Använder ni er av kommunikativa redskap? och i så fall varför?
ped 1: Ja det gör vi. Vi använder det som ett extra medel för barn med språksvårigheter för att de ska kunna kommunicera med oss och andra barn. Vi använder oss av det främst vid
vardagliga situationer, som vid maten, samlingen och i hallen. Främst för att det är de orden vi kan.
ped 2: Ja, vi använder oss mycket av kommunikativa redskap men framförallt TAKK för att förstärka och förtydliga det talade språket.
Uppfattar ni det som att barnen förstår er när ni använder er av kommunikativa redskap? Ge exempel.
Ped 1: Både och. Det finns de barn som har kommit långt och tycker TAKK är intressant, de förstår och använder det. Men det beror också på hur mycket arbetslaget använder TAKK. Det är till och från, speciellt på olika arbetsplatser. De förstår och använder TAKK när vi sjunger sånger, pratar om djur och färger. Barn som är nya på avdelningen, antingen som gått upp från småbarns eller helt nya på förskolan, de förstår och använder oftast inte mycket TAKK om de inte gjort det innan de kom till vår avdelning. Har barnet annat modersmål använder de hellre sitt språk kombinerat med svenska för att kommunicera.
Ped 2: Ja, det gör vi. Vi använder TAKK, kroppsspråk och gester som ett stöd för det verbala språket. Vi pedagoger har även sett att barnen använder tecken med och till varandra utanför samlingssituationen och har även fått höra att de gör det hemma.
Ped 3: Exempelvis vid maten så kan barnen visa tecknet “sitt” till en kompis eller “mjölk” om glaset är tomt. Vi uppfattar det som att barnen har förstått att TAKK är ett sätt att
Ser ni någon framgång för barn som inte besitter det verbala språket genom att ni använder er av kommunikativa redskap? Ge exempel.
Ped 1: Nja, vi har inte jobbat med det så länge eftersom arbetslaget och jag är relativt nya på avdelningen, så det är svårt att säga. Vi kan aldrig helt veta vad barnen tar in och lär sig. Många barn på denna avdelning kan det svenska språket så de behöver inte TAKK på samma sätt. På andra förskolor har jag dock sett att barnen haft stor framgång i sitt språk och i sin kommunikation när jag jobbat med TAKK. Barnen använder sig också ofta av tecken till den pedagogen som kan och använder TAKK. Det är svårt när alla i arbetslaget inte kan eller använder sig av det.
Ped 2 och 3: Ja, det vill vi säga att vi gör. De flesta av barnen i denna barngrupp besitter det verbala språket men de som inte har varit lika aktiva och som har varit lite mer tysta generellt har börjat använda sig av tecken som stöd till ord till både oss vuxna men även till sina kompisar.
Finns det fördelar och nackdelar? I så fall, vilka?
Ped 1: Fördelar är att man kan kommunicera med barn med samma modersmål som en själv, genom att använda båda språken när man talar med barnet. Vi har t.ex. satt upp en lapp med vanliga ord på en del språk, så att alla pedagoger ska förstå när barnet talar med dem. Men även att de pedagoger som bara kan svenska kan kommunicera genom TAKK med de barn som inte kan det svenska språket. Nackdelar är väl främst att alla i arbetslaget inte kan TAKK eller väljer att inte använda sig av det.
Ped 2 och 3: Vi ser mest fördelar. Det stärker barnens självbild och ger dem förmågan till att kunna få fram vad de vill, få fram deras känslor och tankar samt att de får förmågan till att på ett lättare sätt kunna kommunicera. Nackdelarna kan i så fall vara att vi pedagoger måste ligga steget före hela tiden och dagligen lära oss nya tecken till nya ord. Det blir svårt att komma ihåg allt och komma ihåg vilket tecken som hör till vad, exempelvis de didaktiska valen.
Hur tänker ni kring barnperspektiv? Ge exempel.
eller inte. Samt att alla i arbetslaget kan t.ex. TAKK, annars blir det svårt att jobba med det. Vi har även riktlinjer från kommunen som vi ska följa och jobba efter, men hur är kanske inte alla alltid överens om. Sen är det svårt att se alla under en samling, de är ju väldigt många som vill höras och synas samtidigt. Så jag försöker ställa frågor till de som kanske inte brukar få komma till tals.
Ped 2 och 3: Att använda sig av TAKK ger barnen en röst till, det blir ytterligare ett
kommunikationssätt. Vi jobbar ju även med ett språkprojekt är ett helt nytt projekt. Det utgår från Karlstadsmodellen och är starten till språk för barn. Sen gynnar det ju barnen mer om vi har mindre grupper så som läsgrupper istället för en stor samling, men vi försöker tillgodose alla individuella behov som finns.