Hans Gullström, Pålplintar AB Nykvarn, 2014-02-26
1. Vilka är dina arbetsuppgifter?
VD för Pålplintar AB. Utöver vanliga arbetsuppgifter för en VD tillkommer mång inslag av tekniskt kunnande som bland annat kalkyler för projekt och kontroller och rådgivning för andra medarbetares beräkningar. Jobbar ca 10-20 % med arbetsuppgifter för en VD och resterande tid för utveckling av teknik.
2. Hur lång erfarenhet av grundläggning har du?
30 års erfarenhet. Studerade till gymnasieingenjör då en stor del av utbildningen bestod av praktik på byggarbetsplats. Jobbade på NCC med kalkyler. Började därefter arbeta med byggnation av hus för att sedan starta sitt eget företag inom grundläggning.
3. I vilka projekt har du jobbat? Vilka grundläggningsmetoder har använts?
Pålplintar AB erbjuder alla grundläggningsmetoder förutom KC-pelare. Exempel på grundläggningsmetoder är borrade stålpålar, jet-grouting, slagna stål-och betongpålar. Pålplintar använder flera specialbyggda maskiner för pålning med slagna stålrörspålar.
4. Vilka kriterier avgör om pålning eller schaktning är att föredra?
Schakta är relativt enkelt i förhållande till pålning men det hela beror på pris och teknik. Schaktning går att genomföra ned till ett djup på maximalt 3 m, redan vid 2 m finns det en risk för ras och det kan vara farligt att jobba i gropen. Idag schaktar man inga plintar djupare än 1 m. Men plint på berg kan fungera om det är ett plant berg. Om berget inte är plant finns det risk att plinten glider iväg och kräver speciella åtgärder.
5. Vilka fördelar anser du finns med betong- respektive stålpålar?
Betongpålar är billigare när man har stora laster. När lasterna underskrider 400-500 kN som t ex småhus är stålpålar att föredra. Stålpålar går att slå igenom hårda jordar och blockiga jordlager.
Enligt Pålgrundläggningshandboken fungerar slagna pålar bra på djup större än 3 m. Borrade kan vara hur korta som helst men blir minst 2 m eftersom att de borras ned i berg.
7. Hur många pålar kan slås på en dag? Stål- respektive betongpålar?
En bra dag kan man slå 70-80 pålar á 10 m på en dag. På Pålplintar AB ligger rekordet på 1000 m påle på en dag. Normalt är att slå 20 stycken pålar á 10 m på en dag.
Övrig diskussion
Personalen som utför pålningen jobbar en och en med hjälp av radiostyrda maskiner. Detta innebär att personen utför alla moment för nedslagning av pålen. En handdator används för att kontrollera att alla steg för utförandet uppfylls. I kontroller av arbetsmiljöverket har det framkommit att metoden att arbeta ensam utanför maskinen är föredömligt för att undvika risker som till exempel att kättingen glider av pålen.
8. Finns det någon markant skillnad mellan val av grundläggningsmetod för tunga/lätta byggnader?
Betongpålar används för stora laster där geotekniken är gynnsam annars används stålpålar för både lätta och tunga byggnader.
Övrig diskussion
Ofta består problemlösningen för Pålplintar AB av att dimensionera en grundläggning utifrån laster och en geoteknisk rapport. Om man vill lämna ett extra konkurrenskraftigt anbud görs ibland extra prover av geotekniken. Totalentreprenad är att föredra eftersom att de har full kontroll från början av projektet.
9. Vilka erfarenheter har du av projekt som har varit projekterade med ”fel” grundläggningsmetod? (”fel” syftar till att metoden inte har varit den billigaste)
Väldigt stora.
10. Hur ofta händer det att den projekterade grundläggningsmetoden är ”fel”? 20-30 % av alla projekt är inte optimalt dimensionerade.
11. Vad är den vanligaste anledningen till att ”fel” metod har använts?
Duktiga beställare kan avgöra vad man vill ha ut av en geoteknisk utredning och därför blir den geotekniska rapporten användbar. Mindre kunniga beställare kan lägga mycket pengar på en geoteknisk undersökning men får ändå inte ut ett användbart resultat för den typen av byggnad(grundläggning) som ska upprättas. En stor del i att en geoteknisk undersökning blir bra är att man vet vad som behöver undersökas. Det kan även vara brister i praktiska kunskaper vilket ofta leder till överdimensionerande konstruktioner.
Ofta, dock mer sällan på senare tid eftersom att jord-och bergsonderingar kan göras med ett mer korrekt resultat eftersom att geovagnarna som används har blivit större och bättre. Det handlar även om vilken kunskap beställaren har inom geotekniken. Om fel prover tas kan de vara oanvändbara för dimensionering av längder på pålar.
13. Hur ofta påträffas oväntade stenblock vid pålning/schaktning?
I ytan av moränlagret kan stenblock finnas. Om man märker att betongpålar börjar gå av byter man till stålpålar.
14. Finns det andra faktorer som kan påverka projektets tidsplanering?
Kuperade bergnivåer som inte upptäcks i geoundersökningen. Lös lera kan också utgöra en risk för att ett projekt drar ut på tiden. Vid leriga jordar är oftast den översta metern torrskorpelera. Ofta ska byggnader grundläggas 1 m under marknivån och torrskorpeleran schaktas därför bort. Leran under torrskorpeleran kan ha låg skjuvhållfasthet och det kan därför bli svårt att bygga arbetsbäddar som maskinerna kan stå på. Det är en fördel att grundläggningsentreprenören får vara med från början och avgöra om schaktning innan pålning är möjligt. Om inte, så schaktar man med fördel bort 1 m lera efter pålslagningen och kapar sedan pålarna till önskad längd.
15. Om det händer, hur påverkas produktionen?
Om ovanstående inträffar kan projektets tidplanering förlängas och därmed kosta mer. Kostnader Pålplintar
Projekt - lätt byggnad
Antal man och tid för utförande av
grundläggning med [st., m
påle/h]
Kostnad per man och timme för utförande av grundläggning med [SEK] Kostnad för maskiner per timme för utförande av grundläggning med [SEK] Kostnad för etablering (transport av maskiner till projekt i Mälardalen) [SEK] slagna stålrörspålar 1 st., 31,25 m/h 500 1 500 10-15 000 borrade stålrörspålar 2 st., 5 m/h 500 1 500 15-20 000 slagna betongpålar 2 st., 25 m/h 500 1 500 20-40 000
Projekt - tung byggnad
slagna stålrörspålar 1 st., 25 m/h 500 1 500 10-15 000 borrade stålrörspålar 2 st., 3,75 m/h 500 1 500 15-20 000 slagna betongpålar 2 st., 25 m/h 500 1 500 20-40 000