I avsnittet redovisas tillvägagångsättet för insamlingen av data och information till arbetet samt på vilket sätt metoderna tillämpades.
För att få en bred förståelse för hur en stad fungerar har en litteraturstudie genomförts. Den har gett en fördjupad kunskap inom ämnet samt insikt om vilka kriterier som kan vara lämpliga i ett koncept för en Grön Stadsby. Litteraturstudien kom även till användning i de olika gestaltningsval som gjorts.
Genom en fältstudie har planområdet för Jonsboda studerats på plats för att få en översikt över platsen och vilka förutsättningar som finns i området. Dessutom har kartor och Växjö kommuns naturvärdesinventering av Jonsboda studerats. Studien låg till grund för den visuella förslaget och gav verklighetsförankrad översikt över den biologiska
mångfalden, exempelvis var och hur de olika växtarterna i området växer samt hur miljön i området ser ut i verkligheten.
Genomförandet av fältstudien gjordes genom observation av marken, träd, utsikter och vägar. Studien dokumenterades genom fotografering. Kartor studerades för att få en översikt och vilka förutsättningar som finns för mark och topografi. Kommunens naturvärdesinventering studerades utifrån planområdet och detta gav en detaljerad bild över den biologiska mångfalden i området och vilka ekologiska förutsättningar som finns.
Genom fallstudierna studerades befintliga eller planerade likvärdiga städer, byar och stadsdelar. Fallstudierna användes som inspiration till de val som gjordes. Studierna omfattar områdesanalyser av olika parametrar och kriterierna som kunde utgöra delar av konceptet Gröna Stadsby. De olika parametrarna som analyserades i fallstudien var:
• kvartersmarksarea för att veta hur stor exploateringen av området var utifrån planbeskrivningar och uppskattning av detaljplaner
• bebyggelsearea för att veta hur stor del av området som är exploaterat av byggnader
• byggnadshöjder analyserades för att få en överblick över hur hög bebyggelsen är. • antal bostäder/invånare för att se hur stor mängd bostäder/invånare som tänkt få
plats i den exploaterade ytan
• byggnadsmaterial för att se om eller vad för hållbara material som har valts i den bebyggda miljön, exempelvis i stommen eller fasader
• gröna ytor för att veta hur stor del av den exploaterade ytan som har består av växtlighet som gräs, träd eller buskar
• hårdgjorda ytor för att se hur stor del av den exploaterade ytan som består av asfalt, sten, plattor eller hårt packat grus
• torg och platser, hur många torg och platser finns det, vad som finns där och vad de används till samt vad som är unikt och har bevarats i platsen
• energisystem, vilka valda energisystem för värme- och eltillförseln i området, exempelvis om det är fjärrvärme och solceller
• avfallshantering, om avfall källsorteras, användningen av det organiska avfallet, vilken sorts avfallssystem som används
• VA-hantering hur vatten är tillförd i bebyggelsen och hantering av avloppsvatten. Om det är kopplad till kommunernas nät eller om det tas hand om lokalt
• odlingsytor, om det finns ytor som är menade för odling, är ett av kriterierna för en Grön stadsby
• parkeringslösning, för att se hur de olika områdena har löst parkeringen, exempelvis placerat parkeringar i utkanterna
• ekosystemtjänster, hur den befintliga växtligheten bidrar till, exempelvis att träd och buskar minskar vind och buller och att grönytor bidrar till bromsning av vattenflöden och
• biologisk mångfald, hur den bebyggda miljön samspelar med biologiska
mångfalden, exempelvis att gröna områden har bevarats för att främja och bevara djurlivet och växtlivet.
I fallstudien över referensobjekten gjordes en analys och beskrivning av de studerade områdena utifrån de valda parametrarna. Analysen utgick ifrån information som fanns i kommunernas plankartor och detaljplaner. Olika kommuner hade olika mängd
information i plankartorna, vilket gjorde att vissa parametrar fick uteslutas från de områdena där informationen om de utvalda parametrarna saknades.
För att få en helhetsbild om en Grön Stadsby har det i studien valt ut involverade externa referensgrupper. En arkitekt från Arkitektbolaget som är aktiv i Bymässa 2030 i Växjö intervjuades då de har den hållbara landsbygden som tema. Frågan som ställdes till arkitekten var vad som behövs i en stad för att det ska vara en attraktiv plats att bosätta sig på? Även en intervju med en utredningsingenjör från VA-avdelningen på tekniska förvaltningen på Växjö kommun gjordes för att ställa frågor som rör vatten &
avloppshantering om Jonsboda skulle kunna vara självförsörjande på detta område. Under intervjuerna ställdes en huvudfråga som respondenterna svarade i form av fri dialog om frågan som ställs i intervjun. Frågeställningen utformades efter vilken respondent som intervjuas men samtidigt eftersträvades att svaren skulle ge en helhetsbild av det utfrågade ämnet utifrån respondentens värderingar, erfarenheter samt uppfattning. Respondenter för intervjuerna kontaktades i form av mejl och telefonsamtal. En
introduktion till ämnets syfte och bakgrund presenterades för de tilltänkta respondenterna samt en intervjutid efterfrågades. De personer som slutligen intervjuades var endast de som uppfattades kunniga inom området. Intervjuerna pågick under 15 – 20 min.
Förslaget på en Grön stadsby togs fram med hjälp av 3D-ritprogrammet Sketchup för att få en övergripande bild över hur en Grön stadsby kan se ut samt vilka olika funktioner som behövs för att en stadsdel ska fungera enligt konceptet. Förslaget utgick ifrån insamlade data där allt som var möjligt att gestalta visuellt applicerades. Kartan som användes och ritades av för konceptet är Växjö Kommuns offentliga karta. Den innehåller topografiska marklinjer och kartan erhölls i form av DWG-fil från Växjö kommuns GIS-chef.
Första steget för visualiseringen var att räkna upp vad som behövs i en Grön stadsby, det vill säga verksamheter, service, skola, bostäder, parker och platser samt torg, parkeringar, gång- och cykelstråk, vägar och rekreationsområden. Antalet invånare antogs vara ca 400
personer. Dessutom antogs det att det är 2,2 personer per hushåll för bebyggelsen, vilket är genomsnittet för personer per hushåll i Sverige enligt Statistiska centralbyrån (SCB 2017). Antalet personer per hushåll utgjorde grunden till hur många byggnader och bostäder som skulle behövas.
Den blandade bebyggelsen i förslaget består av flerbostadshus, radhus och småhus som placerades i en blandad ordning i illustrationen. Placering av husen utgick ifrån de topografiska förutsättningarna för att undvika placering på branta lutningar. Vissa placeringar av ett antal hus utgick också ifrån de befintliga vägarna och gång- och cykelstråken i området för att bevara det befintliga transportnätet. Resterande hus placerades efter gator som är ritade specifikt för förslaget. Placering av träd i konceptet utgick ifrån Växjö Kommuns Naturvärdesinventering.
Intervjuer av personerna gjordes via telefonsamtal och e-post. Varje enskild
datainsamling har inbringat olika information och kunskaper för att kunna bygga upp rapporten. Fallstudierna i undersökningen har skett bland städer som anses vara hållbart planerade där de delvis uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby. Användning av sekundärkällor via databaser och vetenskapliga artiklar har använts tillsammans med generativa data. Urvalet har gjorts inom ämnet utifrån tidigare erfarenheter av
stadsplanering runt om i världen. Jonsboda har valts p.g.a. sitt geografiska läge och är ett utvecklingsområde för framtida byggandet enligt Växjö kommuns översiktsplan (2012). Både sekundära och primärdata har använts för att genomföra rapporten. Kartor som rör området det vill säga Jonsboda har samlats in för att ta fram ett koncept för en Grön Stadsby och med hjälp av kriterier kunna ta fram ett förslag på hur Jonsboda skulle kunna utformas som en Grön stadsby. Urvalet av vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteraturstudie som har samlats in utgick ifrån att få svar på de kriterierna som ställs för en Grön stadsby där de handlade om hållbar stadsutveckling samt att de är relevanta till dagens miljöaspekter. Fältstudien har studerats med hjälp av kartor för att främst få en översiktsbild på terrängen och platsbesök för att få en visuell översikt över Jonsboda.