Intervju med lärare

Denna lärare har läst kurser inom SO-ämnena på universitetsnivå och ett praktiskt pedagogiskt år för undervisning i grundskolans senare år. Läraren har dock enbart jobbat på mellanstadiet sedan 14 år tillbaka. Undervisningen utformas så att de läser ämnena var för sig, men de vävs samman och integreras i varandra. Ett exempel är när de har läst världen inom geografi där de har vävt in världsreligionerna.

Skolan har fått kritik från Skolinspektionen, då lärarna i de skriftliga omdömena har bedömt att eleverna har nått målen i SO i högre grad än vad som har varit fallet. Detta menar läraren beror på att de har fokuserat på engelska, matematik och svenska. Förhoppningsvis har eleverna nått målen i SO i årskurs nio, men i de tidigare åldrarna har de hellre ”friat än fällt” eleverna. De nationella proven har varit en grund för hur de har bedömt eleverna i de skriftliga omdömena. För att möta detta har de nu börjat fundera kring hur de ska bedöma och följden kommer att bli att det krävs fler tester för att eleverna ska kunna visa vad de kan.

I en klass på 22 elever kan det vara fyra elever som inte når målen i SO, främst på grund av språksvårigheter. Generellt sett är det språksvårigheter som gör att eleverna inte når målen, då det är elever med invandrarbakgrund och svenska som andraspråk som är överrepresenterade i denna grupp. Dessa elever saknar begrepp och ordförståelse som är viktigt för att förstå SO. I huvudsak har det varit så att om eleverna inte når målen i svenska når de heller inte i SO. Läs- och skrivsvårigheter går igen i alla ämnen och påverkar elevernas prestationer. Ytterligare en faktor som inverkar på måluppfyllelsen är elevens sociala situation. Familjer som aldrig sitter och samtalar kring nyheter i hemmet har sämre förutsättningar i samhällskunskap, enligt läraren. Det är framförallt elever med föräldrar som har lägre utbildningsnivå och sociala problem som har brister inom detta område.

För att stötta eleverna i sin förståelse av SO-texter jobbar läraren med att läsa texter högt i klassen och samtalar kring det som av erfarenhet kan vara svårt för eleverna. Det är ett sätt att anpassa undervisningen utifrån elevgruppen, men en viss del elever som har lättare för sig i svenska tycker att det är enkelt även om det gynnar dem också. I undervisningen används film mycket, då det är ett sätt som uppskattas av eleverna och de kan lära både genom att se och höra. I skolan har de en nyhetstimme där eleverna får ta del av nyheter och använda www.8sidor.se. Här tas nyheter upp på ett skolanpassat sätt och genom att ta upp det i klassrummet kan de förstå vad som händer i världen. Läraren försöker bemöta elevernas olika lärstilar genom att jobba på olika sätt. Eleverna ges bland annat möjlighet att spela spel och jobba med olika datorprogram inom SO. Lärarens erfarenhet medför att det finns uppgifter att ge de elever som är snabba, för att själv kunna stötta extra hos de elever som har svårare med

28

SO-stencilerna. Läraren hade önskat en extra resurs i klassen som hade kunna jobba mer med denna grupp elever, men det ges ändå ett relativt bra stöd i och med specialläraren och resursteamet. Läraren väljer ut vad som är viktigt genom att forma exempelvis korsord utifrån det centrala i läroboken eller genomgångarna. I geografi följer de läroboken mer än i historia, där de jobbar med berättande och läraren försöker dramatisera innehållet.

Åtgärdsprogram har endast skrivits för de elever som riskerar att inte nå målen i kärnämnena, inte i SO. Har en elev ett åtgärdsprogram har de tid varje vecka hos specialläraren. Specialläraren tar ut de elever som inte når målen, där fokus ligger på svenska. Ibland har läraren skickat med texter och uppgifter i SO som de har jobbat med, vilket har givit eleverna ett stöd då fler av dem inte har möjlighet att få hjälp hemma med att läsa på inför ett prov eller läxförhör. Specialläraren stöttar även lärarna genom att ge idéer och nya infallsvinklar. Det finns en resurs på skolan dit elever som har svårt att nå målen eller med sociala problem får gå, där de ges extra stöd.

För det fortsatta arbetet med elevens svårigheter sker en överlämning av dokumentation kring eleverna till de högre stadierna.

4.2 Nyponskolan

4.2.1 Intervju med rektor

Rektorn upplever att måluppfyllelsen i SO på skolan är god och det är enstaka elever som inte når målen. Detta beror främst på att de har svenska som andraspråk, men rektorn ser även andra faktorer som påverkar där en alltför traditionell undervisning är den viktigaste. En traditionell undervisning med mycket läsning och skrivning slår ut elever, bland annat de med läs- och skrivsvårigheter. Det krävs variation för att alla elever ska kunna nå målen, vilket ställer krav på planering och uppföljning. Det är här som det finns brister på skolan då planering, genomförande och uppföljning inte har varit så centralt. Fokus har varit på kärnämnena och därför finns det svagheter i kunskapsuppföljningen i SO. Det krävs en ordentlig planering hos pedagogen, där det tas upp vilka bitar som ska vara med och vart det ska leda. Eleverna behöver få vara delaktiga i detta och förstå vad de ska lära sig och hur de ska arbeta och bedömas. Andra orsaker till att eleverna inte når målen är grava läs- och skrivsvårigheter, men det finns också elever med en svag begåvning. För dessa elever krävs det att undervisningen anpassas och läggs upp utifrån dem för att de ska nå målen. Det finns faktorer i hemmet som påverkar eleverna, dock menar rektorn att det är jobbet i skolan de ska fokusera på och där de kan ge stöd. De kan inte skylla på att eleverna inte får stöd i hemmet när elever inte når målen i SO. På skolan jobbar de med att bygga upp goda relationer och ett

29

gott klimat kring eleverna för att möta detta. Rektorn ser inga könsskillnader i måluppfyllelsen i SO på skolan.

Undervisningen utformas olika utav lärarna och är inget som rektor styr över, men målsättningen är att jobba ämnesövergripande. För att lärarna ska stöttas i sitt arbete att variera undervisningen har de i samarbete med Karlstads universitet fortbildat lärarna i estetiska lärprocesser. Med denna kurs fick lärarna utveckla sitt sätt att använda kroppen i undervisningen. De har också utbildats i Storyline, som innebär att elever och lärare skapar en berättelse med utgångspunkt i elevernas förförståelse. Rektorn förespråkar att lärarna ska ha en dialog med eleverna hur de ska jobba i skolan och att lyfta styrkorna och inte svagheterna. Att jobba med styrkorna stärker elevernas självkänsla och att de får lyckas gör att de vill gå till skolan. Hemspråkslärarna är med och förklarar begrepp för elever med svenska som andraspråk. Eleverna ges dessutom möjlighet att redovisa på andra sätt där de exempelvis kan få proven upplästa. Det gäller att hitta andra vägar, menar rektorn. I samarbete med Göteborgs universitet har de på skolan jobbat med elever med läs- och skrivsvårigheter, där de har jobbat i intensivperioder. Under en period har elever då fått stöd kontinuerligt. Datorn har använts som ett hjälpmedel och det finns klasser på skolan som jobbar med datorer i den dagliga undervisningen. Åtgärdsprogram skrivs sällan på skolan, då de handlar om övergripande svårigheter när vardagen inte fungerar. Det ligger då på skolan och lärarna att sätta in insatser på grupp- och skolnivå i första hand snarare än individnivå. I den individuella utvecklingsplanen (IUP) skriver de in insatserna och hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen.

Alla elever har rätt till stöd och det ska i huvudsak ges i klassen. Det förekommer att eleverna jobbar i mindre grupp eller enskilt, då det är viktigt med en variation av dessa arbetssätt. Specialläraren på skolan jobbar enskilt eller i grupp med elever och ger stöd till lärare i form av att ta fram material, lägga upp undervisningen, planera undervisningen samt samtal med föräldrar, socialtjänst och Barn- och ungdomspsykiatrin.

Kring de elever som ändå inte når målen i SO resonerar rektorn på så vis att eleverna har nått en viss utveckling, men att de har fyra år på sig att nå målen i årskurs nio och det har de möjlighet att göra. Det är viktigt att nästa lärare får ta del av information om hur långt eleven har nått, hur skolsituationen behöver se ut för att det ska bli så bra som möjligt och den dokumentation som finns kring eleven. Vid överlämningar till högre stadier kan även föräldrarna vara med. Det har varit en skillnad om eleven inte har nått målen i kärnämnena, då de inte har nöjt sig med IUP:n utan fler åtgärdsprogram har skrivits. SO är ett viktigt ämne, betonar rektorn, men eleverna behöver ha språket med sig för att klara även detta ämne.

30

Faktakunskaper kring SO kan eleverna läsa in senare i livet, men en grund i svenska är svårare. Det gäller att tänka på vad som är väsentligt för att eleverna ska få ett gott liv, då skolans uppgift inte är att slå ut elever. Variation och ämnesövergripande är därför det som rektorn förespråkar.

4.2.2 Intervju med lärare

Läraren har i grunden en fritidspedagogutbildning, men har läst till behörighet i svenska/SO för grundskolans tidigare åldrar. Eleverna har till stor del tagit del av undervisningen under lektionerna, men alla har inte fått med sig det centrala för att nå målen. De som inte har nått målen är främst elever med språksvårigheter på grund av att de har svenska som andraspråk. Eftersom de elever läraren har haft som inte har nått målen i SO har haft svenska som andraspråk, har de inte heller nått målen i svenska. Det är en problematik som speglas i flera ämnen menar läraren. I klasserna har det varit cirka fem av 30 elever som har haft svenska som andraspråk och utav dessa är det endast några få som har nått målen i SO i årskurs fem. Fokus har varit på det svenska språket, då det är grunden för att kunna läsa och ta till sig information av skriven text även i SO. Ibland kan det vara en diagnos som ligger bakom elevens svårigheter att nå målen. Sociala förhållanden påverkar elevernas prestationer i skolan så som stöd hemifrån, ensamstående föräldrar, skilsmässor, nya familjekonstellationer, arbetslöshet, sjukskrivningar och ekonomi. Dessa faktorer gör att eleverna blir okoncentrerade och funderar på mycket utöver skolan. Även gruppstorlek påverkar, där de inte får vara för stora eller för små utan runt 15-20 elever i varje. I en mindre grupp kan alla elever få komma till tals och det är viktigt att tänka på att eleverna inte störs av andra utan kan koncentrera sig. Koncentration kan vara en faktor som påverkar, menar läraren, men eftersom klassläraren ser eleven i olika sammanhang har det inte lika stor betydelse som på högstadiet när de har ämneslärare. Stämmer inte kemin mellan läraren och eleven medför det att eleven inte trivs och har svårt att prestera. Läraren upplever en mycket liten könsskillnad i elevernas intresse och resultat i SO.

Tillgången till läromedel är en faktor som påverkar elevernas måluppfyllelse, där de nu har köpt in nya böcker i geografi och religion. Det finns få läromedel som är förenklade, men internet har varit ett bra hjälpmedel för läraren att hitta andra typer av texter. För en del barn spelar det ingen roll vilken nivå undervisningen läggs på, då de ändå inte når målen. Även om de ligger på en lägre nivå så är det viktigt att se hur långt de har kommit och att de utvecklas. Det kan handla om elever med särskolebehörighet, språksvårigheter, dålig motivation och om elever med en viss kultur. Att motivera elever upplever läraren som svårt, då det inte bara är

31

skolan som påverkar eleverna utan även deras egen vilja och föräldrarnas delaktighet. Även bristande resurser hindrar eleverna att få tillräckligt med stöd. Här uttrycker läraren en frustration över att vilja hjälpa eleverna, men inte få tiden att räcka till.

Undervisningen har läraren utformat ämnesintegrerat då tidigare kursplaner hade ett innehåll för de samlade SO-ämnena. I historia har undervisningen skett något mer för sig, men i samband med aktuella händelser, valår och klassråd har olika delar tagits upp och vävts in i varandra. Läromedlen på skolan delas mellan klasserna, vilket har medfört att de under vissa terminer har läst några ämnen för att nästa läsa de andra. Elever med svårigheter har tagit del av undervisningen så långt det har varit möjligt och arbetar utifrån sin förmåga i grupparbeten och redovisningar.

Tidigare fanns det på skolan en andraspråkslärare som kunde stötta med begreppsförståelse i SO, vilket var positivt för elever med svenska som andraspråk. Specialläraren hinner inte med att hjälpa alla elever som är i behov av det, men tidigare har läraren sett att SO-texter har använts i detta stöd vid enstaka tillfällen. Läraren själv försöker hitta ett intresseområde hos eleverna att utgå ifrån, där de kan stärkas i att de kan. I grupparbeten kan eleverna hjälpas åt, texter läses högt tillsammans, film används i undervisningen, förenklade böcker används och områden begränsas så eleven kan bli bra på minst ett område och sedan mer översiktligt i de andra. Uppgifter förenklas och väljs ut utifrån elevens förutsättningar och behov, för att de ska nå målen eller åtminstone nå en bit på vägen. Undervisningen behöver varieras så att alla elever kan lära, då de lär på olika sätt. Läraren menar att det är viktigt att vara tydlig vid genomgångar så att eleverna kan jobba mer självständigt och läraren kan få tid till att stötta de elever som behöver extra stöd. Högläsning används som metod när gruppen är lite mindre och det är ett bra sätt att få alla att förstå texten. Datorn tar över mer och mer, vilket gör att det måste finnas tillgång till dem för att de ska kunna vara ett stöd. Läraren menar vidare att det inte hjälper att ha datorer utan de måste användas på ett naturligt sätt i undervisningen, vilket lärarna ska utbildas i. Stavningsprogram på datorn gynnar elever med skrivsvårigheter och de som har svårt att komma igång med skrivandet. Det gäller dock att de har en förståelse för hur meningar ska se ut för att innehållet ska bli rätt. Att diskutera mycket i SO gynnar elevernas måluppfyllelse, där elever som är tysta har svårare att visa sin kunskap. Det är därför viktigt att träna på att stå inför en grupp och argumentera för sin ståndpunkt.

Om eleverna inte når målen i årskurs fem skrivs åtgärdsprogram. De elever som trots stöd inte når målen får gå vidare i skolsystemet, men med dem skickas all dokumentation kring dem, vad som brister, vad som gjorts och vilket stöd som krävs.

32

4.3 Solrosskolan

4.3.1 Intervju med rektor

Det finns på skolan elever som inte når målen i svenska men de når dem i SO, vilket visar på att det finns fler sätt att visa sina förmågor i SO, menar rektorn. SO är inte ett färdighetsämne så som svenska och det finns inga nationella prov, därför ser man inte lika strängt på ämnet. På cirka 50 elever uppskattar rektorn att det är en eller två som inte når målen i SO. Alla elever som inte når målen i SO når inte målen i ett eller flera andra ämnen. Lärarna har enligt rektorn fokuserat mer på faktakunskaper än analytisk förmåga och därmed har eleverna nått målen i stor utsträckning. Det är enklare att hitta strategier för elever att lära fakta än att fördjupa sitt tänkande och ställa varför-frågor. Eleverna når i större utsträckning målen i praktiska ämnen jämfört med teoretiska. Ledningen på skolan förespråkar en helhetssyn på SO, vilket finns i en SO-undervisning där ämnena integreras. Det är helheter som behövs för att eleverna ska förstå sin omvärld.

Orsakerna till att eleverna inte når målen finner rektorn i läs- och skrivsvårigheter. Denna typ av problematik kommer igen i alla ämnen. På skolan har de haft ett klasslärarsystem, vilket har medfört att även obehöriga har undervisat i ämnet. Rektorn menar att det kan ha påverkat resultaten då en utbildad SO-lärare kan sitt ämne och visar en större entusiasm. Undervisningens upplägg påverkar genom att svara på frågan hur de tränger djupare än enbart faktakunskaper. Det måste ges tillfälle att analysera och träna dessa förmågor i SO, då det skiljer från andra ämnen så som matematik. Funktionshinder påverkar prestationen i skolan, där koncentrationssvårigheter kan ge svårigheter i skolarbetet. Där finns orsaker som gör att eleverna har svårt att se samband och resonera kring fakta. Läromedel har styrt undervisningen för mycket, enligt rektorn. I och med den resursbrist som nu finns på skolan måste lärarna undervisa på ett annat sätt, då det inte finns möjlighet att ha läromedel i alla ämnen till alla elever. Rektorn ser ingen könsskillnad vad gäller SO eller elevernas intresse för ämnet, däremot mognar tjejer tidigare vilket kan innebära en skillnad. Socioekonomiska faktorer påverkar eleverna, då eleverna på denna skola har föräldrar med bra jobb och möjligheter att kunna resa utomlands med sina barn. Detta gör att de har med sig olika erfarenheter utifrån andra delar av världen som skulle kunna användas mer i undervisningen. Om en familj är drabbad av arbetslöshet har de också en annan syn på samhället än de familjer som har det bättre ekonomiskt, menar rektorn. Deras syn på samhället och kultur inverkar på elevernas inställning och skolarbete.

Åtgärdsprogram skrivs utifrån elevernas svårigheter, där även IUP:n kan vara ett verktyg för att stötta eleverna med analytiska svårigheter. Lärarna gör en mängd förebyggande

33

åtgärder så som att eleverna får lyssna på texter, jobba praktiskt och träna begreppsförståelse. De jobbar förebyggande på individnivå i SO så som i andra ämnen. När eleverna jobbar med länder kan detta ske i grupp på skolan för att de ska kunna undersöka så många områden som möjligt i ett land. De jobbar då vanligen i större områden och därmed längre perioder som integrerar olika delar av ämnena. SO är enligt rektorn det ämne där grupparbete är vanligast och det ger en bra variation på undervisningen. Det kan vara svårt för elever med funktionshinder att efter en genomgång komma igång i gruppen, vilket rektorn menar beror på arbetsformen. I dessa situationer krävs anpassningar och stöd för att eleverna ska komma igång. Det är enklare att dela upp svenska i olika områden som kan bockas av efter hand jämfört med SO, som kräver en helhetssyn där samband ska ses. Specialpedagogiska insatser sätts främst in i kärnämnena, men svenska hänger nära samman med SO. Eleverna ska så långt det är möjligt vara inkluderade i klassen i alla ämnen. För elever med läs- och skrivsvårigheter introduceras datorn tidigt och i redovisningar används PowerPoint som ett stöd för dem att uttrycka sig. Även videokamera har använts för att filma och redovisa. Det är variationen som är viktig menar rektorn, då det gynnar alla elever.

Lärarna ges stöd från ett specialpedagogiskt område, där de får hjälp att se sin egen roll i arbetet kring elever i svårigheter. Olika ämnen gås då igenom och SO kan vara ett av dessa, då det är ett komplext ämne som kräver analytisk förmåga.

Elever som inte har nått målen har gått vidare till högre stadier och nya åtgärdsprogram har upprättats. All dokumentation kring eleven har flyttats med vid överlämningar. Eleven ska ha åtgärdsprogram i alla ämnen de inte når målen i, men när en elev inte når målen i flera ämnen måste de fokusera på några mål. Det är först och främst svenska som prioriteras då, vilket rektorn lyfter eftersom det hänger samman med elevens sätt att uttrycka sig och att ha ett