Grön Stadsby – ett förslag på en hållbar stadsutveckling
Green Urban Village – a proposal for a sustainable urban development
Författare: Ahmed Alwahhab, Axel Runesson Handledare: Peter Ekberg
Handledare företag: Anders Haggren & Gunnar Petersson
Examinator: Björn Mattsson
Termin: VT20 Kurskod: 2BY14E
Sammanfattning
Världen står idag inför en stor utmaning på grund av klimatförändringar. Detta behöver bekämpas globalt för att planetens medeltemperaturökning på mer än två grader Celsius ska förhindras enligt Parisavtalet. Utsläppen av växthusgaser har en stor påverkan på den globala uppvärmningen eftersom byggandet står för en stor del av utsläppen. Vid
byggnation av städer idag behövs en mer hållbar planering och utförande för att klara de globala målen som anges i Agenda 2030. I Växjös hållbarhetsprogram är Agenda 2030 en utgångspunkt för Växjö kommuns hållbara utveckling.
Grön Stadsby är ett förslag i en motion från Centerpartiet i Växjö kommun som är planerat att skapas i framtiden och kommer att genomföras i Växjö kommun med förutsättningar för en hållbar bebyggelse. Centerpartiets kriterier för en Grön Stadsby är att ha blandad bebyggelse, egen matproduktion, lokal energiproduktion från solenergi, smart infrastruktur, parkeringsplatser i utkanterna, hållbarare sopsystem, god
välfärdsservice, låg energiförbrukning i den byggda miljön och hög självförsörjningsgrad i de tekniska systemen. Stadsdelen ska även ha närhet till både stad och land samt om möjligt ett sjönära läge.
Syftet med denna studie är att ta fram till ett förslag till Grön Stadsby som uppfyller de valda kriterierna samt vara en bebyggelse med minimal klimatpåverkan för att uppnå de globala klimatmålen som Agenda 2030 ställer. Platsen som valdes för den Gröna
Stadsbyn är Jonsboda som är lokaliserat i Växjö kommun väster om Södra Bergundasjön och är en obebyggd skogsmark med närhet till sjön.
Metoder och verktyg som har använts i studien är litteraturstudie, en fallstudie, intervjuer, en fältstudie och visualisering. Litteraturstudien har genomförts genom att studera
vetenskapliga texter, rapporter och avhandlingar. Olika hållbara städer studerades i fallstudien för att få inspiration till konceptet samt för att undersöka vilka val som har gjorts och som skulle kunna användas i planeringsförslaget till Grön Stadsby.
Respondenter till intervjuerna valdes utifrån deras kompetens och yrke som i detta fall var en arkitekt och en utredningsingenjör från VA-avdelningen på tekniska förvaltningen i Växjö kommun. Fältstudien utgick ifrån analys av kartor och platsbesök för att få en överblick över området när det gällde de topografiska och biologiska förutsättningarna.
Visualiseringen gjordes med hjälp av ritprogrammet SketchUp för att få fram ett visuellt koncept.
Resultatet av studien visar att en Grön Stadsby är möjlig på den utvalda platsen.
Kriterierna för en Grön Stadsby går att uppnå i Jonsboda och att de val som gjorts i förslaget leder till låg klimatpåverkan utifrån dagens kunskapsnivå. Några av de hållbara valen som gjordes var att ha solceller som egen försörjning av el, solfångare för
uppvärmning av vatten samt lågenergihus för en minimal energianvändning i den blandade bebyggelsemiljön.
Abstract
Studien handlar om hållbar utveckling med utgångspunkt i stadsutveckling där byggandet idag står för en stor del av klimatförändringarna vilket är något som behöver åtgärdas enligt Agenda 2030. Att bygga hållbart är en förutsättning för att minimera
klimatförändringarna.
Grön Stadsby är ett förslag i en motion från Centerpartiet i Växjö kommun för en hållbar stadsutveckling med de globala målen Agenda 2030 och Växjös hållbarhetsprogram som utgångspunkt. Syftet med studien var att göra en fördjupning av den Gröna Stadsbyns kriterier samt att ta fram ett förslag på en gestaltning i from av en illustrationsplan. Målet var att få en bebyggelse med en så låg klimatpåverkan som möjligt som även uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby i motionen.
Insamling av data skedde genom studier av artiklar, avhandlingar, rapporter, dokument, GIS-analyser av kartor samt intervjuer med sakkunniga personer inom området.
Resultatet av insamlingen visar att en viktig förutsättning för en Grön Stadsby är att den har en låg klimatpåverkan och i övrigt kan uppfylla de globala målen för en hållbar stadsutveckling. Det framtagna förslaget på en Grön stadsby visar att en sådan mycket väl kan byggas och utvecklas i Jonsboda, en plats i Växjö kommun där kommunen själv föreslår att en Grön Stadsby skulle kunna förläggas.
Nyckelord: hållbarhet, urbanism, grön infrastruktur, hållbar stadsutveckling, agenda 2030, Grön Stadsby
Abstract
The study is about sustainable development based on urban development where construction today accounts for a large part of climate change, which is something that needs to be addressed according to Agenda 2030. Building sustainable is a prerequisite for mitigating climate change.
Green Urban Village is a proposal in a motion from the Center Party in Växjö
Municipality for a sustainable urban development with the global goals Agenda 2030 and the sustainability program of Växjö as a starting point. The purpose of this study was to make an in-depth study of the Green Urban Village criteria and a proposal for a design in devotion of an illustration plan. The goal was to get a settlement with as low a climate impact as possible, which also meets the criteria for a Green Urban Village.
The collection of data consisted of a study of articles, dissertations, reports, documents, GIS analyzes of maps and interviews with experts in the area. The results of the study show that a Green Urban Village a low climate impact is vital in order to meet the global goals for sustainable urban development. The conclusion that can be drawn from the study is that the proposed concept of Green Urban Village could contribute to a sustainable development of urban areas.
Keywords: sustainability, urbanism, green infrastructure, sustainable urban development, Agenda 2030, Green Urban Village
Förord
Utförande av examensarbete är gjort av Ahmed Alwahhab och Axel Runesson. Arbetet är ett kandidatexamenarbete inom ämnet byggteknik i programmet Byggnadsutformning på Linnéuniversitetet i Växjö.
Examensarbetets ämne är baserat på att skapa en stad med minimerad klimatpåverkan vilket var i detta fall Grön Stadsby och även göra en förslags visualisering på hur det kan se ut i ett utformningsperspektiv. Nyfikenheten fanns på hur Grön Stadsby kan utföras i teorin.
Därmed vill vi ge stort tack till handledaren på Linnéuniversitetet Peter Ekberg och externa handledare Anders Haggren och Gunnar Petersson från Centerpartiet i Växjö.
Kunskapen och vägledningen som vi fick av handledarna var mycket givande för att kunna utföra arbetet. Vi vill rikta stort tack till respondenterna som vi fick intervjua. Vi vill även tacka Växjö kommun för hjälpen med kartorna och andra givande kunskaper.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
Ahmed Alwahhab & Axel Runesson Växjö, 12 april 2021
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning ... 1
1.1.1 Frågeställningar ... 2
1.2 Syfte och mål ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Teoretiska utgångspunkter ... 3
2.1 Grön Faktor ... 3
2.2 Koncept för grön stad ... 3
2.3 Viktiga funktioner hos en grön stadsinfrastruktur ... 3
2.4 Växjö kommuns träbyggnadsstrategi ... 4
2.5 Urban odling ... 4
2.6 Den sociala blandstaden. ... 5
2.7 Blandstaden ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling. ... 5
2.8 Lågenergihus ... 5
2.9 Attraktiv stad ... 5
2.10 Stadens Tekniska System ... 6
2.10.1 Eltillförsel ... 6
2.10.2 Värme ... 6
2.10.3 Vatten & avlopp ... 7
2.10.4 Sopsugssystem ... 7
2.11 Cirkulär ekonomi ... 8
2.12 Referensobjekt ... 8
2.12.1 Hongasmossa, Helsingfors ... 8
2.12.2 Baskemölla Ekoby ... 9
2.12.3 Ystads Trädgårdsstad ... 10
2.12.4 Jakobsberg, Karlstad ... 12
3 Objektsbeskrivning ... 15
3.1 Studerat objekt ... 15
3.1.1 Jonsboda ... 15
4 Metod och genomförande ... 17
4.1 Litteraturstudie ... 17
4.2 Fältstudie ... 17
4.3 Fallstudie ... 17
4.4 Intervju ... 18
4.5 Visualisering ... 18
4.6 Urval ... 19
5 Resultat och Analys ... 23
5.1 Resultat och analys av litteraturstudie ... 23
5.1.1 Attraktivt boende ... 23
5.1.2 El ... 23
5.1.3 Värme ... 23
5.1.4 Blandad bebyggelse ... 23
5.1.5 Avfallshantering ... 24
5.1.6 Låg energiförbrukning ... 24
5.1.7 Egen matproduktion ... 24
5.2 Resultat och Analys av fallstudien ... 24
5.3 Resultat och analys av intervjuer ... 26
5.3.1 Intervju med arkitekt ... 26
5.3.2 Intervju med utredningsingenjör ... 26
6 Förslag... 27
7 Diskussion ... 31
7.1 Metod ... 31
7.2 Resultat ... 31
7.3 Koppling till mål ... 32
7.4 Förslag... 32
8 Slutsatser... 33
8.1 Frågeställningar ... 33
Referenslista... 35
Bilagor ... 41
1 Introduktion
En allt större andel av världens befolkning bor i städer. Det är därför viktigt att världens städer utvecklas i en ekologiskt hållbar riktning. I en artikel av Yang, Xu & Shi (2017) skriver författarna att hållbar utveckling är ett ”nytt” koncept som föreslås för att i städer kompensera för de brister som utvecklingen av dessa städer har medfört. Studien
fokuserar på stadsutvecklingen i Kina, totalt 287 städer studeras. Forskarna har undersökt de huvudsakliga faktorerna som har betydelse för en hållbar utveckling av städer. Enligt dem är exempelvis ett effektivt utnyttjande av naturresurser, stadens beroende av naturen och hur känslig naturen är för klimatpåverkan, befolkningsdensitet, klimataspekter och sophantering är viktiga faktorer för en hållbar stadsutveckling.
I Agenda 2030 finns 17 huvudmål. Syftet med agendan är att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen. Ett av målen, mål 11 i agendan, handlar om en hållbar stadsutveckling.
Större urbaniserade städer kommer att vara betydelsefull för en bättre ekonomisk
produktivitet enligt Brelsford, Labo, Hand, och Bettencourt (2017), Brelsford (2017) och Akuraju (2020, s.2). Dock hävdar Rocha (2015) och Akuraju (2020, s.2) att
stadsutvecklingen även innebär miljöutmaningar, vilket också Akuraju, Pradhan, Haase, P.Kropp & Rybski (2020) anser.
Enligt Webb et al. (2018) fortsätter den globala urbanisering att öka och år 2050 beräknar författarna att den andel av befolkningen som bor i städer kommer att vara 70 %. Vidare anger författarna att i stort sett framtida befolkningstillväxt kommer att ske i
stadsområden.
Växjö är en stad som är belägen i södra Sverige i länet Kronoberg. Växjö stad hade 69 127 invånare år 2018 som fortfarande ökar samt 92 500 invånare i Växjö kommun år 2018. Växjö har en översiktsplan från år 2005 som omarbetades 2018. Den visar inriktningen där möjligheten för antalet invånare kan öka till 100 000 invånare till år 2030. Detta innebär att utbyggnaden av kommunen kommer ske med en förtätning av staden (Växjö Kommun 2020).
Växjö kallar sig för Europas grönaste stad där kommunens miljöarbete har lett till ett internationellt intresse och engagemang. År 1996 slutade Växjö att använda fossila bränslen vilket gav Växjö en del utmärkelse och internationella priser som till exempel European Green Leaf Awards (Växjö Kommun 2019). Växjö Kommun har som mål att bli klimatneutralt år 2030. Det blir en omställning som innebär många beslut och förändringar som måste innefatta diskussion med forskare och intressenter. Under projektet Klimatneutralt 2030 kommer det att arbetas med en överblick för ett klimatneutralt Växjö, även en fördjupning av två områden: byggnation och transport (Viable cities u.å.).
Centerpartiet i Växjö kommun har i en motion väckt frågan om ett nytt stadsbyggnadsprojekt i Växjö som ska uppfylla målen för Agenda 2030 med
utgångspunkt i Växjös hållbarhetsprogram (Hållbara Växjö 2030) med konceptet Grön Stadsby. Grön Stadsby innebär enligt förslagsställare i motionen Haggren & Petersson:
Blandad bebyggelse, egen matproduktion, lokal energiproduktion från solenergi, smart infrastruktur, parkeringsplatser i utkanterna, ekologisk hållbarare sopsystem, god
välfärdsservice, låg energiförbrukning i den byggda miljön och hög självförsörjningsgrad i de tekniska systemen. Stadsdelen ska även ha närhet till både stad och land samt om möjligt ett sjönära läge.
Beslut togs i Växjö Kommun den 2020-01-14 (Dnr 2019–00554) att arbeta vidare med idén och tydligare definiera begreppet ”Grön stadsby” (Bilaga 2).
”1. Kommunen besvarar motionen med att många av de idéer som framförs i motionen kommer arbetas med i till exempel Bäckaslövsområdet
2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tydligare definiera vad som skulle kunna ingå i begreppet ”Grön Stadsby” för att se hur det ska kunna tillämpas framöver.”
(Växjö Kommun KS 2020) Hållbar stadsutveckling enligt regering:
”En hållbar stadsutveckling utgår från att planering och utveckling av städer ska bidra till miljömässigt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar utveckling. Det handlar om att åstadkomma goda livsmiljöer och väl fungerande och robusta städer som utformas så att de är till för alla. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att minska segregation, öka tillgängligheten och den sociala sammanhållningen samt ge förutsättningar för att nå nationella klimat- och miljömål.”
(Politik för gestaltad livsmiljö, Proposition 2017/18:110) Hongasmossa i Helsingfors, Baskemölla Ekoby, Ystads Trädgårdsstad och
Jakobsberg i Karlstad är exempel på projekt där de arbetar med en hållbar stadsutveckling som även uppfyller somliga kriterier för den Gröna Stadsbyn.
1.1.1 Frågeställningar
• Vilka kvalitetsparametrar behövs för att det ska vara en attraktiv plats att bo på?
• Är det möjligt att en Grön stadsby är autonom och med vilken självförsörjningsgrad för värme-, el- och vattenförsörjning?
• Är det möjligt att uppfylla Centerpartiets kriterier för en Grön stadsby?
Syftet med arbetet är att ta fram ett koncept för och ett förslag på hur en Grön Stadsby kan utformas och vilka kriterier den ska uppfylla. Det koncept som tas fram ska kunna användas som ett underlag för Växjö kommuns hållbarhetsarbete med en Grön Stadsby.
Frågeställningar som ska besvaras är exempelvis hur en så kallad Grön Stadsby ska utformas för att: ha en minimal klimatpåverkan, baseras på förnybar energi,främja en biologisk mångfald, göra den autonom med avseende på försörjning av värme-, el- och vattenförsörjning samt göra den till en attraktiv plats att bo på. Målet är att få fram konceptet Grön stadsby som sedan skulle kunna användas som ett underlag för Växjö kommuns framtida hållbarhetsarbete med en Grön Stadsby.
Kriterierna som har beaktats i studien är: blandad bebyggelse, egen matproduktion, lokal energiproduktion från solenergi, parkeringsplatser i utkanterna, ekologisk hållbarare sopsystem, god välfärdsservice, låg energiförbrukning i den byggda miljön och hög självförsörjningsgrad i de tekniska systemen. Stadsdelen ska även ha närhet till både stad och land samt om möjligt ett sjönära läge.
2 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redovisas vetenskapliga artiklar och rapporter som har använts som underlag under arbetets gång med att ta fram kriterierna för en Grön Stadsby.
Juhola (2018) skriver i sin artikel att grön faktor är förhållandet mellan den gröna ytan och den bebyggda ytan. Måttet grön faktor har använts i flera städer i världen för att utvärdera hållbarheten i landskapsdesign och konstruktion med andelen gröna områden och bebyggda områden som utgångspunkt. Den gröna faktorn baseras på upprättande av checklista med faktorelement som är anpassade till verktyget. Varje element bedöms utifrån 4 faktorer: ekologi, funktionalitet, landskap, och underhåll
Citerat från PBL kunskapsbanken om hur grön faktor kan beräknas i fem steg:
”1. Betydelsen av olika funktionella ytor för till exempel dagvattenhanteringen viktas med ett funktionellt värde. Hårdgjorda vegetationsfria ytor brukar få värdet 0.
2. Mät upp den totala ytan som grönytefaktorn ska räknas fram för, till exempel stadsdel, kvarter, fastighet.
3. Mät upp arean av respektive funktionell yta och multiplicera varje yta med det viktade funktionsvärdet för att få ett mått för ytans ekoeffektivitet. Exempelvis genererar ett stort träd på marken många ekosystemtjänster och får därför ett högre värde än motsvarande yta på ett grönt tak täckt med sedummatta.
4. Summera grönytornas ekoeffektivitet
5. Dela den totala ekoeffektiva arean med den totala ytan. Kvoten av dessa blir områdets grönytefaktor (GYF).”
(Boverket 2018).
Brilhante & Klaas (2018) noterar att teorin rörande hållbarheten blev ett viktigt begrepp för framväxten av ekonomisk och miljöskydd med stadens utveckling, vilket ledde till utvecklingen av andra termer bland annat grön urbanism, livlig stad och kompakt stad för att beskriva en hållbar stadsutveckling. Andra faktorer som är viktigt att nämna och har påverkan på en hållbar stad är stadens utformning, stadsdesign, energi och att kunna använda sig av naturliga resurser.
Brilhante & Klaas (2018) påstår att kunna definiera en hållbar stad behöver det sökas efter nya koncept och metoder medförde till framsteg av en ny term ”grönt”. Tolkningen av ”grönt” kan göras på olika sätt och nuförtiden tillämpas begreppet för det i privata och offentliga arrangemang som varumärke för miljövänlig och hållbarheten. En viktig fråga som Brilhante & Klaas (2018, s. 2) ställer i sin artikel är “Vilka strategier och åtgärder kan effektivt bidra med att göra städerna mer hållbara (grönare)”. Studier och forskning med målen att få en grönare stad görs än idag, men det finns ingen samsyn om hur
”grönt” ska tolkas. En förklaring kan vara Intra-urbana reseavstånd, det vill säga att ha lokala verksamheter vilket kan minska resor med bil och öka den fysiska aktiviteten.
En term som återkommer i olika artiklar om hållbart stadsbyggande är grön infrastruktur.
Demuzere et al (2014) skriver i artikeln om grön stadsinfrastruktur som är en
blandningsinfrastruktur för grönområden och inbyggda system som till exempel: Skogar, våtmarker, parker, gröna tak och väggar, som kan bidra positivt till ekosystemet. Grön infrastruktur har visat sig att reducera de negativa effekterna av klimatförändringar. Ett antal exempel som tas upp är balanserade vattenflöden för att minska översvämningar, ge termisk komfort genom att skugga vegetation samt för att göra det möjligt för människor att odla mat för egen försörjning. I artikeln nämner Demuzere et al. (2014) även att grön stadsinfrastruktur är en resurs för att dämpa klimatförändringarna till exempel då den gröna ytan (biomassan) fungerar som kollagring. Demuzere et al. (2014) nämner att grön stadsinfrastruktur bidrar till att minska klimatförändringarna genom att ta upp
koldioxiden ur luften via fotosyntes under dagen och sedan släpper ut syre på natten via andning. Demuzere et al. (2014) nämner att villaträdgårdar spelar stor roll i
klimatreducering. Gröna tak jämfört med ett traditionellt tak reflekterar ofta mer solljus vilket förbättrar isoleringen, luftkylning genom avdunstning av vatten från växter och förångning från jorden reducerar också behovet av kylning och isolering. Gröna tak har även lägre yttemperatur än vad konventionella tak har. Ett grönt tak kan minska
energianvändningen för sommarkylning och vinteruppvärmning i byggnader med redan befintlig dålig isolering.
Enligt kommunfullmäktige (2013) så har det strategiska miljöarbete i Växjö kommun uppmärksammats runt om i världen där fokuset ligger på att minimera utsläppen av fossila bränslen. I regionen finns det utveckling med stor potential av trähusbyggnation.
Studier inom trä har visat att byggnadsmaterialet spelar roll för förnyelsebart och pekar på att se byggprocessens roll ur ett klimatperspektiv. En strategi som Växjö kommun har är att öka så mycket som möjligt med träbyggandet i regionen. Med livscykelperspektiv inom träforskningen har visat att trästommen har en låg primärenergianvändning samt ett lågt koldioxidutsläpp vid produktionen jämfört med den traditionella byggnadsmaterial.
Begreppet urban odling kan klassificeras som allt från en kruka med en ört i ett köksfönster till ett lantbruk i stadsmiljö. Enligt Gottberg (2009) är begreppets
huvudinnehåll att det produceras där det konsumeras. Vilket Gottberg (2009) menar att maten som produceras är ekologisk och lokalproducerad odling har numera ökat i intresse. För att kunna tolka urban odling är det viktigt att förstå grunden vad urban agrikultur i allmänhet är, vilket Gottberg (2009) har skrivit en förklaring av begreppet.
” Urban Agriculture is an industry located within (intraurban) or on the fringe (peri- urban) of a town, a city or a metropolis, which grows and raises, processes and distributes a diversity of food and non-food products, (re-) using largely human and material resources, products and services found in and around that urban area,[…] and in turn supplying human and material resources, products and services largely to that urban area.”
(Mougeot 2005, Mougeot, L. J.A. 2000:10 se Gottberg 2009, s. 5).
I ett stadsodlingsprojekt av Svensson (2014) har olika metoder kommit fram som visar att urban odling kan vara en ekonomisk och lönsam verksamhet. Stadsodling är en stor och växande trend där flera som aldrig tidigare har visat något intresse nu visar stort intresse.
Ett exempel på städer med ett ökade intresse som visar att trenden är växande är
Amsterdam där skolor nuförtiden har köksträdgård på skolgården. I andra städer som San Francisco har man kommit med förslag på att ha växthus, att kunna odla i centrum av staden och i Vancouver har det fattats beslut om att kunna använda parker för grönsaks- odling.
Zidane (2019) skriver i sin uppsats att blandstaden är mer än bara fysiska strukturer.
Offentliga platser ska befolkas och användas under olika tiderna på dygnet. Mer varierad och småskalig verksamhet ska skapa förutsättningar för en ökad mångfald och kortare avstånd för gående och cyklister till stadens funktioner. En blandstad skapar även en större social blandning och mångfald bland de bosatta i området. Det ska vara möjligt för olika samhällsgrupper att integrera med varandra i de offentliga rummen.
Blandade bebyggelse eftertraktas vid planering av nytt bebyggelseområde, omväxlande boendemiljöer omfattar bland annat villor, radhus, flerbostadshus, skola, verksamhet och med mera.
Bellander (2005) skriver i sin rapport att bebyggelseförtätning i en befintlig tätort bildar förutsättningar till fler boende i tätortens centrala delar. Det bidrar till ökad integration av olika funktioner såsom boende, arbete och service. Underlaget för service stöds och gjorda satsningar som exempelvis vägar och fjärrvärme används mer effektivt.
Argumentet för gles bebyggelse enligt Bellander (2005) är att många människor föredrar att bo glest i bostadsområden utanför den tätbebyggda stadskärnan. Kretsloppsanpassning kan även tillfredsställas i en glest bebyggd stad. Den täta staden har uppmärksammats i forskning där de har studerat de negativa konsekvenserna, hur försvinnande av
grönområden och uppståndelse av trängsel uppstår kan leda till mindre en effektiv energianvändning och minskad tillgänglighet.
En blandstad ger en social och mångfaldig boendemiljö. En blandstad är även befolkad hela dygnet vilket ger förutsättningar för en ökad säkerhet och trygghet. Människor som befinner sig eller är boende i en blandstad har inom sikt eller på gångavstånd till andra funktioner än bara bostäder. Boende har även gångavstånd till en mängd funktioner alltifrån affärer, arbetsplatser till sociala mötesplatser.
Lågenergihus menas med att de är byggnader som använder mindre energi än hus som är traditionsenligt byggda eller vad byggnormen kräver. Det innebär oftast att det är
välisolerade byggnader med någon form av värmeåtervinning (Blomsterberg 2009).
Passivhus definieras som mycket välisolerade och lufttäta byggnader, de har liten mängd köldbryggor och har en väldigt liten risk för kallras och drag. Målet med passivhus är att göra både värmeförlusten värmebehoven så låga som möjligt. Detta är en fördel som bidrar till en minskad energianvändning. Nackdelarna med passivhus är att extra tjock isolering är slöseri med material från både byggnadens ekonomiska och dess
kvalitetsperspektiv som inte heller tas igen under livscykelperioden. Det är även inte alltid energisparande under ett längre tidsperspektiv (Valtin 2013).
Sandström (2011) skriver i sin rapport om hur man planerar i attraktiv stadsmiljö att attraktiviteten i en stad har många olika sidor och egenskaper och uppfattas olika.
Det finns olika krav och behov för olika målgrupper t.ex. turister vill ha en upplevelse och se en vacker miljö. Företag vill ha lokaler med låga kostnader, bra företagsmiljö, kompetens och en bra utvecklad infrastruktur. Boende vill ha attraktiva bostäder, god service, trygghet och olika fritidsaktiviteter. Hur man vill att staden ska utvecklas så är
hållbarhet, ekonomiska intressen, bostäder eller funktionalitet de viktigaste, eller att det är en blandning av dessa (Sandström 2011).
De tekniska systemen kan delas upp i försörjningssystem, transportnät, och
kommunikationsnät. Försörjningssystemen är till exempel elnät, gasnät, fjärrvärmenät, avfallshanteringssystem, vattendistribution, avloppsystem och reningsanläggningar.
Transportsystem är det som transporterar människor och varor som gator, vägar, motorvägar, spårvägar, flyg, hamnar, vattenleder och kanaler. Kommunikationsnäten är telefonnät, kabel-TV-nät, trafikkontrollsystem och informationsnätverk (Johansson 2016).
2.10.1 Eltillförsel
Vid installation av solceller minimerar nödvändigheten av köpt el vilket är en byggnadsåtgärd för klimatnyttan. Med hjälp av solceller kan en byggnad vara
självförsörjande och ge nettodebitering via grid-system/smart grid. Perioden som högst produktion fås av sol el är mellan mars och oktober, ca 10 – 15 % omvandlas solenergin till el (Skolkompaniet 2020).
Enligt energimyndigheten (2017) är det lämplig att placera solcellerna i väderstrecken syd, sydost, eller sydväst. Från moduler riktade i öst och väst erhålls ungefär 10 - 20 % lägre total årsproduktion än i söderläge. En fördel med en installation i öst-västlig riktning är att större del av elen produceras på morgon och kväll då det är högre elanvändning (Energimyndigheten 2017, s. 3).
Fördelar med solceller är att produktionen av el kan ske utan att solstrålningar träffar solpanelen dvs. att produceringen kan även förekomma under molniga dagar.
För att bilda ett hållbart samhälle är det viktigt att tänka på alternativa energikälla som vindkraftverk, biokraft, solkraft och med mera. Fördelarna är att miljöpåverkan minskas då de förnybara energikällorna alstrar energin genom naturliga krafter (Johansson 2016).
Vindkraftverk kan noteras som urban energikälla och ett tillägg till andra förnybara energikällor i en stad. Beroende på var installationen ska ske finns det ett fler tal varianter av vindkraftverk. Småskaliga är en av varianten där det möjliggör för installationen på taket i en byggnad och gårdstomter. Farhadian (2014) påstår att vindflödet beror av höjden på taket och vindriktningen och hur jämn ytan är runt om byggnaden.
Vindturbiner finns i olika sorter vertikala- och horisontella och för urbana miljön är dagningen anpassad. Swift, Turby är exempel på vindkraft som kan installeras.
2.10.2 Värme
Byggnadens utformning har en central betydelse för en acceptabel innemiljö, låga årskostnader för effekt- och energiuttag dvs. summan av underhållskostnader samt drift- och byggkostnader. Vid kalla perioder kan lagrad värme i byggnadsstommen ha påverkan på minimeringen av effektuttag. Värmelagringsmöjligheter kan påverkas av fasadmaterial i både tunga och lätt hus. Värmelagringen bör kunna användas när inneluften och
materialets temperatur har möjligheten att variera (Johansson 2016).
Med hjälp av termisk solfångare kan solenergin förvandlas till värme vilket kan minska energibehovet i huset. Nackdelen med solfångare är att lagringen på värmen lagras det korttidslagring som sker i form av ackumulatortank. Dimensionen på solfångare har en utsträckning på att kunna täcka 40 % av varmvattenbehovet årligen (Johansson 2016).
Värmepumpar utvinner energi som värme genom naturen dvs. sjövatten, markvärme, avloppsvatten samt ventilationsanläggningar. Med hjälp av tekniken i värmepumpar flyttas energin till nyttig värmeenergi. För större värmepumpar är drivkraften en del elenergi vilket ger en retur på tre delar värme (Johansson 2016).
Kraftvärmeverk är en anläggning som framställer både fjärrvärme och elkraft. Den
positiva delen av fjärrvärmen är bland annat luftkvaliteten i tätorter förbättrats på grund av att den lokala förbränningen har minskats (Johansson 2016).
2.10.3 Vatten & avlopp
Vatten och avlopp är viktigt att det planers tidigt i början av stadsplaneringen, tätheten har en roll vid konventionella systemen, ju tätare systemet är desto billigare kan det göras. Ett hållbart VA-systemet behöver uppfylla kraven på miljö, hygien, ekonomi, resurshushållning, funktions och bekvämlighet.
Vatten & avloppsförsörjningen använder samhället av vattenkretsloppet som bearbetas och sedan överlämnas tillbaka till naturen, kretsloppet går i en cirkulärform. Enligt Johansson (2016) infattar vatten & avloppsystemet av:
• Vattentäkt
• Vattenverk
• Ledningar för dricksvatten, spillvatten, dränerings- och dagvatten
• Olika lösningar för dagvattnet
• Avloppsreningsverk.
Urtag av naturtillgången ska minimeras så mycket som möjligt och kretsloppet för växtnäringsämnen ska inte påverkas och ska fungera. Vattenkvalitet har flera permanentboendeproblem med, till exempel järnhalter och kan vara höga (Johansson 2016).
Biologiska dammar har tillämpats för avloppsrening för att minimera mångfald av organiska material vilket är i behov av ljus och värme för att mikroorganismer ska ha en normal funktion. Biodammar har sin begräsning vid frånskiljande av fosfor, av den anledningen har fyllningsdammar utvecklats. Fosforn i fyllningsdammar tas bort med hjälp av kemisk fällning. Behandlade vatten som är lagrat i biodammar kallas i processen för bevattningsdammar. För att undvika de hygieniska riskerna ska spridas så lagras vattnet ett antal månader, reningssystemet skapar en välfungerande drivkraft och avhjälper bristen på vattnet inom jordbruk (Johansson 2016).
Våtmarker kan användas som kväverening vid framför allt reningsverket med 20 000 personekvivalenter uppkopplade samtidigt. Det bör kunna tillämpas för rengöring av dagvatten, kväverening av avloppsvatten, bräddvatten osv. Fördelen med våtmarker är bland annat utsläppen av metaller minskas samt kväve och fosfor. Effekterna på
våtmarker visar sig vara positivt för biologiska mångfalden och upplyftande naturområde skapas samt att vattnet renas. Användningen av naturliga våtmarker för att rengöra avloppsvattnet kommer att påverka sammansättningen flora och fauna (Johansson 2016).
2.10.4 Sopsugssystem
Fronda & Skogström (2017) tar upp olika sopsugssystem, stationära- och mobila sopsugssystem. Stationära sopsugssystem förekommer oftast i stadsdelar, bostadsområden, offentliga platser och speciella anläggningar.
I en stationär sopsug så är det en huvudledning som sopstationerna är kopplade till som sedan går till en terminal utanför området. I terminalen lagras soporna i containrar för att till slut transporteras till sortering av avfallet.
Ett mobilt sopsug är i liknade princip men är i en mindre skala och har ingen terminal som slutpunkt. I stället finns en dockningsstation som är placerad i närheten av sopnedkasten men mer lättåtkomlig plats för avfallsfordonen.
Fronda & Skogström (2017) tar även upp användningsområden som bostäder och kommersiella och offentliga lokaler. Att ha sopsugssystem i bostadsområden bidrar till mindre driftkostnader genom att det blir färre sophämtningar och manuellt arbete.
Minskning av soprum bidrar till att det blir större yta för bostäder eller andra verksamheter, gör det även möjligt för tätare byggnationer. Detta leder till bättre livskvalité då avfallsfordonen inte behöver köra genom bebyggelsen. Det är rent, hygieniskt och minskning av lukt då det är ett slutet system. Vid kommersiella och offentliga lokaler och mötesplatser är sopsugssystem ett bra alternativ för att undvika överfulla papperskorgar (Fronda & Skogström 2017).
Cirkulär ekonomi innebär att en produkt varken har en början eller slut till skillnad från linjär ekonomi som har en början och ett slut. Råmaterialet ska inte ha en slutpunkt i sin användning utan används i nästa process. Beroende på vad det är för produkt kan det bli en stor mängd processer som knyts samman. Cirkulär ekonomi handlar inte bara om produktion men även konsumtionen kommer ändras. Ett vanligt begrepp inom cirkulär ekonomi är kaskad. Det handlar om att hela eller delar av biomassan återanvänds flera gånger till olika produkter innan den används för energiutvinning (Willfors 2018).
Enligt Bahr & Sandström (2017) har cirkulär ekonomin gett en definition på tre bas principer:
• “Bevara och stärk naturkapitalet genom att förvalta ändliga resurser och balansera nyttjandet av förnybara resursflöden
• Optimera resursutnyttjandet genom att cirkulera produkter, komponenter eller material med så högt nyttjande som möjligt
• Främja verkningsfulla system genom att eliminera negativa sidoeffekter av resursanvändningen som miljögifter, buller, trängsel, eller negativa hälsoeffekter.”
(Ellen Macarthur Foundation 2013 se Bahr & Sandström 2017, s.76).
Med hjälp av dessa tre bas principerna kan mer om cirkulärt resursflöde innefattas till anslutning till hållbarheten och att få en bild på hur den framtida ekonomin kommer att fungera. Den cirkulära ekonomin behöver nödvändigtvis drivas av förnybara eller cirkulära energi efter att nyttja återstående material.
Nya tekniska drivkrafter som bidra till utvecklingen på cirkulär ekonomin har större möjligheter att utvecklas mera idag än ett par årtionde sedan. Det handlar om digitaliseringen och förnybara energi.
Det stora växande problemet dominerad av fossila bränslen är resursanvändning och linjära ekonomin. Därför har systemförändringen för solenergi har ökat genom att starkt regional produktion för lagring och användning av solenergi (Betänkande av Utredningen cirkulär ekonomi 2017).
I följande avsnitt redovisas olika befintliga eller planerade gröna städer, ekobyar etc. som beskrivs genom utifrån kommunernas detaljplaner och planbeskrivningar.
2.12.1 Hongasmossa, Helsingfors
Hongasmossa är Helsingfors största träbyggnadsområde, se Figur 1. Området ligger i nordvästra Helsingfors. Hongasmossa är ett gammalt skogs- och ängsområde och ska bli en grön stadsby för ca 2000 invånare innan mitten av 2020-talet (Stadskansliet 2018).
Alla byggnader är byggda av trä samt fasader materialet är av trä. Husen är målade färgglada och där färger varierar från hus till hus. Byggnaderna är energieffektiva passivhus med ett så litet klimatavtryck som möjligt. Det finns även ett energieffektivt
höghusområde med 116 bostäder som är byggda av trä. Det är det första
trähöghusprojektet med passivhus i Helsingfors (Stadskansliet 2020). Hongasmossas parker har temat naturens mångfald. Klippor har bevarats och det är möjliggjort att odla vid koloniträdgårdar som även planeras att vara en livsmiljö för fjärilar (Helsingfors stadsplaneringskontor 2016).
Figur 1: Illustrations karta över Hongasmossa (Stadskansliet 2018).
Publicerad med illustratörens medgivande.
2.12.1.1 Områdesbeskrivning Hongasmossa
Hongasmossa har en kvartersmarksarea på ca 31,56 ha vilket är hela det markerade området, se Figur 1. En bebyggelsearea på ca 6,5 ha totalt varav 6,34 ha bostadsyta och 1 500 kvm offentliga lokala tjänster.
Antalet våningar i området för bostäder går från två till fyra våningar.
Hongasmossa har en blandad bebyggelse med inslag av småhus, radhus, kedjehus, flerbostadshus, byggnader för verksamheter och service, förskola och skola.
Antalet bostäder är planerat för ca 1 600 invånare. Närmaste avståndet till Helsingfors centrum är ca 12 km enligt Google Maps vägbeskrivningar. Byggnaderna i området har stomme av massivträ och fasad av trä. Grönytor i området som har uppskattats av med hjälp Hongasmossas detaljplan består av 7 ”gröna” parker och 3 gröna
rekreationsområden. Mängden yta för dessa är ca 14,68 ha vilket är 46,7% av ytan i Hongasmossa. Hårdgjorda tomtytor ligger på 11,89 ha, verksamhetsytor (arbete, butiker, etc.) 0,33 ha och gator, torg och parkering på 4,56 ha vilket är 53,3% av ytan i
Hongasmossa. Parker är planerade enligt planbeskrivningen att ha de naturliga egenskaperna som utgångspunkt, det kommer finnas en klippark, träskpark, och en fjärilsäng. Energisystem som försörjer Hongasmossa med värme är fjärrvärme.
Avfallshanteringen sker via avfallstunnor som är placerade vid bostadsparkeringarna.
VA-hanteringen kommer anslutas till Helsingfors stadsnätverk. Parker kommer att ha områden med jordbruksmark som gör det möjligt för odling. Parkeringar i området består av 12 kvartersområden för parkeringar. Ekosystemtjänster som utnyttjas är våtmarker som fördröjer absorberar dagvattnet. Den biologiska mångfalden gynnas av ängsparker som ska vara en attraktiv livsmiljö för fjärilar genom att bevara och plantera lämplig föda för fjärilar (Helsingfors stadsplaneringskontor 2008).
2.12.2 Baskemölla Ekoby
Baskemölla är en tätort utanför Simrishamn, Skåne. Sydväst om, och precis utanför Baskemölla ligger ekobyn. Ekobyn är ekologiskt självförsörjande där de boende odlar sin egen mat. 2013 fanns tolv hushåll men det ska bli 25 – 28 hushåll när ekobyn är färdig (Äppelkusten 2013). Husen är byggda av material från naturen som träfibercementhus,
lättklinkerhus, halmbalshus stampade jordväggshus och trähus (Äppelkusten 2013). För avloppsvatten från bad, disk och tvätt finns markbäddar för alla hushålla som antingen är separata eller gemensamma (Celander & Holm 2000). (se Figur 2).
Figur 2: Illustration över Baskemölla Ekoby. Publicerad med upphovsmannens medgivande
2.12.2.1 Områdesanalys Baskemölla Ekoby
Kvartersmarksarean i Baskemölla Ekoby ligger över 5,15 hektar med en byggelsearea på ca 2 580 kvm. Kvarteret är beläggen 1,1 km avstånd från centrum och 6 km till
Simrishamn. Bebyggelsen kommer bestå av främst en vånings- eller en och ett halvt våningshus med några inslag av två våningar. Antal bostäder i området kommer att bestå av 25 till 28 bostäder. Området består av blandad bebyggelse så som småhus,
verksamheter som gårdsbutik, ataljé, en mindre verkstad och en odlingsgård, förskola och kursgård. En gemensam odlingsmark som är uppdelad av träd och buskridåer med vegetationsöar på kullar och ej exploaterade områden, odlingsgården ger möjlighet för plats till hönor, ankor och andra mindre djur. För den biologiska mångfalden finns det grodor kring våtmarkerna söder om planområdet som bevaras. Lösningen för parkeringen för besökande är placerat utanför planområdet. Grönytor har utifrån tolkning av befintliga detaljplaner består området av minst 80% natur och obebyggd mark. Materialet som används för byggnadsverket är träfibercement, lättklinker, halm, stampade jordväggar och trä samt för hårdgjorda ytor används grusvägar. Energi för uppvärmning kommer
huvudsakligen från gemensamma värmecentraler som bygger på solfångare, pelletspanna, och ackumulatortank. När det gäller VA-hantering tas vattnet från egna brunnar som borras i området. Insamling av dagvatten gör det möjligt för bevattning. Toalettavlopp separeras i avföring och urin. Avföringen efterbehandlas genom att den torkas, komposteras, eller rötning. Urinen samlas i tankar och töms 1 till 2 gånger om året.
Närsaltlösningen efter spädning kan sedan användas i området. Vatten från bad, disk och tvätt slam avskiljs och infiltreras i marken utanför området som tar upp en yta som är 500 kvm. Inför avfallshantering tar varje hushåll ansvarar för sitt eget avfall. Avfallet
källsorteras och komposteringen av allt kompostavfall sker lokalt. Sophämtning sker från avfarten från huvudgatan (Celander & Holm 2000), (Celander 2004), (Celander 2006), (Wahlman Stridsman 2019).
2.12.3 Ystads Trädgårdsstad
Trädgårdsstaden i Ystad (se Figur 3) är ett planerat bostadsområde med målet att skapa en grön stadsdel med 400 – 450 bostäder i blandande uthyrningsformer där ett antal kriterier finns:
• Växter och träd i den befintliga natur- och parkmiljön integreras med varandra i planeringen.
• Göra det möjligt för egen odling på gårdar, tak eller balkonger
• Liten mängd hårdgjorda ytor för att ge plats åt växtligheten.
• Dagvattenhantering tas hand om i kvartersmarken genom inträngning och fördröjning. Och vid behov ansluta till kommunens dagvatten.
• Lösningar till förbättrade avfallshantering, återvinning, kompostering etc.
(Ystadbostäder 2019)
Figur 3: Illustration över Ystads Trädgårdsstad (Ekman, Holtenäs & Nygren 2015). Publicerad med illustratörens medgivande.
2.12.3.1 Områdesbeskrivning Ystads Trädgårdsstad
Kvartersmarksarean i Ystads Trädgårdsstad hamnar på ca 7,9 ha och bebyggelsearean på ca 7,8 ha golvyta. Antalet våningar på bebyggelsen har på den norra delen två våningar och den södra- och västra delen är högre bebyggelse på fem våningar. Bebyggelse har en blandning av radhus, kedjehus, parhus och flerbostäder. Antalet planerade bostäder är ca 350 totalt, varav 300 lägenheter i flerbostäder och ett 50-tal i den lägre bebyggelsen.
Närmaste avstånd till Ystads centrum är 1,9 km. Byggnadsmaterial som har använts är puts eller tegel för fasad och andra miljövänliga material. Grönytor i området består av gröna tak och tomter ska ha en grönyta på 40 %. Delar av planområdet med
karaktäriserade träd bevaras som naturliknande platser i den norra delen och mer park- eller trädgårdsliknande i den centrala delen. I området finns möjlighet för solceller.
Värme fås genom fjärrvärme som är kopplad till det befintliga fjärrvärmenätet.
Avfallshanteringen sker genom källsortering som hanteras kommunalt. VA-hanteringen sker via anslutning av det befintliga kommunala nätet. Odlingsytor planeras att placeras nära bostäder för att det ska utnyttjas av de boende. Parkeringslösningen för området är planerat 0,9 parkeringsplatser per lägenhet för flerbostäder och två parkeringsplatser per bostad i den lägre bebyggelsen. Allmän parkeringsyta är föreslaget på västra sidan av infartsgatan. Ekosystemtjänster som finns i området är de gröna ytorna i området som dämpar vattenflödet under skyfall och sänker temperaturen när det är varmt, träden och buskar tar upp koldioxid, skuggar och dämpar vinden. Den biologiska mångfalden består av varierat växt- och djurliv med hög biologisk mångfald. Öster och söder består av tall, lönn och poppel. I väster mot Malmövägen växer en tät idegranshäck med inslag av oxbär, tysklönn rosor med mera. Längst i söder finns en fruktträdgård även tätt antal av
granar med inslag av björk och hagtorn. I sydväst finns ett område med park- och trädgårdsliknande karaktär med varierade växter med vanliga buskar och träd. Området i öster delas av en rad granar som det växer murgröna på. I södra delen växer även två mammutträd som är ett ovanligt träslag i Sverige. Längst den norra kanten växer en rad av lindar och i den södra kanten en rad av lönnar där det finns rödlistade lavar. De äldsta träden är upp mot 200 år gamla. Centralt i området är det mer öppet med buskar och småträd och strax norr om det centrala området finns en öppen ängsyta. Nordväst mot Malmövägen finns unga lönnar, björnbärssnår och en äng med kungsljus (Holtenäs, Ekman & Nygren 2015).
2.12.4 Jakobsberg, Karlstad
Jakobsberg är en ny grön stadsdel som är planerad att genomföras i Karlstad (se Figur 4).
Syftet med gröna stadsdelen är att ha en hållbar framtid med utgångspunkter för lägre miljöpåverkan. Ca 2 200 bostäder är planerade att byggas med sex nya parker. I anslutningen till Jakobsbergskogen och Mariebergsskogen finns naturområde med 15 hektar ängsmark. Förutsättningar som de boende kommer ha är återbruk, cykel- och bilpooler, busshållplatser och parkeringsplatser. En stadsdel nära till grönskande området med en rik fritid som har mötesplatser med varierande karaktärer. I Jakobsberg kommer det byggas blandad bebyggelse, lägenheter, radhus och villor samt grund- och förskola (Karlstads Kommun 2016).
Figur 4: Illustration över Jakobsberg. Publicerad med illustratörens medgivande.
2.12.4.1 Områdesbeskrivning Jakobsberg, Karlstad
Jakobsberg har en kvartersmarksarea på ca 15 ha och en bebyggelsearea på ca 2,5 ha.
Antalet våningar som bebyggelsen har går från två våningar till 15 våningar med en blandning av flerbostadshus, radhus, småhus, byggnader för verksamhet och service samt förskola och skola. Antalet planerade bostäder i området är ca 2 200. Det närmaste avståndet till Karlstads centrum ligger på ca 6,9 km. Byggnadsmaterial som har använts har tolkats som låg klimatavtryck. Över 50 % av ytan i Jakobsberg består av gröna ytor medan gator, hustak och parkeringar kommer vara hårdgjorda ytor. Jakobsberg kommer
ha 6 parker där ett visst antal parker samt lekplatser och platser för fysiska aktiviteter som kommer att placeras längs med den gamla flygbanan. Energisystemen som förser området med värme är fjärrvärme. Avfallshanteringen sker via återvinningstationer där det
källsorteras. VA-hantering kommer ske via anslutning till Karlstads kommuns nät.
Stadsodling kommer vara möjligt vid parkstråken. Parkeringar kommer vara i form av kantstensparkeringar, undermarkparkeringar och markparkeringar på gårdar.
Ekosystemtjänster som finns i området är ett dagvattensystem som rengör vattnet som rinner ner i älven samt våtmarker som fördröjer och absorberar dagvattnet. Skogsmarker och kulturmiljö bevaras och den biologiska mångfalden skall utnyttjas på ett hållbart sätt som bidrar till god hälsa och livskvalité (Berg 2015, Planbeskrivning), (Berg 2015, Samrådsredogörelse).
3 Objektsbeskrivning
Jonsboda är det område för vilket ett förslag på Grön Stadsby har tagits fram. Området ligger i Växjö kommun och avståndet från Jonsboda in till stadskärnan är 4,9 km. I Växjö kommun finns ett flertal sjöar och Jonsboda ligger väster om Södra Bergundasjön, se Figur 5, vid Jonsbodaviken
Här beskrivs området Jonsboda som är den plats som studeras för skapandet av det visuella förslaget. Områdesbeskrivningen består av utdrag från Växjö kommuns Naturvärdesinventering från 2012 utifrån området där konceptet är planerat.
3.1.1 Jonsboda
Jonsboda är ett område som ligger väster om Södra Bergundasjön vid Jonsbodaviken (Figur 5). Området är en blandning av vanlig skogsmark och dikad skog. Platsen är obebyggd och har bara en genomgående grusväg, samt motionsspår Växjö Runt som är kopplad till de flesta delarna av Växjö. Enligt Växjös översiktsplan (2012) så finns det tre olika riktlinjer för Jonsboda där stråken genom Bokhultet ska var stängt för biltrafik. En tät bebyggelse närmast Södra Bergundasjön för att ha en hög attraktionskraft i centrum av stadsdelen. Grönstråk ifrån stadsdelens centrum mot Marklanda och från Södra
Bergundasjöns södra del mot Kättilstorp.
3.1.1.1 Områdesbeskrivning Jonsboda
De följande sektionerna som tas upp utgår ifrån kommunens naturvärdesinventering (Bilaga 3A) där de följande ligger inom förslagets exploateringsområde.
Jonsboda 1:9
Längst väster om planområdet finns en talldominerad äldre skog med skogsvegetation.
Det dominerande träslaget är tall med inslag av björk, gran och sälg. Växtarter som finns i fältvegetationen är ängskovall, vårfryle, blåbär, odon, kruståtel, örnbräken,
skogsstjärna, lingon och ljung. Området har naturvärde 6 som är högre än ganska högt naturvärden men lägre än högt naturvärde.
Figur 5: Karta från Växjö Kommun där Jonsboda är inringat (Lantmäteriet &
Stadsbyggnadskontoret u.å.). Publicerad med kommunens medgivande.
Jonsboda 1:10
Söder om Jonsboda 1:9 ligger Jonsboda 1:10 som består av ungskog av björk och lågväxta pionjärmijöer. Det dominerande träslaget är björk med inslag av sälg, tall och ek. Växtarter som finns i fältvegetationen är gråfibbla, käringtand, gråfibbla, veketåg, flaskstarr, gulsporre och prästkrage. Området har naturvärde 5 som är ett ganska högt naturvärde.
Jonsboda 1:13
Nordöst om planområdet är en tät inhägnad blandskog. Varierar mest unga björkar och granar med inslag av äldre tallar och björkar. Växtarter som finns i fältvegetationen är blåtåtel, blåbär, revlummer och lingon. Det dominerande träslaget är björk med inslag av gran, tall och ek. Området har naturvärde 5 som är ett ganska högt naturvärde.
Jonsboda 2:4
Ett litet skogsparti i västra delen består av äldre tallar och anses vara en fin
rekreationsskog. Det dominerande träslaget är tall med inslag av björk och gran. De dominerande växtarterna i fältvegetationen är ljung och örnbräken med inslag av skogsstjärna, lingon, ekorrbär, ängskovall, vårfryle och kruståtel. Området har naturvärde 6 som är högre än ganska högt naturvärden men lägre än högt naturvärde.
Jonsboda 2:9
Östra delen av planområdet är en inhägnad ung och tät lövskog med några högre tallar och björkar. Dominerande träslag av björk med inslag av gran, asp och tall. Området har naturvärde 4 som är högre än måttligt naturvärde men lägre än ganska högt naturvärde.
Jonsboda 2:10
Strax under området Jonsboda 2:9 ligger Jonsboda 2:10 som består av en blandskog med mest unga träd som är delvis inhägnat med några äldre tallar. Det dominerande träslaget är björk med inslag av grandasp och tall. Området har naturvärde 5 som är ett ganska högt naturvärde. Växtarter i fältvegetationen är skogsstjärna, ekorrbär, blåbär och kruståtel.
Vid stranden bland annat pors, videört och vass.
Jonsboda 3:7
Södra delen av planområdet består mest av lövsly och två dammar. Det dominerande träslaget är björk. Växtarterna i fältvegetationen är vid vägkanterna till Växjö runt mycket blommor, bland annat blodrot, ljung och prästkrage. Här finns rödlistade arter som backsvala och metallvingesvärmare. Området har naturvärde 6 som är ett högre naturvärde men lägre än ett högt naturvärde.
(Naturvärden väster om Bergundasjöarna 2012)
4 Metod och genomförande
I avsnittet redovisas tillvägagångsättet för insamlingen av data och information till arbetet samt på vilket sätt metoderna tillämpades.
För att få en bred förståelse för hur en stad fungerar har en litteraturstudie genomförts.
Den har gett en fördjupad kunskap inom ämnet samt insikt om vilka kriterier som kan vara lämpliga i ett koncept för en Grön Stadsby. Litteraturstudien kom även till användning i de olika gestaltningsval som gjorts.
Genom en fältstudie har planområdet för Jonsboda studerats på plats för att få en översikt över platsen och vilka förutsättningar som finns i området. Dessutom har kartor och Växjö kommuns naturvärdesinventering av Jonsboda studerats. Studien låg till grund för den visuella förslaget och gav verklighetsförankrad översikt över den biologiska
mångfalden, exempelvis var och hur de olika växtarterna i området växer samt hur miljön i området ser ut i verkligheten.
Genomförandet av fältstudien gjordes genom observation av marken, träd, utsikter och vägar. Studien dokumenterades genom fotografering. Kartor studerades för att få en översikt och vilka förutsättningar som finns för mark och topografi. Kommunens naturvärdesinventering studerades utifrån planområdet och detta gav en detaljerad bild över den biologiska mångfalden i området och vilka ekologiska förutsättningar som finns.
Genom fallstudierna studerades befintliga eller planerade likvärdiga städer, byar och stadsdelar. Fallstudierna användes som inspiration till de val som gjordes. Studierna omfattar områdesanalyser av olika parametrar och kriterierna som kunde utgöra delar av konceptet Gröna Stadsby. De olika parametrarna som analyserades i fallstudien var:
• kvartersmarksarea för att veta hur stor exploateringen av området var utifrån planbeskrivningar och uppskattning av detaljplaner
• bebyggelsearea för att veta hur stor del av området som är exploaterat av byggnader
• byggnadshöjder analyserades för att få en överblick över hur hög bebyggelsen är.
• antal bostäder/invånare för att se hur stor mängd bostäder/invånare som tänkt få plats i den exploaterade ytan
• byggnadsmaterial för att se om eller vad för hållbara material som har valts i den bebyggda miljön, exempelvis i stommen eller fasader
• gröna ytor för att veta hur stor del av den exploaterade ytan som har består av växtlighet som gräs, träd eller buskar
• hårdgjorda ytor för att se hur stor del av den exploaterade ytan som består av asfalt, sten, plattor eller hårt packat grus
• torg och platser, hur många torg och platser finns det, vad som finns där och vad de används till samt vad som är unikt och har bevarats i platsen
• energisystem, vilka valda energisystem för värme- och eltillförseln i området, exempelvis om det är fjärrvärme och solceller
• avfallshantering, om avfall källsorteras, användningen av det organiska avfallet, vilken sorts avfallssystem som används
• VA-hantering hur vatten är tillförd i bebyggelsen och hantering av avloppsvatten.
Om det är kopplad till kommunernas nät eller om det tas hand om lokalt
• odlingsytor, om det finns ytor som är menade för odling, är ett av kriterierna för en Grön stadsby
• parkeringslösning, för att se hur de olika områdena har löst parkeringen, exempelvis placerat parkeringar i utkanterna
• ekosystemtjänster, hur den befintliga växtligheten bidrar till, exempelvis att träd och buskar minskar vind och buller och att grönytor bidrar till bromsning av vattenflöden och
• biologisk mångfald, hur den bebyggda miljön samspelar med biologiska
mångfalden, exempelvis att gröna områden har bevarats för att främja och bevara djurlivet och växtlivet.
I fallstudien över referensobjekten gjordes en analys och beskrivning av de studerade områdena utifrån de valda parametrarna. Analysen utgick ifrån information som fanns i kommunernas plankartor och detaljplaner. Olika kommuner hade olika mängd
information i plankartorna, vilket gjorde att vissa parametrar fick uteslutas från de områdena där informationen om de utvalda parametrarna saknades.
För att få en helhetsbild om en Grön Stadsby har det i studien valt ut involverade externa referensgrupper. En arkitekt från Arkitektbolaget som är aktiv i Bymässa 2030 i Växjö intervjuades då de har den hållbara landsbygden som tema. Frågan som ställdes till arkitekten var vad som behövs i en stad för att det ska vara en attraktiv plats att bosätta sig på? Även en intervju med en utredningsingenjör från VA-avdelningen på tekniska förvaltningen på Växjö kommun gjordes för att ställa frågor som rör vatten &
avloppshantering om Jonsboda skulle kunna vara självförsörjande på detta område. Under intervjuerna ställdes en huvudfråga som respondenterna svarade i form av fri dialog om frågan som ställs i intervjun. Frågeställningen utformades efter vilken respondent som intervjuas men samtidigt eftersträvades att svaren skulle ge en helhetsbild av det utfrågade ämnet utifrån respondentens värderingar, erfarenheter samt uppfattning.
Respondenter för intervjuerna kontaktades i form av mejl och telefonsamtal. En
introduktion till ämnets syfte och bakgrund presenterades för de tilltänkta respondenterna samt en intervjutid efterfrågades. De personer som slutligen intervjuades var endast de som uppfattades kunniga inom området. Intervjuerna pågick under 15 – 20 min.
Förslaget på en Grön stadsby togs fram med hjälp av 3D-ritprogrammet Sketchup för att få en övergripande bild över hur en Grön stadsby kan se ut samt vilka olika funktioner som behövs för att en stadsdel ska fungera enligt konceptet. Förslaget utgick ifrån insamlade data där allt som var möjligt att gestalta visuellt applicerades. Kartan som användes och ritades av för konceptet är Växjö Kommuns offentliga karta. Den innehåller topografiska marklinjer och kartan erhölls i form av DWG-fil från Växjö kommuns GIS- chef.
Första steget för visualiseringen var att räkna upp vad som behövs i en Grön stadsby, det vill säga verksamheter, service, skola, bostäder, parker och platser samt torg, parkeringar, gång- och cykelstråk, vägar och rekreationsområden. Antalet invånare antogs vara ca 400
personer. Dessutom antogs det att det är 2,2 personer per hushåll för bebyggelsen, vilket är genomsnittet för personer per hushåll i Sverige enligt Statistiska centralbyrån (SCB 2017). Antalet personer per hushåll utgjorde grunden till hur många byggnader och bostäder som skulle behövas.
Den blandade bebyggelsen i förslaget består av flerbostadshus, radhus och småhus som placerades i en blandad ordning i illustrationen. Placering av husen utgick ifrån de topografiska förutsättningarna för att undvika placering på branta lutningar. Vissa placeringar av ett antal hus utgick också ifrån de befintliga vägarna och gång- och cykelstråken i området för att bevara det befintliga transportnätet. Resterande hus placerades efter gator som är ritade specifikt för förslaget. Placering av träd i konceptet utgick ifrån Växjö Kommuns Naturvärdesinventering.
Intervjuer av personerna gjordes via telefonsamtal och e-post. Varje enskild
datainsamling har inbringat olika information och kunskaper för att kunna bygga upp rapporten. Fallstudierna i undersökningen har skett bland städer som anses vara hållbart planerade där de delvis uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby. Användning av sekundärkällor via databaser och vetenskapliga artiklar har använts tillsammans med generativa data. Urvalet har gjorts inom ämnet utifrån tidigare erfarenheter av
stadsplanering runt om i världen. Jonsboda har valts p.g.a. sitt geografiska läge och är ett utvecklingsområde för framtida byggandet enligt Växjö kommuns översiktsplan (2012).
Både sekundära och primärdata har använts för att genomföra rapporten. Kartor som rör området det vill säga Jonsboda har samlats in för att ta fram ett koncept för en Grön Stadsby och med hjälp av kriterier kunna ta fram ett förslag på hur Jonsboda skulle kunna utformas som en Grön stadsby. Urvalet av vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteraturstudie som har samlats in utgick ifrån att få svar på de kriterierna som ställs för en Grön stadsby där de handlade om hållbar stadsutveckling samt att de är relevanta till dagens miljöaspekter. Fältstudien har studerats med hjälp av kartor för att främst få en översiktsbild på terrängen och platsbesök för att få en visuell översikt över Jonsboda.
5 Resultat och Analys
I detta kapitel redovisas resultaten från intervjuer, litteraturstudier och fallstudier.
Resultaten analyseras också i detta kapitel.
Här redovisas resultat och analyser från litteraturstudien.
5.1.1 Attraktivt boende
Eftersom det är ett bostadsområde är det en målgrupp som enligt Sandström (2011) vill ha attraktiva bostäder, god service trygghet och fritidsaktiviteter. Litteraturstudien indikerar även för att få en attraktiv plats att bo på med grönytor kommer gröna faktorn till användning. Gröna ytor har positivt påverkan för den ekologiska hållbarheten och allt flera städer runt om i världen har börjat med planer för att öka gröna områden.
Faktorelementen som behöver uppfyllas är funktionalitet, landskap, underhåll och ekologi. Grönstrukturen resulterar en bättre livskvalité och allmänhälsa för invånarna (Juhola 2018).
5.1.2 El
Med hjälp av solceller kan köpet av el minimeras. Solceller för elförsörjningen används för att det är det mest effektiva energisystemet och har inte en stor påverkan på klimatet.
Fördelen med solceller är att el kan produceras även utan direkt solljus. Elproduktion kan förekomma vid molniga dagar dvs. solinstrålningar som träffar solcellerna är diffusa.
Taket anses vara lämpligast för placering av solceller med riktning mot syd, sydväst och sydsydost för att få ut mest energi per kvadratmeter solcell. Analysen av solcellernas energiprestanda har visat att under perioden mars till oktober är solcellerna mest effektiva och ca 10 – 15 % solenergi omvandlades till el.
Alternativa förnybara energikällor för att alstra el är även vindkraft. I och med att vindflödet beror på höjden och vindriktningen bör vindkraftverkens placering vara på höga höjder.
5.1.3 Värme
Litteraturstudien har visat att olika värmekällor kan användas för att försörja värmebehovet i en bebyggelse. En av värmekällorna som kan användas är där solen värmestrålning utnyttjas till att värma vatten. En av de negativa delarna med solfångaren är att värmen som lagras är en korttidslagring. Självförsörjning för värme i byggnader har visat utifrån litteraturstudierna att värmepumpar kan vara den lämpligaste värmekällan.
Analysen om uppvärmningen av byggnader har visat att användningen av värmepumpar ger mindre påverkan för miljön samt att det ger gratis värme.
Resultatet har visat att material som används i själva byggnaden har betydelse för
värmeförluster och lagrad värme som sedan värmer upp konstruktionen. En byggnad som har en tung stomme lagrar värmen bättre än en lätt byggnadsstomme. I konceptet används tekniken för passivhus för uppbyggnaden vilket har tjocka isolering som gör att
byggnadsverket är välisolerade och har en liten mängd köldbryggor, vilket medför en liten energianvändning för uppvärmningen.
5.1.4 Blandad bebyggelse
En Gröna stadsbyn ska ha en blandad bebyggelse i form av flerbostadshus, radhus och småhus i form av villor samt olika verksamheter och skola. Den blandade bebyggelsen, som Zidane (2019) nämner, kommer att främja en ökad mångfald och större social
blandning i staden samt kortare avstånd för gående och cyklister till den Gröna stadsbyns olika funktioner.
5.1.5 Avfallshantering
När det gäller avfallshantering är sopsugssystem en effektiv och hållbar lösning som kommer att underlätta för avfallshantering då avfallsfordon kommer att placeras utanför området så att de inte behöver röra sig bland husen.
5.1.6 Låg energiförbrukning
För en låg energiförbrukning i en bebyggelse så är lågenergihus i form av passivhus lämpligt. Att ha gröna tak bidrar även med låg energiförbrukning då det jämfört med ett traditionellt tak reflekterar solljus mer vilket förbättrar isoleringen. Även luftkylning genom avdunstning av vatten från växter och förångning från jorden reducerar behovet av kylning och isolering (Demuzere et al. 2014).
5.1.7 Egen matproduktion
Egen matproduktion är möjligt genom odling av både grönsaker vid odlingsytor i form av växthus vid fastigheter och vad grönytor samt. Detta leder till en mer ekonomisk lönsam konsumtion av livsmedel som Svensson (2014) tar upp om urban odling. Egen
matproduktion bidrar till en cirkulär ekonomi då maten som produceras konsumeras och som sedan blir till organiskt matavfall som används som kompostjord för odling av mat (Willfors 2018).
I tabel1 har resultaten från fallstudierna över referensobjekten sammanställts. Analysen av tabellen (Tabell 1) visar att alla hade olika kvartersmarksareor där Hongasmossa hade 31,56 ha och Baskemölla Ekoby 5,15 ha. Bebyggelseareorna är uppskattade där
Jakobsberg är den med störst bebyggelse på ca 2,5 ha och Baskemölla med den minsta bebyggelsen på 0,26 ha. Exploateringsytan varierade mellan områdena där Hongasmossa (0,21) och Ystads Trädgårdsstad (0,35) hade likvärdigt exploateringstal medan
Baskemölla Ekoby hade ett väldigt lågt exploateringstal på 0,1 medan Jakobsberg hade högst på 0,8.
Tabell 1: Sammanställning av områdesanalysen
Parametrar Hongasmossa Baskemölla Ekoby Ystads Trädgårdsstad Jakobsberg
Kvartersmarksarea 31,56 ha 5,15 ha 7,9 ha 15 ha
Bebyggelsearea 6,5 ha (bostadsyta)
Ca 0,26 ha (markyta)
Ca 0,78 ha (markyta) Ca 2,5 ha (markyta) Exploateringstal
(FSI)Uppskattad
0,21 0,1 0,35 0,80
Avstånd till centrum
12 km 6 km 1,9 km 6,9 km
Byggnadshöjder/
våningar
2 – 4 våningar 2 våningar 2 – 5 våningar 2 – 15 våningar Blandad
bebyggelse
Ja Nej Ja Ja
Antal
invånare/bostäder
Bostäder för 1 600 personer
25 – 28 bostäder Ca 350 bostäder Ca 2 200 bostäder Befolkningsdensitet
uppskattad
Ca 51 pe/ha Ca 13 pe/ha Ca 97 pe/ha 322 pe/ha Byggnadsmaterial Trähus Träfibercement,
lättklinker, halm, stampade jordväggar och trä
Fasader av puts eller tegel. Miljövänliga material
Miljövänliga material
Grönytor 46 % av ytan Mer än 80 % Ca 80 % Ca 50 %
