Romer och Integration i det svenska samhället

Malmö högskola

Individ och samhälle

Examensarbete

Romer och Integration i det svenska

samhället

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i

statlig, kommunal och ideell verksamhet

Romanies and Integration in the Swedish Society

A survey about integration in sweden in state, local council and

voluntary organisations

Johanna Wennberg Suarez

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2010-12-18

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Jan Anders Andersson

Sammanfattning

Idag arbetar Sverige med att säkerhetsställa välfärden för minoritetsgruppen romer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med integration av romer i arbetslivet i Sverige sker på statlig, kommunal och privatnivå. Jag kommer även att undersöka en studie- och yrkesvägledares eventuella roll i arbetet. Utifrån detta syfte har jag delat upp mitt arbete i fyra frågeställningar

1 Vilken politik bedrivs på statlig nivå vad gäller romers integration i arbetslivet? 2 Hur bedrivs arbete på privat nivå med att integrera romer i arbetslivet?

3 Hur bedrivs arbete på kommunal nivå med att integrera romer i arbetslivet? 4 Vilken roll har studie- och yrkesvägledare i arbetet med att integrera romer i

arbetslivet?

För att få svar på min frågeställning bygger min uppsats till stor del på delegationen SOU 2010.55 Romers rätt en strategi för romer i Sverige som ger förslag till hur Sverige på statlig nivå kan bedriva politik kring frågor om romer och integration. Delegationen bygger på flera studier gjorda i Sverige och jag presenterar bland annat Unga romer på väg som tar upp romska ungdomars tankar och erfarenheter kring studie- och yrkesvägledning. Idag finns ett stort problemområde i Sverige, bland annat är 80 % av romerna idag arbetslösa. I Malmö finns det flera instanser som arbetar med olika projekt kring integration och romer bland annat romska kulturcentrat och Romskt Informations och Kunskapscenter där jag gjort mina intervjuer. Resultatet av intervjuerna visar bland annat att intervju personerna är överens om att Sverige behöver riktade insatser för romer. Det är viktigt att arbeta bort känslan av (vi och dem) som finns bland romerna och mot dem tycker Wydow som arbetar på en tjänst som brobyggare i Malmö kommun.

Förord

Att vara stark är inte att aldrig falla, att aldrig veta eller att aldrig kunna. Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att komma längst eller att vilja mest. Att vara stark är inte att alltid lyckas.

Nej att vara stark är att falla till botten, slå sig hårt och att kämpa sig tillbaks. Att vara stark är att våga hoppas när livet är som svårast och fortsätta kämpa. Att vara stark är att våga och att se ljuset när det är som mörkast

(Dikten bygger på Pär Lagerkvist dikt Att vara stark)

Ett stort och varmt tack till

Erland Kaldaras Nikolizsson som ställde upp på en intervju om romska Ungdomsförbundet RUF i Malmö

Marian Wydow som ställde upp på en intervju om Romskt Informations- och Kunskapscenter Jahangir Hosseinkhah som ställde upp på en intervju och svarade på mina frågor kring AUC Mujo Halilovic som ställde upp på en intervju och svarade på frågor kring Romskt

Informations- och Kunskapscenter och Stadskontoret i Malmö Min handledare Jan Anders Andersson

Min familj och vänner, som givit mig sitt stöd och hjälpt mig under arbetets gång

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING

7

2.SYFTE

8

2.1

A

9

3.BAKGRUND

10

3.1

M

10

3.2

R

R

12

3.3

R

S

13

3.4

R

M

14

3.5

F

M

15

3.6

AUC

A

-

U

15

4.TIDIGARE FORSKNING

17

4.1

P

18

4.2

A

20

5.TEORETISKA PERSPEKTIV

22

6.METOD

25

7.RESULTAT

28

7.1

I

28

7.2

I

VERKSAMHET

30

7.3

I

32

8.ANALYS

33

9.SLUTSATS OCH DISKUSSION

37

9.2

F

39

10.KÄLLFÖRTECKNING

40

1.Inledning

När jag var nio år bodde vi i ett trevåningshus, jag lekte på gården tillsammans med andra barn i vårt hus. Två av dessa var romer och jag kan än idag minnas hur jag fascinerades av deras långa fina kjolar. Jag minns att jag frågade dem varför de alltid bar dessa kjolar och de berättade för mig att de var tvungna till det, därför att romska flickor alltid skulle ha kjol på sig. Efter detta har intresset för romer följt mig genom livet på ett eller annat sätt och när jag blev vuxen fick jag inblick i deras svårigheter att bli självklara medborgare, vilket naturligtvis blev början på många frågor. Jag läser på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola, parallellt med min utbildning arbetar jag som studie- och yrkesvägledare på en Folkhögskola. Eleverna på skolan har till största delen en utländsk härkomst och är bland annat romer från Polen, Slovakien och Serbien. Vi studievägledare ska arbeta för eleven, genom att försöka ge dem en verktygslåda för hur de ska navigera i samhället. Detta gör jag genom att kartlägga deras mål och visioner, och när målet är satt försöker jag tillsammans med eleven hitta en väg dit. En stor del av vägledningen innebär att jag beskriver samhället för eleverna och vad de behöver för att kunna söka ett arbete, till exempel ett CV och ett personligt brev. Dessutom vägleder jag hur de kan bemöta en potentiell arbetsgivare

De svårigheter som jag möter i arbetet på skolan är bland annat den kulturella skillnaden mellan vissa elever och det samhälle som finns i och utanför skolan. Som vägledare arbetar jag mycket med att diskutera med eleverna kring detta, många av de elever som går på skolan kommer med lätthet ta sig fram i arbetslivet medan andra kommer att möta svårigheter längs vägen. Det är genom dessa erfarenheter som jag har kommit fram till vad jag vill undersöka i mitt examensarbete.

2.Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med integration av romer i arbetslivet i Sverige sker på statlig, kommunal och privat nivå. Jag kommer även att undersöka en studie- och yrkesvägledares eventuella roll i arbetet.

Utifrån detta syfte har jag delat upp mitt arbete i fyra frågeställningar

1 Vilken politik bedrivs på statlig nivå vad gäller romers integration i arbetslivet? 2 Hur bedrivs arbete på kommunal nivå med att integrera romer i arbetslivet? 3 Hur bedrivs arbete på ideell nivå med att integrera romer i arbetslivet? 4 Vilken roll har studie- och yrkesvägledare i arbetet med att integrera romer i

2.1 Avgränsning

Jag kommer att samla in information genom djupintervjuer, vilket jag har valt därför att jag känner att det ger mig bäst svar på mina frågeställningar. De personer jag valt att intervjua arbetar antingen på statlig, kommunal eller ideell nivå. De är alla offentliga personer vilket innebär, att deras namn kommer att skrivas ut i intervjun. Jag har valt att inrikta mig på integration av romer i arbetslivet på statlig, kommunal och ideellnivå. Detta för att integration är ett väldigt stort och brett område som innehåller mycket. Arbetslivet är det område som jag tycker passar bäst in på min framtida yrkesroll som studie- och yrkesvägledare.

Definitioner att vara intolerant som människa är att inte kunna acceptera andra

människors olikheter bland annat, deras etnicitet, sexuella läggning och religion. Ibland kan intoleransen mot andra rikta sig till hela grupper till exempel romer vilket kan leda till antiziganism och marginalisering. (Forum för levande historia, 2010) Integration sker när personer eller grupper blir delaktiga i majoritetssamhället. Integration sker när personer eller grupper med invandrar bakgrund kommer till Sverige och blir delaktiga i de rättigheter, sociala, politiska och kulturella liv som majoritetsbefolkningen delar. Integration sker också när personer eller grupper som tillhör en minoritetsgrupp till exempel romer blir en del av samhället och får tillgång till arbete och bostad. (Nationalencyklopedin,20101119)

Marginalisering är ett ord som används för hur människor förskjuter eller stöter bort andra människor eller grupper. De människor som förskjuts tillåts inte ha samma rättigheter som de andra människorna, ofta hamnar dessa människor i utkanten av samhället och riskerar ett liv i fattigdom utan ekonomiska resurser eller politiskt inflytande. Antiziganism står för den förföljelse och rasism som romerna utsatts för genom Sveriges historia. Antiziganism har varit en efterföljd av den marginalisering som romerna utsatts för. (SOU 2010:55)

3.Bakgrund

Det finns cirka 12 miljoner romer i Europa, och många av dem står utanför samhället, genom att de saknar en bostad och ett arbete. I Europa är romerna utsatta för diskriminering, rasism och fattigdom. EU bedriver arbete för att integrera romerna. Tretton Europeiska länder, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Makedonien, Montenegro, Rumänien, Serbien, Slovakien och Spanien har med hjälp av EU startat ”The decade of Roma Inclusion” (2005-2015). Detta projekt innebär att varje land har arbetat fram en egen handlingsplan där man beskriver gruppen romer och deras förhållande, socialt och ekonomiskt samt sätter upp mål för hur landet kan förändra romernas situation som ska hjälpa romerna att de ska integreras socialt och ekonomiskt. (SOU 2010:55) Sedan 2006 bedrivs projektet ”Dosta” vilket betyder, ”nu får det vara nog” på romska. Kampanjen finns i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Makedonien. Målet med kampanjen är att ändra på den fientliga synen kring romer, bryta diskrimineringen och stoppa fördomar. (SOU 2010:55) Detta genomförs bland annat med hjälp av en webbsida där läsaren kan bli medlem och läsa om romer och olika kommande aktiviteter. (Weltin,dosta.org/sl)

3.1 Minoritets rättigheter

Att tillhöra en minoritetsgrupp innebär också att människorna i gruppen enligt

minoritetsrättigheterna inte kan tvingas att avstå från sin kultur eller religion, det vill säga att gruppen inte kan tvingas att upphöra eller att existera. Minoritetsskyddet är även till för att skydda den kultur, tradition, religion och språk som finns i gruppen och låta den ingå i övriga samhället. Romerna erkändes som minoritetsgrupp år 2000 och Sverige har sedan dess gjort en del åtgärder, bland annat infört det romska rådet som träffas fyra gånger per år mellan år 2000-2006. De talade då om hur romerna kunde synliggöra minoritetsgruppen i samhället, hur gruppen skulle agera mot rasism och diskriminering och hur romerna kunde bli mer delaktiga i utbildningar, massmedia. Under denna tid bildades även en romsk kvinnogrupp

delegationen för romska frågor ta form genom olika studier som till slut sammanställdes i Romers rätt en strategi för romer i Sverige och slutfördes år 2010. (SOU 2010:55)

Rättigheter som minoritetsgrupp eller mänskliga rättigheter bygger på att alla människor har ett likvärde. Alla människor har ett likvärde inför lagen, inför att ha rätt till en bostad, ett arbete, mat och trygghet. Detta värdighetsbegrepp finns i Sverige, återfinns i Europa och kommer ifrån FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. (Se bilaga 1)

3.2 Remiss till Regeringen

Rätt till arbete Fler romer ska kunna försörja sig själva. Diskriminering av romer på arbetsmarknaden ska upphöra. Fler romer ska starta och driva företag. Fler romer ska vara anställda inom stat och kommun. Romska kvinnor ska ha bättre förankring på

arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland romer ska inte avvika från arbetslösheten i genomsnitt. Romska ungdomar ska vara lika etablerade på arbetsmarknaden som ungdomar i genomsnitt. (SOU 2010:55, s 212)

Delegationen SOU 2010:55 ”Romers rätt en strategi för romer i Sverige” har genomfört en utredning och förslag till en strategi för integration av romer i Sverige. Utefter detta har de inom delegationen satt upp olika förslag på hur Sverige kan använda sig av de andra EU-ländernas modeller samt tillföra nya. Delegationen hade tre huvudmål och dess

utgångsförslag ligger i dag som remiss på regeringsnivå efter att den slutfördes i juni 2010. Det vill säga att förslagen är skickade till regeringen och när de godkänt dem skickas de vidare som en proposition till riksdagen. När riksdagen har godkänt eller tagit ett beslut om förslagen ger de i sin tur ut riktlinjer till staten och kommunerna om vad som ska göras. De tre huvudämnena är:

 Hjälpa romerna att få en grundskoleutbildning och hjälpa dem in på arbetsmarknaden  Få in romerna i politiken och inrätta en kulturnämnd för att bevara romisk kultur.  Skapa ett förtroende mellan romer och samhället. (SOU 2010:55)

Ett av arbetsområdena i delegationen är rätten till ett arbete, i utredningen beskrivs det hur Sverige bör arbeta med ungdomar i skolan som ska ut i arbetslivet. Sverige behöver sätta in extra stöd insatser och verkligen uppmärksamma behoven då romska elever lämnar skolan och gå ut i arbetslivet, enligt utredningen är idag 80 % av romerna i Sverige arbetslösa. En sådan insats skulle vara att staten gick in med ett bidrag som på lång sikt kunde ge

arbetsförmedlingen en chans att utarbeta åtgärdsprogram till de romska ungdomarna.

hjälpa till att stötta eleverna på vägen, praktikplatser; för att ungdomarna får prova på arbetslivet och kunna skapa sig kontakter, speciella satsningar för att romska kvinnor ska få en möjlighet att komma ut i arbetslivet och att i åtgärdsprogrammet ha en ständig öppen och aktiv dialog med ungdomsstyrelsen. (SOU 2010:55)

3.3 Romer i Sverige ur ett historiskt perspektiv

Ian Hancock professor vid University av Texas, hävdar att romerna kommer från indiska etniska grupper, vilka tillhörde en militär grupp som sammanförts för att kämpa emot den muslimska invasionen av Indien på 1000- talet. När romerna för första gången kom till Sverige mottogs de väl och välkomnades men efterhand började misstänksamheten växa mot dem och redan tre år efter deras ankomst ville Sverige utvisa dem. Gustav Vasa ansåg att de var spioner och år 1560 blev de förbjudna att gå in i de svenska kyrkorna och det innebar att de varken fick döpas eller begravas. (Nationalencyklopedin, 2010)

År 1637 lät Sverige ta fram en förordning som beskrev att romska män skulle tillfångatas och utan rättegång hängas, och deras kvinnor och barn skulle utvisas ur landet. Denna

förordning påminde starkt om den utrotningsstrategi som kung Kristian den fjärde i Danmark tog fram ett par år tidigare. År 1642 ändrade Sverige förordningen till att endast romer som var skyldiga till brott, skulle hängas, men övriga skulle drivas på flykt ut ur landet.

(Karlsson,2003)

I början av 1800-talet kategoriserades romer som ”zigenare” eller ”tattare” och de ansågs var en fara för samhället och dess medborgare. År 1914 stiftade myndigheterna lagar som förbjöd handel och hasardspel för de kringresande. Deras levnadssätt ansågs smutsigt och omoraliskt och myndigheterna gjorde allt de kunde för att inte tillåta svenska romer att resa tillbaks in i landet då de var på väg hem från sina resor. Detta pågick ända fram till 1954, då det stiftades en lag om fri marknadshandel, vilket gjorde att svenska myndigheterna inte kunde förbjuda romerna att resa in i Sverige igen. Under denna tid var samhället beroende av att medborgarna hade en fast bostad och arbete, allt annat ansågs vara ekonomiskt onyttigt, icke svenskt och en fara för samhällets lagar och ordning. Mellan 1885-1965 fanns en lag mot lösdriveri (se bilaga 5) som innebar att, om en person ertappades med att inte ha ett arbete och bostad kunde personen dömas för lösdriveri. Om personen dömdes vid fler tillfälle

för lösdriveri riskerade personen att bli häktad och dömas till straffarbete. De personer som riskerade att inte få ett arbete eller bostad var bland annat romer, luffare, hemlösa och prostituerade. (Järtelius,2010) Det var inte förrän på 1960 talet som de svenska

myndigheterna började satsa på romerna för att integrera dem. Men diskrimineringen och förtrycket av romer som grupp hade satt djupa spår. Den starka misstron till det svenska samhället gjorde och gör än idag att många romer upplever sin kultur, tradition och åsikt hotad. ( SOU 2010:55)

3.4 Romernas situation i Malmö

I rapporten från Malmös stadskontor, ”Romers situation i Malmö” (2008) redovisas att det finns cirka 6000-7000 romer i Malmö och många av dem står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta beror bland annat på låg utbildningsnivå, diskriminering och misstänksamhet mot det svenska samhället vilket kan generera i att det blir svårt att få arbete. De intervjuade romska företrädarna säger att av 1000 romska barn i Malmö är det 600-400 barn som inte gått i skolan fast de är i skolplikts ålder. Enligt rapporten beror detta dels på grund av att många av de romska familjerna inte ser nyttan med att gå skolan, då de själva inte gjort det, vilket gör att de inte uppmuntrar deras barn att gå till skolan. Företrädarna i rapporten menar att det är viktigt att romerna får hjälp med kunskapshöjning, information kring skyldigheter och

rättigheter samt att de blir delaktiga i samhället. I rapporten läggs ett förslag fram om att bilda en arbetsgrupp av romska representanter från Malmö. Denna arbetsgrupp ska bildas av en neutral icke-romsk person som i framtiden kommer att ha ett övergripande ansvar och en ledarposition över minoritetsgruppen i Malmö. Arbetsgruppen ska arbeta för att ta fram ett förslag kring hur en lokal delegation i Malmö skulle se ut för romer. Arbetsgruppen kommer att arbeta i ett år med utvärdering på sitt resultat (Söderman&Ström,2008).

3.5 Föreningar för romer i Malmö

Det finns cirka 15 ideella föreningar och grupper i Malmö som har verksamheter eller projekt. Romska ungdomsförbundet RUF är en av de föreningar som har flest projekt och verksamheter. Samhället eller majoritetsbefolkningen ser oftast romerna som en och samma grupp menar rapporten om ”Romers situation i Malmö” vilket romska företrädare vill motverka då de anser att romerna tillhör en mångfald med väldigt olika identiteter och grupper. (Söderman&Ström,2008) I Sverige har vi fem grupper Kale romerna det vill säga finska romer, den svenska romska gruppen, romer från Balkan och Östeuropa, utomnordisk romer som kom hit mellan 60-70 talet och resande folket. (www.tv4.se, Malou, 2010)

Föreningarna i Malmö är för det mesta uppdelade efter vilken släkt eller grupp romerna tillhör, ett mönster som också återfinns i skolor, arbeten eller andra verksamheter där romerna gärna tenderar att gruppera sig utefter släkttillhörighet. Enligt rapporten önskar de romska företrädarna att de olika romska grupperna som finns i Sverige kunde enas och komma fram till en gemensam lösning. (Söderman&Ström,2008)

3.6 AUC Arbets- och Utvecklingscenter

AUC Arbets- och Utvecklingscenter ligger, bland annat i Rosengård och finns på flera platser i Malmö. AUC i Rosengård har idag två pågående projekt ”Exigo” och ”Hela familjen” och ett avslutat projekt ”Framtid i fokus”. AUC är i dag under en omstrukturering och kommer efter årsskiftet ingå i flera förändringar som görs i Malmö stad.

”Framtiden i fokus”- var ett arbetsmarknadsprojekt vars mål var att hjälpa deltagare, som stod långt ifrån arbetsmarknaden komma närmare arbetsmarknaden, förebygga att ungdomar hamnar i utanförskap, hjälpa personer med utländsk härkomst, in på arbetsmarknaden samt rehabilitera långtidssjukskrivna mot ett arbete, praktik eller utbildning. Enligt utvärderingen hade projektet sammanlagt 156 stycken deltagare under de två åren, 99% av deltagarna hade utländsk härkomst och var mellan 19-65 år och Framtiden i fokus erbjöd sina deltagare hälsobedömning, identifiering och validering av yrkeskunskaper, vägledning och coachning

genom gruppsamtal och individuell coachning. Resultatet blev att 61 personer kom ut i arbete, 25 personer fick en utbildning, 43 personer slutade på projektet av andra orsaker och 27 personer var kvar i projektet när det avslutades.

”Exigo rehabiliterings- och mentorsprojekt” är ett arbetsmarknadsprojekt vars syfte och mål är att förbereda deltagarna inför ett arbete, bland annat genom att ge dem en vägledning, stöd, orientering i samhället och kunskaper om arbete. Målet är att få ut minst 50% i arbetspraktik och minst 20% i utbildning. Projektet riktar sig till personer som bor i Rosengård och som är inskrivna på AUC. (Se även bilaga 2)

”Hela familjen”- Är ett arbetsmarknadsprojekt, som vänder sig till personer som bor i

Rosengård och är inskrivna på AUC. Bakom projektet står Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, skolor, barnomsorg och organisationer för att hjälpa familjer komma in i samhället genom

vägledning och stöd. Målet är att ge familjerna kunskap om samhället och bryta deras utanförskap, genom integration och att kunna erbjuda dem bland annat arbete,

4.Tidigare forskning

I detta avsnitt om tidigare forskning har jag funnit tre stycken teman som ger en tidigare forskning kring studie- och yrkesvägledning, arbetsmarknadsprojekt och attityder mot romer.

Studie- och yrkesvägledning bland romska ungdomar

Delegationen avser att genomföra en intervjustudie med unga vuxna romer och deras syn

på tidigare skolgång, arbetsmarknad och framtid. I samband med studien ska en beskrivning av hur kommuner arbetar med tillsynsansvaret för unga under 18 år som ej går i gymnasieskola. En enkätstudie med uppföljande intervjuer med företrädare för ett urval kommuner ska genomföras med fokus på om och hur dessa kommuner arbetar med den romska gruppen. (Ur Delegationens uppdragsbeskrivning till Ungdomsstyrelsen, Unga romer på väg, 2009, s 38)

I rapporten Unga romer på väg (SOU 2010:55) har man gjort en rad intervjuer med romska ungdomar mellan 16-20 år. I resultatet har man kommit fram till att det är viktigt att

ungdomarna kommer till tals om sin egen situation i livet för att få en tydlig överblick över helhetsbilden. I rapporten har det framkommit att romska ungdomar behöver utbildning för att nå sina mål och visioner. Många saknar en vägledning eller ett stöd när de går från skolan och ut i arbetslivet. Ungdomarna behöver få hjälp med att bli vägleda till de alternativa utbildningar som finns, detta på grund av att många föräldrar till romska ungdomar har en begränsad möjlighet att hjälpa dem då de saknar tidigare studievana. De intervjuade i studien beskriver att det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen i skolan fokuserar mer på ungdomar med romsk härkomst, då de kan ha en avgörande roll för deras framtid. Studien visar även på att dessa elever saknar förebilder, vilka hade kunnat stötta upp dem och hjälpa dem att stanna i grundskolan och läsa vidare. Det finns en tydlig avsaknad på kontakt mellan föräldrar och skolans personal, vilket är väldigt viktigt vid till exempel övergången från skolan ut i arbetslivet. Föräldrarna behöver också bli informerade om de möjligheter som

finns för deras barn, för att de ska kunna ge sitt stöd och sin uppmuntran. Nedan ser du ett citat taget från rapporten som understryker en av de, romska ungdomarnas tankar kring studie- och yrkesvägledning:

Jag tror inte att det är många syokonsulenter som i Sverige vet vad nationella minoriteter har för fördelar gentemot andra minoriteter till exempel.

Jag kommer ihåg när jag skulle välja gymnasium, i och med att vi inte har i vår familj några som jobbar, som är ute i arbetslivet. Så hade inte jag så mycket information om vad som finns för yrken. Jag visste inte vad det fanns, utan jag såg de här yrkena som man ser, de här serviceyrkena; frisör, restaurang, mer café, lite låglönearbetsplatser om man säger så. Men idag vet man ju mycket, mer vad det finns för olika

nivåer och så. Det är ju det liksom man vet ju inte så mycket när man ska välja ett gymnasium eller utbildning för att det finns ingen i närheten som kan guida en heller som är hemma.” (Ungdomsstyrelsen, rapport Unga romer- på väg,2009, s 38)

”När samhällets stöd uteblir (syokonsulenternas okunskap, arbetsförmedlarnas ointresse samt skolans bristande information) och diskrimineringen stänger dörrarna till arbetslivet är det romska gruppens skyddsnät det enda alternativ som återstår för unga romer.

(Ungdomsstyrelsen, rapport Unga romer- på väg,2009, s 38)

I studien ”Unga romer-på väg” finns intervjuer med kommuner, kring hur de arbetar med romska ungdomar. De flesta svarade att det inte fanns några riktade insatser enbart för romer utan att alla ungdomar behandlas lika. Detta grundar sig på att kommunen inte vill

särbehandla eller stigmatisera romerna mer än de redan är. Från kommunens sida är det därför ett medvetet val att inte vidta riktade åtgärder för romer för att man har erfarenheter av att den romska tillhörigheten tidigare ställt till med problem för ungdomarna. Kommunerna behöver enligt studien tydliga riktlinjer för hur de ska arbeta med denna problematik då de arbetar väldigt olika.

4.1 Projekt på privatnivå och arbetsmarknadsprojekt

Allmänna arvsfonden är en fond, där de pengar som avlidna personer utan släkt eller familj efterlämnar, skänks till välgörande projekt. Några av dem är romska projekt, som under och efter sin pågående tid blir utvärderad genom en forskningsrapport av Allmänna arvsfonden. ”Kultur och språklig revalisering bland romska barn och ungdomar” (1996-2009) är en av de 27 projekt för romer som Allmänna arvsfonden finansierat. Utvärderingen av detta projekt bygger på dokumentärstudier, intervjuer och observationer. Forskningen fördjupar sig i två

är gjord på nio projekt från Malmö. Se citat nedan för på det problemområde som projekten stött på. (Olgac,2009)

- Få barn i förskolan, bristande skolframgång

- Låg formell utbildningsnivå bland romer, svårt att få arbete som rom - Ökande generationsklyftor

- Risk för språkförlust i romani och bristande kunskaper om det romska kulturarvet och romernas historia bland yngre

- Romska ungdomar dör i missbruk

- Den romska Förintelsen, sekundär traumatisering - Antiziganism, diskriminering, rasism

- Nya romska flyktinggrupper - Begränsad förenings vana

- Okunskap hos minoriteten om majoritetssamhället

- Okunskap i majoritetssamhället om minoriteten (Olgac,2009,s.27)

Projektens samlade resultat är positivt, men det är svårt att förankra och få till bistånd av kommunerna för fortsatt arbete efter att projektet löpt ut. Ungdomarna blir besvikna, när projekten tar slut eftersom intresset är stort. Många projektledare utrycker att det har gått framåt och att ungdomarna inte längre befinner sig på samma plats som när de påbörjade projektet. Dessa projekt har bland annat bidragit till bildandet av romskt kulturcentrum (RKC) i Stockholm och, att romerna fick igenom ett bistånd av Stockholmskommun 2001 till RKC. Kulturcentrat invigdes år 2004 och har hjälpt romska grupper att komma närmare varandra enligt projektledarna.

I rapporten framhålls två fördjupningar den ena har två projekt ”Unga romer på väg” som var det första projektet, samt ”Romskt informations- och rådgivningscenter” som var en uppföljare till ”Unga romer på väg”. Båda projekten har sitt ursprung ur föreningen ”Nevo drom” som är en förening för romer och allmänheten i Stockholm. (Olgac,2009) På

föreningen Nevo drom” arbetar man bland annat med att bevara romska intressen, kultur och språk. (SOU 2010:55)

Den andra fördjupningen i rapporten är de nio projekt som under samma projektledare samverkat i Malmö mellan 1999-2009 (Olgac,2009)

”Musikverksamhet”, ”Alkohol från Danska till Romanès”, ”Lika barn leka bäst?”, ”Romska ungdomsförbundet”, ”Next generation”, ”Barn utan kultur”, ”Roma Community

Leadership”,

”Roma in work” Startade 2007 och slutade 2009. Projektet syftade till att stärka arbetslösa ungdomar och minska de fördomar som fanns mellan arbetsgivare och romer. Ungdomarna

fick träna på hur de kan gå till väga för att söka ett arbete och hur de ska agera i en

arbetssituation. Projektet var lyckat och eleverna visade stort intresse, enligt projektledaren, men ju mer media fick veta om projektet desto mer påverkades arbetsgivarna på ett negativt sätt. I dag finns projektet i Uppsala och heter numera Romano Zor. (Se även bilaga 3, för detaljerad beskrivning av projekten)

4.2 Attityder mot romer

I rapporten från (2010) har man kartlagt 4 674 gymnasieelevers attityder och intolerans mot bland annat grupperna romer, homosexuella, judar och muslimer. Undersökningen är den tredje uppföljningen och gjordes även år 2003 och år 2009, genom enkätundersökningar. Resultatet presenteras sedan i tre grupper positiva, ambivalenta och negativa förhållningssätt. Citaten nedan understryker de resultat som studien visar på.

Vår kartläggning visar att negativa attityder inte är dominerande bland unga. Att

gymnasieeleverna är mer positiva än negativa till utsatta grupper. Men vi får inte slå oss till ro för det. Tvärtom! Det är exempelvis allvarligt att var femte elev uttryckte en negativ inställning till såväl invandrare, muslimer, judar som homosexuella (Franck, Forum för levande historia,

http://www.levandehistoria.se/node/4675,2010 13:56)

Ett annat tydligt resultat var att ungefär hälften av ungdomarna var ambivalenta, dvs. valt att inte ta ställning på grund av att de t.ex. är kluvna, osäkra och/eller tveksamma. Gruppen ambivalenta är en huvudutmaning för oss. En riskgrupp men också en möjlighet, beroende på åt vilket håll det kan tippa. Det kan handla om individer som är mottagliga för sakargument och kanske behöver stöd för att övervinna sin tvekan och kunskaper för att bilda sig en

uppfattning. Här ser vi att utsikterna för ett förebyggande effektivt arbete ter sig bäst. I motsats till de extrema och intoleranta, vars attityder ofta är låsta och mycket svårpåverkade (Franck,

Forum för levande historia, http://www.levandehistoria.se/node/4675,2010 13:56)

I rapporten fanns även frågor gällande samhällets, vänskapens, och undervisningens

betydelse när det gällde hur pass insatta eleverna var kring de olika grupperna. Det framgick till exempel, hur många elever som varit med vid undervisning kring rasism, mänskliga rättigheter och nazism. Enligt rapporten hade de elever som varit med under dessa lektioner blir mer insatta i ämnen kring utsatta grupper, fått en positivare inställning till bland annat romer. Rapporten visade även att sedan 2003 när enkätundersökningen gjordes för första

gången har den positiva inställningen ökat till bland annat romer. (Den mångtydiga

intoleransen, 2010) Nedan ser du två citat från www.levandehistoria.se som understryker de attityder som framkommit i rapporten

5.Teoretiska perspektiv

I detta kapitel presenterar jag fyra teorier Pierre Bourdieu med habitus begreppet, Hodkinson & Sparkes ”Handlingshorisont”, Bauman med sin indelning av ”Vi och dem” och Erving Goffman med ”Stigma” som utifrån min frågeställning och mitt syfte passar för att kunna analysera de intervjuer jag genomfört.

Pierre Bourdieu (1986)- beskriver samhället som ett ”socialt rum” och hur individer samverkar och påverkas utifrån det samhälle de befinner sig i. I det sociala rummet bildas olika sociala värderingar på vad som är rätt eller fel. Individernas handlingsmönster påverkas av deras så kallat habitus det vill säga det kapital av uppväxt, klass, etnicitet, möten med andra människor och andra saker som påverkat personen under sin levnadstid. Detta habitus kan ses som ett kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital vilket kan ge individen en fördel då denna ska navigera genom samhället.

Hodkinson & Sparkes (1997) utvecklar habitusbegreppet genom att säga att i förändringar av livsval eller yrkesval är det personers habitus, eller ”Handlingshorisont” (Hodkinson,Sparkes British Journal of sociology and science vol 18 no 1 1997 s34) som kommer att påverka hur personen kommer att välja i framtiden. När en person står inför ett vägval, till exempel gällande yrke och utbildning, har mötet med en utbildad vägledarroll en stor betydelse. Genom att påverka en person och medvetandegöra dem om sitt handlingsmönster och sina livsval kommer personen kunna göra ett mer välbegrundat beslut om vad som ska ske i framtiden. (Hodkinson &Sparkes, 1997) Nedan ser du ett citat som understryker vad Hodkinson & Sparkes menar.

What can be ‘seen’, and therefore chosen, depends on the horizon for action. This ... depends simultaneously upon the standpoint of the person concerned,

including habitus, and on the external education and labour market (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 36).

Bauman (1990) talar om ett sociologiskt perspektiv där människan antas kategorisera ”Vi” och ”Dem”, där ”dem” står för en grupp människor som uppför sig eller lever annorlunda än vad ”vi” är vana vid. ”Dem” tillhör utgruppen som är den grupp som står utanför

majoritetssamhället och som majoriteten har svårt att förstå sig på och kan ibland uppfattas skrämmande. ”Vi” är de som delar samma värderingar och som tillsammans bildar en stark tillhörighet i ingruppen det vill säga majoritetssamhället, genom varandra stärker vi våra identiteter och känner trygghet. ”Vi” tilldelar ibland ”Dem” det vill säga utgruppen sämre egenskaper en vi själva har, de blir vår motsats och en kategori som vi inte vill tillhöra eller efterlikna. Vår fientlighet mot ute gruppen förstärks genom våra fördomar som säger att de har fler negativa sidor än positiva och det är ofta dessa fördomar som sätter stopp för ett möte där grupperna blandas. Vissa människor benämns ha en ”auktoritär personlighet”, det vill säga att de har en stark fördomsfullhet och har svårt att bemöta det som är okänt eller annorlunda för dem då detta innebär en otrygghet. Andra människor har lätt för att leva i ett liv av mångfald och olikheter, där ingrupper och utgrupper möts och samverkar. Ovilja att möta det okända och att dessutom förändra tillvaron så att andra människor kan passa in har funnits i alla tider och kan bland annat kännas igen då kvinnor ville komma in på

arbetsmarknaden och krävde lika rättigheter.

Enligt Erving Goffman (1972) finns i ett samhälle vissa normer och regler för alla dess invånare. Människan har värderingar om vad som är normalt och vad som inte är det och utefter det normala tänkandet kategoriserar vi människor i de grupper vi tycker de tillhör. De personer som avviker från det normala har ett stigma eller är stigmatiserade beskriver

Goffman. Att vara stigmatiserad kan bland annat innebära att du har en annan religion, ras eller att du kommer från en annan nation än de andra som lever i samhället, så kallat tribala stigma. Det kan också innebära att personen ser annorlunda ut, genom att till exempel ha ett handikapp, ett så kallat kroppsligt stigma, eller att personen har fläckar på den personliga karaktären, till exempel viljesvaghet eller missbruk. Ett stigma kan tillhöra en hel familj eller

folkgrupp och kan ärvas från generation till en annan. Stigmatiserade personer har ofta avvikande beteende eller levnadssätt, som icke är önskvärt av de övriga i samhället. Detta medför ofta att personerna blir diskriminerade, illa behandlade eller utstötta. I sociala möten är risken för missförstånd stor, då personer som har ett stigma ofta känner sig osäkra i mötet med vad som anses normalt. Detta kan resultera i att personer med ett stigma undviker sociala möten och blir avskärmade från övriga samhället.

6.Metod

I detta presenterar jag mina val av djupintervjuer, urvalet och de etiska övervägande som gjorts inför arbetet.

6.1 Val av metod

Jag har valt att genomföra två djupintervjuer på grund av att jag vill förstå sammanhang och hitta mönster som eventuellt upprepar sig. Min frågeställning ska kunna ge en beskrivning av verksamheten och dess innebörd. Intervjuguiden är av låg standardisering med ostrukturerade frågor och skiljer sig mellan de intervjuade. Detta har jag valt på grund av att de intervjuade har olika arbetsroller och positioner i samhället. Mina två e-post intervjuer är av hög grad standardisering med ostrukturerade öppna och stängda frågor utan svarsalternativ. Dessa intervjuer har en stor tillförlitlighet då de kommer direkt från intervju personerna. (Trost,1997)

6.2 Urval av instanser och undersökningspersoner

Den första intervjun är med Erland Kalderes Nikolizsson som arbetar på romska

Ungdomsförbundet i Malmö. Erland är en viktig del i integrationsarbetet av romer och han är involverad i flera projekt runt om i Sverige där romska frågor diskuteras. Erland har även varit projektledare till projektet ”Roma in work” som var ett treårigt arbetsmarknadsprojekt för romer i Malmö. Genom en djupintervju med Erland hoppas jag kunna få svar på hur Malmö arbetar med integration av romer med hjälp av intresse organisationer. Min andra intervju är med Jahangir Hosseinkhah som arbetar som verksamhetschef på AUC Arbets- och Utvecklingscenter i Malmö Rosengård. AUC arbetar med olika projekt vars mål är att

integrera och slutligen få ut arbetssökande till ett arbete utbildning eller praktik. AUC har många deltagare med invandrarbakgrund och flera av deltagarna är romer. Genom en intervju

via e-post hoppas jag kunna få svar på hur Malmö arbetar med integration av romer genom kommunala organisationer. Min tredje intervju är med Marian Wydow som arbetar som brobyggare på det nyinrättade Romskt Kunskaps och Informationscentret i Kirseberg. Marian medverkar som en länk mellan romer och kommunen och hjälper romerna med sociala frågor som till exempel ekonomi och bostad. Marian är en stor del av det integrationsarbete av romer som Malmö stad hoppas kunna genomföra. Genom denna intervju hoppas jag kunna få svar på hur och vilken skillnad det är mellan intresse organisationer och brobyggare som båda arbetar med integration av romer. Min fjärde intervju är med Mujo Halilovic som är chef på Romskt Kunskaps- och Informationscenter i Malmö. Intervjun var skickad till Andreas Konstatinides på Stadskontoret, Avdelning för Integration och arbetsmarknad men det är Mujo Halilovic som svara på dessa frågor.

6.3 Genomförande

Jag valde ut en romsk förening i Malmö då jag läst inne på Internet att de har haft och har flera projekt runt om i Malmö för romer. Jag valde sedan att kontakta föreningen för att komma ut och intervjua projektledaren Nikolizsson. Vi första tillfället fanns inte Nikolizsson på plats utan jag fick prata med en kvinna som arbetar på en förskola som ingår i föreningen. Kvinnan visade mig runt och presenterade mig för en annan kvinna som också arbetar på föreningen som sin tur visade mig deras utställning som de har uppställt på föreningen. Inne på utställningen finns bilder med texter om hur romerna levde förut. Kvinnan som visade mig runt hade själv bott i tält och i husvagn och hon berättade lite kring det. Efter mitt besök valde jag att försöka kontakta Nikolizsson igen och jag fick en ny tid då vi genomförde intervjun. Min andre intervju är med en brobyggaren Wydow som arbetar på en kommunal verksamhet, jag kom i kontakt med Wydow då jag var inne på Malmös hemsida och sökte efter kommunala projekt som riktar sig till romer. Det var också genom denna hemsida som jag hittade namnen på de två chefer som jag intervjuat via e-post, dessa intervjuer kommer jag presentera under resultat delen som en sammanfattning av de svar jag fått.

6.4 Etiska övervägande

Personerna som är intervjuade är offentliga personer och representerar olika instanser i samhället. Jag har valt att sätta ut deras namn i intervjun och fått deras medgivande till detta. Enligt personuppgiftslagen PUL är det förbjudet att sprida personuppgifter på fysiska

personer när man skriver bland annat en uppsats. Det är däremot tillåtet att sätta ut namn på personer som är offentliga, forskare eller politiker. (www.svet.lu.se/Uppsatsinfo/3.lasso, 20101207) Jag har valt att sammanfatta mina intervjuer och sedan skicka tillbaks dem till intervjupersonen för ett godkännande. Jag har även uppgett att de kan kontakta mig ifall de vill ändra något i intervjun. Detta har jag gjort på grund av att jag vill att intervjupersonerna ska kunna stå bakom det som skrivs om dem i intervjuerna och för att se om jag tolkat dem rätt. Detta anser jag ge mig samma tillförlitlighet som vid en ljudinspelning då jag valt att inte ljud inspela intervjuerna på grund av att jag tycker att jag får en öppnare kontakt med de intervjuade utan inspelning.

7.Resultat

I detta avsnitt kommer jag att presentera fyra intervjuer. Två av intervjuerna är djupintervjuer och två av intervjuerna är gjorda via e-post.

7.1 Intervju med projektledare för ideell verksamhet

Erland Kalderes Nikolizsson tar emot besökare på Romska kulturcentrat, både romer och icke romer. Kulturcentrat har funnits sedan 1998, och Nikolizsson har arbetat som ordförande på ungdomsförbundet RUF, Romska ungdomsförbundet, som startade 2000. Ungdomsförbundet är ett nationellt förbund och har i dag 29 medlemsföreningar runt om i Sverige. De arbetar med att integrera romerna i samhället genom att göra romska ungdomars idéer, krav och mål hörda.

Idag är Nikolizsson projektledare för ett treårigt projekt nationellt radioprogram vilket sänds i hela Sverige på romani. I programmet är det romska ungdomar som bestämmer vad som ska diskuteras. Det kan bland annat röra sig om frågor kring romska regler, som behöver diskuteras, nyheter på romani eller andra saker som ungdomarna tycker är viktiga. De som arbetar där är mellan 14-26år.

”All in” är ett treårigt nationellt projekt som drivs av Romska Ungdomsförbundet. Detta projekt riktar sig till att förebygga spelberoende med till exempel information eller aktiviteter som ska förhindra eller minska spelberoende.

”Roma in work” var ett treårigt arbetsmarknads projekt, som drevs av Romska

Ungdomsförbundet, mellan 2005-2008. Projektet var ett samarbete mellan RUF, Allmänna arvsfonden och AUC Arbets- och Utvecklingscenter. Projektet fungerade som en

arbetsförmedling, där de arbetssökande var romer mellan 20-30 år. De arbetssökande kunde skriva in sig och få en egen mentor som skulle stötta dem genom projektet. De som fick delta i projektet var sedan tidigare inskrivna på AUC. Deltagarna fick bland annat lära sig och öva på att skriva CV, presentationsteknik, data/IT träning, rollspel, bemötande av fördomar och studiebesök på arbetsplatser. Deltagarna fick möta arbetsgivare, som i sin tur lockades med att få tillbaks 75% av arbetsgivareavgiften i fall de anställde någon av dem. Målet var att få ut 20 arbetssökande per år och resultatet blev att de fick ut 12 stycken första året och 7-8

personer andra året. Idag lever projektet vidare i Uppsala kommun som ett EU projekt där olika instanser samarbetar för att hjälpa romska arbetssökande få ett arbete. Det finns inget aktivt projekt som motsvarar detta i Malmö idag. De som fick ett arbete genom projektet har följts upp genom att vi kontaktat dem för att se hur det har fungerat, RUF har även tagit kontakt med arbetsgivaren för att se om denna kan tänka sig anställa fler romer i framtiden.

Studie- och yrkesvägledning av en utbildad vägledare har inte funnits i några av de projekt som Nikolizsson arbetat med. Den enda kontakten som finns och funnits tidigare är den samverkan som de har med skolor i Malmö där det finns en anställd studie- och

yrkesvägledare.

Nikolizsson tycker det är viktigt att det finns riktade insatser för romer i Sverige, som kan stärka och stötta de som behöver extra stöd i samhället till exempel med att få ett arbete. Det är viktigt att staten och kommunen är beredda att skjuta till extra resurser ifall det behövs till exempel genom att ge arbetsgivare tillbaks 75% av arbetsgivareavgiften. Detta för att

arbetsgivarna i första hand inte ska stoppas av sina eventuella fördomar kring romer utan att de istället ska tänka ekonomiskt. När den ny anställda fått arbeta en tid och visat att hon eller han inte stämmer in på de fördomar som finns kring romer kommer förhoppningsvis

arbetsgivaren att tänka om. Det är även bra om det finns projekt där personer med liknande situation men från olika kulturer och bakgrund möts men också grupper som enbart är för romer då de är uteslutna från andra invandrar grupper. Nikolizsson säger att det hade varit bra om arbetsförmedlingen engagerade sig mer i romernas situation. Han berättar att han

kontaktat dem vid flera tillfällen för att få komma till dem och ge kurser och föreläsningar om romer men de har alltid tackat nej och menat på att det inte finns tid till det och att de har andra saker som de måste prioritera. Nikolizsson menar på att det är kommunen och staten som är de viktigaste aktörerna för att integrera romerna i samhället. De är de som kan ge ut direktiv om hur fördomar, arbetslöshet och kunskapsspridning kan utarbetas och motverkas. Malmö stad är en av de största arbetsgivarna i Malmö vilket gör dem till en oerhört viktig

aktör när det gäller att minska arbetslösheten av romer. Nikolizsson tycker att det skulle vara bra om arbetsförmedlingen tryckte på vikten av att få ut romerna i arbete, med deras

påtryckningar kanske fler arbetsgivare blir intresserade. Idag hjälper arbetsförmedlingen mest till med att slussa ut romska arbetssökande till praktikplatser inom förbundet eller på ett av projekten som eventuellt kan leda till ett arbete om det finns en plats att fylla.

Nikolizsson säger att det idag inte finns något samarbete med den informationscenter som öppnats i Kirseberg. Detta på grund av att de är två olika instanser som arbetar med helt olika saker. Kulturcentret arbetar med kultur och informationscentret med sociala frågor till

exempel bostad och ekonomiska frågor. De brobyggare som arbetar på informationscentret arbetar som en länk mellan kommunen och romerna.

7.2 Intervju med en brobyggare på en kommunal verksamhet

Marian Wydow arbetar som brobyggare på Romskt Informations och Kunskapscenter som började som ett två års projekt men idag fem år senare är de en etablerad verksamhet i Kirseberg.

Wydow har arbetet med romska frågor i sammanlagt 15 år, ingången till arbetet blev efter han började arbeta som droginformatör i Malmös skolor. I bakgrunden har Wydow en

behandlingsassistent utbildning, kurser i mänskliga rättigheter samt en utbildning till brobyggare. Arbetet som brobyggare innebär att på internationellt och regionaltplan lösa problem som kan uppstå mellan romer och samhället. De ska kunna föra en dialog mellan skolan, och romska barn och deras föräldrar samt vara en resurs när det uppstår problem som kan handla om bland annat ekonomi, boende eller familj. Många gånger när de sociala myndigheterna blir inkopplade får brobyggarna sitta med i mötena och vara en förhandlare mellan romer och myndigheten. Wydow har romskt ursprung, vilket ofta tillför den kulturella nyckel som saknas mellan myndigheter och romer när de möts. Romerna kan genom honom känna ett större tillit och förtroenden i mötena.

Wydow har även suttit med som ledamot i delegationen SOU 2010:55 ”Romers rätt en strategi för romer i Sverige” ett uppdrag som varade i tre år. Delegationens huvuduppgift var att kartlägga och göra en lägesbeskrivning samt komma fram till olika lösningar för att säkerhetsställa välfärden för romer. De kom fram till bland annat att Sverige är i ett stort behov av att utveckla en ny minoritetspolitik, som kan gynna välfärden för romer med hållbara modeller som bevarar deras språk och kultur. De individer som stått utanför samhället måste få en chans att komma in, och detta genom att bland annat förändra

majoritetsattityden i Sverige mot romer och bryta den spiral av utanförskap som finns idag. I dag är sammanställningen av de förslag som Wydow medverkad till att komma fram till, på remiss på regeringsnivå och förhoppningsvis inom ett par månader fastställd.

Wydow tycker definitivt att Sverige behöver riktade insatser för de grupper som står längst bort ifrån arbetsmarkanden, bland annat romer. Detta för att då fånga upp de individer som samhället tidigare inte kunnat få med eller blundat för och för att arbeta bort, känslan av ”vi” och ”dom”, vilket finns både finns inom denna grupp och mot denna grupp i samhället. Idag försöker informationscentret och de som arbetar där genom ett pilotprojekt skapa ett kontaktnät och ett samarbete mellan bland annat arbetsförmedlingen, AUC, och andra myndigheter som tillsammans fångar upp romer som tidigare fallit mellan stolarna.

Pilotprojektet ska vara i tio år, då de följer 5-10 personer med romskt ursprung och genom kontaktnätet ska personerna få det stöd de behöver för att komma in i samhället och bli en del av det. Projektet ska sedan utvärderas genom att se hur långt de lyckats integrera personerna i samhället. I detta kontaktnät och samarbete ska även coachning mot utbildning och arbete vara en del av arbetet.

Informationscentret och romska ungdomsförbundet har i dag bara ett litet samarbete, eftersom de är två väldigt skilda verksamheter på olika plan. Men informationscentret har ett omfattande samarbete mellan bland annat Malmö kommun, skolorna i Malmö, AF,

7.3 Intervju med två chefer på kommunala verksamheter

En sammanfattning av de svar som Jahangir Hosseinkhah verksamhetschef på AUC och Mujo Halilovic chef på Romskt Informations- och Kunskapscenter ett samarbete med Stadskontoret, Avdelning för Integration och Arbetsmarknad gav.

Malmö behöver riktade insatser för romer säger både Hosseinkhah och Halilovic, de säger att det är viktigt att sätta tydliga mål och definiera behoven. Idag är det aktuellt att arbeta med frågor kring

”Utbildning och skolgång för romska barn samt arbetsmarknadsfrågor.” (Hosseinkhah Jahangir, 2010,AUC)

”Alla frågor som berör hälsa, utbildning, arbete, bostadsfrågor, mm, eftersom de hör ihop” (Halilovic Mujo,2010, Romskt Informations och Kunskapscenter)

Att arbeta med fördomar hos arbetsgivare, stötta och vägleda romer mot ett arbete är av största vikt. Det är viktigt att alla lösningar är långsiktliga både individuella och strukturella. AUC i Rosengård har idag ingen verksamhet som riktar sig till enbart romer. De projekt som finns i dag på AUC vänder sig till alla etniciteter, en del av deras projektplan är att coacha och erbjuda studie- och yrkesvägledning till deltagarna. Romskt Informations- och

Kunskapscenter har idag påbörjat ett samarbete med två coacher på Arbetsförmedlingen som ska utveckla ett projekt där coachning eller studie- yrkesvägledning ska ingå.

På Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar man med att lägga fram en plan för ett samarbete med Arbetsförmedlingen Ung i Malmö. Förslaget är att följa 20 romska

ungdomar i 10 år och erbjuda dem stöd och resurser, målet är att ungdomarna ska få en akademisk utbildning. Ett annat förslag är att skapa en kontakt och ett samarbete med Arbetscentrum och AUC och i framtiden utveckla och få igenom olika projekt vars mål är, integration av romer i arbetslivet.

8.Analys

I detta avsnitt har jag vävt samman de intervjuer jag har gjort med teorier och tidigare forskning. Jag presenterar svaren utefter den intervjuguide som jag haft i intervjuerna och jämför svaren med varandra. Intervjuguiden svarar i sin tur på min frågeställning hur statlig, kommunal och ideell verksamhet arbetar med integration av romer i arbetslivet.

Den första frågan som jag ställt i intervjuerna är om Sverige verkligen behöver riktade insatser gällande integration av romer i det svenska samhället och i arbetslivet. De

intervjuade i denna uppsats är alla överens om att Sverige behöver riktade insatser, men på deras arbetsplatser arbetar de väldigt olika. Halilovic tycker att det är viktigt att Malmö arbetar med riktade insatser då det finns mellan 8-10 000 romer i Malmö. AUC har flera projekt som sammanför individer med olika bakgrunder, både romer och andra nationaliteter, tillsammans arbetar de sedan mot samma mål. I studien om ”Unga romer- på väg” (2009) skrivs det bland annat att idag har kommunerna enbart ett krav på sig att på ett individuellt plan arbeta med människor och inte gruppera romerna eller andra minoriteter för sig. I studien menar man att i framtiden krävs det tydliga riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta med minoritetsgrupper, och för att nå ett samhälle där alla grupper, även romer är

integrerade.

Romska ungdomsförbundet och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar främst med individer och grupper med romskt ursprung. På dessa instanser är det flest personer med romsk härkomst som arbetar. Både Informationscentret och Ungdomsförbundet tror på ett samarbete mellan olika myndigheter där bland annat arbetsförmedlingen och Malmö

kommun är involverade. Wydow och Nikolizsson tycker det är viktigt att försöka arbeta bort majoritetsattityden och de fördomar som finns kring romer. Wydow vill arbeta bort känslan av ”Vi och Dem” vilket finns mot denna grupp och inom denna grupp. Något som binder samman Wydow och Nikolizsson resonemang är Baumans (1990) beskrivning av ”Vi och Dem” som olika grupper, där en grupp människor grupperat sig mot den så kallade utgruppen som representerar ”dem”. Inom ingruppen finns olika värderingar och åsikter på vad som är

rätt och fel och hur personer ska leva. De som lever i ingruppen tilldelar ofta utgruppen negativa egenskaper eller skapar fördomar kring dem som lever utanför denna grupp.

Ingruppen har ofta svårt att förstå de som är annorlunda, och genom sina fördomar stärker de sin egen grupp och sina identiteter i gruppen. De som har svårast att möta andra människor utanför sin egen ingruppär ofta de som antar rasistiska värderingar, enligt Bauman har de en ”auktoritär personlighet”. Detta innebär att de upplever allt som är annorlunda som otryggt och farligt. Även Goffman (1972) med sin teori om Stigma talar om grupper som står utanför majoritets samhället. Att vara stigmatiserad enligt Goffman är att vara avvikande från vad de som tillhör majoritetssamhället är vana vid. Människor har en förmåga att bilda sig

uppfattningar om vad som är ett önskvärt beteende och inte. De människor som uppför sig eller lever annorlunda än vad majoriteten är vana vid blir betraktade som de stigmatiserade. Det vill säga de som majoriteten undviker eller stöter bort vilket innebär att de i vissa fall inte får vara med i gemenskapen, till exempel har de svårare att få ett arbete och en bostad. Även den stigmatiserade gruppen eller individen försöker i vissa fall undvika situationer då de blir påminda om sitt stigma vilket kan resultera i att personen/grupperna kommer längre och längre bort från samhället och isolerar sig från omvärlden. Idag finns en rad olika projekt och lösningar till hur Malmö ska arbeta med integration av romer i arbetslivet och samhället. Romskt Informations- och Kunskapscentret är en riktad insats, enligt Wydow, som kommer från kommunen och deras målsättning är bland annat att försöka hjälpa personer med romskt ursprung att bli en del av samhället. Romska Ungdomsförbundet RUF har, och har haft, flera projekt, som är sponsrade av Allmänna arvsfonden, som i sin tur skjuter till resurser till dem som vill arbeta med utsatta grupper i samhället. Ett av projekten ”Roma to work” motsvarar i dag ”Romano zor” som finns som ett tvåårigt projekt i Uppsala kommun. ”Romano zor” arbetar med samma målsättning som ”Roma to work” hade, vilket var att hjälpa och stötta romska ungdomar mot ett fast arbete.

Skillnaden mellan Romska Ungdomsförbundet och Romskt Informations- och kunskapscentrat i Malmö är att de dels verkar på olika plan, det vill säga kommunalt och ideellt. Informations- och Kunskapscentret är en insats från kommunen på samhällsnivå och Ungdomsförbundet är en ideell verksamhet. Nikolizsson menar att de skiljer sig på grund av att de arbetar med olika saker. Romskt Informations- och kunskapscentret arbetar med sociala frågor kring bostad och ekonomi och Ungdomsförbund arbetar med kultur, vilket

”Informations- och Kunskapscentret” inte gör. Wydow menar att de skiljer sig mycket på grund av att de har skilda verksamheter på skilda plan. AUC i Rosengård har idag inte någon

verksamhet som är direkt riktad för romer utan en verksamhet som riktar sig till alla individer boendes i Rosengård och som är inskrivna på AUC. Under år 2011 kommer AUC genomgå en förändring vilket kommer innebära att möjligheten för ett samarbete mellan Romskt Informations- och Kunskapscentret, Arbetscentrum i Malmö och AUC är på tal.

Romska Ungdomsförbundet och Romskt Informations- och Kunskapscentrat delar flera målsättningar vilket bland annat är att informera och sprida kunskap om romer ut i samhället och göra romernas röster hörda. Wydow har bland annat deltagit i delegationen SOU 2010.55 och varit med som medlare i möten mellan myndigheter och romer. Nikolizsson har bland annat gjort romernas röster hörda, genom att vara med i olika möten mellan myndigheter och romer och spridit kunskap om romers kultur och traditioner. Studien ”Den mångtydiga

intoleransen” visar att information och kunskap om romer ökar toleransen gentemot dem, och att intoleransen inte är lika stor i dag som hos föregående generation. De som fått

undervisning i mänskliga rättigheter har en högre toleransgrad till det som är annorlunda och kan på ett positivare sätt bemöta andra kulturer och religioner. (Den mångtydiga intoleransen, 2010)

Alla tre organisationer bygger sitt arbete på olika projekt, men samtliga har som

huvudmål att motverka utanförskap. AUC bedriver ett stort arbete för att hjälpa de människor som står längst bort ifrån arbetsmarknaden att komma närmare en självförsörjning. Genom deras projektplan syns coachning och vägledning som ett av de största verktygen och är en ständig röd tråd genom deras projekt. Bourdieu (1986) med sitt habitus begreppet ger en klar bild om varför det är viktigt att vägleda människor och förändra deras kapital och synsätt. I habitus begreppet är det personers uppväxt och möte med andra människor som spelar roll för hur personen ska välja att leva sitt liv i framtiden gällande både yrkesval och utbildning. Det är genom det så kallade kapital av bland annat kultur, etnicitet, språk och utbildning som personen ser sina möjligheter eller begränsningar. Hodkinson & Sparkes som utvecklar denna teori menar att en person också kan påverkas av personer utifrån så som en vägledare eller arbetsmarknad. Personer utifrån får på så sätt en chans att hjälpa individen göra ett mer välbegrundat val då denna blir medveten om sina möjligheter. Wydow och Halilovic berättar att deras verksamhet är på väg att starta ett pilotprojekt där vägledning och coachning

kommer vara en central del av arbetet. Nikolizsson har haft liknande arbetsmarknadsprojekt tidigare ”Roma to work” men i projektet fanns ingen coachning eller vägledning. Dock fick varje deltagare en egen mentor som skulle vara ett stöd genom projektet som gick ut på att deltagarna skulle lära sig att bemöta en arbetsgivare, skriva CV och söka ett arbete. Även

studien ”Unga romer på väg” (2009) ger vikt för hur viktig vägledning är. I studien tar man upp ett återkommande problem om avsaknaden av vägledning för de romska ungdomarna. Enligt studien är det viktigt att ungdomarna får en möjlighet att se de alternativa utbildningar som finns att erbjuda. De romska ungdomarna kommer ofta från familjer där

utbildningsnivån är låg vilket kan ge negativa konsekvenser kring om ungdomarna kommer stanna i grundskolan och vidare utbilda sig. Detta på grund av att föräldrarna inte förstår nyttan eller kan stödja sina barn att utbilda sig. Enligt studien kan en vägledare fungera som en förebild för de romska ungdomarna och tillsammans med föräldrarna försöka vägleda dem till utbildning.

På AUC finns det en tydlig verksamhetsplan för hur deras tre projekt har fungerat. I projekten är det grupper som delar samma situation, det vill säga bland annat arbetslöshet och låg utbildningsnivå som möts. Personerna kan ha olika nationaliteter men i gruppen strävar de mot samma mål. I ett av projekten ”Familjen i fokus” är det en hel familj både vuxen och barn som kommer som en grupp in i projektet. Gruppen ska sedan arbeta med att utveckla sina kompetenser och få mer kunskaper i hur samhället är uppbyggt.

9.Slutsats och diskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetet med integration av romer i arbetslivet i Sverige sker på statlig, kommunal och privat nivå. Jag kommer även att undersöka en studie- och yrkesvägledares eventuella roll i arbetet. Under arbetet med intervjuerna har jag sett att resultatet har varierat mycket mellan de intervjuer som är gjorde via e-post och de som är så kallat djupintervjuer. Jag hade önskat att de två personer jag kontaktat via e-post hade givit mig utförligare svar på de frågor jag ställt. Med utförligare svar hade jag fått fler infallsvinklar i hur både på AUC och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar med integration av romer.

I SOU 2010:55 lyfts förslag fram om hur Sverige politiskt ska arbeta med integration av romer och hjälpa dem bli en del av samhället, vilket var min första frågeställning i detta arbete. Minoritets rättigheter som blev en verklighet år 2000 för romer lyfter frågan hur Sverige ska och vill arbeta med romerna som grupp på alla plan det vill säga statligt,

kommunalt och ideellt. Romska Ungdomsförbundet RUF är en av de verksamheter i Sverige som på ett ideellt plan arbetar med romska frågor och gör ett gediget arbete genom att göra sina röster hörda och stå upp för romernas rättigheter. Både AUC och Romskt Informations- och Kunskapscenter arbetar på kommunala plan med att integrera och hjälpa romerna i Sverige. Genom att beskriva dessa instanser har jag svarat på de första tre frågeställningar som jag ställde i arbetet.

Under min tid med arbetet av uppsatsen har jag mött många människor som utför ett väldigt viktigt arbete med att hjälpa människor förstå och känna en samhörighet i samhället. Integration är nödvändighet för att få ett välfungerande samhälle där alla under lika villkor lever, arbetar och utbildar sig. I många år har romerna varit uteslutna från det samhälle som många andra tar för givet vilket satt djupa spår i deras minne. I många generationer har romerna fått vandra från land till land utan att vara välkomna. I dag har Sverige ett stort arbete framför sig att ställa sina förfäders misstag tillrätta genom att visa att vi också kan vara öppna och mottagande mot andra människor oavsett var de kommer ifrån eller ser ut.

I mina intervjuer har jag ställt frågan om hela Sverige och Malmö behöver riktade insatser för romer gällande integration i arbetslivet. De jag intervjuat har alla tyckt att vi behöver det men att de arbetar väldigt olika med det. Jag har funderat mycket över denna fråga och kommit fram till att jag håller med intervju personerna om att det ska finnas riktade insatser för romer. Jag tycker också att vi både ska arbeta med romer i speciella grupper när det handlar om stödinsatser för framtida val av yrke och utbildning men samtidigt arbeta grupper med människor från olika nationaliteter, som har en liknande situation och bakgrund. Detta på grund av att jag tror att det är bra att få träffa andra människor oavsett nationalitet som har en liknande situation för att kunna prata med varandra och känna en samhörighet och känna att personen inte är ensam om sin situation. AUC har en lösning på detta, genom att sätta människor med liknande situation oavsett kön och etnicitet i samma grupp arbetar de sedan tillsammans mot samma mål. Nikolizsson på ungdomsförbundet och Wydow på Romskt Informations- och Kunskapscenter tycker att det ska finnas både grupper enbart för romer och grupper som är blandade, detta på grund av att romerna även är uteslutna och diskriminerade av andra invandrar grupper i Sverige.

När jag skrivit denna uppsats har jag funderat mycket över hur jag med min utbildning till studie- och yrkesvägledare, kan arbeta med integration av romer i arbetslivet, vilket också var ett av mina delmål i arbetet. Jag har kommit fram till att de grupper inklusive romer som riskerar eller står längst ifrån arbetslivet behöver vägledning i de möjligheter som finns i samhället. Det vill säga de möjligheter till utbildning och arbete som finns och vilka chanser de har att nå sina mål eller sätta upp nya mål som de kanske inte funderat på tidigare. När jag arbetar som vägledare på folkhögskolan träffar jag väldigt många elever med

invandrarbakgrund som har frågor om hur skolsystemet är uppbyggt eller de olika

yrkeskategorier som finns i samhället. Många av eleverna har väldigt lite kunskaper om vad det verkligen finns för utbildningar och yrken och när vi pratar om det blir många förvånade över hur många yrken det faktiskt finns i Sverige. Jag tror att det är väldigt svårt att som ung elev kunna ta välgrundade beslut om sin framtid utan en professionell vägledning i de

möjligheter som finns i val av yrke och utbildning. Om en elev inte får möjlighet till att träffa en person som kan vägleda dem, tror jag att det är lätt att eleven grundar sina framtidsval utefter familj och vänner, och det kapital av erfarenheter som de tillsammans har med sig. Jag tror att det då är lätt att fördomar och värderingar kring vad jag kan eller inte kan arbeta med eller utbilda mig till får styra mitt val inför framtiden. Att möta en professionell vägledare är

en möjlighet att kunna få hjälp att se utöver detta och kunna få en chans att diskutera kring fördomar och värderingar vilket jag tror är oerhört viktigt för en elev.

I rapporten Den mångtydliga intoleransen (2010) har man undersökt elevers attityder gentemot utsatta grupper i samhället bland annat romer. Enligt denna rapport är de elever som fått undervisning ibland annat, mänskliga rättigheter, mer positiva och har en ökad tolerans gentemot romer. Detta visar på hur viktigt det är med denna sorts undervisning i skolan där elever får lära sig, och bli mer insatta i hur dessa människor blivit behandlade genom tiderna och är behandlade än idag. Rapporten visar även vissa tendenser till att toleransnivån gentemot romer har ökat sedan 2003 när undersökningen gjordes för första gången, vilket tyder på att samhället har tagit ett litet steg i positiv riktning för ett integrerat samhälle med lika människovärde.

9.2 Fortsatt forskning

Ämnet integration av romer i arbetslivet är oerhört stort och intressant. Det finns väldigt mycket som behöver studeras men som jag inte hade möjlighet till att gå in på i denna uppsats. Jag tror det hade varit väldigt intressant att få Arbetsförmedlingens syn på hur det svenska samhället ska arbeta med att integrera romer i arbetslivet och utbildning. Jag har vid fler tillfälle kontaktat dem via mail men de har inte svarat och när jag ringt dem har jag blivit hänvisad till ett telefonnummer där det inte finns något svar. Det hade också varit intressant att jämföra olika kommuner hur de arbetar med romer. Vi har bland annat flera kommuner i Sverige som har speciella yrkesutbildningar för romer som det hade varit intressant att besöka och intervjua.

Det mest intressanta med en fortsatt forskning hade varit att se de beslut som ska fattas av regeringen gällande delegationen SOU 2010:55. Hur kommer de beslut som fattas påverka de kommuner som satsar på att hjälpa de romer som behöver extra stöd. Och hur kommer det påverka de instanser till exempel AUC, som inte har några riktade insatser för romer utan arbetar utefter en individuellplan och inte utefter etnicitet.