5 Resultat och Analys
5.3.2 Intervju med utredningsingenjör
Under intervjun med utredningsingenjör från VA-avdelningen på Tekniska förvaltningen i frågan om det är lämpligt att ha vatten och avlopp som hanteras lokalt var det enligt utredningsingenjör det är mest lönsamt att koppla ihop VA-systemet med kommunens nät då det ändå ligger geografiskt nära kommunens tekniska system.2 Detta betyder att det inte kommer vara lönsamt att vara autonom när det kommer till vatten och avlopp. Även majoriteten av referensobjekten hade en kommunal hantering av vatten och avlopp och inte ett eget lokalt VA-system.
1 12-05-2020. Arkitekt. Arkitektbolaget. Växjö. Mejlintervju.
2 12-05-2020. Utredningsingenjör. VA-avdelningen. Tekniska Förvaltningen. Växjö. Telefonintervju.
6 Förslag
Förslaget till Grön Stadsby blev en bebyggelse i Jonsboda för ca 416 invånare. Planområdet är ett område på ca 38,4 ha varav 21 ha kvartersmark (figur 6). Det är en blandad bebyggelse med 24 villor, 14 radhus och 8 flerbostadshus (figur 7). De orangea huskropparna i illustrationen är bostäder, den gula är en förskola och den ljusblåa är en byggnad för kommersiella verksamheter som mataffär, café, restaurang, med mera. Bebyggelsen består av olika höjder med bostäder från 9 till 23 meter, förskolan är 10 meter hög och byggnaden för kommersiella verksamheten är 6 meter hög (figur 8). Området består av ett centralt naturliknande torg med möjlighet för olika aktiviteter som exempelvis marknader. Gemensam odling är möjlig i fyra parker och i
rekreationsområden som ligger intill bostäderna samt i ett flertal gemensamma växthus. I den södra dammen kommer det att finnas möjlighet för lokal fiskodling. Det befintliga vägnätet är bevarat med två infartsvägar som har lagts till i västra och östra delen av området (figur 7). I figur
Figur 6: Illustrerat koncept för Grön Stadsby. Vänstra kolumnen är en beskrivning på vad som finns på illustrationen
Figur 7: Närmare bild över illustrationen.
Figur 8: Vinklad vy över illustration.
Förslaget som skapades från resultatet av studien analyseras utifrån parametrar som användes i objektbeskrivning. Kvartersmarksarea: Ca 21 ha Bebyggelsearea: 14 860 kvm Byggnadshöjder/våningar:
Flerbostadshus 23 meter nockhöjd, 5 våningar. Villor 10 meter nockhöjd, 2 våningar. Radhus 9 meter nockhöjd, 2 våningar. Förskola 10 meter, 2 våningar. Verksamhet 6 meter, 1 våning
Blandad bebyggelse:
verksamhet, förskola Antal invånare/bostäder: Bostäder för ca 416 invånare. Befolkningsdensitet: 22 pe/ha Byggnadsmaterial:
Trähus med träfasader
Grönytor:
Alla byggnader har gröna tak, parkeringar är gräsarmerade den resterande marken som ej är bebyggd består av bevarad grön yta i form av träd, fältvegetation.
Hårdgjorda ytor:
Vägarna är hårdpackade grusvägar
Torg och platser:
Det finns ett centralt gemensamt torg som kan användas som en marknadsplats. Platser för rekreation finns i närhet till bostäder
Energisystem:
Solceller för el, solfångare och värmepump för värme.
Avfallshantering:
Sopsugssystem, kompostavfall återanvänds i området.
VA-hantering:
Kopplas till kommunens nät
Odlingsytor:
Alla boende har tillgång till växthus och så finns plats för utomhusodling
Parkeringslösning:
Parkeringar placeras utanför för att undvika trafik.
Ekosystemtjänster:
Området består av mycket träd som minskar vind, tar upp koldioxid, minskar buller. Den dikade skogsmarken möjliggör en hantering av dagvatten
Biologisk mångfald:
En stor variation av växtlighet med många olika träd med mestadels björkar och tallar
Avståndsparametrar:
Mellan 4,9 – 5,4 km till Växjö Centrum. Avstånd till närmaste skola är 4,1 km gångtrafik och 4,2 med biltrafik. Avstånd till närmaste livsmedelsaffär är 4,1 km gångrafik och 4,5 km med biltrafik. Avstånd till närmaste köpcenter är 5,6 km med biltrafik. Avstånd till närmaste sjukhus är 5,2 km med biltrafik.
Konceptet till förslaget har ett lågt exploateringstal i jämförelse med referensobjekten och detta är på grund av att den dominerande bebyggelsen är villor och radhus med ett fåtal flerbostadshus. Förslaget har utifrån motionen en blandad bebyggelse som även
referensobjekten har. Avfallshanteringen liknas som vid Baskemölla Ekoby med en lokal hantering av organiskt avfall och resterande avfall hanteras kommunalt. Kommunal hantering av vatten och avlopp som tre av fyra referensobjekt. Odlingsytor finns som även de alla referensobjekt har.
Tabell 2: Sammanställning av områdesanalyser med Jonsboda Grön Stadsby inkluderat
Parametrar Hongasmossa Baskemölla Ekoby Ystads Trädgårdsstad Jakobsberg Jonsboda Grön
Stadsby Kvartersmarks area. 31,56 ha 5,15 ha 7,9 ha 15 ha Ca 21 ha Bebyggelsearea. 6,5 ha (bostadsyta) Ca 0,26 ha (markyta)
Ca 0,78 ha (markyta) Ca 2,5 ha (markyta) 1,4 ha markyta
Exploateringstal (FSI) uppskattad. 0,21 0,1 0,35 0,80 0,17 Centrumavstånd uppskattat. 12 km 6 km 1,9 km 6,9 km 4,9 km Byggnadshöjder/ våningar.
2 – 4 våningar 2 våningar 2 – 5 våningar 2 – 15 våningar 2 till 5 våningar, 9 m till 23 m Blandad bebyggelse. Ja Nej Ja Ja Ja Antal invånare/bostäder. Bostäder för 1 600 personer
25 – 28 bostäder Ca 350 bostäder Ca 2 200 bostäder Bostäder för 416 invånare
Befolkningsdensitet uppskattad.
Ca 51 pe/ha Ca 13 pe/ha Ca 97 pe/ha Ca 322 pe/ha Ca 20 pe/ha
Byggnadsmaterial. Trähus Träfibercement,
lättklinker, halm, stampade jordväggar och trä
Fasader av puts eller tegel. Miljövänliga material Miljövänliga material Stomme av trä, träfasader Grönytor uppskattat.
46 % av ytan Mer än 80 % Ca 80 % Ca 50 % Mer än 50%
Hårdgjorda ytor uppskattat. Ca 20 % av ytan Mindre än 20 % av ytan Mindre än 20 % av ytan Ca 30 % av ytan Mindre än 20 %
Torg och platser. Naturliga parker Gemensam odlingsgård Naturliknande platser och park/trädgårdliknande områden, tennisbana Parker, lekplatser, bollplaner, närhet till golfbana
Naturliknande torg och parker, utegym, gemensamma odlingsytor.
Energisystem. Fjärrvärme Solfångare,
pelletspanna, och ackumulatortank.
Solceller, fjärrvärme Fjärrvärme Solceller, fjärrvärme, värmepump, solfångare
Avfallshantering. Kommunal Lokal och
kommunal
Kommunal Kommunal Lokal och kommunal
VA-hantering. Kommunal Vatten från egna
brunnar, Lokal hantering av avlopp
Kommunal Kommunal Kommunal
Odlingsytor. Ja Ja Ja Ja Ja
Parkeringslösning. Placeras intill bostäder Besöksparkeringar placerat utanför planområdet. Placeras intill bostäder, allmänna längst infartsgatan Kantstenparkering, undermarksparkering och markparkering intill bostäder Parkeringar utanför och intill bostäder
Ekosystemtjänster. Hög Hög Hög Hög Hög
Biologisk mångfald.
7 Diskussion
Insamling av data till examensarbete har utgjorts av fältstudie, litteraturer, intervjuer och GIS-analys. Metoderna har varit tillämpningsbara för rapporten och kunnat använda relevanta data vilket gör att en neutral bild bildas om ämnet. Intervjuer har följt en ostrukturerade samt semistrukturering som har medfört tydligt omfattande om frågeställningarna som har ställts under intervjun, där med gav det större kunskap om ämnets område. Enligt Blomkvist & Hallin (2015) ger intervjuerna en tydlig bild av problemställningarna. Ett alternativt sätt att samla in data kunde vara att göra en enkätundersökning för att få olika synpunkter av allmänhetens behov som sedan hade kunnat tillämpas i konceptet för en Grön Stadsby. Största delen i rapporten har gruppen fokuserat på att samla in kvalitativa data som kompletterades med kvantitativa data i form av områdesanalys. Litteraturstudien bidrog till förkunskap inom ämnet som var en fördel för att kunna samla in relevanta frågor inför intervjuer som kunde diskuteras med respondenten. För att säkerställa information samt att öka trovärdigheten är detta en metod som kan användas enligt Bell & Waters (2016).
Svaret från intervjun med arkitekten från Arkitektbolaget med frågan om vilka
kvalitetsparametrar som behövs för att göra en stad attraktiv, kan som Sandström (2011) skriver i sin rapport att svaren på frågan uppfattas olika hos människor. Det kanske hade blivit en avvikande spegling på rapporten eller fler svar om man hade genomfört
intervjuer med någon annan eller flera respondenter för en fiktiv målgrupp som i det här fallet är inom de framtida boende genom medborgardialog eller brukarinflytande. Vilket är något som hade kunnat läggas till för att få ett bredare perspektiv och lärdom av respondenternas erfarenhet på vad som behöver ingå i en attraktiv stad.
För självförsörjning i de tekniska systemen så visade resultatet att på grund av närheten till Växjös tekniska system är att det är mer lönsamt att koppla vatten och avlopp ihop med kommunens nät istället för att ha någon egen lokal hantering. Det går dock att diskutera och studera vidare detta om lokal hantering av vatten och avlopp om det hade placerats längre ifrån de befintliga tekniska systemen. Exempelvis Baskemölla Ekoby som nämns i referensobjekten, att avföring och urin separeras från de boende fekalier torkas och används som gödning för odlingsmarkerna.
Lågenergihus som valdes var passivhus som är ett förslag till låg energiförbrukning i bebyggelsen eftersom passivhus har så litet effekt- och energibehov (Valtin 2011). Man hade kunnat titta på flera olika alternativ på lågenergihus gå djupare in på hur det hade skilt i energiförbrukning till skillnad från ett konventionellt hus enligt Boverkets byggregler (BBR).
Valet av avfallssystem i området som i detta fall blev sopsugssystem blev en lösning för att undvika att avfallsfordon ska behöva köra igenom området. Underlättar även för de som hämtar hushållsavfall som både sparar tid och pengar. För att studera vidare detta kan undersöka flera olika sopsystem och jämföra dessa.
På grund av informationen som plankartorna medförde till områdesanalysen så blev vissa resultat till parametrarna otydligt då viss information fick utgå ifrån analys och tolkning av illustrations- och situationsplaner okulärt. Detta kan medföra att det kan tolkas olika
eller att något har tolkats systematiskt fel. Det man hade kunnat göra är att gå djupare in på tolkning exempel av grönytor och hårdgjorda ytor i illustrationsplanerna genom att mäta det med större noggrannhet.
Vid analys av referensobjektens kvartersmarksarea så kan det tolkas olika om arean bara utgår ifrån det bebyggda området eller om hela planområdets yta räknas med, detta kan göra att exploateringsytan kan utgå ifrån olika kvartersmarksareor.
Utifrån målen till studien så kan Växjö kommun använda sig av detta förslag i form av var i Växjö detta kan tillämpas, hur de valda kriterierna kan uppfyllas samt hur en Grön Stadsby kan se ut utifrån det visuella konceptet. De gröna och klimatsmarta valen som har gjorts för att den Gröna Stadsby ska ha så lite klimatpåverkan som möjligt har de
teoretiska utgångspunkterna legat till grunden för. För minimal klimatpåverkan gjordes valen att halågenergihus, el från solenergi, bevara och ha så mycket grönytor som möjligt för upptagning och lagring av koldioxid, att ha cykel- och gångavstånd till service och verksamheter för att undvika bil. Även att ha egen matproduktion som bidrar till mindre användning av transporter.
Det visuella konceptet blev en förenklad illustration med inte en för detaljerad gestaltning som är mer en översikt över hur den Gröna Stadsbyn kan se ut och vad den kan innehålla. På grund av begränsad kunskap om ritprogrammet Sketchup så kunde vissa delar av gestaltningen inte göras mer presentabla. Det som kan utvecklas i förslaget är en mer detaljerad gestaltning. Detta kan göras genom detaljerad gestaltning över hur
byggnaderna i bebyggelsen är utformad, parkerna och terräng 3D som nu bara består av marklinjer. Placering av hus utifrån en solsstudie hade kunnat göras för att tänka på skuggning av byggnader. Befolkningsdensiteten hade kunnat öka om andelen flerbostäder var högre och gjort det mer yteffektivt och ett högre exploateringstal.
Gestaltningskonceptet baserades på området Jonsboda eftersom området har valts ut för att en framtid planering enligt Växjö Kommuns översiktsplan (2012). Planeringen för konceptet är genomförd för ca 400 invånare som antalet bostäder har utgått ifrån, men möjligheten för utbredning av bebyggelsen kan vara möjligt i framtida studier och därmed kan antal invånare öka.
8 Slutsatser
Slutsatser som kan dras av studien om Gröns Stadsby är att
• Agenda 2030 målet för en hållbar utveckling där 5 av 17 målen kan uppfyllas • Hållbarheten behöver tänkas efter för att minimera klimatpåverkan, Växjö
kommun har formulerat det på 5 målbilder (Klimat- och miljösmart, Tryggt och
tillitsfullt, Rättvist och ansvarstagande, Växande och inkluderande, Grönt och hälsosamt)
• Grönytor är viktigt att bevara för att uppnå tillfredställande ekosystemtjänster • Teknisk självförsörjning är möjligt men vad som är lönsamt för självförsörjning
behövs tänkas över
• Ekosystemtjänsterna bidrar till människans välmående samt till en behagligare miljö i bebyggelsen
• Befolkningstätheten i förslaget är 21 personer per hektar vilket innebär att det är glest
• Stadsodling bidrar till minskade transporter av mat som i sin tur leder mindre klimatpåverkan och en cirkulär ekonomi.
• Exploateringstalet för förslaget ligger i förhållande till referensobjekten mellan Baskemölla Ekoby och Ystads Trädgårdsstad.
• Vilka kvalitetsparametrar behövs för att det ska vara en attraktiv plats att bo på?
De kvalitetsparametrar som behövs för att det ska vara en attraktiv plats att bo på är grönska och sociala gemensamma ytor. Det behövs även
lättåtkomliga fria ytor, god service trygghet och fritidsaktivitet vilket höjer intresset för staden.
• Är det möjligt att en Grön stadsby är autonom och med vilken självförsörjningsgrad för värme-, el- och vattenförsörjning?
Vid självförsörjning för värme används solfångare för vattenuppvärmning samt värmepump, försörjning av el sker via solceller och möjligen
vindkraftverk och vatten & avlopp var mest lönsamt att koppla ihop med kommunens nät.
• Är det möjligt att uppfylla Centerpartiets kriterier för en Grön stadsby? Utifrån resultatet kunde en stor del av kriterierna uppfyllas vilket var blandad bebyggelse, egen matproduktion, lokal elproduktion från solenergi,
parkeringsplatser i utkanterna, ekologiskt hållbarare sopsystem, god välfärdsservice, låg energiförbrukning i den byggda miljön och hög självförsörjningsgrad av de tekniska systemen förutom vatten & avlopp. Med tanke på att studien är avgränsad till definition av en Grön Stadsby kan en vidare forskning göras som kan gå djupare in i arkitektoniska och funktionella delen i stadsbyggnadsprocessen. Ett ytterligare förslag som kan studeras är sociala och ekonomiska faktorer som kan ha påverkan på Grön Stadsby även om de samtliga kriterierna är uppfyllda.
Referenslista
Abdulahd, Z. & Abi-kahlil, P. (2018). Stadsutveckling mellan stora städer – En studie om
förtätning i centrala Norrköping ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.
Kandidatexamen, Byggteknik och belysningsvetenskap. Jönköping: Jönköpings universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1297467/FULLTEXT01.pdf Akuraju, V., Pradhan, P., Haase, D., P.Kropp, J., & Rybski, D. (2020). Relating SDG11 indicators and urban scaling – An exploratory study. Sustainable Cities and Society, 52. ss. 1–7. https://doi.org/10.1016/j.scs.2019.101853.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB Bellander, G. (2005). Blandstaden. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av boverket/publikationer/2005/blandstaden/
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Betänkande av Utredningen cirkulär ekonomi (2017). Från värdekedja till värdecykel –
så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU 2017:22). Stockholm: Miljödepartementet.
Berg, K. (2015). Planprogram för Jakobsberg- Planbeskrivning.
https://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/detaljplaner/jako bsberg/pp-jakobsberg-planbeskrivning.pdf.
Berg, K. (2015). Planprogram för Jakobsberg- Samrådsredogörelse.
https://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/detaljplaner/jako bsberg/pp-jakobsberg-samradsredogorelse.pdf.
Blomsterberg, Å. (2009). Lågenergihus – En studie av olika koncept. Lund: Lunds Tekniska Högskola.
http://www.ebd.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/images/Publikationer/Slutrapport laagenergihuskoncept_web.pdf
Blomqvist, P & Hallin, A. (2015). Metod för teknologer – Examensarbete enligt 4-fasmodellen. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 9 789 144 095 151.
Boverket. (2008). Konsekvensutredning.Karlskrona: Boverket.
Brilhante, O. & Klaas, J. (2018). Green City Concept and a Method to Measure Green City Performance over Time Applied to Fifty Cities Globally: Influence of GDP, Population Size and Energy Efficiency. Sustainability, 10(6), ss.2031.
doi:10.3390/su10062031
Celander, B. (2004). Detaljplan för ekobyn etapp 3. Simrishamn: Simrishamns Kommun. Celander, B & Holm, G. (2000). Detaljplan för ekoby Baskemölla. Simrishamn:
Simrishamns Kommun.
Celander, B. (2006). Detaljplan för ekoby Baskemölla. Simrishamn: Simrishamns Kommun.
Demuzere, M., Orru K., Heidrich, O., Olazabal, E., Geneletti, D., Orru, H.,Bhave, A.G., Mittal, N., Feliu, E. & Faehnle, M. (2014). Mitigating and adapting to climate change:
Multi-functional and multi-scale assessment of green urban infrastructure. Journal of
Environmental Management, 146, ss.107–115.
Ekman, L., Nygren, E. & Holtenäs T. (2015). Illustrationsplan för Bellevue 2:7 m.fl.
(Dammhejdan) inom stadsdelen Bellevue i Ystad [illustration].
https://kartportal.ystad.se/filer/Planer/Illustrationsplan/Ystad_307_ip.pdf Energimyndigheten (2017). Producera din egen el med solceller. Eskilstuna: Energimyndigheten.
https://energiradgivningen.se/system/tdf/producera_din_egen_el_med_solceller.pdf?file= 1
Farhadian, F. (2014). Småskaliga vindkraftverk i urban miljö. Examensarbete i industriell elektroteknik och automatisering. Tekniska fakuliteten. Lund universitet. Lund.
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ [2020-05-12].
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ [2020-05-11].
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 15 ekosystem och biologisk mångfald. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/
[2020-05-12].
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 7: Hållbar energi för alla.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-7-hallbar-energi-alla/ [2020-05-11].
FN:s utvecklingsprogram (2020). Mål 9: Hållbar industri, Innovationer och infrastruktur. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-9-hallbar-industri-innovationer-och-infrastruktur/
[2020-05-11].
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/
[2020-05-11].
Fronda, L., Skogström, A. (2017). Sopsugssystem. Högskoleuppstas. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskola.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1147601/FULLTEXT01.pdf
FN:s utvecklingsprogram. (2020). Mål 11: Hållbara städer och samhälle.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ [2020-05-11].
Förenta nationerna (2017). Hållbara städer och samhällen 2017.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbara-stader-och-samhallen/
Gottberg, E. (2009). Urban odling - möjligheter för framtiden. https://stud.epsilon.slu.se/233/1/gottberg_e_090601.pdf
Gunnarson R. (2002). Validitet och Reliabilitet. [Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site].2002-03-13. Hämtad: 6 oktober 2018 från http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml
Harrysson, C. (2004). Byggnadsutformning och värmekapacitet: förstudie och litteraturinventering. Falkenberg.
Helsingfors stadsplaneringskontor (2015). Honkasuo. Helsingfors: Helsingfors
stadsplaneringsbyrå. https://kartta.hel.fi/helshares/kaavaselostus/ak11870_selostus.pdf Helsingfors stadsplaneringskontor (2016). Kungseken och Hongasmossa [broschyr]. http://www.hel.fi/hel2/ksv/julkaisut/esitteet/esite_2016-5-sv.pdf
Holtenäs, T., Ekman, L., Nygren, E. (2015). Detaljplan för Bellevue i Ystad. Ystad: Ystads kommun.
https://kartportal.ystad.se/filer/Planer/Planbeskrivning/Ystad_307_pb.pdf
Johansson, B. (2016). Energi. I Johansson, B. (red.) Stadens Tekniska System. Lund: Studentlitteratur AB, ss.166–185
Johansson, B. (2016). Tekniska system - människans skapelse. I Johansson, B. (red.)
Stadens Tekniska System. Lund: Studentlitteratur AB, ss.9-15
Juhola, S. (2018). Planning for a green city: The Green Factor tool. Urban Forestry & Urban Greening, 34, ss.254–258.
https://doi.org/10.1016/j.ufug.2018.07.019
Karlstads Kommun (2016). Jakobsbergen - grön stadsdel för en hållbar framtid. https://karlstad.se/karlstadvaxer/projekt/jakobsberg---en-ny-stadsdel/
[2020-04-25].
Kommunfullmäktige (2013). Växjö den moderna trästaden. Växjö: Kommuns träbyggnadsstrategi.
https://vaxjo.se/download/18.157e2afb15d3ac8d0adb456/1500031035431/Tr%C3%A4by ggnadsstrategi.pdf .
Lantmäteriet & Stadsbyggnadskontoret (u.å.). Växjökarta [karta]. https://gis1.vaxjo.se/vaxjokartan/
Logiwaste (u.å.). Så fungerar avfallshantering med Logiwaste sopsugsystem.
https://logiwaste.com/se/samhallen/sa-fungerar-logiwaste-sopsugssystem [2020-04-30]
Naturskyddsföreningen och de globala målen för hållbar utveckling (2017) [video].
Stockholm: Naturskyddsföreningen.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=22&v=_5a4M9327X4&feature=emb_lo go [2020-05-05]
Boverket (2018). Ekosystemtjänster. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/hav/naturvarden/ekosystemtjanster/ [2020-04-29]
Boverket (2018). Grönytefaktor – räkna med ekosystemtjänster. Karlskrona: Boverket.
Ripleybelieves (2020). Vad betyder det om en stad är byggd med ny urbanism. https://sv.ripleybelieves.com/what-does-it-mean-if-town-is-built-with-new-urbanism-9216
[2020-04-26].
Sandström, J. (2011). Hur planerar man för en attraktiv stadsmiljö? Kandidatuppsats, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala: Uppsala universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:422465/FULLTEXT01.pdf
Solkompaniet (2020). Vad är solceller. https://solkompaniet.se/fragor-och-svar-solel/vad-ar-solceller/
[2020-04-26].
Soyinka, O., Siu, K.W.M., Lawason, T. & Adeniji, O. (2016). Assessing smart infrastructure for sustainable urban development in the Lagos metropolis. Journal of Urban Management, 5(2), ss.52–64.
Stockholm växer (2020). Kulter och stadsutveckling. https://vaxer.stockholm/tema/kultur-och-stadsutveckling/ [2020-04-28].
Stadsbyggnadsförvaltningen (2015). Planprogram för Jakobsberg -
miljökonsekvensbeskrivning.
Karlstad: Karlstad kommun
https://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/detaljplaner/jako bsberg/pp-jakobsberg-mkb.pdf
Svensson, K. (2014). Den lokala maten (Mistra Urban Future 2014). Göteborg: Mistra Urban Future.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3da1c377162bd90d9ee129ed/1526068465075/ karin-svensson-den-lokala-maten-kartlaggning.pdf
Stadskansliet (2020). Hongasmossa. https://www.uuttahelsinkia.fi/sv/hongasmossa
[2020-04-20]
Stadkansliet (2018). Hongasmossa. https://www.uuttahelsinkia.fi/sv/kungseken-hongasmossa/boende
[2020-04-20]
Ståhle, A. (2015). Alla får plats i stadens goda lägen. Stockholm: Spacescape AB. http://www.spacescape.se/bmiep
Vu, M. (2016). Urbant vindkraftverk på tak. Kandidatexamen Linneuniversitet: Fakulteten för Teknik. Växjö.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:944325/FULLTEXT01.pdf
Viable Cities (u.å.). Klimatneutrala Växjö 2030.