Företagsrekonstruktion: Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad?

Företagsrekonstruktion

–Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad?

Författare: Mattias Mellström Ekonomprogrammet Timmy Emilsson Ekonomprogrammet

Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar

Ämne: Ekonomi

Nivå och termin: Kandidatuppsats VT-2009

Förord

Denna uppsats är skriven vårterminen 2009 vid Handelshögskolan BBS i Kalmar. Uppsatsen utgör den sista delen av kursen Företagsekonomi 61-90 hp. Uppsatsen är en kandidatuppsats och omfattar 15 hp.

Vi vill rikta ett stort tack till alla ni som gjort denna uppsats möjlig genom att ni bidragit med fakta, erfarenheter och åsikter.

Vi hoppas, och tror, att ni läsare kommer finna uppsatsen intressant och att den bidrar till ökad kunskap inom ämnet företagsrekonstruktion.

BBS Handelshögskolan i Kalmar

Timmy Emilsson Mattias Mellström

Sammanfattning

Författare: Timmy Emilsson och Mattias Mellström Handledare: Thomas Karlsson

Utbildning: Ekonomprogrammet – Ekonomistyrning

Kurs: Företagsekonomi 61-90 hp

Titel: Företagsrekonstruktion

- Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad?

Inledning: Under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats i konkurs. Av alla dessa företag tror vi att ett flertal i grunden är livskraftiga och lönsamma. Vi anser därför att det är slöseri med resurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöring och de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa företag borde en rekonstruktion vara mer lämplig åtgärd. Vid ett rekonstruktionsförfarande ser man över om företaget kan rekonstrueras till att bli lönsamt.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med en företagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företag ska bli aktuellt för rekonstruktion. Vidare ska vi undersöka vilka faktorer som kan påverka utgången av en företagsrekonstruktion och vad som skiljer rekonstruktion från konkurs.

Resultat och slutsatser: Rekonstruktörens kompetens är av yttersta vikt om rekonstruktionen ska lyckas respektive misslyckas. De rekonstruktioner som har störst chans att lyckas är de där företagets likviditetsbrist beror endast på en eller ett fåtal faktorer som relativt enkelt kan isoleras och förändras så att lönsamhet kan uppstå. I många fall är det ledningen och styrning av företaget som måste förändras.

Innehåll

1 Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Problemdiskussion ... 6

1.3 Problemformulering ... 7

1.4 Syfte ... 7

1.5 Avgränsningar ... 7

2 Metod ... 8

2.1 Forskningsansats ... 8

2.2 Förhållningssätt ... 9

2.3 Forskningsstrategi ... 9

2.3.1 Kvantitativ forskning ... 9

2.3.2 Kvalitativ forskning ... 10

2.3.3 Val av forskningsstrategi ... 10

2.4 Datainsamling ... 11

2.4.1 Primärdata ... 11

2.4.2 Sekundärdata ... 11

2.4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling ... 12

2.5 Analys av data ... 12

2.6 Kriterier för företagsekonomisk forskning ... 13

2.6.1 Reliabilitet ... 13

2.6.2 Validitet ... 13

2.7 Metod- och källkritik ... 13

3 Teoretisk referensram ... 14

3.1 Allmänt om förmånsrätten ... 14

3.2 Företagsrekonstruktion, huvudprinciper ... 16

3.3 Rekonstruktionens inledande skede ... 17

3.4 Rekonstruktörens kompetens och uppgifter ... 18

3.5 Gäldenärens och borgenärens ställning under rekonstruktionen ... 19

3.6 Ackord och rekonstruktionens avslutande del ... 20

3.7 Allmänt om konkurs ... 22

3.8 Konkurs i förhållandet till rekonstruktion ... 23

3.9 Konkursförvaltningen ... 24

3.10 Brott mot borgenärer och straffpåföljden ... 25

3.11 Finansiell planering ... 26

3.12 Likviditetsplanering ... 26

4.1 Intervju med Per Håkansson Advokat på firman Amber Advokater Karlskrona ... 27

4.2 Intervju med Peter Öfverman, konkursförvaltare och företagsrekonstruktör Ackordscentralen Malmö ... 31

4.3 Intervju med Ola Tyrberg Bankchef Handelsbanken Kalmar ... 33

4.4 Intervju med Erik M Gabrielsson, Växjö Advokatbyrå. ... 36

4.5 Intervju med Per Storbacka, Öhrlings PWC ... 39

4.5 Intervju med Bengt Stridh, advokat Glimstedt i Kalmar ... 41

4.6 Intervju med Maryanne-Verner Sundström, Skatteverket Stockholm ... 45

5 Analys ... 51

6 Slutsatser ... 59

Bilaga ... 63

Förmånsrättslag (1970:979) ... 63

Källförteckning ... 66

1 Inledning

I detta inledande kapitel kommer vi att presentera en kort bakgrund där vi redogör för varför ämnet har intresserat oss. Vidare fortsätter kapitlet med en problemdiskussion som sedermera leder till vår problemformulering. Kapitlet avslutas med uppsatsens syfte samt de avgränsningar vi gjort i vår studie.

1.1 Bakgrund

Företaget SAAB Automobile har figurerat flitigt i TV och press den senaste tiden då företaget befinner sig i en mycket svår ekonomisk sits eftersom nybilsförsäljningen sjunkit markant i stora delar av världen som en följd av rådande finanskris. SAAB Automobile har i många år kämpat med dålig lönsamhet och förlustresultat. Enligt företagets offentliga redovisning omsatte företaget under 2007 21 miljarder kronor. Resultatet var för samma period en förlust på 2 miljarder kronor, 2007 års bokslut liknar till stora delar tidigare års redovisningar då liknande siffror har redovisats (http://www.nyteknik.se).

År 1990 fanns cirka 7 800 anställda hos biltillverkaren. I dagsläget finns omkring 4 000 kvar, stora uppsägningar har skett och risken är överhängande att fortsatta uppsägningar kan ske (http://www.svd.se).

Saabs ägare, den amerikanska biljätten General Motors, befinner sig även de i en djup kris med stora förluster till följd av minskad försäljning. General Motors har under tidigare år täckt Saabs underskott genom att skjuta till kapital men deklarerade den 16 februari 2009 att man inte kommer göra så i fortsättningen. Förhandlingar mellan GM och den svenska regeringen har pågått där GM vill att svenska staten ska skjuta till pengar för att rädda Saabs framtid, något som staten inte kommer att göra enligt näringslivsminister Maud Olofsson (http://www.e24.se). Regeringen får stöd från svenska folket enligt en Sifo undersökning som gjorts den 18 februari 2009, där merparten av de tillfrågade är negativa till att staten skall skjuta till pengar för att rädda Saab (Sifo-undersökning).

Den 10 februari 2009 lämnade Saab därför in en ansökan om företagsrekonstruktion till Vänersborgs tingsrätt, där tingsrätten sedermera beviljade ansökan. I korthet kan man säga att rekonstruktionen går ut på att få företaget Saab Automobile livskraftigt och självständigt.

Vi valde uppsatsämnet då företaget SAAB berör en stor del av landets befolkning då bilföretaget ses som en av endast två nu existerande svenska biltillverkare. Bilfabrikanten skapar dessutom mängder med arbetstillfällen både på bilfabrikantens egen fabrik i Trollhättan och bland dess underleverantörer.

1.2 Problemdiskussion

I den nuvarande globala finanskrisen försätts fler och fler företag i konkurs och sjunkande orderingång som bidrar till likviditetsbrist är en stark orsak till att företag hamnar i obestånd och får betalningssvårigheter.

UC kom nyligen med statistik som visar att under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats i konkurs vilket motsvarar en ökning med hela 51 procent jämfört med samma period 2008. Av dessa 1909 företag tror vi att ett flertal i grunden är livskraftiga och lönsamma men som av olika anledningar drabbats av bristande likviditet. Vi anser att det är slöseri med resurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöring och de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa bolag borde en rekonstruktion vara mer lämplig där man ser om företaget kan rekonstrueras på ett sådant sätt att företaget kan bli lönsamt på längre sikt.

För att en rekonstruktion ska vara möjlig krävs att företaget på allvar vill pröva möjligheterna att rekonstruera verksamheten. En uppgörelse mellan berörda parter som har fodringar på företaget behöver nås och deras möjligheter att få sina fodringar betalda efter rekonstruktionen måste anses vara goda. Borgenärerna måste även ha ett framtida intresse när det gäller att göra affärer med företaget (http://www.rekon.nu).

Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) är omarbetad och ändringarna började tillämpas 2009-01-01. Lagen vänder sig främst till företag som tidigare satts i konkurs för att sedan kunna rekonstrueras. Nu kan dessa företag istället för konkurs, rekonstruera sin verksamhet under ordnade former vanligtvis under en tremånadersperiod men ända upp till ett år. Företag som är under rekonstruktion får anstånd med att betala skulder och är skyddat mot att fordringsägare säger upp avtal och driver in fodringar under rekonstruktionsperioden (http://www.notisum.se).

Domstol utser ledaren för rekonstruktionsarbetet och både ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv är det viktigt att rekonstruktionen kommer igång fortast möjligt när företaget hamnat i betalningssvårigheter, blir krisen för djup är det stor risk att möjligheten till rekonstruktion försvinner (http://www.rekon.nu).

Vi tycker att det är positivt att myndigheter och institutet i större utsträckning förespråkar och utfäster rekonstruktioner istället för att direkt försätta företag i konkurs. Företag som hamnat i tillfällig ekonomisk kris men som för övrigt är sunda företag med ljus framtid ges nu en andra chans och olyckliga konsekvenser förhindras.

1.3 Problemformulering

• Vad krävs för att ett företag ska bli aktuellt för en rekonstruktion och hur går förfarandet med företagsrekonstruktion till?

• Vilka åtgärder krävs för att en företagsrekonstruktion ska bli lyckosam?

• Vilka huvudsakliga likheter och skillnader finns det mellan företagsrekonstruktion och konkurs?

1.4 Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med en företagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företag ska bli aktuellt för rekonstruktion. Vidare ska vi undersöka vilka faktorer som kan påverka utgången av en företagsrekonstruktion och vad som skiljer rekonstruktion från konkurs.

1.5 Avgränsningar

I en rekonstruktion finns det många aktörer. Företaget med dess anställda som hamnat i ekonomiska svårigheter, rekonstruktören som fått i uppgift att rekonstruera företaget och alla berörda borgenärer som har fordringar till företaget. Domstol och hela samhället där företaget verkar är exempel på två ytterligare aktörer. Det hade varit omöjligt för oss att skriva om och beröra alla aktörer som påverkas av rekonstruktionsförfarandet.

Vi har därför valt att avgränsa oss till att intervjua berörda personer med bred erfarenhet. Ett par rekonstruktörer, företrädare för staten och en person som företräder en bank. Anledningen till att vi väljer att intervjua flera rekonstruktörer är att de har olika erfarenheter och har handlett olika företag. Banken och staten är normalt två stora borgenärer som deltar med helt olika förutsättningar i rekonstruktionen.

2 Metod

En metod är ett redskap för att bedriva det arbete och uppnå de mål forskaren har med sin undersökning. Vi kommer i kapitlet som följer beskriva olika arbetssätt och metoder som är tillämpliga vid studier och forskning inom samhällsvetenskap. Vi kommer också beskriva den metod vi valt att arbeta efter och varför vi just valt denna. Vidare kommer vi i även att redogöra för hur datainsamlingen gått till och vilket tillvägagångssätt vi har använt oss av.

Slutligen kommer vi att ta upp de metodproblem vi har stött på under arbetets gång.

2.1 Forskningsansats

Primärt finns det två tillvägagångssätt för insamling av information, deduktiv och induktiv ansats. Forskarnas valda förhållningssätt är till viss del sammankopplade med forskningsansatsen. Den deduktiva ansatsen utgår från teorin för att säga något om empirin.

Kritik som ofta förs fram mot denna ansats handlar främst om den risk att forskaren letar efter data och information som denne själv finner intressanta och relevanta och ignorera alternativa förklaringar som kan finnas (Jacobsen, 2002). Patel och Davidson (2003) menar att deduktion är när forskarna ser till redan framtagna teorier som sedan studien grundar sig på. Forskarna försöker vid en deduktiv ansats bevisa teorin som valts. Fördelar med detta är enligt Patel &

Davidsson att objektiviteten i forskningen stärks eftersom det finns redan framtagna teorier.

Den induktiva ansatsen grundar sig i empirin för att säga något om teorin, man kan därför säga att den induktiva ansatsen tar en motsatt riktning mot den deduktiva ansatsen (Jacobsen, 2002). Patel & Davidson säger att induktivt ansats är när forskaren genomför sin studie helt utan att läsa in sig i teorier på området, de empiriska data som forskaren samlat in ligger istället som grund för att skapa en teori. Den teori som då framställs av forskarna kan vara svår att dra generella slutsatser ifrån då empirin som samlats in kan vara en lokal företeelse och följaktligen även den teorin som skapats en lokal företeelse (Patel & Davidson, 2003) I en ideal undersökning med induktiv ansats skall forskarna helt utan förväntningar samla in relevant information och därefter systematisera den. Det är också här den vanligaste kritiken ligger, många menar att det är orealistiskt att tro forskare kan förhålla sig så neutrala som denna ansats kräver (Jacobsen, 2002).

Vi har valt att kombinera dessa två ansatser och får då något som vanligtvis benämns abduktiv forskningsansats. Under undersökningsprocessen fortlöpande växlar forskaren mellan teori och empiri vilket leder till att förståelsen successivt växer fram (Patel och Davidson, 2003).

Frågeställningen som funnit med oss från början har utvecklats allt eftersom vår kunskap om området har ökat tackvare inläsning och intervjuer.

2.2 Förhållningssätt Positivism och hermeneutik

Vid studier av den sociala verkligheten menar positivismens förespråkare att naturvetenskapliga metoder skall användas (Bryman & Bell, 2005). Den kvalitativa metoden har setts som ovetenskaplig från positivismens förespråkare då tolkning närmast ses som tabu.

Världen är objektiv och kan därför studeras objektivt (Jacobsen, 2002).

Hermeneutik är ett synsätt som utformades ursprungligen för tolkning och förståelse av främst teologiska texter. ”Forskare som analyserar en text ska försöka få fram textens mening utifrån det perspektiv som dess upphovsman haft” (Bryman & Bell, 2005, s 443).

2.3 Forskningsstrategi

Det finns två typer av forskningsstrategier att använda sig av vid forskningsarbetet, den kvantitativa och den kvalitativa forskningsstrategin. När forskarna vill ha svar på frågor som var och vem, är kvantitativ forskning att föredra. Om forskarna däremot vill ha svar på frågor som handlar om varför något är på ett specifikt sätt är kvalitativ forskning att föredra (Patel &

Davidson, 2003).

Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativ forskning. Vi kommer att nu att redogöra vad kvalitativ forsning innebär samt kort nämna vad kvantitativ forsning innebär.

Vidare kommer vi att motivera vårt val av forskningsstrategi.

2.3.1 Kvantitativ forskning

Kvantitativ forskning är forskning som innefattar mätningar vid datainsamlingen och

statistiska beräkningar och analyser. Ett vanligt sätt att samla in data vid kvantitativ forskning är med hjälp av enkäter eller strukturerade intervjuer (Patel & Davidson, 2003).

Bryman & Bell (2005, s 85) menar att kvantitativ forskning oftast ett deduktivt synsätt vilket innebär att forskningen utgår ifrån teorin och med den som intressegrund sedan samlar in empirin. Mätningen av det forskaren studerar är den kvantitativ forskningens huvudsakliga fokus, enligt Bryman & Bell (2005). Vid kvantitativ forskning vill forskarna vanligtvis generalisera resultatet av forskningen på liknande grupper och inte enbart de eller den grupp som har studerats. Det är av yttersta vikt att forskarna använder sig av ett urval som är representativt även för dem som inte deltagit i undersökningen.

2.3.2 Kvalitativ forskning

Vid kvalitativt inriktad forskning sker datainsamlingen med hjälp av djupgående intervjuer och tolkande analyser (Patel & Davidson, 2003). Enligt Bryman & Bell (2005) har kvalitativ forskning ett induktivt synsätt, vilket som tidigare nämnt innebär, att forskaren först samlar in empirin och utifrån denna genererar teorin. Den sociala verkligheten kan förstås genom att studera hur människor i en viss omgivning tolkar denna verklighet. Vidare menar Bryman &

Bell (2005) att människor tillskriver mening till sin omgivning vilket resulterar i att den kvalitativt inriktade forskaren ofta försöker betrakta och uppleva verkligheten på samma sätt som undersökningsobjektet gör. En fördel med den kvalitativa forskningen är dess stora flexibilitet eftersom forskaren kan anpassa sig efter situationen. Vid en intervjusituation kan forskaren förändra sina frågor och ställa följdfrågor efterhand som inte var forskarens ursprungliga avsikt. Den kvalitativa forskningen kan därför tränga djupare in i problemen (Bryman & Bell).

Vid kvalitativ forskning tolkas allt i sitt sammanhang. Eftersom kvalitativa forskare i sina studier utgår från undersökningsobjektets ståndpunkter finns en risk att detaljer tas med i undersökningen som är ointressanta. Annan vanlig kritik som ofta framförs mot kvalitativ forskning är att det uppstår en personlig kontakt mellan forskare och undersökningspersonerna som gör att undersökningen blir subjektiv. Eftersom den kvalitativa forskningen ofta är väldigt ostrukturerad kan det leda till att vid försök till efterliknande undersökningar framkommer andra resultat än i den ursprungliga undersökningen. Eftersom den kvalitativa forskningsprocessen ofta är så ostrukturerad kan det vara svårt att se hur forskaren faktiskt gått till väga för att komma fram till sina slutsatser. Samt eftersom vid kvalitativ forskning är urvalet vanligtvis betydligt mindre än vid kvantitativa undersökningar finne en risk att forskarna inte kan generalisera sina slutsatser och resultat på andra omgivningar (Bryman & Bell, 2005)

2.3.3 Val av forskningsstrategi

Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskning då vårt mål är att få djupa och redogörande svar på intervjufrågorna, detta hade inte varit möjligt med en kvantitativ forskningsstrategi.

Patel och Davidson(2003, s78) skriver om just detta och menar att frågor som har en kvalitativ ansats inte är standardiserade. Detta ger utrymme för intervjupersonerna att ställa frågorna med egna ord och mer fritt.

Kvalitativa intervjuer passar vår strategi vid insamlandet av datamaterial utmärkt då vi som intervjuare och personen som blir intervjuad har en stor grad av flexibilitet och frihet. Patel &

Davidson, (2003) skriver att med en kvalitativ ansats ges möjlighet att göra tolkande analyser av det insamlade datamaterialet och detta är viktigt för oss då detta skapar en större förståelse för vårt forskningsområde.

2.4 Datainsamling

Forskare kan använda sig av två olika typer av data, nämligen primär- och sekundärdata. Data som forskaren själv tar fram benämns primärdata, som till exempel ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar (Patel & Davidson, 2003). Data som forskaren inte själv samlat in benämns sekundärdata (Bryman & Bell, 2005)

2.4.1 Primärdata

Vi har i undersökningen använt oss av primärdata som vi samlat in via intervjuer med ett flertal olika personer i olika positioner. Vi fann formen kvalitativa intervjuer mest lämpad för vår undersökning, eftersom vi då har möjlighet att vara flexibla i våra frågor och kan gå på djupet. Våra intervjuer har både varit personliga intervjuer och telefonintervjuer.

Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform, detta innebär att vi haft en intervjuguide med allmänt formulerade frågor. Detta har gett oss möjlighet att ställa fördjupande- och följdfrågor vid intressanta svar från intervjupersonen (Bryman & Bell, 2005). Andersson (1998) skriver att en intervjuguide även används som en form av checklista där intervjuarna kontrollerar att man tagit upp de frågor som man på förhand tänkt ställa.

Vidare nämner Andersson (1998) att vid en ostrukturerad intervju finns en risk att data som insamlats blir svår att analysera och jämföra med andra data.

Den främsta anledningen av vårt val av semistrukturerad intervjuform var möjligheten till att ställa följdfrågor samt att vara flexibla och låta intervjupersonen utveckla sig fritt för att på så vis se till att det framkommer så mycket relevant data som möjligt.

2.4.2 Sekundärdata

Fördelarna med användning av sekundärdata är många. Datainsamling är både tids- och resurskrävande. Att forskaren på egen hand skall samla in data kan vara onödigt om det redan finns högkvalitativ data insamlad. En annan fördel med användandet av sekundärdata är att forskaren får mer tid att analysera data istället för att samla in den (Bryman & Bell, 2005).

Nackdelar med användandet av sekundärdata är att forskarna inte kan vara helt säkra på sanningshalten i materialet. Ytterligare en nackdel är att materialet inte är lika bekant som om det vore insamlat direkt av forskarna (Bryman & Bell, 2005).

De sekundärmaterial som vi använt oss av är böcker och artiklar som behandlar ämnen av intresse för vår undersökning. Böckerna vi använt oss av har vi huvudsakligen funnit på högskolebiblioteket i Kalmar samt via högskolans tillgång till databaser som Elin och Ebrary.

2.4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling

När vi beslutade oss för att skriva om företagsrekonstruktioner och vilka faktorer som är avgörande för utfallet började vi med att diskutera kring hur vi på bästa sätt skulle utföra vår undersökning. Det första vi gjorde var att sätta oss in i ämnet genom en litteraturstudie och via Internet. Efterhand när vi blev mer och mer kunniga inom vårt valda ämne beslutade vi oss för att avgränsa vår problemformulering och syfte till att undersöka vilka förutsättningar SAAB har att lyckas med sin företagsrekonstruktion, samt att urskilja vissa bakgrundsfaktorer som leder till att en företagsrekonstruktion antingen lyckas eller misslyckas. Att man avgränsar sig beror på att arbetet hade blivit oerhört omfattande och tidskrävande. Intervjupersonerna är insatta personer på företag under konstruktion, revisorer och jurister som är ansvariga för rekonstruktioner m.m. Enligt Patel & Davidsson (2003, s54) ska man försöka få ett så heltäckande perspektiv som möjligt och därför valdes intervjupersoner ut som hade bred kunskap och erfarenhet av konstruktioner och även företag under konstruktion.

Vid förberedandet av de kvalitativa intervjuerna skapade vi en intervjuguide där vi skrev ner frågor vi ville ha besvarade för att uppnå syftet med arbetet. Intervjuguiden skickades till berörda intervjupersoner i god tid innan intervjun. Detta för att de skulle kunna sätta sig in i våra frågor, förstå vårt syfte med intervjun och att kunna förbereda och ta fram relevant material. Information om intervjuguider och hur kvalitativa frågor kan utformas utifrån olika inriktningar läste vi om i boken Forskningsmetodikens grunder skriven av Patel & Davidsson (2003, s80). För att vi skulle få med allt under intervjuerna bandades dessa med hjälp av en diktafon, samtidigt som vi antecknade viktiga detaljer. Bryman & Bell (2005, s370) anser att kvalitativa intervjuer bör spelas in, särskilt om intervjupersonernas egna ord är tänkta att användas i empirin.

2.5 Analys av data

Efter genomförandet av varje intervju, började arbetet med att lyssna av intervjun och överföra den till empirin. Detta gjordes omgående efter varje intervjutillfälle för att inte missa viktiga detaljer. Väntar man kan man glömma viktiga detaljer om hur intervjupersonen använde sitt kroppsspråk vid frågeställningarna.

Efter insamlandet av primär- och sekundärdata ska vi försöka besvara vårt syfte. Detta görs genom att dra slutsatser av det insamlade materialet och de analyser och tolkningar vi gjort.

Andersen (1998, s179) skriver att analys och tolkning av data innebär att man kategoriserar empirin för att beskriva vad man kommit fram till. Vidare innebär analys att man förenklar det insamlade materialet för att skapa en bättre överskådlighet. När man sedan tolkar empirin ska man enligt Andersen bedöma hållbarheten och betydelsen och detta har vi gjort genom att överlåta intervjumaterialet till de berörda personerna för att undvika att vi tolkat och analyserat materialet felaktigt. Innan kategoriseringen av empirin väljer man ut begrepp att utgå ifrån och dessa begrepp hamnar under referensramen. Vi kopplar sedan ihop vårt insamlade empirimaterial med referensramen för att kunna dra slutsatser utifrån våra analyser och tolkningar.

2.6 Kriterier för företagsekonomisk forskning

När det gäller forskning inom företagsekonomi finns det olika begrepp som är viktiga att känna till för att kunna bedöma om forskningen som skett är trovärdig och har skett på ett vetenskapligt sätt. Två av dessa begrepp tillika kriterier är reliabilitet och validitet.

2.6.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt resultatet av en undersökning är. Undersökningen skall kunna upprepas vid ett annat tillfälle och ändå uppnå samma resultat. Undersökningen får inte på något vis påverkas av slumpen. Vid kvantitativt inriktade undersökningar är reliabiliteten en mycket viktig faktor (Bryman & Bell, 2005). I kvalitativ forskning får däremot reliabiliteten en annan innebörd, reliabiliteten bör istället ses mot bakgrund av situationen som råder vid undersökningstillfället (Patel & Davidson, 2003).

2.6.2 Validitet

Varje kvalitativ forskningsprocess är unik, detta leder till att det inte går att fastställa exakta regler för att nå en god validitet. Validiteten vid kvalitativ forskning avser datainsamlingen såväl som hela forskningsprocessen (Patel & Davidson, 2003).

2.7 Metod- och källkritik

Vid kvalitativa undersökningar finns en risk både vid insamlandet av data och bearbetningen av densamma att den kan bli felaktig. Eftersom vi har valt att göra intervjuer vid insamlingen av data finns risken att vi gjort felaktiga tolkningar av respondenternas svar. Det finns även en risk att respondenterna kan ha blivit påverkade av oss intervjuare (Andersen, 1998). Därför är det viktigt att forskaren förhåller sig kritisk till både det insamlade materialet samt tillvägagångssättet för undersökningen.

Enligt Patel & Davidsson (2003) innebär källkritik främst att avgöra trovärdigheten hos en källa. Detta gör man genom att utforska när och var källan tillkommit samt i vilket syfte.

Vidare bör man utforska vem som producerat verket och i vilket syfte, samt under vilka omständigheter dokumentet har producerats.

3 Teoretisk referensram

I det här kapitlet ska vi presentera den referensram som följer av vårt valda uppsatsämne. Vi berör ämnet konkurs och företagsrekonstruktion samt vilka straff man kan göra sig skyldig till om man inte följer de lagar och förordningar som finns inom dessa områden. Vi redogör även för finansiellplanering och likviditetsplanering som är viktiga instrument för att undvika att hamna i ekonomiska svårigheter. Vi börjar dock med att klargöra förmånsrätten som är av central betydelse för att förstå konkurs och rekonstruktionsförfarandet. Förmånsrättslagen ligger som bilaga i slutet av arbetet och där kan man studera de olika förmånsrätterna och ordningen sinsemellan.

3.1 Allmänt om förmånsrätten

När ett företag hamnar i kris och får betalningssvårigheter är konkurs eller

företagsrekonstruktion två olika utvägar. I princip ska alla borgenärer ta del av den uppkomna förlusten i förhållande till fordringens storlek. Det innebär i en konkurs eller

företagsrekonstruktion att en utdelning på 10 procent ska resultera i att en borgenär med en fordran på 100 000 kronor får 10 000 för sin fordran och en borgenär med en fordran på 25 000 kronor får betalt med 2 500 kronor. De får alltså betalt med 10 procent av fordringens storlek oberoende av hur stor den individuella fordran är (Mellqvist, 2009)

Det görs undantag från denna princip genom reglerna om förmånsberättigade fordringar. Den princip om att alla borgenärer ska få lika stor procentuell betalning av sina fordringar gäller enbart de fordringar som inte har förmånsrätt, de oprioriterade fordringarna. En borgenär som har en förmånsberättigad fordran, prioriterad fordringsägare har rätt att få betalt framför de oprioriterade fordringsägarna där fordringarna inte är förmånsberättigade. När det gäller fordringar med förmånsrätt skiljer man på särskild och allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt gäller i viss bestämd egendom medan allmän förmånsrätt gäller i all egendom som ingår i verksamheten (Heuman, 2008).

Eftersom de särskilda förmånsrätterna gäller i viss egendom konkurrerar de inte inbördes vilket de allmänna gör. Förmånsrättsordningen följer paragrafordningen i förmånsrättslagen och de fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt.

Förmånsrättsordningen fastställer i vilken ordning en gäldenärs borgenärer ska få sina fordringar betalda när gäldenärens tillgångar inte fullt ut täcker skulderna. Ett mycket viktigt syfte med denna lag är att den underlättar kreditgivning då bättre kreditvillkor kan uppnås då långivaren får särskild förmånsrätt i värdefull egendom hos gäldenären. Ordningen i

förmånsrätten förutsätter att separationsrätten iakttagits. All egendom som inte tillhör

gäldenären ska separeras och lämnas oberörd vid konkurs. Separationsrätten fungerar som en äganderätt vid vissa finansieringsformer, exempel vid leasing. Vid konkurs kan avtalet med leasingföretaget hävas och det köpta godset återtas (Adlercreutz, 2004).

Då förmånsrättsordningen följer paragrafordningen har särskild förmånsrätt företräde framför allmän förmånsrätt. Det finns emellertid undantag från paragrafordningen. De allmänna förmånerna enligt paragraf 10 och 10a har företräde framför särskilda förmåner enligt 5 och 8 paragraf i förmånsrättslagen. Bland annat har kostnader för arbete med konkurser och

rekonstruktioner företräde framför de särskilda förmånerna enligt paragraf 5 och 8 i förmånsrättslagen (Mellqvist, 2009).

Allmän och särskild förmånsrätt görs gällande vid en konkurs. Vid en företagsrekonstruktion antas gäldenärens ekonomi vara så pass god att alla prioriterade fordringsägare kan få full betalning för sina fordringar. Det är endast borgenärer utan förmånsrätt, de oprioriterade fordringsägarna som inte får full betalning vid en rekonstruktion (Adlercreutz, 2004).

När en gäldenär försatts i konkurs tar en juridisk person över och förvaltar gäldenärens egendom. Denna juridiska person kallas för gäldenärens konkursbo och boet företräds av en konkursförvaltare som blivit utsedd av tingsrätten. Efter konkursbeslutet drar konkursboet på sig nya kostnader och om förvaltaren fortsatt att driva verksamheten har konkursboet dragit på sig kostnader till tredje man. Hyror för lokaler och ersättning till arbetstagare är två exempel på kostnader som en fortsatt verksamhet kan ha dragit på sig. Kostnader som konkursboet har gentemot tredje man kallas för massafordringar och dessa fordringar ska betalas före de prioriterade och oprioriterade fordringarna. Konkursboets konkurskostnader tillhör också massafordringar med högsta prioritet och kan vara kostnader till förvaltaren och arvoden till andra konkursfunktionärer (Heuman, 2008).

I konkurslagen står det att konkurskostnader ska betalas framför andra kostnader konkursboet dragit på sig. Alltså ska konkurskostnader betalas allra först och kan ses som prioriterade massafordringar. Dessa kostnader är inte bara prioriterade utan även garanterade då staten betalar den del som konkursboet i vissa fall inte lyckas betala (Mellqvist, 2009).

Massafordringarnas höga prioritet gör att gäldenärens leverantörer nästan alltid kan fortsätta att göra riskfria affärer med det rörelsedrivande konkursboet efter konkursbeslutet. Till skillnad från de oprioriterade leverantörsskulderna innan konkursen har de nya fordringarna högsta prioritet och ska därför betalas av konkursboet innan fordringarna med förmånsrätt.

Detta gynnsamma läge är ibland svårt för leverantörerna att ta till sig och de slutar ofta med att ha affärsrelationer med konkursboet efter konkursbeslutet och försvårar därför en gynnsam avveckling av verksamheten. Det är därför av yttersta vikt att förvaltaren förklarar rättsläget för betydelsefulla leverantörer och på så vis försöka behålla affärsrelationen (Heuman, 2008).

En kategori av borgenärer som alltid står i centrum vid en konkurs är löneborgenärerna. För tillfället har löntagarna en lågt prioriterad allmän förmånsrätt vid konkurs. Det egentliga löneskyddet som finns regleras istället i lönegarantilagen. Lönegarantilagen garanterar löntagaren maximalt 4 prisbasbelopp, cirka 160 000 kronor för den del a fordran som är förmånsberättigad. Frågor om lönegaranti hanteras av konkursförvaltaren och länsstyrelsen betalar ut lönegarantin. Lönegarantin är en statlig garanti och finansieras genom att avgifter tas ut från arbetsgivare. Har löntagaren fått betalt genom lönegarantin, tar staten över förmånsrätten löneborgenären hade med samma belopp. Staten går in med ett regresskrav i konkursen som har samma förmånsrätt som lönefordringen hade (Mellqvist, 2009).

3.2 Företagsrekonstruktion, huvudprinciper

När vi lever i en marknadsekonomi är det naturligt att företag slås ut och försvinner. Därför finns det lagar som reglerar arbetsgången då ett företag hamnar på obestånd. Resultatet av företagets obestånd är vanligtvis konkurs, dock finns idag möjlighet till en rekonstruktion av företaget (Larsson, 2008).

Realisationen av det krisdrabbade företagets tillgångar vid en konkurs är ur ekonomisk synpunkt en dålig avveckling av företagets tillgångar då värdeförstöringen är stor. Trots att de oprioriterade borgenärerna, leverantörerna ofta blir tvungna att efterge mycket av sina fordringar vid en rekonstruktion är utfallet ändå bättre än om verksamheten försatts i konkurs (Heuman, 2007).

Den tidigare rättsliga regleringen inom detta område var lagstiftningen om offentligt ackord.

Dess syfte var att uppnå en ekonomisk uppgörelse mellan borgenärerna. När den nya lagen om företagsrekonstruktion kom 1996 var siktet istället inställt på se till att företag som i grunden var lönsamma kunde ha möjlighet att drivas vidare. Dessutom ville staten minska sina kostnader för den statliga lönegarantin samt att minska förlusterna för leverantörerna som vanligtvis är de största förlorarna vid en konkurs. Tanken med den nya lagen är även att större hänsyn skall tas till andra aspekter än de finansiella. Dessa varierar givetvis helt beroende på det individuella företaget, och vad som orsakat företagets problem, det kan som exempel vara minskad personalstyrka eller förändrad ledning (Larsson, 2008).

Det bakomliggande syftet med en företagsrekonstruktion är att företag som kortsiktigt drabbats av betalningssvårigheter ska kunna rekonstrueras under ordnade former istället för att försättas i konkurs. Enligt lagen ska dessa företag långsiktigt bedömas ha överlevnadsförmåga och inneha en bärande affärsidé. Företagen ska på sikt kunna övervinna de ekonomiska svårigheterna som kan handla om kapitalförsörjning, produktion, företagsledning m.m. Viljan hos företaget och hos dess omgivning är av stor vikt. Saknas viljan till fortsatt överlevnad ska ett rekonstruktionsförfarande ej genomföras. Lagen ställer inga krav på omfattningen av verksamheten och därför har alla företagsformer, stora som små, möjlighet att ansöka om rekonstruktion. (Mellqvist, 2009)

Dock har de mindre bolagen av praktiska och kostnadsskäl inte möjlighet att ta hjälp av lagen i samma utsträckning som större företag kan. (Larsson, 2008)

Domstol inleder och avslutar förfarandet och domstolen har även viss kontroll under pågående rekonstruktion. Det är även domstolen uppgift att utse lämplig rekonstruktör som ska handleda och ansvara för rekonstruktionen. Företaget som ska rekonstrueras, gäldenärsföretaget ska tillsammans med en rekonstruktör arbeta fram en rekonstruktionsplan om hur företaget ska rekonstrueras. Oftast är både verksamheten och dess finanser utsatta för rekonstruktion och därför är ett ackord ofta förekommande när verksamheten rekonstrueras.

(Mellqvist, 2009)

Ackordsförfarandet är en mycket viktig del i rekonstruktionsprocessen. Det finns principiellt två former av ackord, offentligt ackord samt underhandsackord. Innebörden av ett offentligt ackord är följande. Borgenärerna sätter ner sina sin fordran på rekonstruktionsföretaget med en viss procentsats dessutom skall borgenär och gäldenär komma överens om när den del av fordran som inte avskriv skall vara betald. Underhandsackord är när en uppgörelse

framkommer frivilligt och accepteras av samtliga borgenärer. Vid offentligt ackord tar domstolen ett beslut om nedsättning av skulden, detta kan genomföras om en majoritet av fordringsägarna samtycker. Det kan dessutom tilläggas att det endast är de borgenärer som saknar förmånsrätt i sina fordringar som berörs av ackordsuppgörelsen (Larsson, 2008) Lagen om företagsrekonstruktion, LFR innehåller bestämmelser som skyddar gäldenären mot att borgenärerna utför verkställighetsåtgärder eller försätter gäldenärsföretaget i konkurs.

Gäldenärens avtal skyddas även mot hävning från motpartens sida i LFR. Dessa åtgärder syftar till att företagsrekonstruktionen ska kunna bedrivas så effektivt och med så få

störningar som möjligt. Äldre skulder som uppkommit innan gäldernärsföretaget ansökte om företagsrekonstruktion har betalningsförbud. Företaget får inte betala sådana skulder och insatsvaror till pågående produktion ska betalas kontant, kontantprincipen tillämpas i företaget under rekonstruktionen (Mellqvist, 2009).

Rekonstruktionsförfarandet ger borgenärerna rätt till visst inflytande och information. De har rätten att delta och yttra sig vid de obligatoriska sammanträdena inför rätten och har möjlighet att påverka valet av rekonstruktör. Det är även borgenärerna som utser en borgenärs kommitté om de anser att sådan behövs och då fungerar kommittén som diskussionspartner till

rekonstruktören (Mellqvist, 2009).

3.3 Rekonstruktionens inledande skede

En företagsrekonstruktion inleds genom att tingsrätten fått in en ansökan. Denna ansökan får göras av både gäldernärsföretaget eller någon borgenär. Ansökan ska lämnas skriftligen och vara undertecknad av ansökaren själv och lämnas in till tingsrätten i den ort

gäldenärsföretaget bör svara i tvister angående betalningsskyldigheten.

Kommer ansökningen från gäldenärsföretaget ska den innehålla uppgifter om de ekonomiska förhållanden som råder i företaget, orsakerna till betalningssvårigheterna och en lista på berörda borgenärer. Går rekonstruktionen igenom underlättar detta för rekonstruktören då det är dennes uppgift att informera alla borgenärer inom en vecka att förfarandet har inletts. Det ska även framgå i ansökningen hur gäldenärsföretaget ska bedriva sin verksamhet i

fortsättningen och hur de ska nå en uppgörelse med borgenärerna. Slutligen ska

gäldenärsföretaget ge förslag till lämplig rekonstruktör som verksamhetens större borgenärer ställer sig bakom. Det är viktigt att rekonstruktören har borgenärernas förtroende för att vara lämplig för uppdraget (Mellqvist, 2009).

I fallet då ansökan kommer från någon borgenär ser den ut på liknande sätt som ansökan från gäldenärsföretaget själv. Det finns med uppgifter om fordran på gäldenärsföretaget, det borgenären känner till om gäldenärsföretagets betalningssvårigheter och avslutningsvis även förslag på rekonstruktör och dess lämplighet. Det krävs att gäldenärsföretaget godkänner borgenärens ansökan för att förfarandet ska kunna prövas vidare.

För att ansökan om företagsrekonstruktion ska bifallas från tingsrätten krävs det att det berörda företaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att denna oförmåga inträder inom kort. Det krävs illikviditet eller risk för illikviditet och detta innebär att företagets kontanta medel och tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter inte räcker för att betala förfallna skulder.

Det är endast företag med överlevnadspotential och rekonstruktionsvilja som blir föremål för ett rekonstruktionsförfarande och de skydd och övriga förmåner förfarandet innebär. Trots tingsrättens hårda krav vid bedömning av en rekonstruktion så betyder det inte att alla rekonstruktioner som godkänts av tingsrätten lyckas. Det kan hända mycket under

förfarandets löptid och det kan framkomma att verksamheten inte gick att rekonstruera eller att företaget i själva verket inte var intresserade. Tingsrättens mycket osäkra initiala

bedömning följs upp med regler om kontinuerlig bevakning och i förekommande fall omprövning av beslut om rekonstruktion.

I de fall tingsrätten beslutar om en rekonstruktion ska de utse en rekonstruktör och bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde, normalt inom tre veckor från beslutet om

företagsrekonstruktion. Efter detta har tingsrätten fullgjort sina åtaganden i inledningsskiftet, de kopplas dock in ytterligare om begäran om förhandling av offentligt ackord inkommer.

Rekonstruktören tar nu vid och rättens funktion blir nu att kontrollera att rekonstruktionen är på väg i rätt riktning och att lagar och regler efterföljs.

3.4 Rekonstruktörens kompetens och uppgifter

I 2 kap. 11 paragraf LFR kan man läsa: ” En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Den som är anställd vid domstol eller kronofogdemyndighet får inte vara rekonstruktör.”

Förutom ovanstående ska man vara oberoende i förhållande till gäldenärsföretaget och borgenärerna. Rekonstruktören ska ha ledaregenskaper och erfarenhet av företagsledning.

Inneha juridisk och ekonomisk kompetens och ha kännedom om branschen där gäldenärsföretaget verkar (Mellqvist, 2009).

Rekonstruktörens uppgifter är inte enbart att driva förfarandet och informera borgenärerna inom en vecka från att rekonstruktionen bifallits av tingsrätten. En rekonstruktionsplan ska utarbetas av rekonstruktören och den kommer naturligtvis att se olika ut då varje

rekonstruktion är unik. Den bör innehålla ett avsnitt om hur rekonstruktören kommit fram till att företaget är möjligt att rekonstrueras. Planen bör även så noggrant som möjligt innehålla problemåtgärder när det gäller företagets resultat och finansiering. En tidsplan om när

rekonstruktionen beräknas vara färdig bör finnas med. Rekonstruktionsplanen ska lämnas till både rätten och borgenärerna som varken behöver godkänna eller fastställa den (Mellqvist, 2009).

Problemåtgärderna syftar till att förändra verksamheten så att lönsamhet på lång sikt uppstår.

Vad krävs för att komma till rätta med företagets ekonomiska situation? Beroende på hur ekonomin ser ut så kan det ibland räcka med att nytt riskkapital skjuts till. Ofta krävs det även nedsättning av de oprioriterade borgenärernas fordringar (Heuman, 2007).

I samband med att rekonstruktören informerar alla kända borgenärer om att en rekonstruktion inletts överlämnas material till borgenärerna. Materialet innehåller gäldenärsföretagets status vad gäller tillgångar och skulder, företagets senaste balansräkning med kommentarer och upplysningar för att underlätta läsningen för borgenärerna och upplysningar om när och var borgenärssammanträdet äger rum. En preliminär rekonstruktionsplan skall även lämnas till borgenärerna i detta skede (Mellqvist, 2009).

I lagen om företagsrekonstruktion finns bestämmelser om hur mycket rekonstruktören och eventuella sakkunniga biträden kan ta ut i arvodering. Rekonstruktören har rätt till ersättning för sitt arbete och sina utlägg och det är gäldenärsföretaget som ska betala arvode till

rekonstruktör och eventuella medarbetare. Om gäldenärsföretaget, någon borgenär eller rekonstruktören själv inte är nöjd med ersättningen ska tingsrätten pröva rekonstruktörens ersättningsanspråk. Rätten får inte besluta om mer än skälig ersättning till rekonstruktören, inte heller mindre än skälig ersättning (Lagen om företagsrekonstruktion).

3.5 Gäldenärens och borgenärens ställning under rekonstruktionen

Gäldenären har möjlighet att förfoga över sina tillgångar och skulder under rekonstruktionen och förlorar därmed inte sin rådighet över företaget. Gäldenären har möjlighet att ingå avtal som därmed rättsligt blir bindande utan rekonstruktörens samtycke. Sker detta har gäldenären inte uppfyllt sin skyldighet gentemot rekonstruktören och då har rekonstruktören möjlighet att upphäva rekonstruktionen. Gäldenärens skyldigeter är att upplysa rekonstruktören om alla ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen. Lydnadsplikt och en skyldighet att följa de anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas faller också under gäldenärens ansvar. Företagets rekonstruktion sker på rekonstruktörens villkor och kan inte det krisdrabbade företaget ställa upp på detta kan även företaget häva rekonstruktionen (Mellqvist, 2009).

Förbuden mot gäldenärsföretaget är uppställda så att företaget ej får ingå vissa rättshandlingar utan samtycke från rekonstruktören. Trots detta som tidigare nämnts kan gäldenärsföretaget ingå bindande avtal utan samtycke från rekonstruktören och då uppträda illojalt och riskera att rekonstruktionen upphävs (Mellqvist, 2009).

Ett exempel på förbud är som vi varit inne på tidigare att gäldenärsföretaget utan samtycke från rekonstruktören inte får betala skulder som uppkommit innan rekonstruktionen. Ett annat förbud är att gäldenärsföretaget utan rekonstruktörens samtycke inte får åta sig nya

förpliktelser, inte heller lämna över, pantsätta eller låna ut egendom av väsentlig betydelse för företagets verksamhet (Lagen om företagsrekonstruktion).

Samtidigt som rätten utsett en rekonstruktör förlorar borgenärerna rätten att tvångsvis driva in sina fordringar och de kan som regel inte heller tvinga gäldenärsföretaget i konkurs. Att borgenärerna inte heller kan häva ingångna avtal är en förutsättning för att verksamheten ska kunna drivas vidare. Borgenärerna kan inte kräva full betalning och annars hota med hävning av avtalet. Har gäldenären ej betalat amortering av lån och ränta, lokalhyror eller

leasigavgifter är detta exempel på ingångna avtal som borgenärerna ej kan häva. Detta för att det förutsätts att gäldenärsföretaget ska ha en lokal att verka i och använda sig av de redskap som krävs för att de ska kunna bedriva en verksamhet (Heuman, 2007).

Skyddet mot hävning har sin största betydelse då motparten successivt har åtagit sig att leverera varor eller tjänster till gäldenärsföretaget. Hävningsskyddet inträffar inte med automatik utan i samråd mellan gäldenärsföretaget och rekonstruktören fattas beslut om enskilda avtal. För att man under rekonstruktionen ska kunna träffa avtal med motparter som är vikiga och har betydelse för om rekonstruktionen ska kunna lyckas behövs någon förmån som inte skrämmer dessa att göra affärer med ett krisdrabbat företag. För att trygga dessa borgenärer har de fått en allmän förmånsrätt under paragraf 10 i förmånsrättslagen som dessutom gäller före vissa andra tidigare förmåner med högre prioritet. Om rekonstruktionen misslyckas och företaget försätts i konkurs finns goda chanser att få betalt på grund av en tidig förmånsrätt, lyckas rekonstruktionen får dessa borgenärer full betalning då denna fordran inte räknas som oprioriterad och ej blir föremål vid en eventuell ackordsuppgörelse

(Mellqvist, 2009).

Rekonstruktionen som sådan innebär ett betalningsanstånd och de enskilda borgenärernas intresse av att driva in en fordran får stiga åt sidan för borgenärskollektivets gemensamma intresse av att skapa långsiktiga affärsrelationer med gäldenärsföretaget (Heuman, 2007).

Borgenärernas ställning under förfarandet har vi delvis varit inne på tidigare under avsnittet företagsrekonstruktion, huvudprinciper. Lagrummets innehåll ger borgenärerna inflytande under rekonstruktionen. De har möjlighet att påverka valet av rekonstruktör, de har rätt till viss information inom en vecka efter förfarandets början. Under borgenärssammanträdet har borgenärerna tillfälle att uttala sig om hur rekonstruktionen ska bedrivas och om den

överhuvudtaget ska fortsätta. Här kan de även få svar på frågor om hur rekonstruktören har tänkt agera i olika situationer (Lagen om företagsrekonstruktion).

Borgenärerna kan begära att rätten ska utse en borgenärskommitté, detta är ovanligt men förekommer då och då. I denna grupp ska det ingå högst tre personer om det inte finns särskilda skäl till fler än tre. Har företaget mer än 25 anställda får ytterligare en person ingå i kommittén, som ska representera de anställda. Ofta består borgenärskommittén av en

företrädare av gäldenärens största kreditgivare, en företrädare för staten och en från leverantörerna. Avsikten är att rekonstruktören i väsentliga frågor ska överlägga med kommittén, fungera som en diskussionspartner till rekonstruktören och vara kontaktorgan mellan rekonstruktören och övriga borgenärer. Finns det ingen borgenärskommitté ska rekonstruktören ändå fortlöpande föra diskussioner med borgenärerna eller åtminstone de mest betydelsefulla av dem (Mellqvist, 2009).

3.6 Ackord och rekonstruktionens avslutande del

Syftet med en rekonstruktion är att rekonstruera gäldenärsföretagets ekonomi och därför följs en rekonstruktion ofta av ett ackord då det syftar till att skriva ner gäldenärsföretagets skulder och förbättra ekonomin i det krisdrabbade företaget. Ett underhandsackord kan komma till stånd om alla borgenärer accepterar skuldnedskrivningen och då behöver varken domstol eller myndighet blandas in. Finns inte förutsättningar för ett underhandsackord kan ett offentligt ackord istället komma på fråga. Ett offentligt ackord antas genom röstning där en majoritet av de oprioriterade borgenärerna röstat igenom ackordet. Det offentliga ackordet blir bindande för samtliga borgenärer som deltar i ackordet och för samtliga fordringar som hade kunnat delta i uppgörelsen. På grund av att minoriteten binds till ackordet och att möjligheten till offentligt ackord finns bidrar detta till att det i många situationer uppstår underhandsackord.

Borgenärerna märker att det inte är lönt att sätta sig emot majoriteten då ett offentligt ackord

ändå blir bindande (Heuman, 2008). Gäldenärsföretaget ihop med rekonstruktören måste begära en ackordsförhandling under den pågående rekonstruktionen för att ackordet ska komma till stånd. Tingsrätten fastställer det offentliga ackordet om borgenärsmajoriteten står bakom uppgörelsen. Ackordslikviden ska betalas inom ett år efter att tingsrätten beslutat om offentligt ackord. Alla oprioriterade fordringar som uppkommit innan rekonstruktionen inleddes ska omfattas av ackordet. Likabehandlingsprincipen gäller och den innebär att alla oprioriterade borgenärer ska behandlas lika. Borgenärerna ska erhålla minst 25 procent av den fordran de har gentemot gäldenärsföretaget. Om samtliga borgenärer är med på en lägre procentsats eller om det finns särskilda skäl kan tingsrätten besluta om det (Mellqvist, 2009).

Som tidigare nämnts är det endast oprioriterade fordringsägare som kan välja att avstå från delar av sina krav i ett offentligt ackord. Detta förutsätter att gäldenärsföretagets ekonomi är så pass god att alla andra förmånsberättigade fordringsägare får full betalning. Ett ackord som ger en 25 procentig utdelning måste antas av 75 procent av fordringsägarna samtidigt som deras fordringar måste uppgå till 75 procent. Denna majoritet gör att minoriteten som är kvar inte har något att säga till om (Heuman, 2008).

Eftersom förfarandet med en rekonstruktion innebär vissa uppoffringar för borgenärerna kan inte rekonstruktionen pågå under obegränsad tid. Tre månader gäller som tidsperiod men kan inte rekonstruktören slutföra sitt uppdrag kan tidsfristen förlängas med tre månader i stöten.

Det måste finnas särskilda skäl för detta och den totala tiden en rekonstruktion kan pågå är ett år. När perioden löpt ut ska företagsrekonstruktionen upphöra. Enligt lagen ska rätten förhålla sig restriktiv till att förlänga tidsfristen tre månader och krävs ytterligare förlängning ska en än mer restriktiv hållning intas (Mellqvist, 2009).

Om syftet kan anses vara uppnått, eller om syftet inte kan antas bli uppnått, ska företagsrekonstruktionen upphöra (Lagen om företagsrekonstruktion).

När förfarandet har upphört är rekonstruktörens uppdrag över, detta betyder inte att

gäldenärsföretaget är färdigrekonstruerat. Det kan finnas en rad åtgärder som i framtiden ska genomföras innan företaget kan anses vara rekonstruerat. Det rättsliga förfarandet avslutas i de flesta fall långt före gäldenärsföretaget slutligen kan anses vara rekonstruerat (Mellqvist, 2009).

Trots att rekonstruktörens uppdrag i företaget är över kan tingsrätten förordna rekonstruktören att hålla koll på om det rekonstruerade företaget fullgör sina förpliktelser. Om ackordföretaget ej sköter sig och kanske bortser från att betala ackordslikviden i rätt tid kan rätten förklara ackordet förverkat. Då är inte längre de oprioriterade borgenärerna bundna av sina eftergifter.

De oprioriterade borgenärerna har gjort bindande eftergifter genom att anta ackordslikviden och även om gäldenärsföretagets ekonomi kraftigt förbättras efter rekonstruktionen kan de inte kräva full betalning för sina fordringar om gäldenärsföretaget uppfyller sina åtaganden (Heuman, 2008).

3.7 Allmänt om konkurs

Om en gäldenär har skulder som inte kan betalas kan det krävas att hela gäldenärens förmögenhet tas i anspråk för att betala skulderna i den omfattning det är möjligt. En

uppgörelse mellan gäldenären och borgenärerna kan komma till stånd genom en konkurs. En konkursansökan kan göras av gäldenären själv eller någon av gäldenärens borgenärer.

Tingsrätten är den instans som beslutar om gäldenären ska försättas i konkurs. För att man ska kunna försättas i konkurs krävs det att man har hamnat i obestånd. Konkurslagen innehåller bestämmelser om när en gäldenär ska anses vara i obestånd. Det utses en konkursförvaltare till varje konkurs som har i uppgift att omsätta gäldenärens tillgångar i pengar och fördela ut pengarna till borgenärerna. Det finns en tillsynsmyndighet under en konkurs som har i uppgift att kontrollera konkursförvaltningen så att allt går rätt till enligt de bestämmelser och lagar som finns (Mellqvist, 2009).

Efter en genomförd konkurs kvarstår de skulder till borgenärerna som inte blev betalda. Är gäldenären en fysisk person som bedriver enskild firma eller handelsbolag har

fordringsägarna möjlighet att efter konkursen åter kräva betalning för obetalda skulder och i vissa fall genomföra ännu en konkurs. Är gäldenären en juridisk person, ett aktiebolag som exempel, upphör fordringsägarnas möjlighet att kräva in betalning för obetalda skulder efter konkursen. De kan inte i efterhand kräva betalning av det upplösta konkursbolaget (Heuman, 2008).

När en gäldenär inte kan betala sina skulder ska de uppkomna förlusterna fördelas proportionellt mellan borgenärerna med hänsyn till fordringarnas storlek. Detta är

konkursinstitutets uppgift och syftet är att ingen borgenär ska kunna förmå gäldenären att betala dennes fordran fullt ut med påföljden att andra borgenärer får mindre betalt för sina fordringar (Heuman, 2008).

Utvecklingen under senare år har visat att konkursinstitutet måste fylla fler funktioner än att bara se till borgenärernas bästa. Det är viktigt att man beaktar de anställdas och samhällets intressen av att sysselsättningen hålls uppe på orten där företaget verkar. Inte sällan kommer borgenärernas intresse av att få ut så mycket som möjligt av en konkurs i konflikt med de anställdas intresse och samhällets intresse av att upprätthålla sysselsättningen.

Ett exempel på denna konflikt är att konkursförvaltaren inte behöver sälja konkursföretaget till högstbjudande om denna inte är en seriös spekulant som vill driva företaget vidare.

Konkursförvaltaren får enligt konkurslagen sälja det konkursdrabbade företaget till en köpare som har möjlighet att trygga sysselsättningen på sikt. Godtar konkursförvaltaren ett lägre bud än högstbjudande får dock inte borgenärernas fordringar kraftigt försämras utan det lägre budet ska komma från en seriös köpare som lagt ett seriöst bud och inget skambud. Priset ska med andra ord ligga i närheten av högsta bud för att köparen ska anses vara seriös och på sikt vill trygga sysselsättningen (Heuman, 2008).