Bankens roll i en rekonstruktion
Banken har som regel att inte gå med på rekonstruktioner men alla regler har givetvis undantag förklarar Ola. En av anledningarna till att det har genomförts så få företagsrekonstruktioner är att vi har upplevt ett mycket gott konjunkturläge som också lett till att konkurserna varit få. När lågkonjunkturen som vi nu befinner oss i är över har banken troligtvis medverkat i ett antal företagsrekonstruktioner. Bankens inställning till rekonstruktioner kommer dock inte att förändras och därför kommer inte ökningen att bli särskilt stor.
När banken fattar ett beslut om att neka eller acceptera en rekonstruktion tas beslutet med utgångspunkt i vilket scenario banken förlorar mest pengar, vid en rekonstruktion eller vid en konkurs. Svaret på denna fråga hänger ihop med om banken har säkerställt sin fordran på ett bra sätt. På frågan om vid fall då banken har sämre säkerhet för sina lån om de vid ett sådant tillfälle är mer benägna att acceptera en företagsrekonstruktion har Ola svårt att dra några slutsatser om. Det är så ovanligt att banken accepterar en företagsrekonstruktion så därför är det svårt att dra några generella slutsatser.
Vanligtvis har banken en avgörande roll för om en rekonstruktion genomförs då de måste godkänna rekonstruktion eftersom de vanligtvis är relativt stora fordringsägare. Ola och hans erfarna medarbetare har erfarenhetsmässigt gjort bedömningen att en företagsrekonstruktion ofta ger en sämre utdelning än vad en konkurs ger för banken.
När en Ola får en förfrågan om ett rekonstruktionsförfarande så rådfrågar han sina kollegor dock är det ändå Ola som har ansvaret och om han gör bedömningen att rekonstruktionen kommer att vara sämre för banken så tar han beslutet att inte acceptera rekonstruktionen och det är då ingen annan som kan ändra hans beslut.
Relationen till kunderna under och efter en rekonstruktion
I de fall banken accepterat en rekonstruktion för en kund och avskrivit en stor del av sin fordran på kunden, för att på så sätt ”börja på ny kula”, inte är helt ovanligt att kunden därefter lämnar banken för att bli kund i en annan bank. De finns även fall, främst vid så kallade informella rekonstruktioner, där banken krävt att kunden lämnar banken. Banken gör vid det tillfället bedömningen att de kommer ur situationen affärsmässigt bättre och vill därför att kunden lämnar banken för att banken inte ska göra ytterligare förluster på kunden. ”Rent krasst affärsmässigt vill vi då inte vara med på nästa tåg.” Vid informella rekonstruktioner skriver banken inte av lika stor del av fordran som vid rekonstruktioner beslutade av tingsrätten.
Undvika kundförluster
Bankens förhoppning är att de säkerställt sin fordran så väl att de minimerar sina kreditförluster och därför hellre försätter företaget i konkurs än att genomlida en företagsrekonstruktion för sin kund och därmed riskera ännu en kreditförlust på samma kund.
Banken har varit bra på att säkerställa säkerhet för lån tidigare och deras ambition är att det ska förbli så även i framtiden. Sen förmånsrättslagen ändrades 2002 har banken arbetat mer med leasing och avbetalningsköp för att på så sätt säkerställa sin fordran. Banken arbetar också med factoring vilket skapar en fördel för såväl banken som kunden. Bankens kunder har
Vid kreditbedömningen som görs av banken tar de hänsyn till om kunden tidigare genomgått en företagsrekonstruktion eller, som är betydligt vanligare, en konkurs. Ola påpekar att banken alltid gör en samlad bedömning.
Kan banken bli vinnare på en rekonstruktion?
En rekonstruktör vill gärna visa på att även banken blir en vinnare om rekonstruktionen blir lyckosam. Banken bedömer alltid varje enskild rekonstruktion var för sig. Efter det att banken satt sig in i ärendet kommer de ofta till slutsatsen att framtidsutsikterna för företaget inte är tillräckligt ljusa för att banken ska ta risken att förlora ännu större summor längre fram i tiden, och väljer därför att inte gå med på en rekonstruktion. Olas uppfattning är att banken sällan får ta del av de fördelar som företagsrekonstruktioner erbjuder i teorin, för banken blir utfallet ofta till det sämre.
När ett företag försätts i konkurs och samme ägare vill köpa konkursboet för att på så vis göra en sorts rekonstruktion via konkurs är banken restriktiv i sin utlåning. I en sådan situation frågar banken sig själva vad som har förändrats. Varför kommer företaget gå bättre och vara lönsamt denna gång? En stor del av det förtroendekapital som kunden har haft hos banken går förlorat i och med en konkurs. Banken förlorar helt enkelt förtroendet för sin kund och dennes återbetalningsmöjlighet.
Om en ny köpare är intresserad av att förvärva ett bolag som gått i konkurs och därigenom göra en företagsrekonstruktion undersöker banken dennes historik för att avgöra om banken kan låna ut kapital. Då kunden tidigare lyckats med rekonstruktioner eller tidigare drivit lönsamma företag har denna givetvis en större chans att få låna kapital i banken.
Situationsfaktorer som är verkar positivt för att banken ska stödja en rekonstruktion Banken har som mål att först och främst vara lojala mot sig själva och se till att de får tillbaka sina pengar och det är inte deras skyldighet att ta hänsyn till att arbetstillfällen kan försvinna.
Dock finns det ändå med någonstans i bilden då en företagsnedläggning även kan drabba bankens privatkunder.
Om bolaget har hamnat i situationen man befinner sig i på grund av utomstående faktorer. Att företaget till exempel förlorat en stor kund, missat en order man räknat med att få eller drabbats av en stor kundförlust är dessa faktorer som kan göra att banken är mer positiv till en rekonstruktion än om företaget en längre tid gått dåligt på grund av en mängd olika skäl. Om företaget relativt enkelt kan se och åtgärda lönsamhetsproblemen genom att minska på personal eller gör sig av med ej livskraftiga avdelningar i bolaget, då ökar deras chanser betydligt för att banken ska acceptera en rekonstruktion. Andra faktorer som också ses som positiva från bankens håll är om en ny styrelse tillsätts som har kunskap om marknaden.
Är företag för sent ute?
På frågan om banken varit mer medgörliga på en rekonstruktion ifall företaget som vill genomgå rekonstruktionen i ett tidigt stadium vänt sig till banken snarare än i ett sent skede.
Ola tror inte att banken gjort en annan bedömning om företaget kommit tidigare till banken och berättat om sina problem. Desto tidigare banken blir informerad ju mer kan de hjälpa företaget och då givetvis säkra sin egen fordran. Att informera banken i god tid om det uppstår problem har kunden alltid fördel av. Om banken får reda på problemen väldigt sent är det svårt för banken att göra någonting. Målet är att undvika både rekonstruktion och konkurs.
Banken ställer krav på kunden men är också behjälplig med att utarbeta en åtgärdsplan för företaget att ta sig ur den svåra situationen. Vid de tillfällen kunden kommer för sent till
banken kan en bidragande faktor vara att kunden skäms och vill själv lösa problemet som uppstått. Banken har utarbetade system så att de kontinuerligt följer upp företag som är i tillfälligt utsatta branscher. Relationen mellan kunden och banken är mycket viktig.
På frågan, målet med en rekonstruktion är inte alltid att företaget ska räddas utan att det görs en mer sansad avveckling av bolaget och att man på så vis kan rädda större värden och minska kapitalförstörelsen i jämförelse med vid en konkurs, hur ställer sig banken till ett sånt scenario? Banken kan vara positiv till en sådan rekonstruktion men det förutsätter att banken har makten över rekonstruktionen och att banken känner sig trygg med avvecklingen. En förutsättning för att banken ska gå med på en sådan rekonstruktion är de ska känna sig relativt säkra på att större värden kan räddas än vid en konkurs. Det osäkerhetsmoment som finns vid en sådan avveckling är att det är omöjligt att på förhand avgöra om större världen kommer att räddas.
Avslutande kommentarer
Den kanske främsta anledningen till bankens nej till en företagsrekonstruktion är att vid tidpunkten företaget försätts i konkurs vet banken vad som finns i företagets balansräkning.
Risken finns att tillgångarna minskar om företaget försöker rekonstrueras och drivas vidare en tid och det är en risk banken vanligtvis inte vill utsätta sig för.
”Det är ofta en tendens att när det börjat gå illa går det ännu värre”.
Olas bild av Handelsbankens erfarenheter av företagsrekonstruktioner är att de sällan utmynnar i de förhoppningar banken har vid ingången av rekonstruktionen, vanligast leder rekonstruktionen till ett sämre resultat för banken.
Ytterligare en aspekt av vikt är att svaga ärenden kräver stor arbetsbörda fram banken och bidrar följaktligen till stora kostnader uppstår tillika mindre tid att lägga på andra ärenden.
Efter en eventuell rekonstruktion kommer banken att följa företaget mycket noga vilket även det kostar tid och pengar.