Intervju - "Mer digital kompetens skulle vi alla behöva": En enkät & intervjustudie om förskol

Intervjufrågorna utformades efter våra forskningsfrågor och är tänkt att vara ett komplement till vår enkätundersökning då intervjusvaren ger djupare och mer ingående svar än enkätsvaren. Vi valde att intervjua fem för oss bekanta förskollärare inom både kommunal och privat regi i en och samma kommun. De två första frågorna som ställdes var bakgrundsfrågor som ålder och hur många år de arbetat som förskollärare, detta presenteras här nedan för respektive respondent. 15 intervjufrågor ställdes till respondenterna och dess resultat presenteras även här nedanför utifrån våra forskningsfrågor.

Respondent A - 43 år, arbetar i privat regi, verksam som förskollärare i 5 år.

Respondent B - 28 år, arbetar i kommunal regi, verksam som förskollärare i 3 år.

Respondent C - 44 år, arbetar i kommunal regi, verksam som förskollärare i 18 år.

Respondent D - 38 år, arbetar i kommunal regi, verksam som förskollärare i 4 år.

Respondent E - 34 år, arbetar i privat regi, verksam som förskollärare i 10 år.

Vilka digitala verktyg har förskollärare tillgång till och använder sig förskollärare av verktygen i undervisningssyfte för att främja barns språkutveckling?

För att besvara vår första forskningsfråga kommer resultatet från intervjufrågorna tre och nio (se bilaga 6) att redogöras för. Respondenterna fick frågan om vad de har för medievanor i sin egen vardag där alla svarade att de använder sig av mobiltelefon, brukar sociala medier samt använder streamingtjänster. Respondent C och E använder sig inte av sociala medier speciellt mycket, utan någon gång ibland för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden eller i deras umgängeskrets. Ipad, dator, tv och mobiltelefon nyttjas av alla respondenter till viss del på hemmaplan. Respondent E skiljer sig från de andra då hen aktivt valt att inte ha Ipad hemma för sina barns skull då hen anser att de inte behöver det informationsflödet som uppstår när man använder verktyget.

Respondenterna fick även frågan om vilka digitala verktyg de har att tillgå på sin egen arbetsplats där alla svarade att de har tillgång till Ipad, bluetooth högtalare och projektor som kan användas för att stimulera barns språkutveckling. Digitala böcker i form av en app som heter polyglutt är något som alla fem respondenter använder sig av under en dag på förskolan. Respondent B och E berättade att de har mikroskopägg och blue-bots att tillgå, varav respondent E berättade att hen använt sig av blue-bot och bokstäver för att utmana och stimulera barns språk. På varje respondents arbetsplats finns även en dator att tillgå men den brukas oftast enbart för förskollärares enskilda planering och inte tillsammans med barnen.

Resultatet påvisar att varje respondent har någon form av digitala verktyg att tillgå på förskolan för att kunna främja barns språkutveckling. Det man väljer att ta fram på storbild eller projektorn blir något man kan prata om samtidigt som det förstärker samtalet.

Hur använder sig förskollärare av digitala verktyg i undervisningen för att främja barns språkutveckling?

För att besvara studiens andra forskningsfråga kommer resultatet utifrån intervjufrågorna tio och elva att presenteras (se bilaga 6). De fem respondenternas svar var likvärdiga när det gäller hur de använder sig av en specifik språkapp som heter polyglutt. Appen innehåller ett bibliotek med flera hundratals böcker som berör olika teman och ämnen. Det är allt från barnkonventionen till årstider och böcker som går att få på andra språk än just svenska. Alla respondenter nyttjar denna app tillsammans med barnen på olika sätt, främst i helgrupp på vilan. Det är sällan barnen får möjlighet att sitta med denna app själva utan det kan vara vid enstaka tillfällen. Genom deras användande av polyglutt finns möjlighet att lägga upp bokens bilder på storbild där de flesta av respondenterna använder sig av projektorn. Detta för att skapa en större möjlighet för barn och pedagoger att samtala kring det som de både ser och hör.

Respondent A, B, C och E använder sig ibland av både spotify och Youtube för att stimulera barns språk men även deras rörelseförmåga i relation till musiken. Respondent A och B brukar ibland se och lyssna på Tripp Trapp Träd-appen tillsammans med barnen där det finns språkstimulerande aktiviteter som att lyssna på rim och ramsor samt sånger. De båda använder sig även av UR för att se på språkutvecklande filmer tillsammans med barnen, detta görs både enskilt och i grupp. Respondent A, D och E har möjlighet att tillämpa språkstimulerande appar med barnen som att ljuda bokstäver och spåra bokstäver tillsammans med appen eller tillsammans med en kamrat. Respondent D poängterar vikten av att samarbeta med varandra då man kan stötta och lära varandra då barn besitter olika kunskaper som de kan delge varandra. Respondent E använder sig även flitigt av en app som heter Musik A på deras förskola där både dans och språkaktiviteter kan väljas. Respondent C anser att tekniken är för krånglig emellanåt då det kommer upp olämplig reklam som barn ej bör se på förskolan, dock används Youtube i vissa fall för barnens skull där de får chans att dansa till rörelse och musik. Alla respondenter svarade att de ofta använder sig av appar

och andra program i helgrupp och sällan enskilt med barnen. Det är ytterst få tillfällen som barnen sitter med Ipaden alldeles själva och alla poängterar att pedagogernas närvaro är av stor vikt för att nå kunskap.

När det gäller tiden som barn bör ägna sig per dag åt digitala verktyg och barns språkutveckling anser respondent A, C och D att det ska vara mellan 10 och 25 minuter.

Samtidigt ansåg respondent C att barn faktiskt klarar sig utan digitalt användande under en dag på förskolan och att det är okej om det blir så. Respondent B menade att tiden beror på vad man ska göra, denne kan ibland ha ett stim som visas på projektorn i en timme där barnen får möjlighet att kommunicera kring det de ser, vilket i sig är språkstimulerande. Respondent E menade likvärdigt som B att de inte pratar om tid utan istället om vad som är syftet kring användandet av det digitala vid det tillfälle som verktygen används. Respondent E poängterade att de vill vara närvarande pedagoger för att styra och utmana barnet vidare i sin språkutveckling. Resultatet av dessa två intervjufrågor visar att alla respondenter använder sig av appen polyglutt i helgrupp för att stimulera barns språkutveckling tillsammans. Genom att läsa böcker och samtala kring det man ser och hör blir en viktig del för varje barns individuella språkutveckling. Minst 30 minuter per dag ansåg de flesta var rimligt att barnen ägnade sig åt digitala verktyg som stimulerar deras språkutveckling.

Bortsett från respondent B och E som inte anser att man pratar tid när det gäller användandet av digitala verktyg utan att det beror på vad man ska göra och vilket syfte man har.

Vilka faktorer påverkar förskollärares användande av digitala verktyg i undervisningen för att främja barns språkutveckling?

För att kunna ge svar på studiens tredje forskningsfråga kommer resultatet att presenteras utifrån intervjufrågorna 12, 13 och 14 (se bilaga 6). Resultatet av vad respondenterna svarade på fråga 12, anser de alla att det är brist på tid när det handlar om vilka faktorer som kan påverka användandet av digitala verktyg i sin språkundervisning. Tid och personaltäthet är något som alla fem respondenter tar upp då behovet av att vara tillräckligt med personal för att kunna arbeta med digitala verktyg är av stor vikt. En faktor som fyra av respondenterna nämner som påverkar deras användande är den digitala kompetensen. De anser att de borde få ytterligare kunskap och kompetens för att utvecklas inom sitt eget digitala kunnande för att kunna utveckla barns lärande på bästa sätt. Respondent B ansåg sig själv ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med det digitala då hen har ett stort intresse för detta område och vidareutvecklar sig själv hela tiden. Respondent E menade att ett kollegialt lärande är en viktig faktor som kan påverka, då det kan finnas förskollärare som besitter kunskaper som inte utnyttjas i verksamheten och som på så sätt inte delas med till andra. Respondent D kom med ett givande förslag om detta då man kan avsätta en person på varje avdelning som granskar olika språkappar och som på ett APT kan delge och lära sina kollegor, vilket gör att man kan arbeta likvärdigt i verksamheten.

Utifrån fråga 13 ansåg fyra respondenter att en svårighet med att använda digitala verktyg kan vara brist hos pedagogerna då man inte vet hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja barns språkutveckling. Respondent B menade att det i vissa fall finns barn som anser sig veta vad som ska komma ur Ipaden och där de kan förstöra stunden med arbetet med det digitala verktyget för andra barn i sin närhet. Respondenterna C, D och E påpekade att en svårighet kan vara att verktygen inte är strömförsörjda eller att själva tekniken inte fungerar som man tänkt, då de inte blivit uppdaterade eller att wifi ligger nere. Respondent C konstaterade att denne hellre använder konkret material istället för digitala verktyg på grund av dessa svårigheter. Hen belyser även att det krävs lång förberedelsetid för att nyttja digitala verktyg i undervisningen vilket gör det lättare att ta fram ett färdigt konkret material.

Möjligheterna som finns med att använda digitala verktyg belyser fyra av fem respondenter.

Respondent A poängterar att digitala verktyg ger världens möjligheter att lära sig saker då man kan använda den på så många olika sätt. Samtidigt som det är viktigt att komma ihåg sitt syfte med användandet av det digitala, då det lätt bara kan bli fri lek och spel. Respondent B lyfter fram att möjligheten med digitala verktyg är att det alltid finns lättillgängligt och som ger möjlighet att nå ut till fler barn då vissa har lättare att ta till sig om de får nyttja ett digitalt verktyg. Respondent E understryker att man kan sätta ett djup på saker och ting med hjälp av digitala verktyg vilket bidrar till att det blir en bredare och djupare undervisning som gynnar barns utveckling och lärande. Respondent D belyser att det är viktigt att veta att digitala verktyg ger möjlighet att användas som den är eller som ett komplement med andra verktyg. Respondent C nämnde inga möjligheter med användandet av digitala verktyg.

På fråga 14 svarade respondent A och B att när Ipads plockas fram blir barn mer intresserade av vad som ska ske då det är födda med den i handen och att det både är på gott och ont.

Respondent D menar att de digitala verktygen kan väcka lite intresse men att barn behöver interaktionen med en levande individ för att lättare tillgodogöra sig språkkunskaper.

Respondent C och E betonade vikten av att använda vanliga böcker då vissa barn behöver en mer konkret bok istället för att använda en Ipad. Detta för att man inte får samma känsla av att känna, klämma och lukta samtidigt som pedagogen kan prassla med boken och ändra röstläge när man använder en digital bok. Respondent E menar även på att det ena inte ska utesluta det andra utan att det analoga och det digitala ska komplettera varandra för att djupare kunna nå barns utveckling och lärande.

Hur ser förskollärare på att digitala verktyg skrivits in i förskolans läroplan och på sin egen digitala kompetens i relation till barns språkutveckling?

För att besvara studiens fjärde forskningsfråga kommer resultatet från intervjufrågorna fem, sju och åtta att presenteras (se bilaga 6). Alla fem respondenter menar att det är bra att digitala verktyg har skrivits in i förskolans läroplan. Respondent C ville dock ha fler tydliga

riktlinjer för hur man ska arbeta med digitala verktyg och att det bör stå mer tydligt i förskolans läroplan hur man ska tillämpa verktygen i undervisningen.

Utifrån resultatet av fråga sju ansåg alla fem respondenter att det har inhämtat kunskaper inom digitala verktyg på egen hand och nästan ingenting från förskollärarutbildningen.

Respondent B och E anser att de tagit till sig kunskaper och erfarenheter via sina arbetsplatser då den ena varit med i ett pilotprojekt om projektor och webbkamera och den andra har haft KUT-dagar där man aktivt fått pröva olika verktyg på Ipaden. Respondent A, B, D och E nämner att de aktivt väljer att söka kunskap själva via Google och andra forum där de sedan är villiga att föra vidare kunskapen till andra kollegor och barn inom användandet av digitala verktyg. Respondent C säger inget om att hen aktivt söker ytterligare kunskap på egen hand vilket kan bero på intresse. Respondent E hävdar att det är viktigt att kunna utbyta erfarenheter med varandra och bidra till ett kollegialt lärande där man tillsammans kan utvecklas vidare i sin digitala kompetens. Fortbildning och kompetensutveckling är något som alla respondenter förutom B och C poängterar som en viktig del för att kunna arbeta med digitala verktyg och uppfylla sitt uppdrag som förskolans läroplan förespråkar.

Resultatet från fråga åtta svarade respondent A såhär: ”Om jag vänder på frågan så anser jag att jag har tillräckligt med kunskap inom barns språkutveckling och kan då se det digitala som ett komplement till språkutvecklingen. Det är precis som när man tar till babblarna som ett komplement till språket.” Här kan vi tydligt se att det finns ett intresse och kompetens kring barns språkutveckling som kan kompletteras med digitala verktyg för att barn ska nå ytterligare kunskap och lärande. Respondent B förklarar såhär: ”Jag testar tills det funkar och väljer att vidareutveckla mig själv inom den digitala världen då jag hela tiden tänker i termer av digitala verktyg.” Här ser vi att digitala verktyg alltid finns närvarande i respondentens tanke vilket bidrar till hens självutveckling inom ämnet. Respondent C ville inte ha mer kompetens inom digitala verktyg om det inte var tvunget, utan tycker att det är tillräckligt att de använder sig av polyglutt från och till under en dag på förskolan. Denne påpekade även om det skulle behövas användas en app som främjar språket och som har ett tydligt syfte behövs ingen utbildning, utan man klarar av att veta hur appen används på egen hand. Respondent D och E menade att genom sitt eget engagemang och intresse har tillgodosett sig själva med mer kompetens inom ämnet. Respondent A, D och E påpekar att fortbildning inom det digitala är av stor vikt för att kunna få in mer språkfrämjande aktiviteter i verksamheten.

Analys av resultat

Förskollärares användning och tillvägagångssätt av digitala verktyg i språkundervisningen

Utifrån resultatet från våra forskningsfrågor ett och två fick vi fram att alla respondenter har tillgång till digitala verktyg på sin arbetsplats såsom Ipad, bluetooth högtalare och projektor vilket kan ses som ett medierande redskap för att främja barns språkutveckling. Säljö (2011) hävdar att om något ska ses som medierande så är det som ovan beskrivits vad respondenterna har att tillgå på arbetsplatsen såsom Ipad, bluetooth högtalaren och projektor som är det medierande verktyget. Av alla svarande respondenter så framkom det att det är Ipaden som används mest flitigt för att stimulera barns språkutveckling. Där använder sig alla av appen polyglutt som innehåller ett bibliotek av digitala böcker med olika teman och med olika språk. I respondenternas fall blir Ipaden därmed det medierande verktyget för att stimulera och nå barns språkutveckling genom appen polyglutt.

Respondenterna poängterade för oss under intervjuerna att det är viktigt att de som pedagoger är närvarande vid användandet av digitala verktyg för att barn ska kunna nå kunskap och lärande, vilket vi kan koppla till Vygotskijs proximala utvecklingszon. Hwang och Nilsson (2011) beskriver detta som att det är pedagogernas uppgift och ansvar att se till att barn får möta varierande utmaningar som de inte är vana vid och som de i sin tur kan klara av med hjälp av en mer kunnig person. Utifrån resultatet kan vi också se att de väljer att arbeta i helgrupp när de använder sig av appen polyglutt, detta för att kunna stimulera barns språkutveckling tillsammans med varandra. De kan då projicera upp polyglutt på projektorn för att lättare kunna samtala om det man ser och hör. Samtalet möjliggör att de barn som har mer kunskap i språket kan delge, lära och stötta de barn som behöver ytterligare kunskap och stimulans i sin egen språkutveckling. På så sätt kan man nå barns proximala utvecklingszon där barnen får utveckla språkliga begrepp och meningar av barn som är mer språkligt medvetna.

Tre respondenter använder sig även av andra språkappar där barn får möjlighet att ljuda och spåra bokstäver tillsammans med Ipaden och med en kamrat. Detta kan vi relatera till Wahlström (2015) som betonar att kommunikation och intersubjektivitet är vikten för barns utveckling och lärande i den sociokulturella teorin. Intersubjektivitet handlar om ett samspel mellan barnen, artefakterna och i vilket språkligt sammanhang lärande sker. I detta fall blir det ett samspel som kräver intersubjektivitet mellan barnen, Ipaden och olika språkstimulerande appar.

Faktorer som påverkar förskollärares användande av digitala verktyg kopplat till barns språkutveckling

Resultatet visar att alla respondenter hävdar att tidsbrist och personaltäthet är faktorer som kan ställa till det i användandet av digitala verktyg och barns språkutveckling i förskolan.

Fyra respondenter påpekade även att deras egen digitala kompetens som faktor påverkar deras användande av de digitala verktygen. De ansåg också att de behöver få mer kunskap och kompetens för att utveckla sitt eget kunnande inom det digitala för att bidra till barns språkutveckling på bästa sätt. Säljö (2011) menar att appropriering utvecklas i sociala

situationer där man interagerar med andra människor. Det innebär att man får diskutera och lära sig tillsammans med de individer man samarbetar med i den aktuella situationen. Det är därav viktigt att förskollärarna får möjlighet att utveckla sitt eget kunnande inom det digitala så att barn kan appropriera den kunskap och lärande som förskolans läroplan förespråkar.

Får inte pedagogerna mer kompetens för sin egen utveckling är det lätt att pedagogerna väljer bort att arbeta med digitala verktyg vilket gör att man förlorar viktiga språkfrämjande situationer för barnens skull.

Resultatet påvisar vissa svårigheter med att använda sig av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling vilket var strömförsörjning i verktygen eller att tekniken inte fungerade som den skulle när man väl skulle använda verktygen. En möjlighet i användandet av digitala verktyg är att det alltid finns lättillgängligt för pedagogerna och att de hela tiden ska påminna sig själva om vilket syfte de har av användandet med digitala verktyg. Genom att tillämpa digitala verktyg i undervisningen ger det pedagogerna möjlighet att nå ut till fler barn då vissa barn har lättare att förstå och ta till sig språkkunskaper om man tar till det digitala som ett komplement. Två respondenter understryker dock att det är viktigt att barn även får använda sig av vanliga böcker och sina sinnen för att ta till sig kunskap och lärande.

En annan respondent hävdar att det digitala kan väcka lite intresse men att barn behöver ha ett samspel med en levande individ för att lättare kunna tillägna sig språkkunskaper. Detta kan vi koppla till vår studies teoretiska perspektiv, den sociokulturella teorin och Vygotskij som betonar att kunskap och lärande nås genom ett socialt samspel tillsammans med människor i sin omgivning (Elfström, m.fl., 2014)

Förskollärares digitala kompetens i relation till barns språkutveckling

Alla respondenter ansåg att det är bra att digitala verktyg skrivits in i förskolans läroplan. En

In document "Mer digital kompetens skulle vi alla behöva": En enkät & intervjustudie om förskollärares användande av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan (Page 38-54)