetet.” en annan elev konstaterar ”Det var bra samarbete och man fick diskutera mycket.”. Andra elever lyfter fram att det varit positivt att göra övningar

i nya konstellationer och säger att ”Man fick diskutera och samarbeta med klasskamrater som man annars kanske inte gör gruppövningar med.”.

En annan aspekt av att ingå i nya gruppkonstellationer och prata med andra än de vanliga kamraterna är att grupparbeten med obekanta personer blir avdramatiserat. En elev som inte gillar grupparbeten sa att ”Genom att träna på grupparbeten ser man fram emot det mer, då kanske man tycker att det är roligt.”. En trygghet som finns med i de invanda grupperna kan vara att eleverna tar hänsyn till varandras styrkor och svagheter, det uttrycks av en elev som att ”Dom som man känner är också lite mer medvetna om typ, ungefär på vilken nivå man ligger och försöker ändå få med en.”

5.3.2 Lärande

Eleverna uttrycker en vilja att lära. En strävan efter att lära sig är en uttalad, eller outtalad, utgångspunkt för deras svar. Intervjusvaren innehåller reflektioner kring lärande och vad som stimulerar lärande. Orden roligt, omväxling och kunskap återkommer som positiva exempel när det gäller att stimulera lärande och motivation. Många av eleverna väljer adjektivet roligt för att beskriva hur det var att arbeta enligt samarbetsmetoderna, de kan ge korta konstateranden som ”Det har känts roligare.”, ”Jag blir motiverad när det är roliga saker.” eller ”Vissa grejer är rätt kul faktiskt.”. En elev förklarar lite mer utförligt att ”Man måste vara på bra humör för att göra matte, man kan inte vara arg, det funkar inte”.

Ytterligare andra sporras av motgångar, en elev som har höga krav på sig själv säger ”När det går dåligt, blir jag motiverad för då vill jag att det skall gå bra. När jag inte fattar någonting så jobbar jag hemma.”.

Flera elever menar att lärandet stimuleras av omväxling eftersom de upplever att omväxling ökar intresset och arbetslusten. Två sätt att uttrycka detta är: ”Det är ju skönt med omväxling på hur man lär in grejerna, det blir mer intressant och så vill man jobba mera.” och ”Det har varit bra att röra på sig. Det är ett annat sätt att stå upp och räkna än att sitta ner och räkna.”.

En annan elev lyfter fram övningarnas potential att öka förståelsen för exempelvis matematiska begrepp, hen säger ”När man gör såna här övningar, då förstår jag lite mer om till exempel begreppen, det gör att jag förstår lite mer om det när det gäller.”.

Eleverna påtalar också när de anser att övningens innehåll inte motsvarar deras

förväntningar gällande svårighetsgrad, då kan de anmärka att ”Om övningen är lite för lätt, så kunde det ändå ge mer om man sitter och jobbar i boken.”.

Matematikinlärningens sociala dimension betonas i intervjusvar som lyfter fram social interaktion som viktig för motivationen. Genom att interagera med andra, genom att prata om matematik och problemlösning i grupp ges eleverna tillfälle att tillägna sig ökad matematisk förståelse och kunskap. Ett intervjusvar som formulerar detta tydligt är: ”Vad som gör mig motiverad? Att förstå saker och kunna förklara för andra!”.

5.3.3 Social förmåga

Inför flera av övningarna gjorde läraren ingen gruppindelning, det ingick att eleverna skulle ta aktiv kontakt med varandra. Vid diskussioner kring dessa övningar uttryckte några elever en oro för att prata med klasskamrater de inte är nära vän med, ett exempel på denna oro uttrycker en elev som tillhör klassens nedre betygskvartil ”Man kanske inte alltid vågar prata fullt ut om man är med dom man inte känner. Då kan det vara svårt liksom att få sig själv hörd.”. Å andra sidan kan elever också vara medvetna om detta och säga att ”Om det är ett par med en person som man aldrig snackat med någonsin, så kan det bli lite svårt att få en diskussion, vissa kanske inte vågar säga vad dom tänker.”.

Vid intervjuerna framkom det också att många elever känt en tvekan inför att ta kontakt med klasskamrater utanför den egna kamratkretsen ”Det var lite svårt att gå till dom man inte kände, det kändes jobbigt att man själv tog första steget.”. Samma elev berättade också att hen fått en möjlighet att ta kontakt med flera i gruppen och nämner att övningarna var “. . . ett sätt att prata med sådana som man inte pratar med annars”.

Det sociala sammanhanget gör att det för ett flertal elever finns en ängslan för att utmärka sig negativt. Detta påtalar en elev på följande sätt ”Om det var någon uppgift man inte förstod var det lätt att man bara gav upp direkt ifall det var någon man inte kände, eller att man inte försökte lika mycket för att man var rädd att man skulle säga fel.”. Vid frågan om hur det kändes efter perioden av samarbetsövningar menar samma elev att ”Det har blivit roligare att grupparbeta, om man säger fel så är det inte så stor grej, det är inte hela världen, då lär man ju sig bara”.

Det finns också elever som förklarar fördelen med att arbeta i grupp med dem man känner väl, hen säger att ”. . . om man vet att nån annan kanske inte förstår vissa grejer eller har jättelätt för vissa grejer, då kan man låta dom prata lite extra eller ta vissa frågor lite mer om man vet ungefär var dom ligger”. Ytterligare en annan elev talar om fördelen med att samarbeta med nya personer ”Det är bra när man är med andra så man förstår hur dom är, och så kanske det blir bättre för dig, om du bara förstår hur dom är”.