Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetet med integration av romer i arbetslivet i Sverige sker på statlig, kommunal och privat nivå. Jag kommer även att undersöka en studie- och yrkesvägledares eventuella roll i arbetet. Under arbetet med intervjuerna har jag sett att resultatet har varierat mycket mellan de intervjuer som är gjorde via e-post och de som är så kallat djupintervjuer. Jag hade önskat att de två personer jag kontaktat via e-post hade givit mig utförligare svar på de frågor jag ställt. Med utförligare svar hade jag fått fler infallsvinklar i hur både på AUC och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar med integration av romer.
I SOU 2010:55 lyfts förslag fram om hur Sverige politiskt ska arbeta med integration av romer och hjälpa dem bli en del av samhället, vilket var min första frågeställning i detta arbete. Minoritets rättigheter som blev en verklighet år 2000 för romer lyfter frågan hur Sverige ska och vill arbeta med romerna som grupp på alla plan det vill säga statligt,
kommunalt och ideellt. Romska Ungdomsförbundet RUF är en av de verksamheter i Sverige som på ett ideellt plan arbetar med romska frågor och gör ett gediget arbete genom att göra sina röster hörda och stå upp för romernas rättigheter. Både AUC och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar på kommunala plan med att integrera och hjälpa romerna i Sverige. Genom att beskriva dessa instanser har jag svarat på de första tre frågeställningar som jag ställde i arbetet.
Under min tid med arbetet av uppsatsen har jag mött många människor som utför ett väldigt viktigt arbete med att hjälpa människor förstå och känna en samhörighet i samhället. Integration är nödvändighet för att få ett välfungerande samhälle där alla under lika villkor lever, arbetar och utbildar sig. I många år har romerna varit uteslutna från det samhälle som många andra tar för givet vilket satt djupa spår i deras minne. I många generationer har romerna fått vandra från land till land utan att vara välkomna. I dag har Sverige ett stort arbete framför sig att ställa sina förfäders misstag tillrätta genom att visa att vi också kan vara öppna och mottagande mot andra människor oavsett var de kommer ifrån eller ser ut.
I mina intervjuer har jag ställt frågan om hela Sverige och Malmö behöver riktade insatser för romer gällande integration i arbetslivet. De jag intervjuat har alla tyckt att vi behöver det men att de arbetar väldigt olika med det. Jag har funderat mycket över denna fråga och kommit fram till att jag håller med intervju personerna om att det ska finnas riktade insatser för romer. Jag tycker också att vi både ska arbeta med romer i speciella grupper när det handlar om stödinsatser för framtida val av yrke och utbildning men samtidigt arbeta grupper med människor från olika nationaliteter, som har en liknande situation och bakgrund. Detta på grund av att jag tror att det är bra att få träffa andra människor oavsett nationalitet som har en liknande situation för att kunna prata med varandra och känna en samhörighet och känna att personen inte är ensam om sin situation. AUC har en lösning på detta, genom att sätta människor med liknande situation oavsett kön och etnicitet i samma grupp arbetar de sedan tillsammans mot samma mål. Nikolizsson på ungdomsförbundet och Wydow på Romskt Informations- och Kunskapscenter tycker att det ska finnas både grupper enbart för romer och grupper som är blandade, detta på grund av att romerna även är uteslutna och diskriminerade av andra invandrar grupper i Sverige.
När jag skrivit denna uppsats har jag funderat mycket över hur jag med min utbildning till studie- och yrkesvägledare, kan arbeta med integration av romer i arbetslivet, vilket också var ett av mina delmål i arbetet. Jag har kommit fram till att de grupper inklusive romer som riskerar eller står längst ifrån arbetslivet behöver vägledning i de möjligheter som finns i samhället. Det vill säga de möjligheter till utbildning och arbete som finns och vilka chanser de har att nå sina mål eller sätta upp nya mål som de kanske inte funderat på tidigare. När jag arbetar som vägledare på folkhögskolan träffar jag väldigt många elever med
invandrarbakgrund som har frågor om hur skolsystemet är uppbyggt eller de olika
yrkeskategorier som finns i samhället. Många av eleverna har väldigt lite kunskaper om vad det verkligen finns för utbildningar och yrken och när vi pratar om det blir många förvånade över hur många yrken det faktiskt finns i Sverige. Jag tror att det är väldigt svårt att som ung elev kunna ta välgrundade beslut om sin framtid utan en professionell vägledning i de
möjligheter som finns i val av yrke och utbildning. Om en elev inte får möjlighet till att träffa en person som kan vägleda dem, tror jag att det är lätt att eleven grundar sina framtidsval utefter familj och vänner, och det kapital av erfarenheter som de tillsammans har med sig. Jag tror att det då är lätt att fördomar och värderingar kring vad jag kan eller inte kan arbeta med eller utbilda mig till får styra mitt val inför framtiden. Att möta en professionell vägledare är
en möjlighet att kunna få hjälp att se utöver detta och kunna få en chans att diskutera kring fördomar och värderingar vilket jag tror är oerhört viktigt för en elev.
I rapporten Den mångtydliga intoleransen (2010) har man undersökt elevers attityder gentemot utsatta grupper i samhället bland annat romer. Enligt denna rapport är de elever som fått undervisning ibland annat, mänskliga rättigheter, mer positiva och har en ökad tolerans gentemot romer. Detta visar på hur viktigt det är med denna sorts undervisning i skolan där elever får lära sig, och bli mer insatta i hur dessa människor blivit behandlade genom tiderna och är behandlade än idag. Rapporten visar även vissa tendenser till att toleransnivån gentemot romer har ökat sedan 2003 när undersökningen gjordes för första gången, vilket tyder på att samhället har tagit ett litet steg i positiv riktning för ett integrerat samhälle med lika människovärde.
9.2 Fortsatt forskning
Ämnet integration av romer i arbetslivet är oerhört stort och intressant. Det finns väldigt mycket som behöver studeras men som jag inte hade möjlighet till att gå in på i denna uppsats. Jag tror det hade varit väldigt intressant att få Arbetsförmedlingens syn på hur det svenska samhället ska arbeta med att integrera romer i arbetslivet och utbildning. Jag har vid fler tillfälle kontaktat dem via mail men de har inte svarat och när jag ringt dem har jag blivit hänvisad till ett telefonnummer där det inte finns något svar. Det hade också varit intressant att jämföra olika kommuner hur de arbetar med romer. Vi har bland annat flera kommuner i Sverige som har speciella yrkesutbildningar för romer som det hade varit intressant att besöka och intervjua.
Det mest intressanta med en fortsatt forskning hade varit att se de beslut som ska fattas av regeringen gällande delegationen SOU 2010:55. Hur kommer de beslut som fattas påverka de kommuner som satsar på att hjälpa de romer som behöver extra stöd. Och hur kommer det påverka de instanser till exempel AUC, som inte har några riktade insatser för romer utan arbetar utefter en individuellplan och inte utefter etnicitet.