Skovenborg säger att företagen eftersöker reklam som ger dem en direktkontakt till målgruppen. Detta tror han till stor del beror på den direkta feedbacken de får ifrån buzzadorerna och som ger en dubbelriktad kommunikation. Han säger att företagen har framhållit möjligheten att få sina produkter direkt ut till sin tilltänkta målgrupp och att få feedback från konsumenterna i utvärderingarna. Dahlén (2002) säger att företag gör allt för att lära känna sina konsumenter bättre för att kunna stärka
relationen och skapa lojalitet hos kunden. Lojala kunder, menar han, fortsätter handla hos företaget och samtidigt talar väl om företaget vilket i sin tur leder till att företaget får fler kunder. Egan (2001) menar att lojala kunder blir allt viktigare att skaffa sig då konsumenterna idag blir attackerade av så pass många reklambudskap. Feurst (1999) menar på att när kunderna har valt att engagerat sig och lagt så pass stora resurser i form av tid på att förse det specifika företaget med väsentlig information om sig själva för att företaget i sin tur ska kunna anpassa sina produkter och erbjudanden till dem, blir det naturligt svårare för konsumenten att byta företag. Detta ger i sin tur lojala kunder, menar han.
Malm framhåller att den största anledningen till att Nivea valde att använda sig utav Buzzador var för att de tydligt hade sett de framsteg som Buzzador hade gjort och hur de hade fått allt mer information om uppföljningar på kampanjer. Dahlén (2002) menar att starka relationer byggs oftast genom att ständigt söka ny information om sina konsumenter. Egan (2001) menar att konsumenten ständigt utvecklas och att man som företag måste se till att samla aktuell och uppdaterad information om
konsumenten för att kunna bibehålla relationen. Greco (1995) menar på att den som vet mest om konsumenten ena dagen kan veta minst om samma konsument
nästkommande dag, därför måste företaget ständigt uppdatera informationen om sina kunder.
Persson framhåller hur tacksamt det måste vara för företagen att marknadsföra sig med buzz marketing eftersom man direkt når sin kundgrupp. Dahlén (2002) skriver att företag som har god information om sina kunder kan utforma unika erbjudanden och bli mer personliga i sin marknadsföring. Detta leder i sin tur, menar han, till att kunden känner sig mer speciell och på så vis i en relation till företaget. Dibb (2001) menar på att de allra flesta företag i dagens rådande situation tjänar på att hantera varje enskild kund som helt unik istället för att, som många gör idag, bunta ihop kunderna till olika tydligt indelade segment.
6 Slutsatser och Slutdiskussion
_____________________________________________________________________ I detta kapitel släpper jag fram mina egna åsikter och spekulerar kring mina
forskningsresultat. Jag drar även egna slutsatser och avslutar med att ge förslag till vidare forskning.
_____________________________________________________________________
6.1 Buzz Marketing
Skovenborg menar att buzz marketing fungerar så pass bra som det gör idag tack vare panelen av buzzadorer som de besitter. Han menar att deras panel gör det möjligt att sprida olika kampanjbudskap över hela Norden. Jag tror att denna form av buzz marketing kan vara effektiv sett till hur många buzzadorer de besitter. Dock skulle jag vilja poängtera att ingen utav dessa buzzadorer har någon utbildning på hur de ska göra. Det finns heller inga kriterier som måste uppfyllas för att få vara buzzador. Detta tror jag kan leda till att vissa buzzadorer missbrukar sitt uppdrag och medverkar endast för att få ta del av gratisprodukterna. Det Sandberg säger om att han åt upp de flesta av Läkerols lakritspastiller är ett tecken på detta eventuella problem. Även det både Sandberg och Persson påtalar, om att de ofta blir bemötta av reaktionen av deras vänner att de vill gå med för att själva få ta del av gratisprodukter, är något som oroar mig. Om produkterna inte marknadsförs av buzzadorerna övergår den tilltänkta buzz marketing endast till utskänkning av gratisprodukter. Hur man ska komma till rätta med dessa saker är jag kluven till, möjligen kan man ha vissa kriterier på de personer som ska medverka, men frågan är då vilka dessa kriterier ska vara. Man skulle även kunna ha någon slags kortare utbildning för dem som medverkar i panelen, men här kan man fråga sig vad denna utbildning ska innefatta. Några klara svara på dessa frågor har jag inte funnit.
Att traditionell annonsering och reklam tappar i värde verkar vara något som många respondenter är ense om. Sjöblom säger att företagen ser hur de traditionella
kanalerna inte ger samma effekt längre och att de därav söker nya kanaler att nå sin tilltänkta målgrupp. Jag är inte fullt lika övertygad om att den traditionella reklamen tappar i effekt även om många konsumenter i dagsläget påstår att de inte blir
påverkade av reklamen. Det jag däremot är beredd att ge medhåll för är att
konkurrensen om konsumenterna har lett till att priserna på traditionell annonsering har stigit och är på väg mot en ohållbar prisbild. Detta tror jag är en utav de starkaste anledningarna till att fenomenet buzz marketing har växt fram. Det som då företagen hoppas uppnå är att inte lägga samma höga summor på att upprepa och åter upprepa reklamen utan hoppas att konsumenternas prat ska föra reklambudskapet vidare ut bland de tilltänkta kunderna bredare och djupare in i målsegmentet.
Det som framgick vid insamlingen av data var att produkter som var nya och intresse- väckande, som låg i nyhetsintresset, och sällanköpsvaror var saker som
respondenterna trodde skulle passa bra att marknadsföra med buzz marketing. Jag tror att detta kan vara något som väl överensstämmer med verkligheten. Nya och
Skovenborg framhåller, att produkter som ligger i nyhetsintresset är enklast att marknadsföra, kan jag till viss del ge medhåll till. Dock med den reservationen i att om media i allt större utsträckning börjar skriva positivt vinklade saker om produkter i sin redaktionella text urholkas medias trovärdighet till slut. Detta i sin tur leder
förmodligen till att konsumenterna inte kommer att konsumera nyhetsmediet och på så vis tappar även mediet i annonskraft.
Genom att nå sin tilltänkta konsument utan att denna är medveten om att han/hon blir utsatt för marknadsföring gör att konsumenten sänker sin gard gentemot
reklambudskap, menar Sjöblom. Jag vill hålla med Sjöblom om att detta kan få konsumenterna att sänka sin gard och att detta är något som de flesta företag söker efter i en värld då det blir allt svårare att nå sin målgrupp. Problemet jag kan se uppstår för frontlinjen av buzzadorer som marknadsför olika varor till vänner och bekanta är att vännerna i sin tur kan tröttna på buzzadoren och hans eviga prat om olika nya produkter.
6.2 Risker och Etiska Aspekter med Buzz Marketing
En eventuell risk som Skovenborg talar om är utifall produkten som marknadsförs inte håller måttet enligt konsumenterna. Detta menar han leder till så kallad dålig buzz som sprids snabbare än bra buzz och kan få förödande effekter för produkten och dess varumärke. Jag kan inget annat än dela Skovenborgs ståndpunkt och ge medhåll för att negativ buzz sprids snabbt och kan leda till enorma förluster. Detta är något som blir allt mer viktigt eftersom dagens informationssamhälle bara gör det snabbare och smidigare att kommunicera med varandra. Det är just tack vare detta
informationssamhälle som jag tror buzz marketing fungerar så pass väl som det gör idag då information om produkter sprids så pass snabbt. Om man försöker utnyttja fördelarna med samhället måste man även vara medveten och försöka undvika riskerna med detta samhälle. Jag tror att man lättast undviker denna fälla genom att skapa en medvetenhet om vad det är man förmedlar till konsumenterna och att inte vara för provokativ. Här är det dock en väldigt svår balansgång då man ständigt försöker skapa marknadsföring som sticker ut och engagerar målgruppen. Slutligen i denna fråga tror jag det viktigaste för att undvika negativ buzz är att vara medveten om riskerna och gå efter sin magkänsla.
Den stora frågan vad gällande buzz marketing och risker med detta
marknadsföringssätt är de etiska aspekterna. Flera av respondenterna i mina intervjuer påtalade den hårfina gränsen man balanserar på gällande personlig integritet och reklamidentifikation. I vissa fall kan det mycket väl vara tal om ett brott mot
marknadsföringslagen. Jag delar Sjöbloms åsikt om att det vore av intresse att se ett rättsfall där detta dras upp och se vad som händer med buzz marketing när ett prejudikat slutligen anländer. Som Brink påtalar måste det för det första fastslås att buzz marketing är en form av marknadsföring och således lyder under
marknadsföringslagen. I min mening bör buzz marketing lyda under
marknadsföringslagen precis som så kallade homeparties. Om detta prejudikat infinner sig tror jag att det kan få en stor negativt bromsande effekt på buzz
marketings framfart, detta eftersom det kommer bli väldigt problematiskt tack vare kravet på reklamidentifikation.
6.3 Word of Mouth
Sjöblom menar att den största skillnaden mellan buzz marketing och word of mouth är att word of mouth uppstår på konsumenternas initiativ medan buzz marketing sker på företagens initiativ. Jag håller med Sjöblom om att buzz marketing kan ses som något som företagen försöker skapa hos konsumenterna, men personligen är
begreppen så pass nära besläktade att de inte går att skilja på. Buzz eller själva pratet som sker angående de olika produkterna är word of mouth för mig medan buzz marketing är marknadsföring som ska underlätta för skapandet av word of mouth. I min mening skulle alltså buzz marketing lika gärna kunna ha hetat word of mouth marketing, eftersom slutmålet är att skapa prat om produkten, marknadsföring som i sin tur ska gynna och slutligen leda till word of mouth.
Att interpersonell kommunikation är en stark form av kommunikation och att företag ständigt strävar efter kanaler som ska tillhandahålla detta till deras tilltänkta målgrupp är något som framhålls i intervjuerna. Jag tror att graden av påverkan av vad som vänner och bekanta tycker om olika produkter och varumärken aldrig kan framhållas tillräckligt många gånger. Människan är ständigt i jakt på bekräftelse och det är därför man uppskattar när ens vänner säger att ens nya frisyr är jätte fin eller att ens nya jacka sitter perfekt. På samma sätt som detta ger oss bekräftelse och välmående kan en negativ kommentar från en nära vän om exempelvis ett klädesplagg såra mycket och göra att man inte kommer att köpa något liknande plagg utan att se vad vännerna anser. Ens vänners åsikter betyder mångt mycket mer än alla reklambudskap i världen även om vännernas åsikt ofta är färgad av olika reklambudskap.
6.4 Marknadskommunikationens roll i Buzz Marketing
Jag anser att AIDA är någonting som är väldigt applicerbart på buzz marketing. Buzz marketing kan med fördel användas i alla de fyra stegen. Jag tror att första steget, som är att skapa medvetenhet hos konsumenten, är det steg av de fyra som tydligast blir påverkat av buzz marketing. Detta första steg är en grundförutsättning för att de andra tre stegen ska kunna ta form. Att skapa medvetenhet hos konsumenten är något som alla företag eftersträvar vid lansering av nya produkter. Att göra såsom Buzzador gör att sända ut olika produkter som deras buzzadorer pratar om gör att medvetenheten skapas hos en stor del av deras potentiella målgrupp.
Företagens kanal ut till konsumenterna i buzz marketing är deras buzzadorer och detta är en personlig kanal. Företag eftertraktar dessa personliga kanaler eftersom de är mer effektiva och har mer inverkan på konsumenterna. Jag tror att buzz marketing har blivit ett så pass populärt marknadsföringssätt eftersom det är svårt att hitta
kostnadseffektiva personliga kanaler till företags tilltänkta målgrupper. Jag tror att oavsett om man hittar en väldigt bra och effektiv kanal att det är väldigt viktigt att inte satsa hela sin marknadsföringsbudget på ett kort. Istället tror jag att man bör ha en bra blandning på sina marknadsföringskanaler för att på så vis kunna frambringa de olika fördelarna med samtliga kanaler.
6.5 Konsumentbeteendets påverkan på Buzz
Marketing
Jag anser att det är anmärkningsvärt att vi som konsumenter påverkas så pass mycket som vi gör av vad våra vänner konsumerar. Jag antar att detta till stor del beror på att man dras till människor med liknande vanor och intressen, och om man har det så har man ofta en hyfsat överensstämmande bild om vad som är rätt och inte rätt. Detta är något som utnyttjas väl i buzz marketing då buzzadoren buzzar till sina vänner som då allt som oftast ligger i samma målgrupp som buzzadoren själv. Det leder i sin tur att ett företag endast måste urskilja en buzzador som ligger inom deras potentiella målgrupp för att på detta sätt nå kanske 30 till 40 personer i buzzadorens umgängeskrets som är i samma målgrupp.
Vid vissa tillfällen kan det dock vara andra faktorer än att man tycker som sina vänner som spelar in vid konsumentbeteendet. Exemplet som Persson drar upp om sin vän som inväntade gruppens medgivande om att produkten som sådan är godkänd att tycka om och använda är ett bra och tydligt exempel på vad jag kallar för rädsla för uteslutning ur en specifik vänskaps-krets. Denna rädsla är dels förstålig samtidigt som att det är ganska tragiskt att den finns överhuvudtaget. Jag tror att denna rädsla är något som man kan komma till rätta med tack vare buzz marketing. Det Persson berättar är ett tydligt exempel på det när en vän till Persson märker att det är fritt fram att konsumera produkten. Utan buzz marketing hade Perssons vän kanske aldrig börjat konsumera produkten även fast han innerst inne ville.
Att buzz marketing skulle lämpa sig till en yngre målgrupp som Sjöblom menar på är en åsikt som jag är beredd att dela. Detta bygger jag mest på eftersom att unga
människor ofta umgås i större grupper och överlag är ganska osäkra på sig själva vilket i sin tur leder till den rädsla som Perssons vän hade att bli utstött. En annan sak som jag tror kan spela in är att unga ofta har en mer öppen inställning till att prova nya saker medan jag tror att äldre personer oftast har en klar uppfattning om vilka märken de konsumerar och är således också mer lojala kunder än yngre. Det som i sin tur kan motsäga detta är ungas varumärkesfixering, men detta menar jag inte har något med lojalitet att göra utan istället snarare handlar om vilka märken som är mode att använda.
6.6 Relationsmarknadsföring och One-to-One
Marketings roll i Buzz Marketing
Något som eftersträvas av många företag är en form av personlig direkt
kommunikation med sina kunder. På detta sätt får man en bra bild över vad kunderna anser att man gör bra och på så vis kan man fortsätta med det och vad som är ännu viktigare är vad man gör fel och hur man kan rätta till dessa fel. Att ha en
marknadsföring som ger en möjlighet till en sådan direkt feedback gör även att man inte behöver göra speciellt många marknadsundersökningar, något som annars är ett måste och som både kostar mycket tid och pengar för en organisation.
Jag tror att om man lyckas skapa en väldigt lojal kundgrupp tack vare den ständiga kontakten och kommunikationen har man en väldigt ljus framtid att gå till mötes. Jag tror att det blir speciellt aktuellt i dagens rådande situation att fånga kunders lojalitet då tusentals företag tävlar om kundernas konsumtion.
Buzz marketing kräver enligt mig ett relationstänkande då man ständigt för en dialog med sina konsumenter och på så vis håller sig uppdaterad om kundernas klagomål och önskemål. Om detta relationstänkande inte fungerar och man inte har denna dialog med sina kunder tror jag buzz marketing i sig förlorar alla sina fördelar som marknadsföringssätt.
Att skapa unika erbjudanden till unika konsumenter är något som ligger i tiden. Om buzz marketing sköts på ett korrekt sätt ges möjligheten att skapa dessa unika
erbjudanden. Även om man väljer att inte gå ut med unika erbjudanden bör man vara medveten om att konsumenterna är unika även fast de umgås i grupper. I dagens samhälle eftersträvas det ofta att vara unik men som konsument blir man ofta behandlad som en i mängden och därför tror jag att det uppskattas av de flesta konsumenter att känna sig speciell.