Intervju med två chefer på kommunala verksamheter

En sammanfattning av de svar som Jahangir Hosseinkhah verksamhetschef på AUC och Mujo Halilovic chef på Romskt Informations- och Kunskapscenter ett samarbete med Stadskontoret, Avdelning för Integration och Arbetsmarknad gav.

Malmö behöver riktade insatser för romer säger både Hosseinkhah och Halilovic, de säger att det är viktigt att sätta tydliga mål och definiera behoven. Idag är det aktuellt att arbeta med frågor kring

”Utbildning och skolgång för romska barn samt arbetsmarknadsfrågor.” (Hosseinkhah Jahangir, 2010,AUC)

”Alla frågor som berör hälsa, utbildning, arbete, bostadsfrågor, mm, eftersom de hör ihop” (Halilovic Mujo,2010, Romskt Informations och Kunskapscenter)

Att arbeta med fördomar hos arbetsgivare, stötta och vägleda romer mot ett arbete är av största vikt. Det är viktigt att alla lösningar är långsiktliga både individuella och strukturella. AUC i Rosengård har idag ingen verksamhet som riktar sig till enbart romer. De projekt som finns i dag på AUC vänder sig till alla etniciteter, en del av deras projektplan är att coacha och erbjuda studie- och yrkesvägledning till deltagarna. Romskt Informations- och

Kunskapscenter har idag påbörjat ett samarbete med två coacher på Arbetsförmedlingen som ska utveckla ett projekt där coachning eller studie- yrkesvägledning ska ingå.

På Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar man med att lägga fram en plan för ett samarbete med Arbetsförmedlingen Ung i Malmö. Förslaget är att följa 20 romska

ungdomar i 10 år och erbjuda dem stöd och resurser, målet är att ungdomarna ska få en akademisk utbildning. Ett annat förslag är att skapa en kontakt och ett samarbete med Arbetscentrum och AUC och i framtiden utveckla och få igenom olika projekt vars mål är, integration av romer i arbetslivet.

8.Analys

I detta avsnitt har jag vävt samman de intervjuer jag har gjort med teorier och tidigare forskning. Jag presenterar svaren utefter den intervjuguide som jag haft i intervjuerna och jämför svaren med varandra. Intervjuguiden svarar i sin tur på min frågeställning hur statlig, kommunal och ideell verksamhet arbetar med integration av romer i arbetslivet.

Den första frågan som jag ställt i intervjuerna är om Sverige verkligen behöver riktade insatser gällande integration av romer i det svenska samhället och i arbetslivet. De

intervjuade i denna uppsats är alla överens om att Sverige behöver riktade insatser, men på deras arbetsplatser arbetar de väldigt olika. Halilovic tycker att det är viktigt att Malmö arbetar med riktade insatser då det finns mellan 8-10 000 romer i Malmö. AUC har flera projekt som sammanför individer med olika bakgrunder, både romer och andra nationaliteter, tillsammans arbetar de sedan mot samma mål. I studien om ”Unga romer- på väg” (2009) skrivs det bland annat att idag har kommunerna enbart ett krav på sig att på ett individuellt plan arbeta med människor och inte gruppera romerna eller andra minoriteter för sig. I studien menar man att i framtiden krävs det tydliga riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta med minoritetsgrupper, och för att nå ett samhälle där alla grupper, även romer är

integrerade.

Romska ungdomsförbundet och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar främst med individer och grupper med romskt ursprung. På dessa instanser är det flest personer med romsk härkomst som arbetar. Både Informationscentret och Ungdomsförbundet tror på ett samarbete mellan olika myndigheter där bland annat arbetsförmedlingen och Malmö

kommun är involverade. Wydow och Nikolizsson tycker det är viktigt att försöka arbeta bort majoritetsattityden och de fördomar som finns kring romer. Wydow vill arbeta bort känslan av ”Vi och Dem” vilket finns mot denna grupp och inom denna grupp. Något som binder samman Wydow och Nikolizsson resonemang är Baumans (1990) beskrivning av ”Vi och Dem” som olika grupper, där en grupp människor grupperat sig mot den så kallade utgruppen som representerar ”dem”. Inom ingruppen finns olika värderingar och åsikter på vad som är

rätt och fel och hur personer ska leva. De som lever i ingruppen tilldelar ofta utgruppen negativa egenskaper eller skapar fördomar kring dem som lever utanför denna grupp.

Ingruppen har ofta svårt att förstå de som är annorlunda, och genom sina fördomar stärker de sin egen grupp och sina identiteter i gruppen. De som har svårast att möta andra människor utanför sin egen ingruppär ofta de som antar rasistiska värderingar, enligt Bauman har de en ”auktoritär personlighet”. Detta innebär att de upplever allt som är annorlunda som otryggt och farligt. Även Goffman (1972) med sin teori om Stigma talar om grupper som står utanför majoritets samhället. Att vara stigmatiserad enligt Goffman är att vara avvikande från vad de som tillhör majoritetssamhället är vana vid. Människor har en förmåga att bilda sig

uppfattningar om vad som är ett önskvärt beteende och inte. De människor som uppför sig eller lever annorlunda än vad majoriteten är vana vid blir betraktade som de stigmatiserade. Det vill säga de som majoriteten undviker eller stöter bort vilket innebär att de i vissa fall inte får vara med i gemenskapen, till exempel har de svårare att få ett arbete och en bostad. Även den stigmatiserade gruppen eller individen försöker i vissa fall undvika situationer då de blir påminda om sitt stigma vilket kan resultera i att personen/grupperna kommer längre och längre bort från samhället och isolerar sig från omvärlden. Idag finns en rad olika projekt och lösningar till hur Malmö ska arbeta med integration av romer i arbetslivet och samhället. Romskt Informations- och Kunskapscentret är en riktad insats, enligt Wydow, som kommer från kommunen och deras målsättning är bland annat att försöka hjälpa personer med romskt ursprung att bli en del av samhället. Romska Ungdomsförbundet RUF har, och har haft, flera projekt, som är sponsrade av Allmänna arvsfonden, som i sin tur skjuter till resurser till dem som vill arbeta med utsatta grupper i samhället. Ett av projekten ”Roma to work” motsvarar i dag ”Romano zor” som finns som ett tvåårigt projekt i Uppsala kommun. ”Romano zor” arbetar med samma målsättning som ”Roma to work” hade, vilket var att hjälpa och stötta romska ungdomar mot ett fast arbete.

Skillnaden mellan Romska Ungdomsförbundet och Romskt Informations- och kunskapscentrat i Malmö är att de dels verkar på olika plan, det vill säga kommunalt och ideellt. Informations- och Kunskapscentret är en insats från kommunen på samhällsnivå och Ungdomsförbundet är en ideell verksamhet. Nikolizsson menar att de skiljer sig på grund av att de arbetar med olika saker. Romskt Informations- och kunskapscentret arbetar med sociala frågor kring bostad och ekonomi och Ungdomsförbund arbetar med kultur, vilket

”Informations- och Kunskapscentret” inte gör. Wydow menar att de skiljer sig mycket på grund av att de har skilda verksamheter på skilda plan. AUC i Rosengård har idag inte någon

verksamhet som är direkt riktad för romer utan en verksamhet som riktar sig till alla individer boendes i Rosengård och som är inskrivna på AUC. Under år 2011 kommer AUC genomgå en förändring vilket kommer innebära att möjligheten för ett samarbete mellan Romskt Informations- och Kunskapscentret, Arbetscentrum i Malmö och AUC är på tal.

Romska Ungdomsförbundet och Romskt Informations- och Kunskapscentrat delar flera målsättningar vilket bland annat är att informera och sprida kunskap om romer ut i samhället och göra romernas röster hörda. Wydow har bland annat deltagit i delegationen SOU 2010.55 och varit med som medlare i möten mellan myndigheter och romer. Nikolizsson har bland annat gjort romernas röster hörda, genom att vara med i olika möten mellan myndigheter och romer och spridit kunskap om romers kultur och traditioner. Studien ”Den mångtydiga

intoleransen” visar att information och kunskap om romer ökar toleransen gentemot dem, och att intoleransen inte är lika stor i dag som hos föregående generation. De som fått

undervisning i mänskliga rättigheter har en högre toleransgrad till det som är annorlunda och kan på ett positivare sätt bemöta andra kulturer och religioner. (Den mångtydiga intoleransen, 2010)

Alla tre organisationer bygger sitt arbete på olika projekt, men samtliga har som

huvudmål att motverka utanförskap. AUC bedriver ett stort arbete för att hjälpa de människor som står längst bort ifrån arbetsmarknaden att komma närmare en självförsörjning. Genom deras projektplan syns coachning och vägledning som ett av de största verktygen och är en ständig röd tråd genom deras projekt. Bourdieu (1986) med sitt habitus begreppet ger en klar bild om varför det är viktigt att vägleda människor och förändra deras kapital och synsätt. I habitus begreppet är det personers uppväxt och möte med andra människor som spelar roll för hur personen ska välja att leva sitt liv i framtiden gällande både yrkesval och utbildning. Det är genom det så kallade kapital av bland annat kultur, etnicitet, språk och utbildning som personen ser sina möjligheter eller begränsningar. Hodkinson & Sparkes som utvecklar denna teori menar att en person också kan påverkas av personer utifrån så som en vägledare eller arbetsmarknad. Personer utifrån får på så sätt en chans att hjälpa individen göra ett mer välbegrundat val då denna blir medveten om sina möjligheter. Wydow och Halilovic berättar att deras verksamhet är på väg att starta ett pilotprojekt där vägledning och coachning

kommer vara en central del av arbetet. Nikolizsson har haft liknande arbetsmarknadsprojekt tidigare ”Roma to work” men i projektet fanns ingen coachning eller vägledning. Dock fick varje deltagare en egen mentor som skulle vara ett stöd genom projektet som gick ut på att deltagarna skulle lära sig att bemöta en arbetsgivare, skriva CV och söka ett arbete. Även

studien ”Unga romer på väg” (2009) ger vikt för hur viktig vägledning är. I studien tar man upp ett återkommande problem om avsaknaden av vägledning för de romska ungdomarna. Enligt studien är det viktigt att ungdomarna får en möjlighet att se de alternativa utbildningar som finns att erbjuda. De romska ungdomarna kommer ofta från familjer där

utbildningsnivån är låg vilket kan ge negativa konsekvenser kring om ungdomarna kommer stanna i grundskolan och vidare utbilda sig. Detta på grund av att föräldrarna inte förstår nyttan eller kan stödja sina barn att utbilda sig. Enligt studien kan en vägledare fungera som en förebild för de romska ungdomarna och tillsammans med föräldrarna försöka vägleda dem till utbildning.

På AUC finns det en tydlig verksamhetsplan för hur deras tre projekt har fungerat. I projekten är det grupper som delar samma situation, det vill säga bland annat arbetslöshet och låg utbildningsnivå som möts. Personerna kan ha olika nationaliteter men i gruppen strävar de mot samma mål. I ett av projekten ”Familjen i fokus” är det en hel familj både vuxen och barn som kommer som en grupp in i projektet. Gruppen ska sedan arbeta med att utveckla sina kompetenser och få mer kunskaper i hur samhället är uppbyggt.