Intervju med A Persson, buzzador

Persson blev en buzzador efter att en kompis till honom hade ”buzzat” om en produkt för honom. Persson själv skrattar lite åt det och säger att han blev en buzzador genom själva fenomenet buzz marketing. Det är inte bara att någon pratar om en produkt utan samtidigt blev Persson medveten om Buzzador.com och gick med i deras panel där. Han var nyligen med i en kampanj som var för Nivea som handlade om

marknadsföring av deras ansiktsrengöringsprodukter för män. Då delade han ut provexemplar som vännerna fick prova och han säger att han endast fick positiv respons. En vän till Persson har tydligen sagt att han aldrig skulle ha gått och köpt produkten innan han fick prova den som han fick nu, och nu efter att han fick pröva den så gick han och köpte produkten. Persson tror att det kan vara så att vissa av hans vänner exempelvis vid denna Nivea kampanj inväntar respons från de andra i

vännergruppen för att se om produkten är okej att använda eller inte. Han menar att ansiktsrengöring som sådant kan ses som lite feminint, men efter gruppens positiva respons vågar vissa personer i gruppen ställa sig positiva till produkten som i annat fall skulle vara negativa.

Persson anser att det är ett utmärkt sätt att marknadsföra sina produkter. Han

framhåller att det förmodligen är ett väldigt tacksamt sätt att marknadsföra sig genom för företag eftersom man direkt når sin kundgrupp. Persson menar att det är väldigt få marknadsföringskanaler som gör detta.

”Varken jag eller mina vänner bryr oss om att kolla på reklamen på TV det zappar man bara bort så slipper man det”

Persson om annan form av marknadsföring Det enda som Persson möjligen kan se som en nackdel med denna typ av

marknadsföring är om det skulle vara dåliga produkter för då skulle han inte

marknadsföra dem. Han säger att han är mer lojal mot sina vänner än företagen, och att han aldrig skulle tala gott om ett företag eller dess produkter om han inte ansåg att produkterna var bra.

På frågan om han anser att det finns några etiska aspekter som tar emot menar han att det kan vara lite klurigt i vissa fall. Persson säger att han ibland har glömt att säga att han är en buzzador och då är det inte säkert att hans vänner har förstått att han marknadsför produkten åt ett företag.

Persson menar att buzz marketing förmodligen skulle fungera för de flesta

Han påpekar även att det är ett bra sätt att marknadsföra lite dyrare produkter med dessa gratisprov eftersom man på så vis kan prova produkten innan man gör köpet. Han tror även att det är lättare att marknadsföra produkter till folk mellan 15-30 år istället för till äldre folk.

Avslutningsvis tror Persson att fenomenet buzz marketing bara är på sitt

födelsestadium och att det kommer att bli större och större. Detta tror han eftersom att det i dagens samhälle är så pass svårt att nå ut med traditionell reklam. Han menar att man slänger all direktreklam man får utan att läsa den, att man zappar förbi TV reklam, och att allt färre läser morgontidningar. Samtidigt menar han att företagen måste nå ut på nått sätt med sin reklam och att detta sättet löser de problemen.

Intervju med Å. Sjöblom, utbildningsledare på Handelshögskolan

BBS i Kalmar

Sjöblom anser att buzz marketing i mångt och mycket liknar word of mouth. Hon menar att den största skillnaden är att word of mouth kommer på konsumenternas initiativ medan buzz marketing sker på företagens initiativ.

Hon tror att fenomenet har tillkommit genom att andra traditionella

marknadsföringskanaler har tappat i effektivitet. Sjöblom menar på att företag alltid har ett behov av att nå ut med budskap om sina produkter och eftersom de ser att de traditionella kanalerna inte ger någon utdelning letar de efter andra kanaler som är mer effektiva. Då företag ser att buzz marketing ger resultat hoppar allt fler på det, menar hon. En annan sak som Sjöblom framhåller är buzz marketings

kostnadseffektivitet till skillnad från annonsering i press, radio och TV. Hon menar att kostnaderna för att annonsera i dessa traditionella kanaler är väldigt hög sett till hur lite som når fram till de tilltänkta konsumenterna.

De största fördelar i ett företags perspektiv som Sjöblom kan se med buzz marketing är hur man kan nå konsumenten när den inte är medveten om att det är reklam som han/hon utsätts för och således heller inte har de kritiska ögonen till vad som sägs och vem avsändaren är. I detta ser Sjöblom stora problem sett till de etiska aspekterna. Hon menar på att om det inte tydligt framgår vem avsändaren egentligen är, så borde det ses som ett brott mot marknadsföringslagen. Avsändaren i detta fall är inte vännen som säger de positiva sakerna om produkten utan i själva verket företaget bakom produkten, menar Sjöblom. Vännen som berättar detta i sin tur, menar hon, är endast ett redskap för att nå ut med marknadsföringen precis som vilken traditionell

mediekanal såsom radio eller TV.

”Det är mycket lättare att ta på exempelvis en TV-kampanj än när någon person marknadsför en produkt när det gäller vilseledande marknadsföring och väldigt finstilta små delar i en reklam.”

Sjöblom om svårigheterna med juridiska påföljder för missvisande buzz marketing Sjöblom är osäker på om det finns någon prejudicerande dom från

det hade varit av stort intresse att se vad konsumentombudsmannen hade att säga i frågan om ett fall av buzz marketing hade tagits upp.

Sjöblom tror att företagen framför allt är intresserade av denna form av

marknadsföring eftersom att det upplevs som mer trovärdigt när det inte upplevs att det är en företagsrepresentant som försöker sälja på konsumenterna sin produkt. Dessutom tror hon att företagen ser hur andra företag lyckas bra med detta sätt att marknadsföra sig, framgång föder framgång säger hon.

Hon tror att buzz marketing som sådant inte lämpar sig bättre för någon produkt framför någon annan. Vidare säger hon att hon tror att det fungerar väldigt väl även på tjänster. Sjöblom berättar här att word of mouth har sitt ursprung från

tjänstemarknadsföringen eftersom att det var så svårt att påvisa hur en tjänst kan vara bättre än en annan, och hon tror att buzz marketing skulle kunna följa i word of mouths fotspår. Som exempel drar hon upp hur en lokal frisör kan bli väldigt känd genom att en celebritet klipper sig där, går på en kändisfest där folk kommenterar hennes frisyr och hon berättar att hon klipper sig hos den lokala frisören.

”Om den lokala frisören istället sätter ut en annons i exempelvis Barometern för 50.000 kr är det ju bara att skratta och ge långnäsa till frisören.”

Sjöblom om effektiviteten jämfört mellan traditionell reklam och buzz marketing Sjöblom framhäver att det är vanligast att använda sig av buzz marketing vid

nylanseringar av produkter men tillägger snabbt att det säkerligen även fungerar för befintliga produkter och i mindre skala. Hon fortsätter med att säga att buzz marketing lämpar sig särskilt bra när det är produkter som riktar sig mot en något yngre

målgrupp. Detta med stöd av att de är flitigare Internetanvändare och att det sprids som snabbast via Internet. Dessutom framhåller hon att yngre ofta umgås i större grupper i skolan eller någon form av förening. Hon tror att anledningen till att buzz marketing används så frekvent vid nylanseringar är fenomenets styrka att skapa en medvetenhet hos konsumenter. Hon hänvisar till den kända AIDA modellen (se Teori avsnittet för närmare information) och säger att det är perfekt för att skapa

uppmärksamhet ”Attention” men att det även kan vara som en intresseväckare

”Interest”, skapa en önskan om att besitta produkten ”Desire”, och även slutligen till själva köpbeslutet ”Action”.

På frågan om buzz marketings framtid svarar Sjöblom att hon tror att buzz marketing kommer att fortsätta sin frammarsch i alla fall så länge inte de etiska aspekterna kommer ikapp. Hon poängterar att det inte är omöjligt att det kan komma ett

prejudicerade fall ifrån konsumentombudsmannen som visar på den bristande etiken i fenomenet. Detta skulle kunna vara en avslutning på buzz marketing tror Sjöblom. Dock tror hon det kommer vara väldigt svårt att döma eftersom det är ett

internationellt fenomen och att det dels kan vara svårt att spåra avsändaren och dels är frågan vem som det är som ska dra upp det för konsumentombudsmannen, en

Intervju med T. Brink, sekreterare vid MarknadsEtiska Rådet (MER)

Torsten Brink som är sekreterare vid MarknadsEtiska Rådet (MER) intervjuades i en kort telefonintervju i syfte att få bättre insyn i de etiska aspekterna som buzz

marketing medför.

Brink framhåller att MER inte tillämpar marknadsföringslagen utan normen som benämns som god affärssed och är längre gående än lagens krav. Han talar om att det i skrivande stund inte finns någon praxis rörande buzz marketing och god affärssed. Brink menar att om det är direkt uppenbart att det handlar om ett formellt uppdrag att för ett specifikt företags räkning tala väl om vissa produkter, eller snarare om man kan bevisa att det föreligger ett sådant uppdrag, torde såväl god affärssed och MFL kunna bli tillämpliga. Med detta i åtanke menar han att om man kommer fram till att

marknadsföring i reglernas mening föreligger gör sig kravet på tydlig reklamidentifiering gällande. Dock framhåller han:

”Men jag är rädd att detta är ett helt teoretiskt resonemang och att det i praktiken blir svårt att komma dit”.

Brinks syn på om marknadsföringslagen 5§ kan appliceras på buzz marketing. Avslutningsvis pekar Brink på att ett en liknande företeelse som bedömts enligt både marknadsföringslagen och god affärssed är de så kallade homeparties, där man med hjälp av inbjudningar hem till vänner och bekanta får en förevisning av produkter. Vid inbjudan till sådana homeparties har det förekommit kritik enligt både

marknadsföringslagen och god affärssed mot att det av inbjudan inte framgått att det handlat om ett försäljningsmöte.

5 Empirisk Analys

_____________________________________________________________________ I detta kapitel analyserar jag de empiriska resultaten i förhållande till problemet med hjälp av teorierna från kapitel tre.

_____________________________________________________________________

5.1 Buzz Marketing

I intervjun med Skovenborg framgick att Buzzador, som jobbar med buzz marketing, är beroende av en panel av buzzadorer som finns i hela Sverige, Norge, Danmark och Finland. Och att dessa buzzadorer sprider kännedom om olika kampanjer som

Buzzador gör åt olika företag. Detta stämmer överens med vad Hughes (2005) talar om skillnaden mellan traditionell marknadsföring och buzz marketing där

konsumenterna själva sprider budskapet vidare till varandra istället för att företaget trycker ut budskapet på konsumenterna. Sjöblom tror att denna form av

marknadsföring är så pass effektiv eftersom att det upplevs som mer trovärdigt när det inte är en företagsrepresentant som försöker sälja på konsumenterna sin produkt. Det Skovenborg säger om att vanlig reklam tappar i effekt överensstämmer med vad Hughes (2005) nämner som anledning för att fenomenet buzz marketing har växt fram. Hughes påpekar här att många utav konsumenterna har en slags reklamtolerans som filtrerar och stänger öronen när det är uppenbart att det är reklambudskap som de möts av. Perssons uttalande om att varken han eller hans vänner kollar på TV-reklam, utan zappar förbi den, visar också på hur de traditionella medierna tappar i effekt. Även Sjöblom tror att en utav de största orsakerna till att buzz marketing vuxit fram är att traditionella marknadsföringskanaler har tappat i effektivitet. Hon säger att företag alltid har ett behov av att nå ut med budskap om sina produkter och att många för tillfället anser att buzz marketing är ett effektivt sätt.

Sjöblom ser även buzz marketings kostnadseffektivitet som en stor orsak till

framstegen. Hon säger att annonseringen i press, radio och TV är väldigt dyr i relation till nyttan. Hughes (2005) är inne på detta då han nämner hur kostnaderna för reklam bara stiger och stiger.

Persson tror att buzz marketing fungerar bättre för produkter som är nya och

intresseväckande. Detta skriver Hughes (2005) om och menar att ett krav för att buzz ska starta är att konsumenterna måste få något att tala om. Exempel som han drar upp är något smart, underhållande, eller utstickande. Skovenborg säger att deras sätt att få konsumenterna att tala om produkterna som är med i en kampanj är genom att skicka den specifika produkten till målgruppen för att de på så vis kan testa produkten själva. Sandberg tror att sällanköpsvaror lämpar sig bäst för marknadsföring i form av buzz marketing. Något som han får medhåll från Rosén (2000) då han säger att produkter som kunderna inte konsumerar regelbundet och innebär höginvolveringsbeslut med fördel kan marknadsföras med hjälp av buzz marketing.

skrivs i tidningar, och om media skriver om en produkt i sin redaktionella text kommer konsumenterna få ett större förtroende och intresse för produkten.

Sjöblom pekar ut den största fördelen med buzz marketing som är hur man kan nå konsumenten när den inte är medveten om att det är reklam och på så vis undvika konsumentens reklamtolerans. Hughes (2005) styrker även Sjöbloms påstående när han säger att de flesta konsumenter har en väl fungerande reklamresistens.

Skovenborg påstår att den enda eventuella negativa aspekten med buzz marketing är om produkten i sig inte håller god kvalitet. Risken han menar då är att buzzadorerna talar illa om produkten. Hughes (2005) menar att det är av yttersta vikt för företaget att det finns en god policy runt produkten. Han talar om att dålig buzz sprids mycket snabbare än bra buzz, dessutom poängterar han att Internets frammarsch gör det möjligt för konsumenterna att sprida både positiv och negativ buzz mellan olika kontinenter och med en explosionsartad hastighet. Solomon (2006) pekar även han på snabbheten som prat sprids i och med dagens online-teknologi och vilka möjligheter och risker detta medför.